Materialval i byggprocessen Utvärdering av ”metod för val av sunda ytmaterial”

(1)

Materialval i byggprocessen

Utvärdering av ”metod för val av sunda ytmaterial”

Material selection in the building process

Evaluation of “ method for selection of healthy surface materials”

Johanna Andrén

Elin Päbel

Fakulteten för hälsa-, natur- och teknikvetenskap Byggingenjörsprogrammet

Examensarbete 22.5 hp Handledare: Mikael Götlind Examinator: Malin Olin Datum: 2014-08-11

(2)

Sammanfattning

Allt byggande innebär en miljöbelastning i någon form men med en bra arbetsmetod som dessutom är enkel att använda kan byggsektorns miljöpåverkan minska. När olika byggmaterial ska jämföras finns det många faktorer att väga in om ett miljö- och hälsomässigt bra val ska göras. År 2012 tog två byggingenjörsstudenter vid Karlstads Universitet fram ett metod för att jämföra olika ytmaterial ur miljö-, hälso- och funktionsperspektiv för offentlig miljö. I den här rapporten görs en utvärdering av metoden genom koppling till ett verkligt projekt. Metoden består av en multikriterieanalys där kriterier som rör miljö, hälsa och funktion ingår. I multikriterieanalysen poängsätts och värderas olika kriterier för varje material för att sedan summeras så att de olika materialen kan jämföras. När multikriterieanalysen är genomförd vägs den ekomomiska aspekten in med hjälp av en formel där så kallade nyckeltal räknas ut och jämförs.

I den här rapporten testas metoden på ett verkligt renoveringsprojekt tillsammans med aktiva personer i byggbranschen för att se om den är användbar och tillräckligt omfattande för att få fram ett miljömässigt hållbart resultat. Projektet som metoden tillämpas på är en ombyggnation av Hagfors gamla stationshus där det skulle byggas kontor. Tolv olika golvmaterial till rumstyperna kontor, korridor och personalrum togs fram och beräknades enligt metoden. Metodens

användbarhet diskuterades sedan i en workshop med deltagare från arkitektkontoret som var delaktiga renoveringsprojektet.

Metoden för val av sunda ytmaterial visade sig vara svår att sätta sig in i vid genomförandet av metoden. Den tog även tid att genomföra på grund av all data som skulle sammanställas för varje materialalternativ. Ekonomiaspekten i metoden var svår att genomföra på ett verklighetsanpassat sätt då priserna oftast fås genom offert när det gäller inköpspris och montagekostnad för golv. Om metoden ska bli attraktiv för byggbranschen måste den vara enkel att använda och inte tidskrävande eftersom kostnaden kan bli svår att motivera för beställaren. Enligt deltagarna i workshopen behöver kriterierna ses över, dels för att de tyckte att några saknades för att metoden skulle bli mer

miljömässig och dels för att funktionskriterierna inte skulle fungera att jämföra på det här sättet i verkligheten.

I byggbranschen finns det ett intresse av en arbetsmetod där likartade material kan jämföras miljö- och hälsomässigt. Metoden som presenteras i rapporten är inte tillräckligt utvecklad och lätthanterlig för att användas i verkliga projekt.

(3)

Abstract

All construction has an impact on the environment in some way but with a good method which is also easy to use, the construction industry´s environmental impact could be reduced. When

comparing different materials there are many factors to consider if a good health and environmental choice are to be made. In the year 2012 two construction engineering students at Karlstads

University developed a method to compare different surface materials from an environmental, health and function perspective for public areas. This report is an evaluation of the method by relating to a real project. The method consists of a multi-criteria analysis which relates to environmental, health and function aspects. In the multi-criteria analysis (the MCA) the various criteria are evaluated and scored for each material and then sums up so that the materials can be compared. When the MCA is completed the economic aspect are then considered. Using a formula where different ratios are calculated and compared.

In this report the method is tested on a real renovation project and together with people working in the construction industry the report will show if the method is useful and comprehensive enough to produce an environmentally sustainable result. The project that the method has been applied to is a reconstruction of Hagfors old station house to an office building. Twelve different flooring materials for office, hall and common room were developed and calculated using the method. The usefulness of the method was discussed in a workshop with participants from the architect office which was involved in the renovation project.

The method for selecting good surface materials proved difficult to put into the implementation of the method. It also took time to complete because of all the data that had to be prepared for each material option. The economic aspect of the method was difficult to implement in a realistic way when prices for flooring usually are obtained by quotation regarding the purchase price and installation cost. If the method is to be attractive to the construction industry it must be simple to use and not time consuming because the cost can be difficult to justify to the client. According to the workshop participants the criteria needs to be revised, partly because the thought that some criteria were missing for the method to be more environmental friendly and partly because it would not be possible to compare the performance standards in this way in reality.

In the construction industry, there is an interest in a working method where similar materials can be compared in an environmental and health point of view. The method presented in this report in neither developed nor easy enough to use in real projects.

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Problemformulering ... 3 1.3 Syfte och Mål ... 3 1.4 Avgränsningar ... 4 2 Genomförande ... 5 2.1 Teori ... 5

2.1.1 Problematiken kring byggmaterial ... 5

2.1.2 Bakgrund till rapporten ”Val av sunda ytmaterial” ... 6

2.1.3 Beskrivning av projektet ”Ombyggnation Hagfors Stationshus”... 8

2.1.4 Hjälpmedel för att bygga med hänsyn till miljö och hälsa ... 9

2.1.5 Lagar och regler kring byggmaterial ... 10

2.2 Metod ... 15

2.2.1 Arbetsgång... 15

2.2.2 Metod för val av sunda ytmaterial ... 16

2.2.3 Workshop ... 26 3 Resultat ... 29 3.1 Multikriterieanalys ... 29 3.1.1 Kontor ... 29 3.1.2 Korridor... 30 3.1.3 Personalrum ... 30 3.2 Estetikbedömning ... 31 3.3 Nyckeltal ... 33 3.3.1 Kontor ... 33 3.3.2 Korridor... 34 3.3.3 Personalrum ... 35

3.3.4 Sammanställning av matrialen med högst nyckeltal i respektive rum ... 36

3.3.5 Känslighetsanalys av nyckeltal ... 38

3.4 Workshop ... 39

3.4.1 Kriterier för sunda materialval ... 39

3.4.2 Viktning av kriterier ... 40

(5)

4 Diskussion ... 42

4.1 Utvärdering av metoden ... 42

4.1.1 Miljö- och hälsokriterierna ... 43

4.1.2 Funktionskriterierna ... 43 4.1.3 Viktning ... 44 4.1.4 Ekonomiaspekten ... 45 4.2 Workshopen ... 46 5 Slutsats ... 47 6 Tackord ... 48 7 Referenslista ... 49 Bilagor ... 1

(6)

1

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Det finns idag mycket kunskap om byggmaterial och dess påverkan på miljö och ekosystem. Trots all erfarenhet byggs det fortfarande med material som kan påverka hälsan eller som krävt mycket energi och giftiga kemikalier vid tillverkningen. I juni 2009 gavs rapporten ”Bygg- och

fastighetssektorns miljöpåverkan” ut från Boverket, där det bekräftas att byggsektorn står för en betydande del av Sveriges totala miljöpåverkan. Sektorn står för hela 20 % av samhällets totala utsläpp av växthusgaser, 12 % av kväveoxidutsläppen, 28 % av energianvändningen och 27 % av det genererade avfallet, detta utifrån SCB:s statistik (Boverket 2009). Byggsektorn har alltså ett mycket stort ansvar och kan därför påverka mycket genom att bli mer miljömedvetna.

Det miljömässigt hållbara byggandet får allt större fokus i byggbranschen. Det byggs fler och fler byggnader som är miljöcertifierade utifrån olika system. Det finns ett antal certifieringssystem att välja mellan för att bygga en miljöklassad byggnad. Certifieringssystemen utvecklas och omarbetas kontinuerligt, dock har byggmaterialen hittills utgjort en mindre del än t ex energieffektiviteten hos certifieringarna. Det är endast när materialet sitter på plats som man ställt krav på giftinnehåll, inte miljöpåverkan i tillverkningsskedet eller transporteringen. Men allt större vikt börjar ändå läggas vid materialvalet som är en minst lika viktig aspekt som att bygga energisnålt. Att man har fått upp ögonen för detta beror mycket på de problem som uppstått med byggmaterial som man inte visste var farliga till exempel asbest och radon. Idag är alltså sammanbandet mellan inomhusmiljö och hälsa känt. Förekomsten av radon i byggnader ökar riskerna för att utveckla lungcancer, och husdammskvalster ökar riskerna för astma. Eftersom vi i Sverige i genomsnitt tillbringar 90 % av vår tid inomhus (KOMIN 2012) är det därför viktigt att tänka på vilka material som byggs in. En dålig inomhusmiljö kan leda till ohälsa och nedsatt arbets- och prestationsförmåga. Det kan i sin tur leda till ökade samhällskostnader som kanske hade kunnat undvikas genom förebyggande arbete. Genom att välja ett bra byggmaterial för planerad konstruktion minskar risken för att så kallade ”sjuka hus syndrom” uppstår i framtiden. (Dahlström et al. 2000)

Materialvalet är dessutom en mycket viktig fråga gällande hanteringen av utfasning av miljö- och hälsofarliga ämnen. Genom att välja ett material framför ett annat kan man göra stor skillnad. Om fler och fler väljer material med hänsyn till miljön kommer de sämre materialen förhoppningsvis försvinna från marknaden tillslut.

För att byggbranschen ska kunna minska sin miljöbelastning är ett steg att bli mer medveten om egenskaperna hos byggmaterialen som används. Det är inte bara när materialet är på plats som det kan ha negativa effekter, det gäller att ta hänsyn till hela livscykelperspektivet. Här är de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till vid miljöbedömning av materialet:

(7)

2 Figur 1 Figuren visar en schematisk bild av ett materials

miljöpåverkan från råvaruutvinningen till resthanteringen

 Råvarutillgång

 Energiåtgång vid framställning av råvara

 Landskapsförändring

 Utsläpp vid materialframställning

 Materialbehov  Tillverkning  Användning (innehåll)  Livslängd  Resthantering  Arbetsmiljö

Det är alltså många faktorer att ta hänsyn till om man vill ha ett så sunt material som möjligt. Andra faktorer som spelar stor roll vid valet, men som inte påverkar miljön, är estetiken/funktionen och priset på byggmaterialet. Det är således komplext att välja byggmaterial när det är så mycket som ska vägas in i valet. Idag finns flera hjälpmedel för att säkerställa att man väljer ett bra material, så som SundaHus och byggvarubedömningen har utvecklat sina system för att redovisa materialens

miljöpåverkan. I SundaHus finns olika funktioner för olika skeden i byggprocessen som kan användas för att sunda material skall väljas. SundaHus arbetar för en hållbar utveckling genom att skapa förutsättningar för sina kunder att minska sin miljöbelastning. Många fastighetsägare arbetar idag med medvetna materialval i byggprocessen och arbetar systematiskt med att fasa ut farliga ämnen i sina fastigheter.

Fastighetsägare som använder sig av SundaHus miljödata för att säkerställa medvetna materialval får rapporter som visar andelen utfasnings-, riskminsknings- och hormonstörande ämnen i använda byggprodukter även statistik om helhetsbedömningen enligt SundaHus bedömningskriterier. Detta innebär att möjligheterna att ställa krav, sätta upp mål och sedan följa upp hur det gått är ännu större. (SundaHus 2014a)

(8)

3

1.2 Problemformulering

Det finns inte någon väl inarbetad metod för att kunna göra ett materialval där man tar hänsyn till många olika kriterier så att ett väl genomtänkt val görs. Därför är det viktigt att hitta ett bra verktyg för att säkerställa att ett bra miljö- och hälsomässigt val har gjorts. Vid Karlstads universitet har två byggingenjörsstudenter tagit fram en metod för val av sunda ytmaterial utifrån miljö och funktion där också ekonomin vägs in på slutet. Det är av intresse att ta reda på om denna metod fungerar bra att använda på ett annat projekt än det som kan läsas om i rapporten ”Metod för val av sunda ytmaterial” (George & Isaksson 2012).

Frågeställningar

Hur användarvänlig är ”Metod för val av sunda ytmaterial”? Finns det några svårigheter med att använda den?

Finns det ett behov av ”Metod för val av sunda ytmaterial” i byggbranschen? I så fall när? Har ”Metod för val av sunda ytmaterial” någon utvecklingspotential?

1.3 Syfte och Mål

Syftet med rapporten är att analysera ”metod för val av sunda material” (George & Isaksson 2012) för att se om den kan utvecklas. Förhoppningen är att arbetssättet för att välja byggmaterial utifrån flera aspekter kan bli användbart i byggbranschen i framtiden. Resultatet kommer att vara av intresse för de inblandade parterna i projektet som metoden kommer tillämpas på, då de är intresserade av vad det innebär ekonomiskt att välja ett sundare byggmaterial.

Målet är att tillämpa metoden på golvmaterialen i renoveringen av Hagfors stationshus, och se om metoden är användbar i den verkliga byggprocessen.

Delmål:

 Golvmaterial till varje rumskategori bestäms

 ”Metod för val av sunda ytmaterial” (George och Isaksson 2012) tillämpas på varje rum för

valda golvmaterial

 En workshop genomförs med aktiva personer i byggbranschen, där viktiga kriterier som påverkar materialvalet arbetas fram och viktas

 Kriterierna från workshopen jämförs med kriterierna i ”Metod för val av sunda ytmaterial”

 ”Metod för val av sunda ytmaterial” analyseras med hjälp av resultatet från beräkningen av golvmaterialen och förslag på eventuell utvecklingspotential ges

(9)

4

1.4 Avgränsningar

 Endast golvmaterial kommer att tillämpas på metoden

 12 st materialalternativ bestäms för varje rumskategori

 Workshopen är tidsmässigt begränsad

 Antalet deltagare på workshopen är begränsat

(10)

5

2 Genomförande

2.1 Teori

2.1.1 Problematiken kring byggmaterial

”Allt byggande innebär en miljöbelastning i form av råvarutag och energiförbrukning. Många byggmaterial innehåller dessutom naturfrämmande ämnen som skadar både naturen och vår hälsa. Genom att välja förnyelsebara och sunda byggmaterial kan vi minska belastningen avsevärt.” (Bülow, C 2014)

Med ett ”sunt” byggmaterial menas ett material som ger liten belastning på miljön och hälsan, med avseende på kemiskt innehåll och ur ett livscykelperspektiv. Det finns många faktorer att ta hänsyn till när ett så kallat ”sunt” materialval skall göras. De främsta sakerna att tänka på vid ett sunt materialval är hur materialen påverkar hälsan och ekosystemen, och resursanvändningen och miljöförstörningen (Block & Bokalders 2009). Faktorer att ta hänsyn till kan exempelvis vara produktens innehåll, eventuella emissioner produkten kan avge, energianvändning vid tillverkning och transport. För att kunna veta en allt det här används i dag miljövarudeklarationer. Tillsammans med kretsloppsrådet har byggbranschen kommit överens om att sådana skall tas fram för samtliga byggmaterial. Liknande material kan ha olika innehåll och olika tillverkningsprocesser som ger olika stor miljöbelastning. Därför behövs system där den specifika produktens påverkan i en materialgrupp granskas och inte att alla material dras över en kant. (Block & Bokalders 2009)

Ett material som används på så sätt att det uppfyller sin funktion som det var skapat för kan ge en mindre miljöpåverkan än om det skulle användas på ett felaktigt sätt. Om exempelvis vid montering av ett material att det används på fel ställe så kan det avge emmisioner eller mögla vilket det annars inte skulle ha gjort. En felaktig montering kan påverka livslängden negativt. Livslängden har en betydelse, om materalets livslängd är väligt hög men innehållet i materialet är sämre så kan det fortfarande vara bättre än ett material som har liten miljöpåverkan men även kort livsläng eftersom som det behövs bytas ut oftare.

Ett material bör ha så lite miljöpåverkan som är möjligt under tillverkning, byggande, boende och när det är förbrukat och skall tas omhand. Det är positivt om materialet går att återanvända. För att transportbehovet skall vara så litet som möjligt så skall det helst vara lokalt producerat. För att ta hänsyn till en produkts miljöpåverkningar måste miljöpåverkningar ända från råvarutillgången till resthanteringen och arbetsmiljön tas hänsyn till alltså från ”Vaggan till graven”.

Energiåtgång vid framställning av råvara och utsläpp i samband med materialframställning medför miljöpåverkningar. Vid raffinering av olja och vidareförädling till plast sprids luftföroreningar och när ämnen utvunnits ur malm kan malmresterna innehålla skadliga ämnen som sedan riskerar att lakas ur i vatten och jord. I tillverkningsprocessen för material används ofta kemikalier vilket är en viktig faktor att ta hänsyn till vi bedömning av materialets hälso- och miljöpåverkan.

2.1.1.1 Byggmaterials miljö- och hälsopåverkan

Byggmaterial som kan påverka miljön och hälsan är inte någon ny kunskap. Redan på romartiden förgiftades romarna av bly från deras vattenledningar. I gamla färger fanns arsenik och andra giftiga ämnen som ledde till ohälsa och i vissa fall även till döden. Men det var främst efter andra

(11)

6 världskriget som nya obeprövade byggmetoder började användas med nya syntetiska produkter och byggkemikalier, även om det i äldre tiders arkitektur förekommit till viss del. (Bülow, C 2014b) Det som byggs in i husen kan människan få i sig genom inandning eller via huden. Många gånger har material används vid byggnationer som inte har varit beprövade metoder har senare har visat sig ge negativa hälso- och miljöeffekter som inte var tänkt. Vid en luftanalys av ett vanligt hus från 80-talet hittades över 200 olika kemiska ämnen i luften. Ämnen kom från syntetiska limmer, lacker, plastgolv med mera. (Bülow, C 2014b). För att detta ska undvikas så rekommenderas att bygga med

naturmaterial och med väl genomtänkta och beprövade metoder. Effekter av att använda kemiska byggvaror kan visa sig först efter åratal av användning.

Kunskapen om kemiska ämen har ökat de senaste åren men fortfarande så råder en stor ovisshet om många ämnens effekter på miljön och hälsan. Den hårda tidspressen bidrar också till att ”sjuka hus” byggs. Ett exempel är att betydande mängder kemikalier från golvmattor och golvlim kan lösas upp därför att det underliggande betonggolvet inte har hunnit torka ordentligt innan golvmattan lagts. Fukten från betonggolvet kan lösa upp olika ämnen i mattan. (Bülow, C 2014b). Ett material som används på fel sätt kan vara direkt skadligt. Ett exempel är nickel som som i vissa applikationer orsakar nickelalergi. (Dahlström et al. 2000)

De flesta golvmaterial är även emissionstestade enligt en metod som har tagits fram av

Golvbranschens Riksorganisation. Denna mätmetod, som numera är internationell standard, visar vilka ämnen som avges från golvet och i vilka halter. Metoden har tagits fram eftersom vissa människor kan vara överkänsliga mot de ämnen som avges.

(Folksam 2012)

2.1.2 Bakgrund till rapporten ”Val av sunda ytmaterial”

Multikriterieanalysen som kommer att användas i denna rapport är hämtad från ett examensarbete genomfört av två byggingenjörsstudenter vid Karlstads Universitet år 2012. Rapporten är skriven av Berwa George och Marcus Isaksson och heter ”Metod för val av sunda ytmaterial” (George & Isaksson 2012). Syftet med rapporten var att skapa en multikriterieanalys som kan användas för val av sunda ytmaterial. Målet var att kunna välja det bästa materialet med hänsyn till miljö, funktion och ekonomi till en offentlig byggnad. För att hitta en lämplig metod jämfördes flera tänkbara tillvägagångssätt och den metoden som ansågs passa bäst med målet valdes – en linjär additiv multikriterieanalys. Ekonomiaspekten valdes att vägas in separat efter analysen, med hjälp av en formel som tar fram så kallade nyckeltal.

Linjär additiv multikriterieanalys

Syftet med en multikriterieanalys är att jämföra olika alternativ utifrån hur väl de uppfyller olika uppsatta kriterier, och på det viset bestämma vilket alternativ som uppfyller kriterierna bäst. George & Isaksson har tagit fram de kriterier som de anser ska bedömas och vägas in i en analys där olika ytmaterialen jämförs. Miljökriterierna är framtagna ur SundaHus produktblad. Hur

funktionskriterierna har tagits framgår tyvärr inte i rapporten. Följande kriterier ingår i ”Metod för val av sunda ytmaterial:

(12)

7

Miljö- och hälsokriterier

1. Utfasningsämnen 2. Prioriterade riskminskningsämnen 3. Miljöfarliga ämnen 4. Hälsofarliga ämnen 5. Förnyelsebart 6. Total energiåtgång Funktionskriterier 7. Livslängd 8. Estetik 9. Underhåll

Varje kriterium har en poängsättningstabell och en viktprocent. Poängsättningstabellen poängsätter kriteriet och viktningen är ett mått på hur betydelsefullt kriteriet anses vara i förhållande till de andra kriterierna. Miljökriteriernas vikt är oberoende av lokalkategori, medan funktionskriterierna är värderade för varje rumskategori. Funktionskriterierna är viktade efter rumskategori eftersom t ex livslängden skulle kunna anses behöva större vikt i en korridor där det är högre slitage. Upplägget för viktningen är att varje aspekt, d v s miljö och funktion, totalt har ”100 vikt-procent” att tilldela de kriterier som ingår i aspekten. För att få fram resultatet multipliceras kriteriets poäng med kriteriets viktprocent. Kriteriernas värden summeras för varje materialalternativ, och det

materialetalternativet som får högst poäng kan anses uppfylla kriterierna bäst. För att undersöka viktningens betydelse och effekt på slutresultatet genomförs även en känslighetsanalys, med hjälp av en så kallad omviktning där en annan viktprocent används. Exempelvis om materialet skulle få högst poäng för att det var mest estetiskt tilltalande fast det innehöll farliga ämnen, och man vill välja material utifrån miljö, har estetiken kanske fått för hög vikt och/eller poäng.

Ekonomiaspekten har valts att vägas in separat efter att multikriterieanalysen är utförd. Ekonomiappekten i byggsektorn är svårbedömd. Exempelvis kan ett dyrt material ha låga

underhållskostnader och tvärt om. Miljöaspekten är svår att värdesätta ur ett ekonomiskt perspektiv därför har denna aspekt valts att vägar in separat.

Metoden testkördes på 9-huset Karlstads Universitets i lokalkategorierna kontor, korridor samt laborationssal. Där tre olika golvmaterial utsågs till vinnare för de olika lokakategorierna. Den slutsats som författarna drog av testkörningen var att metoden ansågs välfungerande men att

(13)

8 Figur 2 Bilderna visar hur stationshuset i Hagfors ser ut

2.1.3 Beskrivning av projektet ”Ombyggnation Hagfors Stationshus”

Det gamla stationshuset i Hagfors ska renoveras och kommer att bli kontor åt Hynells Patenttjänst

AB. Rapportförfattarna har deltagit i flertalet planeringsmöten där beställare, projektledare och

arkitekter har deltagit. Projektet var i planeringstadiet innan projekteringen skulle börja och under mötena diskuterades bland annat rumsplanering och ytmaterial tillsammans med

inredningsarkitekten. Planen är att renovera våning två som är ca 340 kvm och sedan i framtiden fortsätta med de andra våningarna när verksamheten troligtvis kommer att expandera. Renoveringen omfattar korridor, kontor och personalrum.

Stationshuset byggdes omkring år 1917 och har tre våningar med källare och är byggt i sten. Persontrafiken till stationen slutade att gå redan på 1960-talet, och idag är sträckningen mellan Karlstad och Hagfors (9 mil) asfalterad. Den så kallade ”Klarälvsbanan” används flitigt av fotgängare, cyklister och inlinesåkare. Byggnaden är ritad av en av de främsta arkitekterna under denna tid, Ragnar Östberg och är därefter av kulturhistoriskt värde. Ragnar Östberg har även ritat Stockholms stadshus och patent- och registreringsverket i Stockholm, som i detta fall är lite intressant kuriosa eftersom verksamheten som skall bedrivas arbetar med just patent. I dagsläget har Hynells

Patenttjänst sina lokaler i Uddeholm som ligger strax utanför Hagfors där 18 anställda arbetar och på Ilanda i Karlstad där 4 anställda arbetar. Det är verksamheten som bedrivs i Uddeholm som ska flytta in i stationshuset i början av januari 2015. Innan dess skall huset renoveras för att anpassas till deras behov.

(14)

9 Figur 3 SundaHus logotyp för miljödata

2.1.4 Hjälpmedel för att bygga med hänsyn till miljö och hälsa

2.1.4.1 SundaHus miljödatabas

Från säkerhetsdatablad, byggvarudeklarationer, produktinformation och annan miljödeklaration plockar SundaHus ut nyckelinformation och lägger på ett standardiserat sätt in i databasen. Utifrån den lagrade informationen bedöms produktens hälso- och miljöfarlighet. I en helhetsbedömning sammanvägs bedömningspunkterna:

 Hälso- och miljöfarlighet för ingående material och ämnen samt ingående råvaror för polymertillverkning

 Resursförbrukning

 Rivning samt restmaterial

 Produkttransparens

Resultatet presenteras med någon av bokstäverna A, B, C+, C- eller D. där A är det bästa betyget. (SundaHus 2014b)

SundaHus grundades 1990 och arbetar för att fasa ut farliga ämnen ur en byggnads hela livscykel. Databasen SundaHus miljödata började utvecklas 2002. Det är ett verktyg där fastighetsägare kan säkerställa att medvetna materialval görs och är idag marknadens största system för hälso- och miljöbedömning av varor för bygg- och fastighetssektorn. Bedömningen av produkterna baseras på leverantörenas dokumentation av produkten och av SundaHus bedömningskriterier.

Bedömningskriterierna är baserade på reglerna i KIFS 2005:7 från Kemikalieinspektionen om klassificering och märkning, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 och Kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO. (SundaHus 2014c)

I bilaga B1.1 – B1.2 hittas ett exempel på ett miljödatablad hämtat från SundaHus liknande det som används vid framtagandet av data till multikriterieanalysen.

2.1.4.2 Miljöcertifiering av byggnader

”Vissa miljöcertifieringar har i dag regler för hur mycket gifter som ska få finnas i byggmaterialet. Vad som däremot oftast saknas är en systematisk genomgång av miljöpåverkan av olika byggmaterial i en byggnad. Det kan handla om miljöpåverkan vid tillverkningen, såväl som transporter och återvinning av materialet”, skriver Daniel Radomski, affärsområdeschef Eurotak. (Byggindustrin 2012)

Att uppföra en byggnad innebär en viss miljöpåverkan. För att minska miljöpåverkan så kan olika miljöklassningssystem användas som hjälpmedel. Runt om i värden finns det olika system som alla kräver olika saker för sin certifiering. I Nordamerika är ett av de största Leed och i Storbritannien är det Breem. I Sverige finns Miljöbyggnad och EcoEffect. I de här systemen går det på ett objektivt sätt att utvärdera resursanvändning, miljöbelastning och inomhusklimat. Genom att det finns en

klassning på byggnaden så ökar också värdet på marknaden. De olika systemen skiljer sig åt på hur de värderar olika kriterier och egenskaper. EcoEffect som finns i Sverige behandlar områdena

energianvändning, materialanvändning, innemiljö, utemiljö samt livscykelkostnader. I form av staplar i en miljöprofil visas fastighetens bidrag till olika miljöeffekter. I det andra systemet, Miljöbyggnad (förut Miljöklassad Byggnad) så klassificeras områdena energi, innemiljö samt material och

(15)

10 kemikalier. Systemet har utvecklats genom byggaBo-dialogen och är i jämförelse med EcoEffect ett billigare system att använda sig av.

2.1.4.3 Miljömärkning av byggnader

Miljömärkning är ett system där en vara eller tjänst garanterar att vissa miljökrav har uppfyllts. Detta behöver inte betyda att den är bra för miljön utan bara att den har mindre miljöbelastning än andra som finns på marknaden. I Sverige finns idag fyra etablerade miljömärkningssystem (Block & Bokalders 2009) som här beskrivs lite närmare:

Svanen – Svanen är ett samarbete mellan de nordiska länderna och arbetar med produkter och olika

tjänster, allt från diskmedel till hus. Svanen ställer sina krav på produkterna i början som ganska måttliga för att sedan allt efterhand skärpa dem. I princip finns det bara en miljömärkning för

byggmaterial och byggnader i Sverige och det är Svanen (Block & Bokalders 2009). För att en byggnad skall svanenmärkas ställs krav på byggprocess, material och energibehov. Hänsyn till hela

tillverkningsprocessen tas, från råvaror till den färdiga byggnaden. Byggnaden skall även ha en god inomhusmiljö.

FSC - Är en organisation som arbetar med trävaror. Krav - Arbetar med mat och textilier.

Bra miljöval - bra Miljöval är ett märke som Svenska Naturskyddsföreningen tagit fram. Märket finns

både på varor och tjänster. Exempel finns det på el, kemiska produkter och persontransporter. De marknadsför sig själva som marknadens tuffaste miljömärkning.

2.1.5 Lagar och regler kring byggmaterial

2.1.5.1 Prioriterade riskminskningsämnen och utfasningsämnen

”Användningen av många farliga kemiska ämnen har begränsats de senaste decennierna tack vare svenska miljölagar, skärpt lagstiftning inom EU samt internationella överenskommelser. Även frivilliga åtgärder har bidragit till framsteg, exempelvis miljömärkning, miljöledningssystem i företag samt ekologisk odling”. (Naturvårdsverket 2014a)

Utfasningsämnen är de ämnen som anses ha så allvarliga egenskaper att de överhuvudtaget inte bör användas. Prioriterade riskminskningsämnen är ämnen med egenskaper som skall ges särskild uppmärksamhet. Kriterier för utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen är baserade på hälso- och miljöfarliga egenskaper hos kemiska ämnen.

Prioriterade riskminskningsämnen är ämnen som man ska se upp med och som kanske kräver uppmärksamhet vid användandet:

Mycket hög akut giftighet Allergiframkallande Hög kronisk giftighet Mutagent (kategori 3) Potentiella PBT/vPvB

(16)

11 Utfasningsämnen är ämnen som bör sluta att användas:

Cancerframkallande

Mutagent (kategori 1 och 2) Reproduktionstoxiskt Hormonstörande

Skärskilt farliga metaller (Cd, Hg,Pb)

PBT/vPvB – Persistenta, bioackumulderande, toxiska/mycket persistenta, myckert bioackumulerande Ozonstörande ämnen

(Kemikalieinspektionen 2014a)

Den Europeiska kemikalielagstiftningen, Reach trädde i kraft 2008. Där syftet är att fasa ut alla kemiska ämnen som är farliga för människor och naturen. För närvarande finns det sa 500 SVHC-ämnen (Substances of Very High Concern) (Folksam 2012) många av dessa SVHC-ämnen används inom byggindustrin.

2.1.5.2 Lagar

Miljöbalken smälter samman regler från sexton tidigare miljölagar till en samordnad och skärpt miljölagstiftning för en hållbar utveckling. Balkens bestämmelser syftar på att ”Främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö.”

I följande kapitel i miljöbalken kan läsas mer om lagarna som berör byggmaterial: 1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde

2 kap. Allmänna hänsynsregler

9 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

14 kap. Kemiska produkter och biotekniska organismer

15 kap. Avfall och producentansvar

(Regeringskansliets rättsdatabaser 2014)

2.1.5.3 Sveriges miljömål

Sverige har ett miljömålssystem för att kunna strukturera miljöarbetet och på så vis sträva efter en miljömässigt hållbar framtid. Systemet består av ett generationsmål, tjugofyra etappmål och sexton miljökvalitetsmål. Generationsmålet innebär att Sverige ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta utan att ha orsakat ökade miljö- och hälsoproblem i andra länder.

Etappmålen är delmål på vägen för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.

(17)

12 miljökvalitetsmål ansvarar en myndighet som även står för uppföljningen och utvärderingen av målet. För att förtydliga målen finns flera preciseringar till dem som används i uppföljningsarbetet. Uppföljningen görs i form av en rapport varje år, och en mer fördjupad utvärdering av

miljökvalitetsmålen görs varje mandatperiod. Miljökvalitetsmålen ska vara uppnådda år 2020, men som det ser ut idag kommer endast två av de sexton målen att nås. De miljömål som är speciellt intressanta för byggbranschen är Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och God bebyggd miljö. De följer här med varsin närmare beskrivning. (Naturvårdsverket 2013)

Miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan”

"Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras,

livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås." (Naturvårdsverket 2014b)

Riksdagen har fastställt två preciseringar begränsad klimatpåverkan: Temperatur och koncentration.

Temperatur innebär att den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader

Celcius jämfört med den förindustriella nivån. Koncentration innebär att Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter. (Naturvårdsverket 2012)

Begränsad klimatpåverkan är ett mål som inte kommer att nås till 2020. Halten växthusgaser ökar

fortfarande i atmosfären på grund av att förbränningen av fossila bränslen ökar. Utsläppen behöver mer än halveras innan år 2050 för att det ska vara möjligt att begränsa temperaturmålet som är en stigning på max 2 grader, och år 2100 måste utsläppen vara nära noll. För att det ska vara möjligt att minska koncentrationen av växthusgaser i atmosfären krävs en stor omställning i samhället och för att det ska kunna genomföras krävs samarbete internationellt och insatser enskilt från alla länder. FN:s klimatkonvention är ett hjälpmedel för att nå samarbete mellan länderna, men det går alldeles för långsamt framåt. Det som varit svårt att enas om är en bra arbetsplan för tillräckliga

utsläppsminskningar och finansiering av klimatarbetet i utvecklingsländer. I byggbranschen är det bland annat tillverkningen och transporterna som kan påverka utsläppen.

(18)

13 Miljömålet ”Giftfri miljö”

"Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota

människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna." (Naturvårdsverket 2014a)

Regeringen har fastställt sex preciseringar för giftfri miljö: Den sammanlagda exponeringen för

kemiska ämnen, Användningen av särskilt farliga ämnen, Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper, Förorenade områden, Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper, Information om farliga ämnen i material och produkter. (Kemikalieinspektionen 2014b)

Giftfri miljö, är ett mål som inte kommer nås till år 2020. Det beror på att halterna av bland annat

långlivade ämnen ökar i naturen och att det inte finns underlag för att bedöma halterna hos många ämnen i naturen. Positivt är att flera kända miljögifter som begränsats under en längre tid nu har minskade halter i naturen, t ex DDT och PCB. Dessa ämnen har man observerat under en längre tid och därför kan man se att de har minskat. Det finns fortfarande många kemiska ämnen som vi vet väldigt lite om och som används vid tillverkning av olika produkter. Byggbranschen kan ta mer ansvar genom att välja produkter och byggmaterial som är bedömda och väldokumenterade om vad de innehåller och hur de tillverkats. Det är något som idag görs mer och mer med hjälp av bla SundaHus.

Miljömålet ”God bebyggd miljö”

"Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." (Naturvårdsverket 2014c)

Regeringen har fastställt tio preciseringar av God bebyggd miljö: Hållbar bebyggelsestruktur, Hållbar

samhällsplanering, Infrastruktur, Kollektivtrafik, gång och cykel, Natur- och grönområden, Kulturvärden i bebyggd miljö, God vardagsmiljö, Hälsa och säkerhet, Hushållning med energi och naturresurser, Hållbar avfallshantering.

Mer genomtänkta val av byggmaterial kan ge positiva effekter på framförallt de sista tre preciseringarna. Hälsa och Säkerhet, innebär bland annat att människan inte ska utsättas för luftföroreningar. För höga doser av kemikaliska ämnen i byggmaterial kan emittera till luften och ge människor problem med luftvägarna. Hushållning med energi och naturresurser, innebär att energi och naturresurser ska användas på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt. Det behövs både råvaror och energi vid framställning av byggmaterial, och genom att vara medveten om detta kan ett material som tillverkats mer effektivt och miljömässigt väljas. Hållbar avfallshantering, innebär att bli bättre på att återvinna, återanvända och minska avfallet. Det går att påverka genom att tillverka material av förnyelsebara resurser och se till att det går enkelt att återanvända. Även ”spillet” kan minskas vid montering av materialet vid mer effektivt arbete.

God bebyggd miljö är ett mål som inte kommer att nås till år 2020 enligt Boverkets bedömning. Det

(19)

14 kulturvärden och avfall (Boverket, Utan datum). Att dessa mål inte nås kan delvis förklaras med att det behövs förändringar och åtgärder på såväl politisk som personlig nivå. Hälsan påverkas

exempelvis av trafikbuller, som kan kräva överenskommelser internationellt på grund av utländska fordon. Inomhusmiljön som också kan påverka hälsan negativt behöver utformas och byggas ännu bättre med exempelvis bättre byggmaterial. Det gäller att ha inomhusmiljön i åtanke vid förvaltning och renovering av befintlig bebyggelse för att förebygga miljö- och hälsoproblem. Det krävs att människors livsstil förändras vid exempelvis energianvändandet i bostaden som uppvärmning och hushållsel för att målen med energi ska nås. Det är fortfarande problem med att avfallsmängden ökar och det finns fortfarande farligt avfall att ta hand om. Ökad miljöhänsyn behövs i

samhällsplaneringen då nya bostadsområden eller vägar planeras som exempelvis att bevara befintlig terräng och natur så långt det är möjligt. Förändringar behövs ända från

(20)

15 Figur 4 Figuren visar momenten som genomförts för att nå resultat och slutsats

2.2 Metod

2.2.1 Arbetsgång

”Metod för val av sunda ytmaterial” kommer att utvärderas dels genom att tillämpa den på renoveringsprojektet i Hagfors, och dels genom en workshop där aktiva personer i byggbranschen kommer att delta.

Så här ser arbetsgången ut för framtagande av resultat:

2. Workshop med de delaktiga parterna i renoveringsprojektet i Hagfors 3. Utvärdering av ”Metod för val av sunda ytmaterial” med hjälp av resultaten 1. ”Metod för val av sunda ytmaterial” tillämpas på renoveringsprojektet i Hagfors

(21)

16 Figur 5 Figuren visar i detalj alla steg och moment som utförs för att genomföra ”Metod för val av sunda ytmaterial”.

2.2.2 Metod för val av sunda ytmaterial

Genomförandet av ”Metod för val av sunda ytmaterial” delas in i fyra steg:

Steg 1

Val av materialalternativ

Steg 2

Bedömning av funktions- och miljökriterier för materialalternativen

Steg 3

Utförande av multikriterieanalys

Steg 4

Ekonomin vägs in

(22)

17

2.2.2.1 Steg 1: Val av materialalternativ

De rum som ska renoveras i Hagfors stationshus är personalrum, korridor och kontor. Golvalternativen bestäms med hjälp av följande krav och förutsättningar:

 12 materialalternativ till respektive rum: Personalrum, korridor och kontor

 Golvmaterialen ska finnas i SundaHus miljödatabas

 Golvmaterialen ska passa för offentlig miljö

 Korridoren och kontoren ska ha samma golvalternativ eftersom de kommer att ha det efter renoveringen

 Golvmaterialen ska väljas med hänsyn till byggnad och rumskategori (Hagfors Stationshus)

 De golvmaterial som är föreslagna i renoveringsprojektet ska vara med om de finns i SundaHus miljödatabas

 Golvmaterial med ljuddämpande egenskaper som är efterfrågade i renoveringsprojektet bör finnas bland alternativen som väljs

När golvmaterialen är bestämda sammanställs information om respektive golvalternativ i ett dokument där de namnges som alternativ 1-12. Information om produktnamn, varumärke, tillverkare, pris och bilder på golvmaterialen dokumenteras.

2.2.2.2 Steg 2: Bedömning av funktions- och miljökriterier

Det finns två kategorier av kriterier som ingår i multikriterieanalysen. I miljökategorin ingår sex kriterier som handlar om både miljö och hälsa och funktionskategorin har tre kriterier relaterade till funktion (George & Isaksson 2012). Materialalternativens kriterier poängsätts och multipliceras med sin vikt. När kriteriernas poäng är multiplicerade med sin vikt summeras alla kriterier för varje materialalternativ och ett slutbetyg fås. Sedan sammanställs alla materialalternativs slutbetyg för att kunna jämföras och rangordnas, och sedan vägas samman med ekonomiaspekten.

Indata till miljökriterier

Vid poängsättningen av miljökriterierna hämtas indata från materialalternativens miljötdatablad från SundaHus. I tabell 1-4 sätts poängen utifrån om ämnena förekommer i den färdiga produkten

och/eller vid tillverkningen. I poängtabellerna finns 1 poäng som inte kan tilldelas materialet. Här följer poäng- och viktingstabellerna för miljökriterierna:

(23)

18 1. Utfasningsämnen Poäng (R)

NEJ- inga utfasningsämnen förekommer

2

- 1

JA – vid tillverkning 0

JA – färdig produkt -1

JA – färdig produkt samt tillverkning - 2

2. Prioriterade riksminskningsämnen [PRÄ]

Poäng (R) NEJ- inga PRÄ förekommer 2

- 1

JA – färdig produkt samt tillverkning -2

3. Miljöfarliga ämnen Poäng (R) NEJ- inga miljöfarliga ämnen 2

- 1

JA – färdig produkt samt tillverkning -2 Vikt W 25 % WOmviktning 30 %. Vikt W 20 % WOmviktning 25 %. Vikt W 10 %

W

Omviktning 5 %

Tabell 1 Poängsättning och viktning för utfasningsämnen.

Tabell 2 Poängsättning och viktning för prioriterade riskminskningsämnen.

(24)

19 4. Hälsofarliga ämnen Poäng (R)

NEJ- inga hälsofarliga ämnen 2

- 1

JA – färdig produkt samt tillverkning -2

Vikt W 10 % WOmviktning 5 % 5. Förnyelsebart [%] Poäng (R) 80-100 2 60-80 1,5 40-60 1 20-40/ om ja 0,5 0-20 0 Vikt W 20 % WOmviktning 15 %

Intervallerna i tabell 5 kan inte läsas av korrekt. Om exempelvis ett värde på 80 ska läsas av, kan materialet få två olika poäng beroende på om 60-80 läses av eller 80-100. Procenten för

förnyelsebart har inte funnits dokumenterad för alla material och i de fallen har 0 poäng valts.

6. Energiåtgång tot. MJ/m2 _{Poäng (R)}

0-50 2 50-100 1,5 100-150 1 150-200 eller ej dokumenterat 0,5 200< 0 Vikt W 15 % WOmviktning 20 %

Energiåtgångens intervall i tabell 6 kan inte läsas av korrekt. Om exempelvis ett värde på 50 ska läsas av, kan materialet få två olika poäng beroende på om 0-50 läses av eller 50-100. Det är sällan som energiåtgången står dokumenterad i SundaHus.

Tabell 4 Poängsättning och viktning för hälsofarliga ämnen.

Tabell 5 Poängsättning och viktning för förnyelsebart.

(25)

20 Indata till funktionskriterier

Viktningen för funktionskriterierna varierar beroende på rumskategorierna kontor, korridor och personalrum. Det beror på att t ex estetiken och livslängden kan vara olika betydelsefull i olika rum. I korridorsmiljö anses alla funktionskriterier vara mer eller mindre lika viktiga, vilket resulterar i en relativt jämn viktning mellan dem. I George och Isakssons rapport finns ingen viktning för kategorin personalrum, därför har en egen viktning gjorts i detta rum. Ett personalrum kan antas ha högre krav på estetik och högt slitage på grund att städbehovet är större där. Här följer poäng- och

viktningstabeller för funktionskriterierna tillsammans med en beskrivning av varje kriterium.

7. Livslängd

För poängsättning av livslängden hämtas information om bruksklass eller år från SundaHus miljödatabas. Bruksklass eller år läses av i tabellen beroende på vilken information som finns att tillgå. Förutsättningen för att bedöma livslängden på detta sätt är att golvmaterialet hanteras på rätt sätt utifrån givna anvisningar, t ex installation, skötsel och eventuella behandlingar av materialet. Livslängden får inte lika stor vikt i kontorsmiljö på grund av att estetikkriteriet viktas högre där än i korridoren (George & Isaksson 2012).

Tabell 7 för livslängd är svår att läsa av om år ska användas eftersom det inte finns några intervall utan endast ett värde att läsa av. Om livslängden är längre än 50 år går det inta att läsa av i tabellen eftersom det högsta värdet är mindre än 50 år. I de fall materialet haft en livslängd mer än 50 år har högsta poänget använts.

Vikt Kontor Korridor Personalrum

W 35% 40 % 30 %

WOmviktning 30 % 35 % 35 %

Bruksklass eller År Poäng (R) 34 eller högre <50 2 33, 32 25 1 31 eller ingen bruksklass given 15 eller ingen livslängd given 0 23-22+ 10 -1 22 eller lägre 5 -2

Tabell 7 Poängsättning och viktning av de olika rumstyperna för materialets livslängd.

(26)

21 8. Estetik

I estetikkriteriet bedöms materialalternativens utseende med hjälp av en intressentgrupp, i detta fall företaget Hynells patenttjänst som ska flytta in i lokalerna. Intressenterna poängsätter varje

materialalternativ med hjälp av poängtabellen nedan, utifrån hur tilltalande de skulle uppleva golvmaterialet i respektive rum. Estetikpoängens motiveringar ansågs kunna förbättras och byttes därför ut till nya, vilket visas i tabell 8 nedan. För att intressenterna ska vara så lite påverkade som möjligt under poängsättningen tillåts inte diskussioner. Funktion, kostnad och miljöpåverkan ska inte tas hänsyn till eftersom det ingår i övriga kriterier. Varumärkena skrivs inte ut eftersom det kan finnas förutfattade meningar om dessa. Varje materialalternativ visas i max sex färger eller mönster. Materialalternativen trycks i färg på tjockare papper för att bilderna ska bli så verkliga som möjligt. Bedömningen inleds med en kort muntlig presentation om hur den ska gå till och författarna finns sedan på plats för att svara på frågor som kan uppkomma under poängsättningen. Varje intressent får efter poängsättningen svara skriftligt på frågan: Var det något som försvårade poängsättningen

eller någon information du saknade? Svaret blir en del av utvärderingen av estetikkriteriet. Poängen i

estetikbedömningen är värderade 1-5 eftersom det antas vara enklare att förstå, de översätts sedan till 0-2 poäng som kan användas i multikriterieanalysen. Alla poäng sammanställs och medelvärde fås. Upplägget för estetikbedömningens svarsenkät finns som bilaga B2.

George och Isaksson hävdar att ett bättre resultat kan uppnås med hjälp av fler intressentgrupper och att även känselsinnet kan vägas in med provbitar av materialalternativen. Till

estetikbedömningen i Hagfors fanns materialprover för att deltagarna fysiskt skulle känna skillnaden mellan linoleum-, plast-, trä-, och klinkersgolv. Det gick inte att få tag i provbitar till alla olika

varumärken därför valdes att endast visa skillnaden mellan materialen på detta sätt. Under poängsättningen plockades även arkitektens materialförslag fram.

Vikt Kontor Korridor Personalrum

W 45 % 25 % 45 %

WOmviktning 55 % 35 % 35 %

Gammal motivering Ny motivering

Hur tilltalande upplever du golvalternativen i de olika rummen?

Hur tilltalande upplever du golvalternativen i de olika

rummen?

Poäng Motsvarande poäng i MKA

Mycket stor Väldigt mycket tilltalande 5 2

Stor Mycket tilltalande 4 1,5

Medel Tilltalande 3 1

Liten Lite tilltalande 2 0,5

Mycket liten Inte tilltalande alls 1 0

Tabell 8 Poängsättning och viktning av de olika rumstyperna för materialets estetik.

(27)

22 9. Underhåll

I underhållskriteriet värderas materialalternativen efter så kallade periodiska underhållskostnader, som George och Isaksson valt att kalla det. Det betyder att i underhållskostnaderna räknas inte städning in utan endast underhåll som behandling av materialet som utförs med olika intervall beroende på golvtyp. Stengolvet värderas utifrån porfyllning och diamantslipning, linoleum- och plastmattor utifrån vaxning- och polishbehov. Textilgolv har en ”mattpisk-fas” följt av en

vattentvätts- eller ångfas som utförs en gång om året. Trägolv behandlas olika beroende på vad det är för sort – ex oljat, lackat, obehandlat – därför har ett förenklat schablonvärde bestämts. Beroende på vilken rumskategori det är krävs olika mycket underhåll. Det blir t ex smutsigare i korridoren än på kontoren eftersom det är högre trafik av människor där. George och Isaksson har fått antalet

upprepningar i korridoren från städfirmor. För kontorsmiljön har antagande av upprepningar gjorts för sten, linoleum, plast och textil och med hjälp av information för de periodiska

underhållskostnaderna från städfirmorna Carlstaden och Fixitservice. Trägolvens schablonvärde för underhållskostnader har hämtats från trägolvsleverantörer.

I underhåll som är ett funktionskriterium poängsätts materialet efter hur mycket det kostar att underhålla per kvadratmeter och år. När upprepning ska läsas av i tabellen varierar det beroende på rumskategori. I ”Metod för val av sunda ytmaterial” valdes inte trä eller textil att läggas i korridor på grund av att de inte ansågs nog slittåliga, eftersom det är högre slitage i korridor. Eftersom den här rapporten har både trä och textil som alternativ i korridor och personalrum, har en egen bedömning om underhållet fått antas av rapportförfattarna. Antagandet är att underhåll behövs minst en gång om året för textil- och trägolv i korridor och personalrum. I tabell 9 går inte intervallen att läsa av korrekt, t ex kan ett värdet 5 kr/m2år få två olika poäng.

Material Pris (kr/ m2) Upprepning/ år (Kontor) Upprepning/ år (Övriga) Kr/m2 år (Kontor) Kr/ m2 år (Övriga) Trä 20 1 1 20 20 Sten 55 0,2 1 11 55 Textil 25 0,5 1 12,5 25 Linoleum 35 0,33 2 11,55 70 Plast 35 0,33 2 11,55 70

Tabell 8 Priset för underhåll och upprepningar per år multiplicerat med varandra för de olika rumstyperna.

(28)

23 Tabell 9 Poängsättning och viktning av de olika rumstyperna för materialets underhåll.

2.2.2.3 Steg 3: Utförande av multikriterieanalys

När alla material är bestämda och poängsatta utförs beräkningen av slutbetyget. Beräkning och sammanställning av alla materialalternativ sker i programmet Excel. Nedan finns exempel på hur resultatet kan presenteras. Följande formel används för att räkna ut slutbetyget för varje

materialalternativ, varje materialalternativs kriterier summeras.

∑ N = Kriterium W = Vikt R = Poäng Periodisk underhållskostnad [kr/m2 år], kontor Periodisk underhållskostnad [kr/m2 år], övriga rum Poäng (R) 0-5 0-25 2 5-10 25-60 1,5 10-15 60-105 1 15-20 105-160 0,5 20< 160< 0

Vikt Kontor Korridor Personalrum

W 20 % 35 % 25 %

WOmviktning 15 % 30 % 30 %

(29)

24 Tabell 11 Exempel på rangordning av slutbetyg.

Exempel på beräkning av slutbetyg för ett materialalternativ:

Miljökriterier Poäng Vikt Slutbetyg Utfasningsämnen 2 0,25 0,5 Prioriterade riskminskningsämnen 0 0,2 0 Miljöfarliga ämnen 0 0,1 0 Hälsofarliga ämnen 0 0,1 0 Förnyelsebart 2 0,2 0,4 Energiåtgång 0,5 0,15 0,075 Miljöbetyg 0,975

Funktionskriterier Poäng Vikt Slutbetyg

Livslängd 1 0,5 0,5 Estetik 1 0,2 0,2 Underhåll 1 0,3 0,3 Funktionsbetyg 1 Miljöbetyg 0,975 Funktionsbetyg 1 Slutbetyg totalt 1,975 Rangordning

När alla materialalternativ har beräknats sammanställs slutbetygen så de kan rangordnas och sedan jämföras med varandra. Det materialalternativ som fått högst slutbetyg kan då anses uppfylla alla kriterier bäst.

Rankning Alternativ Slutbetyg Slutbetyg (efter omviktning) 1 1 2,15 2,2 1 2 2,15 2,2 2 8 1,925 2,125 3 7 1,475 1,525 4 3 1,450 1,525 5 5 1,15 1,025 6 6 1,05 1,025 7 4 0,85 0,75

Tabell 10 Exempel på beräkningar av slutbetyg för ett materialalternativ.

(30)

25

2.2.2.4 Steg 4: Ekonomin vägs in i analysen

Ekonomiaspekten vägs in efter genomförd multikriterieanalys genom att nyckeltal skapas av slutbetygen och kostnaden för materialet. Följande formel används för beräkning av nyckeltal:

Nyckeltal = Sammansvägning av MKA och ekonomiaspekt [Poäng/(kkr/m2)]

Slutbetyg = Det slutbetyg som respektive material fick i multikriterieanalysen Kostnad = Montagekostnaden + inköpspriset för respektive material [kkr/m2]

Slutbetygen kvadreras i formeln på grund av att ekonomiaspekten kan få för stort inflytande mot miljö och funktion annars. På så vis kan inte heller de materialalternativ med låga slutbetyg få höga nyckeltal, det är viktigt att de materialalternativ med höga slutbetyg lyfts fram enligt George och Isaksson. George och Isaksson menar att nyckeltalen kan användas som ett stöd när olika material ska jämföras men att det är viktigt att de först analyseras - det är inte säkert att det slutbetyg med högst poäng är bäst.

Kostnaden är en summa av inköpspriset och montagekostnad per kvadratmeter. Inköpspriserna har hämtats från både leverantörer och återförsäljare och montagekostnaden från kalkylprogrammet BidCon. I några fall har priserna fåtts med moms, och i andra fall utan. I de fall moms inte varit med har ett eget påslag på 25 % gjorts. Hos ett av varumärkena har inte priset varit möjligt att få tag på trots flera samtal och mailkontakt. Montagekostanden per kvadrat för några av golven hittades i kalkylprogrammet BidCon. För de golv som inte hittades kontaktades golvläggare för hjälp, men på grund av att montagekostnaden per kvadrat varierar mycket på grund av storleken på rummen som golven läggs i gick det inte att få något svar. På grund av svårigheterna med att hitta kostnader för montage, användes de värdena som tagits fram i ”Metod för val av sunda ytmaterial” istället.

Rankning av nyckeltal

Alternativ Kostnad [kkr/m2]

Slutbetyg Nyckeltal Slutbetyg, omviktning Nyckeltal efter omviktning 5 1 1,566 3,025 5,87 2,925 5,49 1 2 0,442 3,025 20,81 2,925 19,46 3 3 0,542 2,35 10,15 2,5 11,62 4 4 0,786 2,225 6,36 2,2 6,23 2 5 0,42 2,025 9,76 2,375 13,57

Tabell 12 Exempel på hur nyckeltalsberäkningen kan se ut.

(31)

26 Figur 6 Figuren visar alla steg och moment som genomfördes för att utföra workshopen.

2.2.3 Workshop

En workshop genomförs med aktiva personer i byggbranschen där George och Isakssons metod analyseras. Personerna som deltar är delaktiga i renoveringsprojektet som George och Isakssons metod genomförs på. Deltagarna kommer först att få information om hur George och Isakssons metod fungerar, sedan kommer de få ta fram egna kriterier som de anser är viktiga att tänka på vid materialval som sedan kan jämföras med George och Isakssons kriterier.

Workshopen är begränsad till en timme och upplägget kommer att se ut så här:

1.

Presentation av ”Metod för val av sunda ytmaterial”

2.

Framtagande av kriterier

3.

Jämförelse av framtagna kriterier och ”Metod för val

av sunda ytmaterials” kriterier

4.

Viktning av ”Metod för val av sunda ytmaterials”

kriterier

5.

Analys och diskussion av ”Metod för val av sunda

(32)

27 Figur 7 Figuren visar i detalj hur framtagandet av kriterier gick till i workshopen.

Här följer närmare beskrivningar av delmomenten 1-5: 1. Presentation av ”Metod för val av sunda ytmaterial”

George och Isakssons metod med multikriterieanalysen och ekonomiaspekten presenteras kortfattat så att alla får en förståelse för hur den fungerar och syftet med den. Miljö- och funktionskriterierna nämns inte vid namn, endast att det finns två kategorier av kriterier och vad de innebär.

2. Framtagande av kriterier

Deltagarna ska ta fram 6 miljö- och hälsokriterier och 3 funktionskriterier precis som upplägget ser ut i George och Isakssons metod. Varje kriterium som diskuteras fram ska ha en motivering om varför de bör vara med i analysen och vad de innebär. Det sker på följande sätt, antaget att det är tre deltagare:

3. Jämförelse av framtagna kriterier och ”Metod för val av sunda ytmaterials” kriterier De framtagna kriterierna jämförs med metodens kriterier.

4. Viktning av ”Metod för val av sunda ytmaterials” kriterier

Deltagarna får vikta ”Metod för val av sunda ytmaterials” kriterier utifrån hur de tycker att de borde viktas. Person 1 9 kriterier Person 2 9 kriterier Person 3 9 kriterier Alla

Enas om 9 gemensamma kriterier som skrivs upp på separata lappar

(33)

28 5. Analys och diskussion av ”Metod för val av sunda ytmaterial”

Resultatet från beräkningen av ”metod för val av sunda material” presenteras för att deltagarna ska få en förståelse för hur svaret kan se ut. Resultatet visas först efter framtagandet av kriterierna på grund av att de kan bli påverkade av resultatet och tänka utifrån det.

Dessa frågor diskuteras av deltagarna:

 Vad är skillnaden mellan framtagna kriterier och George och Isakssons kriterier? Bra/dåligt?

 Kan den ekonomiska delen utföras på ett annat sätt?

 Är George och Isakssons metod användbar i ”verkligheten”? I så fall i vilka sammanhang?

 Användarvänlighet av metoden.

(34)

29

3 Resultat

3.1 Multikriterieanalys

I denna del redovisas resultaten av steg ett till tre som illustreras i kapitel 2.2.2 Multikriterieanalys. De valda materialalternativen är anpassade så att de uppfyller önskemål om ljuddämpande effekter i korridor och kontor och i personalrummet finns material och kulörer som samspelar med de

kulturhistoriska minnena av byggnaden. För mer ingående data om slutbetygs poängen hittas i bilagorna.

3.1.1 Kontor

Sammanställning, kontor

Namn Typ Alternativ Rangordning Slutbetyg

Rangordning, omviktning

Slutbetyg, omviktning

Mosaikparkett Trägolv 8 1 2,325 1 2,35

Macro Melange Textilgolv 3 2 2,075 2 2,275

Marmorette Acoustic Linoleumgolv 6 3 1,85 5 1,75

Veneto Acoustic Linoleumgolv 7 3 1,85 5 1,75

Frank Eco Textilgolv 2 5 1,8 3 1,925

PURLINE Eco, TIMBER Plastgolv 10 6 1,775 4 1,8

Bambugolv Industriale Trägolv 9 7 1,675 7 1,725

Marmoleum Decibel 3,5 Linoleumgolv 5 8 1,65 8 1,65

Marmoleum Click Linoleumgolv 4 9 1,25 9 1,5

Classic Weave Textilgolv 1 10 0,35 10 0,375

Estrad dB Plastgolv 12 11 0,25 11 0,125

Podium Naturale Plastgolv 11 12 0,025 12 -0,15

(35)

30 3.1.2 Korridor

Sammanställning, korridor

Namn Typ Alternativ Rangordning Slutbetyg

Rangordning, omviktning

Slutbetyg, omviktning

Mosaikparkett Trägolv 8 1 2,125 1 2,175

Marmorette Acoustic Linoleumgolv 6 2 1,95 2 1,85

Veneto Acoustic Linoleumgolv 7 2 1,95 2 1,85

Marmoleum Decibel 3,5 Linoleumgolv 5 4 1,75 6 1,75

Macro Melange Textilgolv 3 6 1,6 4 1,8

Frank Eco Textilgolv 2 7 1,5 7 1,675

Podium Naturale Plastgolv 11 10 0,225 11 0,005

Classic Weave Textilgolv 1 12 -0,275 12 -0,25

3.1.3 Personalrum

Sammanställning, personalrum

Namn Typ Alternativ Rangordning Slutbetyg

Rangordning, omviktning Slutbetyg, omviktning Mosaikparkett Trägolv 7 1 3,175 1 3,2 Granitkeramik (ospecificerad) Klinker 1 2 2,8 2 2,9 Marte Klinker 3 3 2,375 3 2,625 Industriparkett Trägolv 8 4 2,35 5 2,2

Granette PUR Linoleumgolv 5 5 2,15 5 2,2

J-serien Granitkeramik 2 6 1,975 4 2,425

Veneto xf 2.5 mm Linoleumgolv 6 7 1,875 7 2

Novilon Scandinavia Plastgolv 12 10 1,575 10 1,55

Tabell 14 Resultatet och rangordning av multiktiterieanalysen för korridor.

(36)

31

3.2 Estetikbedömning

I samband med estetikbedömningen ställdes frågan om det var något som försvårade

poängsättningen eller någon information som saknades. 2 av de 14 medverkande svarade på frågan, med följande svar:

”Mer info om hur man borde tänka innan poängsättning samt fördelar och nackdelar med dessa olika material”.

”Svårt att föreställa sig hur en del prover ser ut i ”färdigt skick”, saknar miljöbilder ibland. Därför sparsam med 5-poängare. Har eventuellt en felaktig inställning till linoleum och hade behövt se ett helt golv”.

Tabellerna visar resultaten fårn estetikbedömningen som gjordes med de blivande brukarna av stationshuset i Hagfors.

Kontor

Alt. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Poäng Översatt Person 1 3 1 3 2 3 4 2 4 4 4 1 2 5 2 2 5 4 3 1 1 1 1 3 3 4 1 1 4 1.5 3 5 1 4 2 3 3 2 1 3 3 3 1 3 1 4 3 3 3 1 1 2 1 2 1 2 1 1 2 0.5 5 5 1 4 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 6 5 2 3 1 1 1 1 2 2 2 1 1 7 4 2 2 1 1 1 2 2 4 4 1 1 8 5 2 3 2 2 3 1 2 3 3 1 2 9 4 2 2 4 3 2 2 2 2 1 1 1 10 4 2 3 3 2 3 2 2 2 3 2 3 11 3 1 3 2 2 2 2 2 3 3 2 2 12 4 3 3 2 1 1 1 2 3 2 1 1 13 4 4 4 1 1 1 1 1 1 3 1 1 14 5 5 5 3 3 3 3 4 4 4 3 3 Summa: 59 33 45 26 25 28 22 30 36 39 20 21 Medelvärde: 4,2 2,4 3,2 1,9 1,8 2 1,6 2,1 2,6 2,8 1,4 1,5 Estetikbetyg: 1,5 0,5 1 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 1 1 0 0,5

(37)

32

Personalrum

Alt.

1

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Person 1 5 3 5 2 3 1 4 2 3 3 1 4 Poäng Översatt

2 2 2 1 3 3 3 3 3 3 2 2 5 5 2 3 5 4 4 2 2 1 1 1 1 1 1 1 4 1.5 4 3 4 4 1 3 3 1 2 2 3 1 1 3 1 5 1 1 1 1 1 1 5 1 5 2 1 2 2 0.5 6 1 3 2 1 2 1 2 3 3 3 2 3 1 0 7 3 2 1 1 1 1 2 4 4 3 1 3 8 2 2 1 1 1 2 2 3 3 3 2 4 9 3 3 3 4 4 3 2 2 2 2 1 3 10 4 3 3 2 3 2 3 4 4 4 3 2 11 3 2 2 2 2 2 1 1 1 3 2 3 12 3 3 3 2 2 2 4 3 3 3 3 4 13 1 1 1 1 1 1 3 3 3 2 1 4 14 1 1 1 3 3 3 4 4 4 4 3 4 Summa: 37 34 32 26 31 26 37 36 41 38 24 43 Medelvärde: 2,6 2,4 2,3 1,9 2,2 1,9 2,6 2,6 2,9 2,7 1,7 3,1 Estetikbetyg: 1 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 1 1 1 1 0,5 1

Korridor

Alt. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Person 1 3 1 2 2 2 3 2 4 2 4 1 1 Poäng Översatt

2 5 4 3 1 1 1 1 2 2 1 1 1 5 2 3 2 1 1 2 3 3 2 1 3 3 3 1 4 1.5 4 1 1 2 1 1 1 1 2 2 1 1 1 3 1 5 1 1 1 1 1 1 1 5 5 2 1 1 2 0.5 6 5 2 3 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 0 7 4 2 2 1 1 1 3 2 4 4 1 1 8 5 2 3 2 2 3 1 2 3 3 1 2 9 4 2 2 4 3 2 2 2 2 1 1 1 10 2 2 2 3 2 3 2 4 4 4 2 3 11 3 1 3 2 2 2 2 2 3 3 2 2 12 4 2 3 2 1 1 1 2 3 2 1 1 13 1 1 1 3 4 4 4 1 1 2 1 1 14 5 5 5 3 3 3 3 4 4 4 3 3 SUMMA 45 27 33 28 27 29 26 34 39 36 20 20 Medelvärde: 3,2 1,9 2,4 2 1,9 2,1 1,9 2,4 2,8 2,6 1,4 1,4 Estetikbetyg: 1 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 1 1 0 0

Tabell 17 Resultatet för estetikbedömningen i korridor.