Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Ansökan

(1)

ESF Ansökan om stöd 20171018 ver 1.011sc

Ansökan

Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Uppgifter om projektet

Support by FC Rosengård

Namn på projektet Startdatum 2019-08-01

Henric Lellky

Kontaktperson för projektet Slutdatum 2021-11-30

0709350550 Telefonnummer

henric@boostbyfcr.se E-post

Filippa Engstrand Behörig företrädare

Henric Lellky Kontaktperson ekonomi

henric.lellky@boostbyfcr.se E-post

Lantmannagatan 32 B 21448 Malmö Utdelningsadress

Lantmannagatan 32 B 21448 Malmö Besöksadress

Organisation

Boost by FC Rosengård Organisationsnamn

802516-4461 Organisationsnummer

Föreningar, stiftelser och ideella organisationer Organisationsform

2-50 Antal anställda

filippa.engstrand@boostbyfcr.se e-post

www.boostbyfcr.se Webbplats

508-0890 BANKGIRO

Filippa Engstrand Behörig företrädare för

organisationen

Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet 60050481 CFAR-nummer

Boost by FC Rosengård Namn på arbetsställe/enhet

Lantmannagatan 32 B 21448 Malmö Besöksadress

Uppgifter om utlysningen

Sydsverige: Hållbara övergångar till arbete för unga: 2018/00619 Namnet på utlysningen och

diarienumret

(2)

Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete Programområde

2.2 Underlätta etableringen i arbetslivet och öka deltagandet för unga (15-24 år) kvinnor och män.

Specifikt mål

Projektet ska huvudsakligen bedrivas i ESF Nationell Nivå

Norra Mellansverige Småland och Öarna

Övre Norrland Östra Mellansverige Västsverige

Mellersta Norrland Stockholm Sydsverige Deltagare

460

Totalt antal deltagare i projektet Antal kvinnor 184 Antal män 276 Ålder på deltagare

25-54 55-64

15-24

Deltagare i projektet Anställda Unga (15-24 år)

Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader)

Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF

Företagare Verksamma inom ideell sektor

Långtidsarbetslösa Nyanlända invandrare

Beskrivning

Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter

Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys

- Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv

- Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas.

Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan.

Bakgrund

Beskriv bakgrund till projektidén.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige och i Skåne har länge varit en aktuell och prioriterad fråga. Både det nationella programmet och Skåne-Blekinges regionala handlingsplan för socialfonden tar upp unga som en grupp som i högre grad står utanför arbetsmarknaden än andra. I Region Skånes utvecklingsstrategi konstaterar man att det behövs en kraftsamling kring ungas arbetslöshet och sena inträde på arbetsmarknaden. Trots att det har varit en högkonjunktur och många satsningar har genomförts de senaste åren finns det fortfarande ett behov av insatser för unga vuxna. Malmö är en stad som särskilt brottas med en hög ungdomsarbetslöshet. Arbetslösheten för unga 16-24 år i staden är 19 procent, långt över snittet i övriga regionen på 13 procent och rikssnittet på tio procent.

(3)

Vår organisation, Boost by FC Rosengård, har länge engagerat sig för att stötta unga in på arbetsmarknaden. När vi startade det första arbetsmarknadsprojektet riktat mot unga arbetssökande för åtta år sedan var det vanligare att individer ur målgruppen var arbetsredo men saknade en sista kontakt, en matchning med arbetsgivare. Skedde bara den kunde man ofta lyckas med en rekrytering. I dag ser det annorlunda ut. Efter flera års högkonjunktur har de unga som står relativt nära arbetsmarknaden, de

“arbetsredo", så gott som alla redan anställts. De mönster som har framkommit i projektet vi drivit de senaste åren

överensstämmer med det som Arbetsförmedlingen förmedlar i sina analyser och rapporter. Grupperna som allt mer ökar bland arbetslösa unga är de med ohälsa, utrikes födda och unga utan fullföljd gymnasieutbildning.

Vår ambition är att driva en verksamhet med skräddarsydda lösningar som ser till de behov som finns bland unga idag. ESF- projekten Boost by FCR I och II har i flera år arbetat med en välfungerande metod för att stötta arbetslösa unga till arbete eller studier. I och med att målgruppen arbetslösa unga mer och mer börjar utkristalliseras till de tre ovan nämnda undergrupperna har det dock funnits anledning att se över metodiken. Det finns mycket lärdomar och erfarenheter som samlats in i Boost och våra andra initiativ och satsningar genom åren som kan kombineras och implementeras i det här projektet. Utifrån det kunskapsunderlag som finns och som inhämtats i problemanalysen finns också nya tankar kring arbetssätt och metoder som skulle kunna innebära ett extra stöd åt till varje undergrupp i målgruppen.

För att specialisera arbetet kring att stötta unga med psykisk ohälsa startade vi ESF-projektet Match by FCR i februari 2019.

Parallellt driver vi projektet Boost by FCR II, men det kommer att avslutas under slutet av 2019. När Boost är avslutat ser vi ett fortsatt behov av att ge adekvat stöd åt grupperna utrikes födda och unga utan gymnasieutbildning. Därför vill vi starta ett nytt projekt som gör just detta, Support by FCR. Vid den händelse att det här projektet prioriteras och beviljas kommer projektet Boost att genomgå en nedtrappning och avslutas redan till starten av analys- och planeringsfas med detta projekt. Vår

förhoppning är att framåt kunna driva detta projekt parallellt med Match. På det sättet får Malmös unga vuxna tillhörande de tre nämnda undergrupperna fortfarande möjlighet att få stöd av en organisation som har en lång historik med framgångsrika verksamheter, nu ännu mer skräddarsytt just efter deras individuella behov.

PROJEKTIDÉN I KORTHET

I det tilltänkta projektet Support by FCR ska vi erbjuda insatser och aktiviteter som syftar till att ge unga arbetslösa, med särskilt fokus på de som saknar gymnasieutbildning och de som är utrikes födda, bättre möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden.

Ungdomar som deltar i projektet kommer att få tillgång till en fördjupad vägledning, med mycket stöd kring studie- och yrkesval, men även kring frågor som sträcker sig bortom det. Ungdomarna ska även förberedas, informeras och motiveras så att de framgångsrikt kan navigera bland de insatser och stödmöjligheter som redan finns tillgängliga i samhället, men som de idag inte hittar till eller drar nytta av. Vi vill också rikta in oss mot arbetsgivare, få dem att bredda sina rekryteringsmetoder och sänka kraven på formella kvalifikationer hos vilka de anställer då vi vet att unga, och särskilt utrikes födda, drabbas negativt av höga kvalifikationskrav. Slutligen ska projektet göra en satsning på att få övergångarna till studier och arbete att bli mer hållbara.

Genom att ge extra stöd och uppföljning under den första tiden på en utbildning och en arbetsplats ska projektet se till att ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden blir varaktigt och hållbart.

Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen.

Skåne hämtar sig fortfarande från den höga ungdomsarbetslöshet som fanns i början av 10-talet. En allt större andel unga har hamnat i sysselsättning de senaste åren. Arbetsmarknaden har varit god och arbetsgivare har velat anställa.

Dock kommer utvecklingen inte alla till gagn. Utrikes födda ungdomar är en sådan grupp medan andelen arbetslösa inrikes födda unga har minskat med mer än en tredjedel i Malmö de senaste fem åren har den för utrikes födda tvärtom ökat. Idag är 40 procent av alla unga utrikes födda i Malmö och 43 procent av alla utrikes födda unga män, arbetslösa (Ung idag). Samma mönster upprepas i andra kommuner i Skåne.

UTBILDNING

Sverige är ett land där utbildning värderas högt. Många av Skånes bristyrken kräver eftergymnasial utbildning eller gymnasial utbildning med yrkesbevis, vilket innebär att de som inte klarar av skolan har avsevärt sämre chanser att få arbete.

Arbetslösheten för de med högst förgymnasial utbildning är mer än fem gånger så hög som för de med minst gymnasial utbildning (SCB, AKU). Även Arbetsförmedlingen konstaterar i sin verksamhetsplan för 2018 att de utan gymnasieutbildning även fortsättningsvis kommer ha svårt att få arbete även om den goda konjunkturen håller i sig.

En av förklaringarna till Malmös ungdomsarbetslöshet är att många inte klarar av skolan. En dryg femtedel av alla

niondeklassare i Malmö går ut grundskolan utan att vara behöriga till att börja ett yrkesprogram. Bland utrikes födda ungdomar är den siffran hela 44 procent. Även gymnasiet innebär många utmaningar. Efter tre år i gymnasiet har bara 58 procent av Malmös ungdomar lyckats ta examen. Detta ökar bara något, till 67 procent, fem år efter påbörjad utbildning (Skolverket, SiRiS).

(4)

I och med utbildningens stora betydelse finns det en problematik i att personer som kommer från studieovana hem, med lågutbildade föräldrar, löper större risk att inte klara av skolan (Region Skåne, Ett jämställt Skåne). Detta riskerar att cementera en låg utbildningsnivå, och därmed arbetslöshet, över generationer. Utrikes födda drabbas särskilt av detta, då de i en högre grad har föräldrar med lägre utbildningsnivå.

I intervjuer och fokusgrupper med ungdomar återkommer några förklaringar till varför skolan varit svår. En är att de inte känt sig motiverade att gå i skolan, de hade inget mål och såg det mer som tvång. Flera ångrar valet av gymnasielinje och har därför haft det som ursäkt att inte göra sitt bästa. Många upplever att de varit del av oseriösa grupper på gymnasiet, vilket har haft en negativ inverkan på deras resultat. Ytterligare en förklaring som ungdomarna återkommer till handlar om lärarens engagemang.

De nämner att om man har det svårt i skolan behöver man en lärare som verkligen bryr sig.

Att komplettera sina gymnasiestudier borde prioriteras högt för den som vill få ett jobb. Negativa erfarenheter från skolan gör dock att motivationen till att försöka igen är låg för många. Har man varit borta från skolan länge och sedan börjar på Komvux kan dessutom omställningen bli överväldigande. Kraven är höga, tempot är högt och upplägget standardiserat med få möjligheter till personligt stöd.

KUNSKAP OCH INSIKTER

En utmaning som finns i hela gruppen, och särskilt hos utrikes födda, är att kunskapen om arbetsmarknaden är låg.

Ungdomarna vet inte hur den fungerar eller vilka möjligheter som finns. Det finns även föreställningar om yrken, vilka som är

“bra" och “dåliga", vilka yrken män och kvinnor förväntas ha, och låg kunskap om vilka branscher som är lättast att få jobb i.

Utöver det är en högre brist på professionella nätverk en utmaning. En stor andel av alla arbeten i Sverige förmedlas genom nätverk och kontakter, och bristen på sådana försämrar således ens möjligheter. Att förstå sociala sammanhang och strukturer som är norm i Sverige kan dessutom vara extra svårt för en som är född i något annat land och som inte genom skolgång eller arbetslivserfarenhet socialiserats in i rådande normer. Detta kan försvåra i samspelet med arbetsgivare och myndigheter.

Ungdomarna saknar ofta även insikt i deras möjligheter kring utbildning. Det finns ofta en föreställning om att de har för mycket att ta igen och att det därför inte är lönt att försöka komplettera sin gymnasieutbildning. I själva verket kanske bara ett eller ett fåtal ämnen saknas. Inte sällan finns också en syn på utbildning som något som inte är lönsamt. Att på kort sikt skaffa ett arbete med lön väger för många tyngre än att utbilda sig för att på längre sikt få bättre arbetsvillkor och ekonomi. Deltagare vittnar också om att de saknar förebilder där någon verkligen lyckats med studierna, och där studier lett till ett arbete. Detta gör att många tvivlar kring att verkligen ta tag i studierna igen. Det finns också en misstänksamhet och oro inför att ta lån från CSN.

Ungdomar gör även könsstereotypa studie- och yrkesval. Många utbildningar för framtida bristyrken saknar en jämn

representation av män och kvinnor. Går det att bryta mönster med könsstereotypa studie- och yrkesval kan både segregeringen på arbetsmarknaden och den regionala kompetensförsörjningen förbättras. Dock finns det en ökad risk att kvinnor och män som gör normbrytande val av utbildning eller arbete hoppar av, vilket måste tas i beaktande (Region Skåne, Ett jämställt Skåne).

Sammantaget krävs det utökad studie- och yrkesvägledning för att bättre visa på olika möjligheter, samt för att motivera till normbrytande val. Det behöver dock kompletteras med ett bättre stöd för att hjälpa personer som gör sådana val till att orka stanna kvar. Det behövs också aktiviteter som diskuterar jämställdheten i hushållet. Idag utför kvinnor i högre grad än män obetalt hemarbete. Detta både försvagar deras ställning på arbetsmarknaden och minskar deras ekonomiska oberoende.

REKRYTERINGAR SOM EXKLUDERAR

Antalet bristyrken i regionen ökar för varje år som går. Många arbetsgivare vill anställa, och uppger att kompetensförsörjningen är deras största utmaning.

På samma sätt som att ungdomar gör stereotypa val baserat på kön och bakgrund gör även arbetsgivare det genom föreställningar över hur bra män och kvinnor passar på olika arbetsplatser eller till vissa arbeten. Förutom könsstereotypa rekryteringar sker också diskriminering på andra grunder, exempelvis ålder (Svenska ESF-rådet, Diskriminering i arbetslivet).

Det finns även studier som visar att personer utan traditionellt svenska namn har svårare att bli kallade till intervju än de med traditionellt svenska namn (Diskrimineringsombudsmannen, Forskningsöversikt om rekrytering i arbetslivet). Vård, omsorg, industri och bygg är några branscher där sådana föreställningar bidragit till att det idag finns en brist på arbetskraft.

Det traditionella rekryteringsförfarandet som finns i Sverige, med CV:n, personliga brev och standardiserade intervjuer kan

(5)

också vara till en nackdel, särskilt för utrikes födda som ofta har svårare att veta vilka styrkor som de ska lyfta fram där. De behöver mer stöd med personliga brev och CV:n, och saknar i större grad högre utbildning eller arbetslivserfarenhet. Även i kravspecifikationer för relativt “enkla" jobb efterfrågas ofta gymnasieexamen, goda svenskkunskaper och arbetslivserfarenhet.

Detta exkluderar många unga med annars rätt kompetens.

REDO, ELLER?

Självklart har flera arbetsgivare redan insett att de behöver se förbi de formella kvalifikationerna, men det medför andra utmaningar. I intervjuer med arbetsgivare som samarbetar med oss framhåller de att de inte kräver ett fullspäckat CV, utan att det räcker att sökande har “rätt inställning och attityd", “glöd i magen" eller “både visar och berättar att de vill". Arbetsgivarna ser även ett behov av att förbereda ungdomarna inför anställningar, främst deras sociala kompetenser. De vittnar om att många de anställt eller haft på praktik har låg kunskap om hur man bör förhålla sig till andra på arbetsplatsen. Förståelsen för sociala koder saknas och de vet inte hur de skall bete sig mot kunder, medarbetare och chefer. Ungdomarna uppvisar dessutom en brist på uthållighet dels i att lära sig sina uppgifter och bli bra på sitt arbete men också i att komma till arbetet varje dag och varje vecka. Ungdomar som intervjuats uppgav också att just övergångarna till arbete var svåra. De hade svårt att veta vilka

förväntningar som fanns på dem, att arbetet var tungt och att det var svårt att veta hur de skulle interagera med kollegor och framförallt med chefer.

HÅLLBAR SYSSELSÄTTNING

För många unga är det en stor och svår omställning att gå från arbetssökande till arbete eller studier. Kraven och tempot blir plötsligt mycket högre, och stödet som går att få försvinner i princip helt. Kanske är det jobbigt för att man är den enda tjejen eller den enda med en annan bakgrund än de andra i arbetslaget. Den första tiden är en väldigt kritisk period, där det finns en påtaglig risk att det sker ett misslyckande och att ungdomen går tillbaka till arbetslöshet.

För att öka hållbarheten i övergångarna behöver ungdomarna förberedas bättre. Under tiden efter anställningsstart eller studiestart, särskilt i början, hade ungdomarna också behövt stöd och vägledning för att klara omställningen. I sådan uppföljning är det dock viktigt att ha i åtanke att det finns skillnader mellan könen i hur ungdomar söker stöd. Unga män ställer högre krav på handläggare och får mer stöd och frihet. Unga kvinnor ställer färre krav, uttrycker sina behov mindre och fogar sig mer efter vad yrkesverksamma säger till dem (IFAU, Klass, kön och platsanvisning). Män får också en större andel resurser än kvinnor när det kommer till arbetsmarknadsinsatser (Regeringen, Fördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män). Det är viktigt att se till att kvinnor och män får lika möjlighet av stöd och resurser.

Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området?

Föreningen Boost by FC Rosengård har över 15 års erfarenhet av att stötta utsatta målgrupper in på arbetsmarknaden i olika initiativ, huvudsakligen genom ESF-projekt. Sedan 2011 har vi i ESF-projekten Boost by FCR i och II arbetat uteslutande med unga vuxna. Under den här perioden har vi arbetat med flera tusen unga arbetslösa och fått en hög kompetens i just den här gruppens utmaningar och behov. Några av de framgångsfaktorer som identifierats är möjligheten till att kunna få ett skräddarsytt stöd, att arbeta parallellt med olika behov (exempelvis utbildning och arbetsmarknadskunskap) under samma tak, och att ha en tät samverkan med både arbetsgivare och offentliga aktörer.

Utrikes födda har alltid varit en del av målgruppen vi arbetat med, ända sedan 2003 i det första initiativet på Rosengård. I två projekt, båda finansierade av Arbetsförmedlingen, har vi på senare år arbetat specifikt med utrikes födda och fått särskild erfarenhet av just den gruppen. Projektet Start (2015) fokuserade på att stötta nyanlända in i självförsörjande, projektet Kick Off (2017-2018) bidrog till att öka kunskapen om samhället, arbetsmarknaden och att motivera nyanlända, lågutbildade kvinnor i etableringsuppdraget. Båda dessa initiativ fick goda resultat och gav många lärdomar av att arbeta med utrikes födda, bland annat vikten av arbetsmarknads- och samhällskunskap, vägledning och motiverande samtal.

Vi har också tidigare erfarenhet av att arbeta med uppföljning och stöd till de som går från arbetssökande till sysselsättning.

Next var ett idéburet offentligt partnerskap tillsammans med Malmö stad som genomfördes mellan 2015 och 2018. Detta partnerskap hade två syften: insamlande och vägledande uppföljning. Ungdomar som tidigare deltagit i Boost kontaktades med regelbundna intervall, blev tillfrågade om deras nuvarande situation och blev erbjudna stöd för att behålla eller få sysselsättning.

Från denna verksamhet finns en upparbetad kunskap om att arbeta med uppföljning. Flera lärdomar gjordes också. Dels sker stora förflyttningar med unga som både uppnår och förlorar självförsörjning. I uppföljningen bekräftades det också att unga är i behov av stöd efter utskrivning. Många kunde redan en kort tid efter utskrivning mot arbete eller studier redan ha slutat eller vara på väg att sluta. Många som fick jobb blev också efter bara en kort tid av med sitt jobb igen, och behövde stöd att få komma tillbaka till Arbetsförmedlingen eller Boost. Ofta behövdes inte heller en omfattande stödinsats för att göra skillnad, endast några vägledande samtal räckte långt. Partnerskapet hade dock en brist i att annan personal än den ungdomarna kände bäst gjorde själva uppföljningen. Hade ungdomarna blivit kontaktade av sina egna tidigare vägledare hade sannolikt både svarsfrekvensen och effektiviteten av det erbjudna stödet blivit högre.

(6)

Att vägleda, skapa förtroende och motivera är viktigt i alla verksamheter som möter målgrupper med en utsatt ställning på arbetsmarknaden. En verksamhet där det var särskilt viktigt var i FC Rosengårds uppsökande arbete vilket var ett partnerskap mellan Malmö stad och fem idéburna organisationer och som bedrevs under 2017 och 2018. I partnerskapet hade vi och de övriga medverkande organisationerna som syfte att identifiera, söka upp och motivera UVAS i okänd aktivitet till att börja delta i reguljära arbetsmarknadspolitiska insatser. Projektet innebar metodutvecklande inom uppsökande arbete, men också ett fördjupande av samverkan parterna emellan. Under partnerskapet erhölls flera lärdomar av att arbeta med en målgrupp som är i behov av omfattande stöd. För att få unga att bli motiverade och delaktiga var det avgörande att först skapa en känsla av trygghet och tillit. Genom att vara professionella, men tillgängliga, hålla det vi lovade och vara tålmodiga och möta ungdomarna där de finns gick det att skapa en sådan känsla hos målgruppen. Först när det var uppnått kunde man börja verka för att genomföra stegförflyttningar mot arbete eller studier.

Genom Delegationen mot segregation fick vi under hösten 2018 möjlighet att genomföra en kartläggning och behovsanalys över socioekonomiskt utsatta områden. Vi fokuserade på att fördjupa oss i situationen för UVAS i ett antal områden i Malmö, och vad målgruppen själva samt yrkesverksamma som möter målgruppen upplevde att det fanns för behov av insatser och aktiviteter för att fler skulle kunna bli självförsörjande. Kartläggningen visade på många utmaningar i de undersökta områdena. En stor andel av de boende var utrikes födda. Skolorna i områdena hade mindre resurser och mindre andel behöriga lärare, vilket bidrog till sämre prestationer redan på grundskolenivå, och som sedan ofta resulterade i misslyckanden på gymnasiet. Många kände sig på grund av kriminalitet inte trygga i sina områden, och förtroendet till myndigheter och den offentliga sektorn var mycket låg då ungdomarna kände att de inte blev förstådda och att de inte fick tillräckligt stöd. De yrkesverksamma bekräftade att de mötte många utrikes födda, och att en majoritet saknade gymnasieutbildning. Man lyfte också fram att målgruppen ofta saknar självinsikt, att det inte räckte att "bara få ett jobb", utan att de först behövde stöd med att stärka sig inom andra områden. I kartläggningen av befintliga insatser och aktörer såg vi också hur det fanns många insatser som erbjöd mycket stöd.

Målgruppen tog i låg utsträckning stödet till sig och drog inte nytta av alla dessa befintliga möjligheter till hjälp.

Några av de slutsatser som drogs i behovsanalysen var att målgruppen behöver stöd med mer än bara CV och personligt brev.

De behöver stöd i konkreta saker som att tolka blanketter och brev, navigera bland och ta kontakt med olika stödinsatser, hjälp i hur de ska uttrycka sig till en myndighetsperson, och så vidare. En fördjupad vägledning helt enkelt. Stödet behöver vara tålmodigt, inte skynda för snabbt, och vara långsiktigt. Det ska inte vara punktinsatser utan stöd ska finnas tillgängligt över en längre tid för att det ska kunna bli lyckade och hållbara resultat. Dessa erfarenheter planerar vi att arbeta vidare med i det här projektet.

Projektägaren har mycket god erfarenhet av att samverka med offentliga och privata aktörer. Arbetsförmedlingen och Malmö stad har varit och är samverkansparter i flera tidigare och befintliga projekt, och förutsättningarna för att arbeta effektivt tillsammans med dem är mycket goda. Relationerna med den privata sektorn är också mycket goda. Arbetsgivare har högt förtroende och ett stort intresse av att samarbeta med föreningen Boost by FCR. Bara under 2018 anställde över 125 unika arbetsgivare deltagare från föreningens olika initiativ, och det totala nätverket av arbetsgivare är större än så. I förstudien

“Sektorsövergripande samverkan" som projektägaren genomförde under 2014 identifierades flera nyckelfaktorer till samverkan mellan den egna organisationen, offentliga och privata aktörer som går att dra nytta av även i detta projekt.

Målgruppen behöver omfattande stöd med vägledning. Inom organisationen och hos personalen finns hög kompetens och lång erfarenhet av detta. Verktyg som Motivational Interviewing, där man genom en särskild samtalsmetodik lockar fram motivation och beteendeförändring, och Supported Employment, där individens möjligheter och vilja (och inte begränsningar) står i fokus för att stötta individen till en hållbar försörjning finns hos personalen.

Det är viktigt att projektägare har kunskap kring och förmåga att utföra det omfattande administrationsarbete som ett ESF- projekt innebär. Under åren med projektmedel från ESF har vi arbetat fram effektiva administrativa rutiner och verktyg samt har en personalgrupp med hög kompetens i att nyttja dessa rutiner och verktyg.

Mer kring personalens kompetens och administrativa förmåga går att läsa om under “Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet".

Tillvägagångssätt

Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna?

ANALYS- OCH PLANERINGSFAS

Syftet med analys- och planeringsfasens tre månader är att förbereda och fastställa strukturer som skapar bästa möjliga förutsättningar för genomförandet. Projektorganisationen byggs upp. Tids- och aktivitetsplanen uppdateras och beskrivs mer detaljerat.

(7)

Målgruppsbeskrivningen och beskrivningen av deras väg genom projektet fördjupas. En plan för kommunikation, inklusive för hur arbete med spridning och implementering ska göras tas också fram.

Förändringsteori, mål och indikatorer ses över, och arbetssätt, mätverktyg och annat som behövs för att kunna genomföra uppföljning och mäta projektets resultat tas fram. En jämställdhetsplan tas sedan fram. Utöver detta specificeras budget och riskanalys uppdateras.

Fasen avslutas med att en rapport där resultaten från analys- och planeringsfasen redovisas till ESF.

GENOMFÖRANDEFAS

Syftet med genomförandefasen är att genomföra metoden för att uppnå projektets mål.

Ungdomar kan delta i Support by FCR så länge progression sker. Den genomsnittliga inskrivningstiden förväntas dock vara sex och en halv månad. Totalt kommer projektet att arbeta med 460 deltagare.

Projektet utgår ifrån en metod i vilken ungdomar får ett nära stöd, med möjlighet till individanpassade insatser. Enskilda samtal med vägledare sker parallellt med deltagande i gruppaktiviteter.

Intag av nya deltagare sker varje vecka på ett informationsmöte där projektet och dess innehåll presenteras. I nästa steg möts ungdomen och dess individuella vägledare, som ska stötta ungdomen genom projektet. Vägledaren och ungdomen träffas dels för bygga upp en relation, men också för att genomföra en kartläggning över ungdomens förutsättningar, mål och behov. Under kommande vecka deltar ungdomen sedan i flera introduktionsaktiviteter där lärare och gruppvägledare informerar närmare om vilka aktiviteter projektet erbjuder. Vägledaren och ungdomen tar sedan gemensamt fram en mer utförlig planering med olika aktiviteter. Planeringen är föränderlig och uppdateras regelbundet.

GRUPPAKTIVITETER

Av erfarenhet vet vi att ungdomar som ingår i en grupp som följs åt över tid får en större känsla av trygghet och grupptillhörighet.

Detta bidrar till att öka deltagarens närvaro och engagemang, vilket gör att de bättre kan ta till sig projektinnehållet och på så vis öka möjligheten att nå sina mål. Samtidigt är det även viktigt att erbjuda individanpassade aktiviteter efter varje unikt behov som bidrar till mer skräddarsydda lösningar och ett högre mått av delaktighet. Support by FCR kommer därför att erbjuda en

kombination av båda.

Majoriteten av projektets aktiviteter sker i de två spåren Studieförberedande och Arbetsförberedande. I varje spår genomförs gruppaktiviteter som syftar till att stötta ungdomen mot arbete respektive studier. De sker regelbundet och i grupper som byts ut sakta för att skapa en känsla av trygghet och gemenskap.

När introveckan är avslutad påbörjar deltagarna projektets Arbetsförberedande program i tre nivåer. Detta innehåller samhälls- och arbetsmarknadskunskap samt normkritiska perspektiv kring arbete och studier. I serien ingår även aktiviteter som syftar till att stärka deltagarnas sociala förmågor. Även intervjuteknik, och andra workshops med tips kring jobbsök kommer att ingå i programmet.

Arbetet i Studieförberedande anpassas efter ungdomens studienivå, studietakt och stödbehov. Inledningsvis går man igenom betyg och sätter mål, exempelvis att göra prövning för ett ämnesbetyg, börja på Komvux eller bli antagen till en folkhögskola.

Man går även igenom frågor som studiemotivation och studieteknik för att förbättra förutsättningar att klara av studierna. En omfattande del av insatserna i Studieförberedande är att ge stöd i att studera olika ämnen. Deltagaren studerar i grupp, utefter individuella mål och med stöd av läraren. Projektet stöttar även genom att anordna studiebesök till skolor, bjuda in olika utbildningsanordnare till projektet för att hålla i föreläsningar, hjälpa till att fylla i ansökningshandlingar och att söka CSN-stöd. I samband med att deltagaren blir klar i Studieförberedande sker ett sammanfattande avslutssamtal över vad deltagaren har genomfört.

VÄGLEDNINGSSAMTAL

Parallellt med alla gruppaktiviteter fortsätter de individuella vägledningssamtalen. Vägledaren processleder ungdomen och lyssnar in önskemål, men verkar också för att öka medvetandet och motivera till långsiktigt hållbara val gällande studier och arbete, samt att få upp deltagarens ögon för de ökade möjligheter som normbrytande val innebär. Vägledaren hjälper också alla deltagare med att skriva CV och personligt brev. Utöver detta kan deltagaren få stöd med frågor som inte är uppenbart

arbetsrelaterade, exempelvis ställa sig i bostadsköer, ta kontakt med vården och andra myndigheter eller att förstå och fylla i

(8)

olika blanketter. Mycket stöd- och hjälpinsatser erbjuds redan av samhället, men ungdomarna har låg kunskap om vad som finns och hur de får kontakt med dem. Vägledarna ska därför agera som en “brygga" och hjälpa ungdomarna att navigera i och hitta till de befintliga stöd- och hjälpinsatser.

För att steget ut till arbete eller utbildning ska bli mindre omvälvande ska projektet arbeta med mjukare övergångar. En

deltagare kan börja på praktik på deltid för att få testa på arbetslivet.För en deltagare som vill studera kan ett första steg vara att läsa en kurs på Komvux parallellt som den går kvar i Studieförberedande för att få extra stöd, innan deltagaren går vidare mot heltidsstudier. Projektet ska inte skynda på med att skriva ut deltagare för snabbt, utan ska vänta tills deltagaren känner sig trygg och redo för att klara sig mer på egen hand. I samband med utskrivning sker ett utskrivningssamtal med vägledaren. Där går de igenom vad deltagaren har gjort och presterat under projektet, samt sätter nya mål framåt.

För att ytterligare förbättra förutsättningarna för att göra övergången från insats till självförsörjning hållbar kommer projektet att erbjuda uppföljningssamtal. Där får deltagaren stöd kring frågor som kan dyka upp. Stödet är behovsstyrt och planeras i

samförstånd mellan deltagaren och vägledaren. Uppföljning med utskrivna deltagare sker på upp till sex månaders sikt. Syftet är att ge ytterligare stöd till ungdomar som behöver hjälp att behålla, eller ta steg för att närma sig, självförsörjning. Ett annat syfte är att se om resultaten är hållbara över tid.

Arbetsgivare och normbrytande aktiviteter

Support by FCR samverkar med arbetsgivare bland annat genom att samordna rekryteringsprocesser. Projektet kan bistå genom att ta fram kravprofiler, hitta kandidater bland deltagarna och hantera kontakt med remittenter gällande praktikavtal och anställningsstöd. Här kan projektet presentera ungdomar som är arbetsredo, men som kanske inte passar in i normen. Till exempel kan fler tjejer få chansen vid tillsättningar av tjänster i mansdominerade branscher, och fler utrikes födda kan bli kallade till intervjuer hos arbetsgivare med övervägande inrikes född personal.

Genom att anordna normbrytande aktiviteter där arbetsgivare och ungdomar möts får ungdomarna en möjlighet att visa upp personlig lämplighet, istället för att bedömas utifrån namn och CV. Exempel på aktiviteter är inspirationsföreläsningar,

studiebesök, minimässor och mingelträffar. I andra aktiviteter som projektet anordnar kan arbetsgivare och ungdomar mötas på lika villkor. En sådan aktivitet är Entreprenörsspelet, där deltagare arbetar i grupp med arbetsgivare för att lösa olika case.

Sociala aktiviteter, exempelvis gemensam idrott eller matlagning, kan också anordnas. Arbetsgivarna får där en möjlighet att lära känna de unga som söker arbete på ett annat sätt än genom traditionella intervjuer, vilket ökar chansen för en ungdom med rätt inställning men utan ett omfattande CV att kunna bli anställd.

AVSLUTSFAS

Under projektets sista månad sker avslutsfasen, som har som syfte att avsluta projektet, att sprida projektets lärdomar och att genomföra implementering av metodiken in i den egna och samverkande organisationer. Avslutande uppföljning, insamling och analys av material sker. Under fasen redovisas slutrapport, ekonomisk slutredovisning och utvärderingsrapport. Spridning av projektets lärdomar sker genom slutseminarium, spridning av rapporter och andra aktiviteter.

Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas.

MÅLGRUPP

Målgruppen för Support by FCR är ungdomar 15-24 år i Malmö som behöver fördjupat stöd för att komma in i utbildning eller arbete. Projektet riktar sig särskilt till ungdomar som är utrikes födda och ungdomar som saknar gymnasieexamen. Mer än 40 procent av målgruppen förväntas vara födda utanför Sverige, varav drygt 30 procent utanför Europa. Upp emot 60 procent förväntas sakna gymnasieexamen. Självklart finns det ett visst överlapp mellan gruppen utrikes födda och gruppen lågutbildade, men tre fjärdedelar förväntas tillhöra någon av de två prioriterade delmålgrupperna. Trots att målgruppen sträcker sig ända ner till 15 år förväntar vi oss utifrån tidigare erfarenhet att samtliga deltagare som anvisas från remittenter kommer att vara minst 18 år.

Målgruppen överlag är i behov av vägledning kring yrkes- och studieval samt motiverande samtal. Kunskapen om

arbetsmarknaden, utbildningssystemet och självkännedomen behöver stärkas samt ett nätverk av kontakter behöver formas.

När övergångar till studier och arbete sker finns behov av ett stöd som gör att dessa övergångar kan bli mer hållbara.

Utrikes födda ungdomar behöver insatser för att öka deras kunskap om arbetsmarknaden och hur arbetsplatser fungerar. För att stärka de professionella nätverken i gruppen behövs aktiviteter som syftar till att föra samman dem med arbetsgivare. Sådana aktiviteter kan också bidra till att fler ur målgruppen får en chans att bli anställda, då traditionella rekryteringsprocesser generellt sett är en nackdel för utrikes födda. Vissa personer ur delmålgruppen kan vara i behov av att stärka sina kunskaper i svenska språket.

De unga som saknar gymnasieutbildning behöver först och främst en fördjupad studievägledning. De behöver ges en bättre

(9)

förståelse över hur deras studiesituation ser ut, vad som krävs för att klara av gymnasiet, och vilka möjligheter de har när de gjort det. Vägledningen behöver vara studiemotiverande, så att de väljer att försöka klara av sin utbildning. Vidare krävs individuellt stöd, ämnesstudier, studieteknik och förberedande inför prövningar eller inskrivningar på Komvux. Stöd i att bli antagen till utbildningar och uppföljning när de väl är där är också viktigt för att stötta och uppmuntra dem till att stanna kvar på utbildningar de påbörjar.

Under projektplaneringen har målgruppen involverats både i intervjuer och i en fokusgrupp för att få deras bild av vilka utmaningar de möter och vilka insatser de efterfrågar. Detta kommer att fördjupas under analys- och planeringsfasen. Under genomförandefasen deltar målgruppen i projektet. Projektet har som mål att deltagaren ska känna sig delaktig i sin process och sitt deltagande. Utifrån deltagarens behov och önskemål anpassas därför innehållet i vägledningssamtal och gruppaktiviteter.

ARBETSFÖRMEDLINGEN

Arbetsförmedlingen kommer att vara den huvudsakliga remittenten till Support by FCR, och för att säkerställa flödet av deltagare är det därför viktigt att det finns en god samverkan med dem. Förutsättningarna för god samverkan är enligt vår bedömning goda. Projektet är väl förankrat hos myndigheten och det finns en historik av lyckade samarbeten mellan organisationerna.

Operativ personal från Arbetsförmedlingen kommer i analys- och planeringsfasen informeras om projektet, för att de ska uppmuntras att anvisa till projektet under genomförandet. Arbetsförmedlingens representanter till styrgruppen tillsätts, om det inte sedan tidigare är gjort. Ansvaret för dessa personer blir dels att säkerställa att flödet av ungdomar in i projektet är tillräckligt, att rätt målgrupp remitteras och att stödja i olika samverkansfrågor som uppkommer.

Under genomförandefasen remitterar Arbetsförmedlingen ungdomar till projektet och deltar fortsatt i projektets styrgrupp.

MALMÖ STAD

Malmö stad kan genom UngMalmö remittera deltagare till projektet. Samverkan på operativ nivå kommer därför ske med arbetsmarknadssekreterare och annan personal. På strategisk nivå deltar staden i projektets styrgrupp, med en representant från Arbetsmarknads- och socialförvaltningen och en från Näringslivskontoret. Samverkan sker även med olika insatser som bedrivs av Malmö stad, exempelvis Vägledningscentrum och Second Chance School (se även nedan om Utbildningsanordnare).

ARBETSGIVARE

Arbetsgivarna är en mycket viktig målgrupp för Support by FCR. Dels är det de som anställer ungdomarna, men projektet vill också påverka deras syn på rekryteringar och deras traditionella rekryteringsmönster.

Redan under projektplaneringen har arbetsgivare blivit involverade. De har intervjuats för att få deras syn på vilka utmaningar som finns hos målgruppen vilket har varit värdefullt för både problemanalysen och framtagandet av aktiviteter. Under analys- och planeringsfasen kommer de att informeras om projektet och börja engageras för att delta under genomförandet.

Under genomförandet är en av de viktigaste aktiviteterna att bistå arbetsgivare som ska ta emot praktikanter eller anställa.

Personalen stöttar med samordningen av rekryteringsprocessen genom att exempelvis ta fram kravprofiler, välja kandidater bland deltagarna och hantera kontakt med remittenter gällande praktikavtal och anställningsstöd. Här kan Support by FCR göra en stor insats för att få arbetsgivare att rekrytera bredare. Genom att projektet själva har möjlighet att presentera kandidater kan fler ungdomar som är arbetsredo, men kanske inte passar in i normen, presenteras. Till exempel kan fler tjejer få chansen vid tillsättningar av tjänster i mansdominerade branscher och fler utrikes födda kan bli kallade till intervjuer hos arbetsgivare med övervägande inrikes född personal. Arbetsgivare kan även uppmuntras att bortse från CV:n och personliga brev och fundera kring om flytande svenska verkligen är ett måste för den aktuella tjänsten, och istället fokusera mer på ungdomarnas personliga lämplighet.

Support by FCR ska också anordna normbrytande aktiviteter där arbetsgivare och unga arbetssökande möts i andra, mindre formella, sammanhang än arbetsintervjuer. Detta minskar maktobalansen mellan grupperna, och ger ungdomarna en chans att visa upp sina förmågor på andra sätt än genom CV:n och personliga brev. På så sätt ökar möjligheterna för annars åsidosatta målgrupper att bli anställda. Mer om detta arbete går att läsa under beskrivningen av projektets genomförandefas.

Utbildningsanordnare

Eftersom projektet har som mål att bidra till att unga kommer i utbildning är det viktigt att det finns en god samverkan med olika utbildningsaktörer lokalt och regionalt. Exempel på sådana är Komvux-skolor och andra vuxenutbildningar, yrkeshögskolor, högskolor/universitet och folkhögskolor. Redan idag finns en väl upparbetad samverkan med dessa aktörer.

Under genomförandefasen samlar Support by FCR in och förmedlar information om olika utbildningsanordnare för att öka målgruppens kunskap om vilka utbildningsmöjligheter som finns. Projektet kommer även att bjuda in representanter från

(10)

skolorna att komma till projektet och själva presentera de utbildningar de har. Tillsammans med utbildningsanordnare ska projektet också erbjuda studiebesök på skolorna där deltagarna kan få lära sig mer om varje plats, samt att minska nervositeten och öka motivationen inför att börja studera på ett obekant ställe. Genom att hjälpa ungdomarna att ta kontakt med

Vägledningscentrum i Malmö stad kan målgruppen få extra stöd med studie- och yrkesvägledning, särskilt kring de utbildningar som anordnas av Malmö stad, till exempel Second Chance School.

REGION SKÅNE

Region Skåne samverkar främst med Support by FCR genom att ingå i projektets styrgruppen. Ledamoten, från enheten för Näringsliv och arbetsmarknad, kommer från analys- och planeringsfasen och framåt att bidra till att det finns ett regionalt perspektiv i projektet och kommer att bidra med sin expertis kring frågor som rör exempelvis ett regionalt perspektiv på arbetsmarknaden, mobilitet och kompetensförsörjning.

Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet?

Riskanalys

Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet.

Risk Åtgärd

Obalans i budget Obalans i utfall jämfört med budget kan exempelvis uppstå om

antalet arbetade timmar avviker från budgeterad tid, eller om medfinansieringen i form av Offentligt finansierad ersättning till deltagare inte uppnår budgeterad nivå. Det är av stor vikt att projektets ekonomiska redovisning följs upp kontinuerligt och att behov av eventuella budgetförändringar tidigt

kommuniceras såväl i styrgrupp som med ESF. Det är

projektledarens ansvar att, med hjälp av projektadministratören och projektägaren, anpassa projektets resursnyttjande så att projektets kostnader inte överskrider projektets intäkter.

Hög personalomsättning Om många personalresurser lämnar projektet skapar det en

risk för åtminstone tillfälliga kompetensbrister i projektets verksamhet. Projektägaren behöver då snabbt kunna agera när behov uppstår. Organisationer behöver ha en genomtänkt och väl förberedd arbetsintroduktion för nytillkommande medarbetare så att dessa så snabbt som möjligt har tillräcklig kompetens för att arbeta med deltagarna i projektet.

Projektledaren och ytterst projektägaren har ett stort ansvar för att se till att medarbetare trivs med sitt arbete och i sina roller och att arbetsmiljön i organisationen upplevs som god.

Kontinuerliga uppföljningar med medarbetare ska ske via exempelvis individuella samtal och via nöjdhetsenkäter för att projektledare och projektägare ska få till sig den feedback som behövs och för att då kunna genomföra lämpliga åtgärder vid behov snarast möjligt. Medarbetarnas arbetsuppgifter och ansvarsområden behöver vara väldokumenterade.

Omotiverade skillnader i resultat mellan män/kvinnor, inrikes/

utrikes födda Utgå ifrån jämställdhetsanalysen. Vilka utmaningar har de olika

grupperna? Adresserar vi dem rätt i projektmetodiken? Hur ser vårt arbete med arbetsgivare ut? Utifrån detta sker sedan anpassning i vägledning eller i aktiviteter för att jämna ut skillnaderna.

Deltagare avbryter projektet i förtid Kontakta deltagare som avbrutit för att få deras bild av varför de inte längre ville delta. Beroende på vad som framkommer i samtalen kan anpassning av delar av metodiken ske där.

Andra lämpliga åtgärder är att jobba mer med

relationsskapandet, särskilt i inledningen av deltagandet. Detta gäller relation och tillit både mellan deltagaren och vägledaren,

(11)

Risk Åtgärd

men också deltagare emellan för att skapa en bättre gruppkänsla.

Bristande intresse att delta i Studieförberedande Ungdomars studiemotivation kan vara väldigt låg, även om behovet av att komplettera betyg är högt. Har för många deltagare den här inställningen riskerar temat

Studieförberedande få för små deltagarvolymer, vilket i sin tur äventyrar målen om att stötta unga till studier. Åtgärd för detta är att utöka fokus på studiemotiverande samtal, eventuellt utöka med SYV-samtal eller anpassa upplägg i metodiken så att det till en början räcker att delta i Studieförberedande någon enstaka gång i veckan, för att sedan trappa upp och delta med högre frekvens.

Lågt engagemang från arbetsgivare Projektets aktiviteter med arbetsgivare är viktiga för att projektets mål ska uppnås. Projektägaren har lång vana av att stötta arbetsgivare i rekryteringsprocesser, och risken att arbetsgivare inte vill rekrytera från projektet bedöms därför som låg. Projektet vill också påverka normer hos arbetsgivare genom att arrangera olika aktiviteter inom

Arbetsgivarsatsningen. Här finns det en risk att vissa

arbetsgivare inte ser nyttan av att delta. Uppstår problem med detta behöver projektet påverka arbetsgivarna genom att visa på vinsterna med breddad rekrytering, att få dem att se det som ett CSR-arbete och/eller att visa på goda exempel från andra arbetsgivare och andra satsningar. Projektet kan även anpassa de aktiviteter som ska genomföras utefter

arbetsgivarens engagemangsnivå, så att mindre engagerade arbetsgivare inte ombeds delta i lika omfattande aktiviteter som en mer engagerad.

Sysselsättningsgraden bibehålls inte över tid Intervjua tidigare deltagare samt arbetsgivare som anställt från projektet för att utreda anledning till att detta sker. Åtgärder som kan förbättra resultatet är att utöka stödet i uppföljningen, att förbereda mer med arbetsmarknadskunskap och praktiker, och att förlänga deltagarnas övergång från projekt till

sysselsättning för att göra den mjukare och därmed mindre problematisk. Även mer insatser gentemot arbetsgivare kan bli aktuellt för att bättre förbereda dessa på en mjukare övergång för den nyanställde. För deltagare som påbörjat utbildning kan extra förberedelse i form av studieteknik och studiebesök genomföras. Läraren kan också titta på kursplanen

tillsammans med deltagaren för att öka förståelsen för vad som väntar i studierna. Även här kan en utökad uppföljning ske.

Låg andel ut i arbete eller studier Blir andelen deltagare som skrivs ut till självförsörjning låg engageras utvärderare, styrgrupp och projektägare för att analysera orsak och ta fram en åtgärdsplan. Planen kan innehålla allt från uppdaterade målgruppsanalyser, till förändringar i metodik eller förändrad resurssättning.

Lågt inflöde av deltagare till projektet Det finns en risk att för få ungdomar anvisas eller att ungdomar som anvisats till projektet inte kommer till projektets

inskrivningsmöten. För att åtgärda flödesproblem ska projektet snabbt återkoppla både i styrgrupp och direkt till remitterande handläggare för att antingen öka antalet som anvisas, och/eller förändra hur rutiner ser ut för att försöka öka andelen som närvarar på informationsmötet.

Mål

Förväntande resultat och effekter av projektet.

(12)

I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna?

Se även Support by FCR:s förändringsteori för en schematisk bild över projektets förväntade effekter, och de resultat/

prestationer som krävs för att uppnå effekterna.

Projektets förväntade långsiktiga effekter är som följer:

Ökad andel i arbete och ökad delaktighet i utbildning för unga kvinnor och män mellan 15-24 år Ökat andel unga med gymnasieexamen

Minskad segregation avseende kön och härkomst inom utbildning och på arbetsmarknaden De förväntade kortsiktiga effekterna är:

• Ökad hållbarhet i målgruppens övergångar till arbete och studier

--- Målgruppens sysselsättningsgrad sex månader efter utskrivning från projektet är minst oförändrad

• Samma hållbarhet bland anställningar och utbildningar, oavsett kön eller härkomst

--- Högst 2,5 % differens i andel i sysselsättning mellan kvinnor och män sex månader efter utskrivning --- Högst 2,5 % differens i andel i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda sex månader efter utskrivning

För att uppnå de förväntade effekter krävs följande prestationer/resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå:

• 460 ungdomar har skrivits in i och fått stöd av Support

• Ökad kunskap kring jobbsökarstrategier hos deltagare

--- Förväntad prestation: 80 % av alla deltagare upplever att deras kunskap har ökat efter deltagandet i Support

• Deltagare är nöjda med stödet de har fått i Support

--- Förväntad prestation: Snitt 4,0/5,0 i enkätsvar på frågan “Hur nöjd är du med stödet du har fått i Support?"

• Utrikes och inrikes föddas kunskaper har ökat lika mycket

--- Förväntad prestation: Högst 5 % differens i andel utrikes respektive inrikes födda som upplever att att deras kunskap kring jobbsökarstrategier har ökat efter deltagande i Support

• Ökad studiemotivation hos deltagare

--- Förväntad prestation: 185 deltagare har deltagit (haft en planering) i Studiespåret

--- Förväntad prestation: 50 % av alla deltagare upplever att deras studiemotivation har ökat efter deltagande i Support

• Ökad insikt om stereotypa yrkes- och studieval hos målgruppen

--- Förväntad prestation: 230 deltagare har deltagit i en workshop som tar upp könsstereotypa yrkes- och studieval

• Ökad förståelse och förtroende mellan arbetsgivare och unga

--- Förväntad prestation: 15 normbrytande aktiviteter genomförda med arbetsgivare och unga som deltagare

• Ökat stöd till deltagare efter avslut

--- Förväntad prestation: 70 personer har fått stöd efter uppföljning

• Ökat antal unga 15-24 år i sysselsättning

--- Förväntad prestation: 170 ungdomar avslutas mot arbete --- Förväntad prestation: 85 ungdomar avslutas mot studier

• Arbetsgivare väljer att rekrytera ungdomar från projektet

--- Förväntad prestation: 75 rekryteringar samordnade av projektet

• Lika stor andel, oavsett kön eller härkomst, avslutas mot arbete eller utbildning

--- Förväntad prestation: Högst 2,5 % differens i andel mot arbete eller studier mellan kvinnor och män --- Förväntad prestation: Högst 2,5 % differens i andel mot arbete eller studier mellan inrikes och utrikes födda

Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplan

PRESTATIONER OCH RESULTAT

Många av Support by FCR:s mål syftar till att öka deltagarnas färdigheter, kompetenser, kunskap om olika val och motivation till att erhålla arbete eller studier. Projektets aktiviteter sker individuellt för att få en ökad delaktighet och skräddarsydda lösningar för varje ungdom, men också i grupp för att stärka ungdomens gruppkänsla och trygghet i projektet. Tillsammans bidrar upplägget till att skapa ett engagemang och förtroende hos ungdomarna. I de inledande aktiviteterna får alla lära sig om arbetsmarknaden, hur den är uppbyggd och hur man navigerar på den och i samhället i övrigt. I mötena med vägledarna sker samtal kring yrkes- och studieval, och ungdomarna får stöd med att ta fram CV:n och personliga brev.

(13)

För deltagare i Arbetsförberedande syftar aktiviteterna till att öka förmågan att få och behålla arbete. Detta bidrar till att målet om ökad arbetsmarknadskunskap och upplevda möjligheter att nå arbetsmarknaden, oavsett härkomst, kan uppfyllas. Likaså kommer aktiviteter kring ämnen som den segregerade arbetsmarknaden och bristyrken, tillsammans med vägledande samtal, att bidra till att ungdomarna kan utgå från ett mer normkritiskt perspektiv och göra färre stereotypa val.

Många unga behöver stöd med studier. I studieförberedande får deltagarna individanpassat stöd i en trygg miljö, oavsett om målet är att läsa upp ett enstaka ämne eller att söka till t. ex. folkhögskola. Läraren tillsammans med vägledaren stöttar även med saker som studieteknik, ansökningar, studiebesök och liknande. Tillsammans kommer dessa aktiviteter att öka

ungdomarnas studiemotivation.

Vägledningssamtal sker med ett normkritiskt perspektiv: “Ställer jag samma frågor till män som till kvinnor?", “Föreslår jag samma aktiviteter?" och liknande. Vidare kommer projektet kontinuerligt att följa upp utfallet för kvinnor och män, för utrikes och inrikes födda. Om omotiverade skillnader uppstår kan projektet då sätta in lämpliga åtgärder.

Support by FCR ska bidra till att arbetsgivare breddar sina rekryteringar. Detta sker bland annat genom aktiviteter där

arbetsgivare och deltagare möts. Dels ger detta ungdomarna en chans att utöka sina nätverk dels arbetsgivare en chans att lära känna unga arbetssökande och hur de är bortom sina namn och CV:n. Under samordnandet av rekryteringar påverkar projektet vilka ungdomar som blir kallade till intervjuer för att ge fler chansen att träffa arbetsgivare och visa att de är rätt person att anställa.

Projektet ska även öka hållbarheten i målgruppens övergångar till studier och arbete. Förutom de förberedande aktiviteterna bidrar uppföljningen till detta. I den kan ungdomen få stöd efter utskrivningen. Genom att kontinuerligt följa upp hur mycket stöd olika grupper, kvinnor och män till exempel, erhåller kan projektet vid behov rikta resurser för att utjämna skillnader. För vissa individer kan dock en tätare uppföljning vara motiverad, exempelvis de som är ute på sitt första arbete eller de som gjort ett normbrytande studie- eller yrkesval.

Genom den fördjupade vägledningen, förberedande aktiviteter inför arbete och studier, aktiviteter tillsammans med arbetsgivare, matchningsarbete och stöd i övergången till arbete och studier kommer projektet att stötta många unga till arbete och studier och därmed öka sysselsättningsgraden för unga vuxna i Malmö.

EFFEKTER

Målet med uppföljningen är att öka ungdomarnas möjligheter att stanna kvar i utbildning och arbete, men även att ge stöd till de som skrivits ut mot annat än självförsörjning. Genom projektets insatser för att säkerställa att alla grupper får samma stöd är förutsättningarna goda även för att alla grupper ska bibehålla sin sysselsättningsgrad i samma omfattning.

Om målen uppnås kommer effekten om att öka andelen i arbete och ökad delaktighet i utbildning för unga kvinnor och män mellan 15-24 år att uppnås. De som deltagit i Support by FCR, oavsett deras kön eller härkomst, kommer vara mer förberedda inför studier och ha ökat sina kunskap om arbetsmarknaden. Arbetsgivare i regionen kommer att ha givits möjlighet att träffa arbetssökande unga på mer jämlika villkor, vilket bidrar både till att ändra arbetsgivares synsätt och deras tankar kring hur de rekryterar. Genom matchning och förberedelse inför rekryteringar samt stöd med ansökningar och studiebesök kommer fler unga att komma ut i arbete eller studier, och när de väl är där kommer uppföljningen bidra till att övergångarna blir hållbara.

Tack vare att fler unga blir bättre förberedda kommer även fler att klara av sin gymnasieutbildning, och genom projektets arbete med att påverka normer hos såväl ungdomar som arbetsgivare kommer på sikt strukturer förändras som gör att segregationen på arbetsmarknaden minskar

. MOTTAGARE OCH IMPLEMENTERING

Mottagare av projektets resultat finns på flera nivåer. Support by FCR:s deltagare får nya färdigheter och kompetenser som gör att de har bättre möjligheter att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden. I förlängningen innebär detta att Malmö stad, Arbetsförmedlingen och samhället i övrigt som mottagare får stora samhällsekonomiska vinster i form av ökad sysselsättning och skatteintäkter, lägre kostnader för bidrag, stödinsatser och liknande. Arbetsgivare som deltar i rekryteringar eller andra aktiviteter kommer få nya intryck av gruppen arbetslösa unga som kan påverka deras sätt att rekrytera, samtidigt som de får stöd med att lösa sin kompetensförsörjning.

Projektägaren är en viktig mottagare av projektresultatet, framför allt med hänsyn till implementeringsprocessen. Boost by FC Rosengård driver flera olika initiativ inriktade på att stötta utsatta målgrupper, särskilt unga, in på arbetsmarknaden.

Framgångsrika metoder och insatser som arbetas fram i det här projektet kommer därför att implementeras i befintliga och framtida initiativ.

(14)

Redan i analys- och planeringsfasen ska implementeringsfrågan adresseras genom att ta fram en plan för implementering och plan för spridning och risker förknippade med implementeringen. Support by FCR kommer att dokumentera den metod som utvecklas och de aktiviteter som sker under genomförandet. För att öka sannolikheten att implementering sker ska

projektmetodiken delas upp i olika “koncept" som kan stå och implementeras för sig själva, så att inte en total implementering av hela metoden krävs på en gång. Exempel på olika koncept som ska dokumenteras är Studieförberedande, Arbetsförberedande, uppföljningsarbetet, Arbetsgivarsatsningen samt de särskilda insatserna för att stötta utrikes födda och utjämna skillnaderna mellan kvinnor och män.

Förutom dokumentation och spridning vid projektets slut sker löpande kunskapsöverföring, dels ske genom att projektledaren själv rapporterar om framgångsrika arbetssätt internt och externt, men också genom att personalen i olika sammanhang möter yrkesverksamma från andra verksamheter och delar med sig av projektets metodik och lärdomar.

Under avslutsfasen anordnas ett spridningsseminarium där Support by FCR:s resultat och lärdomar presenteras. Till detta kommer samverkansparter och intressenter att bjudas in för att delta i lärande och diskussioner. Syftet med seminariet är dels att sprida vad projektet har gjort och uppnått, men också för att inspirera andra aktörer till att dra nytta av lärdomarna och vilja implementera metodiken i sina egna verksamheter.

TIDPLAN

Tidplanen är översiktlig och kommer ytterligare att utvecklas under analys- och planeringsfasen. Projektet arbetar löpande med intag och aktiviteter, vilket gör att merparten av aktiviteterna återkommer regelbundet.

Analys- och planeringsfas (201908-201910):

201908-201910: Planering och förberedande (beskrivet i tidigare avsnitt) 201910: Slutrapport för analys och planeringsfas lämnas in till ESF Genomförandefas (201911-202110):

201911-202108: Intag av nya deltagare (löpande varjevecka) 201911-202110: Fördjupad individuell vägledning (löpande)

201911-202110: Studieförberedande och -vägledande insatser (löpande) 201911-202110: Arbetsförberedande insatser (löpande)

201911-202110: Aktiviteter för att öka insikter kring stereotypa val (löpande)

202001-202109 Normbrytande aktiviteter med arbetsgivare. Cirka nio st 2020, cirka sex st 2021.

201912-202110: Praktik och handledning (löpande)

201912-202110: Matchning och stöd i övergång till arbete och studier. Rekryteringar m.m. (löpande) 201912-202110: Uppföljning med stöd efter avslut (löpande)

201910-202106: Styrgruppsmöten, planerade möten:

2019: Oktober

2020: Februari, maj/juni, oktober 2021: Januari och maj/juni.

Avslutsfas (202111)

202111: Spridningsseminarium 202111: Inlämnande av slutrapport

Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter.

Support by FCR:s verksamhet ska följas upp kontinuerligt för att säkerställa att de uppsatta målen uppfylls. Projektledaren har det huvudsakliga ansvaret för att uppföljningen sker, att rätt saker följs upp och att progression mot de uppställda målen är tillfredsställande. Utvärderaren kommer att ha en viktig roll i att utforma hur uppföljningen ska ske, att utföra delar av

uppföljningen samt bistå projektet med förslag och åtgärder för att säkerställa att målen uppfylls. Styrgruppen kommer löpande att få ta del av uppföljningen för att kunna stödja i projektets styrning, lösa samverkansproblem och komma med

förbättringsförslag utifrån sina expertområden.

I projektägarens IT-system kan indikatorer kopplade till antalet inskrivna ungdomar, och deras omedelbara resultat, om de avslutas mot arbete, utbildning eller annat mätas. Detta går också att dela upp på kön och födelseland för att följa upp att inga resultat avviker mellan delmålgrupperna. Behöver flödet in i projektet justeras ska ledamöterna i styrgruppen som representerar remittenterna engageras.

För att mäta målgruppens upplevda kunskap om jobbsökarstrategier och studiemotivation kommer projektet att använda sig av före- och eftermätningar. Detta görs genom enkäter som ungdomen får fylla i under sin första tid i Support by FCR, samt i samband med utskrivning. Genom dessa går det att mäta olika faktorer som rör deltagarens förståelse om hur arbetsmarknaden fungerar och synen på sin förmåga att erhålla arbete. Enkäten kommer att utformas under projektets analys- och planeringsfas.

(15)

För att följa upp hur hållbara resultaten är, samt att bidra till att de blir det, kommer ungdomar att kontaktas efter att de skrivits ut från projektet. För att skapa ett statistikunderlag som kan analysera hållbarheten på längre sikt sker även insamlande av ungdomens nuvarande sysselsättning sex månader efter utskrivning ur projektet. Detta sker genom en webbaserad enkät.

I övrigt ska uppföljningen och stödet vara flexibelt beroende på deltagarnas behov för att kunna bibehålla sysselsättning eller få anpassat stöd.

Support by FCR:s insatser för att få arbetsgivare att gå från traditionella rekryteringsmetoder och bredda sina rekryteringar görs både genom aktiviteter där ungdomar och arbetsgivare förs samman och genom att projektet påverkar vilka ungdomar som blir kallade till intervjuer. Genom att registrera antalet normbrytande aktiviteter som genomförs tillsammans med arbetsgivare och deltagare skapas ett mått på hur mycket projektet bidrar till att föra samman grupperna. Antalet rekryteringar som samordnas av Support by FCR, där det finns en extra möjlighet att påverka vilka deltagare som kallas till intervju och hur intervjun genomförs, kommer också att registreras. Tillsammans skapar detta en bild över hur mycket projektet bidrar till att bredda arbetsgivares rekryteringar.

Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering.

Förtydligande efter beredning. Utvärderare kommer inte vara aktuellt i sökt projekt. . Integrerat arbete

Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning?

-

Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)?

-

Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk Östersjösamarbete -

Andra former för transnationellt samarbete -

Resursplanering

Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden?

-

Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan.

FYSISKA RESURSER

Support by FCR:s kommer nästan uteslutande att bedrivas i projektägarens lokaler. Lokalerna är ändamålsenliga och tillgänglighetsanpassade. Förutom de rum som är särskilt avsatta till gruppaktiviteter och seminarierum har deltagarna alltid möjlighet att komma till lokalen med tillgång till uppehållsrum/reception, studieplatser, mötesrum, datorsal och toaletter. I de fall aktiviteter sker utanför projektets lokaler, till exempel vid studiebesök, ska personalen säkerställa att miljön som aktiviteten sker i är tillgänglighetsanpassad för alla deltagare.

Andra fysiska resurser som kommer att krävas är sedvanlig kontorsutrustning, exempelvis skrivbord, stolar, datorer, kringutrustning och kontorsmaterial. Projektägaren besitter redan idag mycket av denna utrustning, men kommer under projektets verksamhet vid behov att göra kompletterande inköp.

PERSONELLA RESURSER Projektorganisation

Projektets organisation i Genomförandefasen ska vara som följer nedan. Under analys- och planeringsfasen kommer

bemanningen att vara lägre. Omfattningen avser motsvarande heltidstjänster. En tjänst kan komma att bemannas av fler än en person.

Projektledare - 0,75 tjänster

Projektledaren ansvarar för att leda och fördela arbetet i projektet samt för att projektet når uppsatta resultat och effekter.

(16)

Projektledaren ansvarar för att uppföljningen av målen sker samt att hantera kontakten och samordna arbetet med utvärderaren.

Projektledaren rapporterar till styrgrupp och projektägare samt ansvarar för kontakter med projektets samverkansparter och ESF-rådet. En viktig uppgift blir också att ansvara för att projektets arbete med tillgänglighet och jämställdhet följs upp. Vidare samordnar projektledaren hanteringen av kontakterna i arbetsgivarnätverket och nätverkar för att knyta nya arbetsgivare till det.

Projektledaren arbetar också med att samordna rekryteringar och event/mingel för deltagare och företag.

Lärare - 1,5 tjänster

Lärarna ansvarar för Studieförberedande där deltagare motiveras och studerar mot prövningar, stöttas i parallella Komvuxstudier eller förbereder sig för framtida studier. De stöttar deltagaren i studieval, informerar om och förklarar

utbildningssystemet så att deltagaren kan navigera i det. Lärarna har också som uppgift att i grupp och enskilt motivera till och förklara vinsterna med studier för deltagarna. De hjälper även deltagarna i kontakter med skolor och andra

utbildningsanordnare, exempelvis CSN och VLC. Vidare anordnar den studiebesök, föreläsningar och workshops tillsammans med skolor, universitet och andra samverkansparter inom utbildningsområdet.

Gruppvägledare - 2,6 tjänster

Gruppvägledarna håller i aktiviteter och vägleder deltagare i gruppaktiviteter i Arbetsförberedande och de kompletterande aktiviteterna. Gruppvägledarna skapar sammanhållning, trygghet, stärker deltagarens sociala kompetens och förbereder deltagaren inför arbetsmarknaden. De samordnar också mässor, mingel och andra aktiviteter mellan arbetsgivare och deltagare.

Det är viktigt att gruppvägledarna ser till att alla får ta plats och att de kan stötta både deltagare och arbetsgivare i att tänka och agera mer jämlikt för att på så sätt bryta strukturer på arbetsmarknaden.

Vägledare - 5 tjänster

Vägledarna ansvarar för att tillsammans med deltagaren processleda deltagarens väg genom projektet och möjliggör för deltagaren att tillgodose sig projektets insatser. De ansvarar för att genomföra inskrivningar, kartläggningar, vägledningssamtal, uppföljningar, flerpartsmöten och utskrivningar av och med deltagare. Vägledaren är deltagarens kontaktperson och ska vara tillgänglig för deltagaren och stötta deltagaren i kontakter med myndigheter, arbetsgivare och andra aktörer. Vägledaren stöttar också deltagaren i arbetet med att skriva CV, personliga brev, hämta ut betyg och andra dokument. Att stötta gruppvägledare i workshops, mingel och andra aktiviteter blir också en uppgift för vägledaren. Vägledaren ansvarar också för deltagarens närvarorapportering och följer upp deltagarens progression med remittent.

Vägledare stöttar projektledaren i samordning av arbetsgivare och bistår i kontakten, är en “brygga", mellan deltagare och arbetsgivare. Under praktiker följer vägledaren upp både med arbetsgivare och deltagare så att placeringen går bra. När deltagaren skrivits ut ansvarar vägledaren även för uppföljningsarbetet.

Administratör - 1,2 tjänster

Administratören styr och utvecklar projektets administrativa arbete. Den kvalitetssäkrar den övriga personalens administrativa arbete, samordnar kontakt med remittenter och säkerställer att anvisningsbeslut och praktikbeslut tas in. Administratören bidrar också till uppföljningen och utvärderingen genom att ta fram och analysera statistik, samt genom att bistå utvärderaren i detta.

Den samordnar insamlingen av deltagarnas närvarorapporter och att rapportera till ESF och SCB. Den hanterar mottagandet av deltagare i reception samt hanterar deltagarkontakter via telefon och digital kommunikation.

Ekonom - 0,5 tjänst (endast analys- och planeringsfas)

Ekonomen bidrar till att planera och förbereda för projektets genomförande, bland annat genom att ta fram och förankra administrativa och redovisningsmässiga rutiner, att se till att förankra budget hos personalen och att ta fram och arbeta med implementeringsplan. Ekonomen genomför förberedelsearbete för kontant medfinansiering och redovisning gentemot ESF och SCB.

Styrgrupp

Styrgruppen ansvarar för styrning och rådgivning till Support by FCR. Styrgruppen ska innehålla personer på chefsnivå från samverkansparter inom främst offentlig sektor, som bidrar med rådgivning och styrning i föreningens olika initiativ. Personerna som ingår i denna grupp representerar de parter och är de personer som kan bidra mest till även det här projektets styrning och måluppfyllnad. Personerna är informerade om syftet med att genomföra det här projektet, och är positiva till att inkludera det i sitt uppdrag.

Styrgruppens ledamöter och ansvarsområden är:

Projektledare för Support by FCR

Ge lägesrapporter över projektets verksamhet och resultat Lyfta utmaningar och problem samt lösningar