• No results found

Objektsgodkännade för offentlig toalett på Äventyrslekplatsen i Kroksbäcksparken

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Objektsgodkännade för offentlig toalett på Äventyrslekplatsen i Kroksbäcksparken"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2019-03-26 T N 2 0 1 9 - 1 6 1 1

FASTIGHETS- OCH GATUKONTORET

Objektsgodkännade för offentlig toalett på Äventyrslekplatsen i Kroksbäcksparken

Handläggare: Burim Sylejmani Dnr: TN 2019 - 1611

Datum: 2015-03-11

(2)

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning ... 3

2 Bakgrund/förutsättningar ... 3

2.1 Syfte ... 3

2.2 Avgränsning ... 4

2.3 Effektmål ... 4

2.4 Leverans- och projektmål ... 4

2.5 Målsynkronisering ... 4

2.6 Detaljplan ... 4

2.7 Andra projekt ... 5

2.8 Förankring med andra berörda / andra nämnder ... 5

2.9 Karta ... 5

2.10 Omfattning ... 5

3 Budget och kalkyl ... 6

3.1 Tidplan ... 6

3.2 Budgetavstämning ... 6

3.3 Osäkerhet och risker ... 6

3.4 Kalkyl ... 6

4 FN:S barnkonvention ... 7

4.1 Direkt eller indirekt, barn och unga ……….7

4.2 Barns och ungas egna åsikter . 7 5 Jämställdhetsintegrering ... 8

5.1 Huvudsyfte ... 8

5.2 Mål ... 8

5.3 Inriktningsmål ... 8

5.4 Jämställdhetsanalys ... 8

6 Underskrifter ... 9

(3)

3 FASTIGHETS - OCH GATUKONTORET

1 SAMMANFATTNING

Syftet med en nytt objektgodkännande är att ersätta toalettbyggnad som utsattes för brand 2017 och återbygga med ny offentlig toalettbyggnad med två toaletter varav en handikapptoalett för att bla öka besökarnas servicenivå i Kroksbäcksparken. Nya toalettbyggnaden ska utformas med en tillgänglighet och hållbarhet som underlättar användandet för alla individer.

Offentliga toaletternas uppgift är att erbjuda ett avskilt utrymme där människor i samhället kan utföra sina toalettbehov och besökaren ska känna sig trygg och säker i toalettanläggningen.

I projektet har hänsyn tagits till investeringsram och i kalkylen finns driftskonsekvenser bekrivna.

2 BAKGRUND/FÖRUTSÄTTNINGAR

I Malmö stads ”Åtgärdsprogram för Offentliga toaletter 2011 - 2020” beslutade politiken att bygga en ny offentlig toalett vid den populära temalekplatsen Äventyrslekplatsen i

Kroksbäcksparken.

Inledningsvis har en toalett tillhandahållits av JC Decaux inom avtalet för reklam, men denna toalett förstördes i en brand 2017

I samband med uppdateringen 2016 av Åtgärdsprogrammet för offentliga toaletter gjordes en genomlysning och sammanställning av de senaste åren önskemål från allmänheten om nya offentliga toaletter. Detta visade att det fanns många önskemål ifrån allmänheten för aktuellt område. Området är populärt som mötesplats, aktivitetsyta, motionsområde mm.

2.1 Syfte

Att öka besökarnas servicenivå i Kroksbäcksparken. Besökaren ska känna sig trygg och säker i toalettanläggningen och få känslan av en ren, trygg, attraktiv och säker toalettbyggnad. Materialval är estetiskt tilltalande, hållbara, lätt att städa, klottersanera och underhålla samt anpassade för offentlig miljö och utsattheten för skadegörelse.

(4)

4 FASTIGHETS - OCH GATUKONTORET

2.2 Avgränsning

Geografisk avgränsning (karta) av det område som avses med åtgärder enligt objektgodkännandet.

Området tillhör fastigheten Hyllie 165:61 som ägs av Malmö stad.

2.3 Effektmål

Projektet bidrar till att utveckla servicen och öka tryggheten vid en populär temalekplats i Kroksbäcksparken.

2.4 Leverans- och projektmål

Nybyggnation av en toalettbyggnad med två toaletter varav en handikapptoalett.

Genom ombyggnaden skapas bättre service för besökarna i en populär park och vid en

uppskattad populär temalekplats med många besökare. Toalettbyggnaden planeras färdigställas under sommaren 2019.

2.5 Målsynkronisering

Projektet finns med i ”Åtgärdsprogram för offentliga toaletter 2011–2020”.

2.6 Detaljplan

Ingen detaljplaneändring.

(5)

5 FASTIGHETS - OCH GATUKONTORET

2.7 Andra projekt Nej

2.8 Förankring med andra berörda / andra nämnder

Bygglov är beviljat 2017-10-12, och projektet behöver igångsättas senast två år från detta datum.

2.9 Karta

2.10 Omfattning

Nybyggnation av en toalettbyggnad med två toaletter varav en handikapptoalett.

Markarbeten intill byggnaden för att tillgängliggöra toaletterna.

(6)

6 FASTIGHETS - OCH GATUKONTORET

3 BUDGET OCH KALKYL

Kalkylen uppgår för närvarande till 1 800 000 kr och driftkonsekvenser blir aktuella fr.o.m.

sommaren 2019

3.1 Tidplan

Fas Start- och sluttid

Genomförande

– projektering 2019 – byggnation 2019

Garantitid Fem år

3.2 Budgetavstämning

Projektet ryms inom befintlig investeringsbudget för 2019

3.3 Osäkerhet och risker

Finns det någon osäkerhet i de ekonomiska kalkylerna

• Normal osäkerhet i form av marknadsläget för entreprenadarbete föreligger.

3.4 Kalkyl

Basmånad för kalkylen anges i tabellen. Basmånaden är viktig för att kunna förstå och förklara eventuella avvikelser när projektet är genomfört.

Kostnader redovisas med röda siffror och basmånad tecken. Intäkter med svart

Alla belopp i tkr Allmän

platsmark Basmånad:

Nettokalkyl 1 800 000 Inbetalningar minus utbetalningar i projektet Projektkalkyl brutto 1 800 000 Alla utgifter i projektet

Entreprenad 1 000 000

Konsulter 0

Egna tjänster 400 000

Oförutsett 25 000

Kreditivränta 14 000

Ändrad driftskostnad,

totalt 361 000

Ökad drift 250 000

Ökat underhåll

Internränta 41 000

Avskrivningar 70 000

Minskad drift Aktuellt om ytorna ingår i nuvarande skötselområde

(7)

7 FASTIGHETS - OCH GATUKONTORET Alla belopp i tkr Allmän

platsmark Basmånad:

Minskat underhåll Aktuellt om ytorna ingår i nuvarande skötselområde

Driftskostnader

Årliga driftskostnader (drift, underhåll, kapital) uppkommer för Fastighets & Gatukontoret till följd av färdigställd allmän plats (gata och park). Driftskonsekvenserna faller ut olika år i takt med att allmän plats slut besiktigas och tas i bruk. Beräkning av kapitalkostnad har internräntesatsen 3% använts.

Likviditetsplan

Likviditetsplanen, hänvisar kopplingar till likvidbehov på 1 800 000 kr och vi har driftkonsekvenser för kostnad 361, vilket gör att vi håller oss inom driftbudget.

Likvidbehov

Driftskonsekvenser

Intäkter Kostnader

ÅR 0 1 800 000 0 361

Totalt 1 800 000 0 361

4 FN:S BARNKONVENTION

FN:s barnkonvention antogs av kommunfullmäktige 2004-03-25 §61.

FN:s barnkonvention om barns rättigheter antogs 1989 och gäller för alla under 18 år i hela världen. Genom barnkonventionen har Malmö stad ansvar för att se till att alla barn och unga får sina rättigheter tillgodosedda. Ett barn- och ungdomsperspektiv ska lyftas fram i all verksamhet. Ett samhälle som är bra för barn är bra för alla medborgare.

4.1 Direkt eller indirekt, barn och unga

Barn och unga får bättre service i form av rena, hygieniska, attraktiva och trygga toaletter.

Toalettbyggnaderna innehåller skötbord och handikapptoalett.

4.2 Barns och ungas egna åsikter

Många barn och ungdomar vistas i parken. Bland de inkomna önskemålen finns barn och ungdomar representerade.

(8)

8 FASTIGHETS - OCH GATUKONTORET

5 JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING

Den 30 augusti 2007 beslutade kommunfullmäktige att Malmö stad ska underteckna CEMR:s1 Den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Därmed har

kommunen förbundit sig att integrera jämställdhetsperspektivet systematiskt i alla verksamheter.

5.1 Huvudsyfte

Huvudsyftet med jämställdhetsintegrering i Malmö stad är att kvalitetssäkra våra verksamheter riktade till medborgarna och kvalitetssäkra våra arbetsplatser så de blir jämställda och icke diskriminerade.

5.2 Mål

Senast år 2013 ska Malmö stad ha säkerställt att alla verksamheter arbetar för likvärdig verksamhet, service och bemötande, likvärdig myndighetsutövning, likvärdig fördelning av resurser och jämställd fördelning av makt och inflytande till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet.

5.3 Inriktningsmål

Senast år 2013 ska Malmö stad ha säkerställt att alla verksamheter arbetar för:

• likvärdig verksamhet, service och bemötande

• likvärdig myndighetsutövning

• likvärdig fördelning av resurser

• jämställd fördelning av makt och inflytande

• till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet.

5.4 Jämställdhetsanalys

• Har projektet någon påverkan på att kvinnor och män ska känna sig lika trygga i det offentliga rummet, om ja, vilka?

I den tekniska beskrivningen för offentliga toaletter har hänsyn tagits till trygghetsaspekter.

• Har projektet någon påverkan på att kvinnor och män ska ha samma tillgång till transportsystem med minst möjliga miljöpåverkan, om ja, vilka?

Nej

• Leder projektets planering av det offentliga rummet till att underlätta för kvinnor och män att kombinera lönearbete, vardag, fritid och omsorg, om ja, på vilket sätt?

Nej

• Har projektet offentlig konst som speglar kvinnor och mäns erfarenheter och utmanar normer kring kön, om ja, på vilket sätt?

(9)

9 FASTIGHETS - OCH GATUKONTORET

Nej

• Har projektet haft dialog och samråd med kvinnor och män på lika villkor och i samma utsträckning, om ja, på vilket sätt?

Nej

• Leder projektet till att offentliga platser främjar ett jämställt stadsliv, om ja, på vilket sätt?

Ja, toaletterna är avsedda och anpassade för både män och kvinnor.

• Leder projektet till att kvinnor och män inte skadas i trafiken, om ja, på vilket sätt?

Nej

6 UNDERSKRIFTER

[Burim Sylejmani Projektledare FGK] [Maria Lindberg Enhetschef FGK]

__

___________________________________________________________________

2019-03-16

____________________________________

[Sarah von Liewen enligt beslut, avdelningschef]

References

Related documents

(Utbildningsdepartementet, 2017). Något som syftar till att alla barn och elever, ska förvärva de kunskaper som de behöver i livet och i arbetslivet. Vilket på lång sikt kan ses

Senast år 2013 ska Malmö stad ha säkerställt att alla verksamheter arbetar för likvärdig verksamhet, service och bemötande, likvärdig myndighetsutövning, likvärdig fördelning av

Senast år 2013 ska Malmö stad ha säkerställt att alla verksamheter arbetar för likvärdig verksamhet, service och bemötande, likvärdig myndighetsutövning, likvärdig fördelning av

Senast år 2013 ska Malmö stad ha säkerställt att alla verksamheter arbetar för likvärdig verksamhet, service och bemötande, likvärdig myndighetsutövning, likvärdig fördelning av

Om lärare ska få en hög validitet och reliabilitet i bedömningar så behöver lärare använda sig av flera olika bedömningsmetoder för att bedöma elevernas kunskaper samt att

eftersom vi då minimerade chanserna för skolorna att ändra i de texterna som vi eftersökte (forskning som exempelvis Tholin, 2006 har kommit fram till att de lokala betygskriterierna

Trots att respondenterna ansåg att vi bör sträva mot en likvärdig skola fick vi intrycket av att några av dem var tveksamma till hela tanken på en likvärdig skola, då de i

Då utbudet verkar ha förändrats från icke segregerade skolor till större andel yrkes- eller studieinriktade skolor får detta en stor segregerande effekt i områden där