• No results found

Rapport om ackordslönesystemets påverkan på byggbranschen i Skellefteå

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Rapport om ackordslönesystemets påverkan på byggbranschen i Skellefteå"

Copied!
61
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Rapport om ackordslönesystemets

påverkan på byggbranschen i Skellefteå

Johan Berglund

Högskoleexamen Bygg och anläggning

Luleå tekniska universitet

(2)

Rapport om

ackordslönesystemets påverkan

på byggbranschen i Skellefteå

(3)

Förord

Vi ska i kursen Y0001/6/7/9/B verksamhetsförlagd utbildning, utföra ett examensarbete som ska omfatta 7,5 högskolepoäng i mitt fall blev det en rapport som tar upp hur ackordslönesystemet påverkar byggbranschen och vilka åsikter och sypunkter detta ämne ger bland både hantverkare och tjänstemän.

(4)

Sammanfattning

Föreliggande rapport tar upp hur ackordslönesystemet har påverkat en mindre grupp yrkesverksamma personer i byggbranschen i Skellefteå. Det som har framkommit under rapporten är till stor del

arbetsmiljöpåverkan av både tjänstemän och hantverkare. Ackordet skapar spänningar mellan dessa och hämmar samarbetsförmågan. Fokus ligger till stor del på individens enskilda lön och inte på projektets eller företagets bästa, vilket uppenbarligen är kortsiktig.

Tjänstemännen verkar drabbas hårt av detta lönesystem som till viss del verkar kuva och förta dem på deras befogenheter och status, men även hantverkarna verkar tycka att pressen och stressen från deras kollegor skapar osämja på arbetsplatsen.

Var femte hantverkare jobbar på ackord i Sverige idag. Löneprincipen har historiska rötter från en tid då arbetsgivare köpte arbetskraft i klump av så kallade procentare personer som sysslar med arbetskraftsutlåning mot ockeravgifter. Ackordet innebär att alla i laget delar lika på

(5)

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 5 1.1BAKGRUND... 5 1.2MÅLGRUPP... 5 1.3SAMARBETSPARTNERS... 6 1.4UPPDRAGSGIVARE... 6 1.5PROJEKTORGANISATION... 6

2 AVGRÄNSNINGAR OCH METOD ... 6

2.1AVGRÄNSNINGAR... 7 2.2PEAB I KORTHET... 7 2.3METODBESKRIVNING... 8 2.4FRÅGESTÄLLNINGS ANALYS... 8 2.5LÖNESYSTEM... 8 2.5.1 Lönesystemens uppbyggnad ... 8 2.5.2 Prestationslön... 9 2.5.3 Ackord ... 10 2.5.4 Resultatlön... 11 2.5.5 Tidlön ... 12 3 RESULTAT... 13 3.1SVARSFREKVENS... 13 3.2DELTAGARNAS BAKGRUND... 13 3.3HANTVERKARNAS ENKÄTUNDERSÖKNING... 13

3.3.1 Hantverkarnas gemensamma frågor ... 13

3.3.2 Hantverkare med månadslön... 14

3.3.3 Hantverkare med ackordslön ... 14

3.3.4 Jämförelse mellan hantverkare ... 15

3.4TJÄNSTEMÄNNENS ENKÄTUNDERSÖKNING... 16

3.4.1 Enkätundersökning tjänstemän ... 16

3.4.3 Jämförelse mellan tjänstemän och hantverkare ... 17

4 DISKUSSION OM RESULTATET ... 18

4.1FÖRHÅLLANDET TJÄNSTEMÄN OCH HANTVERKARE... 18

5 REFERENSER ... 19 6 BILAGOR ... 20 6.1FRÅGOR HANTVERKARE... 20 6.2SVAR HANTVERKARE... 24 6.3FRÅGOR TJÄNSTEMÄN... 40 6.4SVAR TJÄNSTEMÄN... 43

(6)

Johan Berglund LTU 5

1 Inledning

Detta kapitel ger läsaren en inblick varför just detta ämne valdes, samt visas en projekt organisation.

1.1 Bakgrund

Som en del i den verksamhetsförlagda utbildningen ingår det att göra ett examensarbete. Valet av examensjobb för mig grundade sig bland annat på något som jag själv har upplevt i mitt tidigare jobb som hantverkare åt en firma där vi ofta jobbade som underentreprenör, då vi många gånger ställdes inför en konflikt till synes skapad av ackordslönesystemet. Detta betyder då även att jag till viss del är färgad av vad jag tidigare har sett i mitt yrkesliv och kan därigenom upplevas som partisk, men min vetskap om detta borde ha minimerat risken för inverkan. Det jag har velat återspegla i denna rapport är vad de som jobbar med ackordslön anser om den löneformen samt vad de som jobbar med timlön anser om ackord och om det finns en strävan att få jobba med ackord eller om de är nöjda med den

löneformen de har idag. Men även vad tjänstemännen anser om ackorden och hur deras arbete påverkas av detta.

1.2 Målgrupp

Resultatet av detta arbete riktar sig till byggbranschen i allmänhet, tänkta intressenter kan vara fackförbundet Byggnads och Sveriges byggindustrier.

(7)

Johan Berglund LTU 6

1.3 Samarbetspartners

Jag har i första hand samarbetat med platschefer och arbetsledare i Skellefteå. Men även hantverkarna som har ställt upp på att göra mina enkätundersökningar ser jag som mina samarbetspartners.

1.4 Uppdragsgivare

Martin Lindmark, examinator LTU Luleå

Lars-Göran Wallmark ”bollplank”

Jens Skoglind ”bollplank”

1.5 Projektorganisation

2 Avgränsningar och metod

Detta kapitel tar upp avgränsningar, lönesystem, metodbeskrivning men även en frågeställningsanalys. Kund PEAB AB Beställare Projektägare Martin Lindmark Referens Åke Karlsson Projektledare Johan Berglund Referensgrupp PEAB Platschefer Arbetsledare

(8)

Johan Berglund LTU 7

2.1 Avgränsningar

Jag har valt att begränsa undersökningen till Peab AB:s Skellefteåkontor och där enbart kollat på hussidan vilket innefattar ca 75 tjänster totalt. Enkätundersökningarna har jag byggt upp så att frågorna har olika svarsalternativ, hade jag inte gjort så hade nog detta arbete troligen blivit alldeles för stort, då svaren hade haft stor spännvidd och

sammanställningen av resultatet skulle försvåras.

2.2 Peab i korthet

Peab startades år 1959 av bröderna Erik och Mats Paulsson och är idag ett av Nordens största och ledande bygg och anläggningsföretag med huvudkontor i Förslöv i

nordvästra Skåne.

Koncernen omsätter överstigande 35 miljarder kronor och har ca 13000 anställda.

År 1999 delades företaget in i fyra verksamhetsområden: Bygg och anläggning, Industri, Förvaltning samt Verksamheter under avveckling.

Peabs affärsidé

Peab är ett bygg- och anläggningsföretag, vars främsta ledstjärna är total kvalitet i alla led av byggprocessen. Genom nytänkande, kombinerat med gedigen yrkesskicklighet, skall vi göra kundens intresse till vårt och därmed alltid bygga för framtiden

Källa: http://www.peab.se/Om_Peab/Affarside

Företagspolicy

Peab bygger för framtiden. Vi vill vara det ledande och mest attraktiva bygg- och anläggningsföretaget i Sverige. Det vi bygger skall skapa mervärden för våra kunder, leverantörer och oss själva samt bidra till en hållbar samhällsutveckling. En god ekonomisk lönsamhet är en förutsättning för att vi skall lyckas.

(9)

Johan Berglund LTU 8

2.3 Metodbeskrivning

Jag har valt att göra mitt examensjobb på Peab bygg Skellefteå eftersom att jag har gjort min sjumånaderspraktik här. Valet av ämne grundar sig framför allt i mina egna upplevelser i byggbranschen men jag har även presenterat iden för min arbetschef här i Skellefteå och han tyckte att det lät bra. Tio personer på hantverkssidan, 5 som jobbar med ackord och fem som jobbar med timlön fick besvara frågorna. Detta för att kunna se de eventuella

skillnaderna mellan de olika lönegrupperna. Även bland tjänstemännen delade jag ut tio enkäter som enbart var riktade till dem som jobbar med nyproduktionsfasen inom Peab och har erfarenhet av hantverkare som jobbar med ackordslön.

2.4 Frågeställnings analys

Jag har lagt upp de flesta frågorna så att det finns ett antal svarsalternativ på varje fråga, men jag har även några öppna frågor där det inte finns några alternativ, detta skulle ha varit optimalt för alla frågor, då respondenten får möjlighet att besvara frågan utan att påverkas av eventuella svarsalternativ. Dock tror jag att det skulle ha resulterat i att jag inte hade fått samma svarsfrekvens eftersom att det kräver mer engagemang och skulle ta betydligt längre tid att göra. Jag har dock försökt hålla ett så neutralt förhållningssätt som möjligt under utfrågningen för att kunna återspegla en korrekt bild av de medverkandes åsikter gällande detta ämne. På det sätt jag har valt att ställa frågorna upplever jag det relativt lätt att redovisa svaren och kunna visa skillnader mellan olika yrkesgrupper och lönesystem.

2.5 Lönesystem

Detta kapitel beskriver de mest aktuella lönesystemen inom byggbranschen.

(Delar av texten i detta kapitel är hämtad från: Byggnads lönesystem men även Wennberg F. och Martinsson P. (2001) Alternativa lönesystem inom byggbranschen, Examensarbete, Luleå tekniska universitet)

2.5.1 Lönesystemens uppbyggnad

De lönesystem som är mest aktuella inom byggbranschen presenteras nedan.

Prestationslön kan vara ackord, olika resultatlönesystem eller kombinationer av dessa.

Det som kan sägas vara gemensamt för dessa är att de består av en fast och en rörlig del, såvida det inte handlar om rent ackord. Proportionerna kan variera från fall till fall.

Tidlön är den form av lön där man bara har en fast del i sitt lönesystem. Den specificeras som månadslön.

(10)

Johan Berglund LTU 9

2.5.2 Prestationslön

När man arbetar mot prestationslön sker förhandling på lokal nivå för att förhandla fram lönen på objekten. I dessa förhandlingar medverkar folk från arbetsgivaren,

byggmästarföreningen, ombudsman från Byggnadsarbetareförbundet och lagbas från arbetslaget. Arbetsgivaren anger vilken prestationslönesystem man önskar använda i sin arbetsplatsanmälan. Alla prestationslönesystem består av en fast och en rörlig del, förutom då rent ackord används. När förhandlingarna inleds tas de variabler upp som skall ligga till grund för ackordet.

Ofta är det tid och pengar som samvarierar med olika viktningsgrader beroende på hur stor penningsumma som är avsatt för den inarbetade tiden. Det kan skilja mellan objekten i stor utsträckning hur stor del man kan tjäna på den inarbetade tiden. Gemensamt för dessa förhandlingar är att det alltid finns en föreskriven grundlön i botten att kräva, oavsett hur ackordet går.

Om inte avtal träffas där båda parter är överens inleds förhandlingar på central nivå. Den skall inledas så snabbt som möjligt, dock senast 15 karensdagar efter det lokala

förhandlingssammanträdets avslutande. De centrala förhandlingarna skall genomföras snabbt för att hitta en lösning. Om man ändå inte lyckas komma fram till gemensam lösning utbetalas tidlön. Det eventuella överskottet utbetalas efter att förhandlingarna är avslutade. I denna förhandling ingår byggentreprenören eller dennes ombud, samt Svenska

Byggnadsarbetareförbundet. Det är dock ovanligt att det går så långt att förhandlingar på central nivå inleds. Vanligtvis brukar tillfredställande avtal träffas på lokal nivå mellan de inblandade parterna.

(11)

Johan Berglund LTU 10

2.5.3 Ackord

Ackord är en form av prestationslön som är baserad på av arbetsgivaren framtaget ackordsunderlag vilket skall godkännas av de ingående parterna genom en

ackordsöverenskommelse. Ofta ligger det en liten fast del i grunden med en större summa rörlig del ovanpå det. Detta framtagna ackordsunderlag skall arbetsgivaren tillhandahålla skyndsamt, så att de anställda har klart för sig vilka ramar de har att arbeta inom. Om detta inte är tekniskt möjligt skall det åtminstone finnas till hands senast fyra veckor före första ackordsavstämningen.

Premieackord är en typ av ackord som är baserat på fastställda tids listor för nybyggnad respektive ombyggnad. Dessa träffas i form av kollektivavtal mellan de centrala parterna. Man har en fast del som är centralt förhandlad och ovanpå det en rörlig del som bestäms gemensamt av den lokala Byggmästarföreningen och Byggnadsarbetareförbundet. Här är det vanligt att man har ritningar som underlag för att ta fram ungefärlig byggtid för objektet och därigenom bedöma hur premier skall betalas ut. Det går till så att man har

tidsangivelser för de olika arbetsmomenten och att men genom dessa kan beräkna hur lång byggnadstiden för objektet förväntas bli.

Genom detta kommer man fram till hur stor premien skall bli i förhållande till den

inarbetade tiden som åstadkoms i förhållande till den beräknade byggtiden. Viktningar kan göras med hänsyn till om man har lärlingar eller yrkesutbildade på objektet för att

därigenom ge yrkesarbetarna en rättvis lönebild. De listor man följer över hur lång tid man behöver till de olika arbetsmomenten grundar sig på tidigare erfarenheter. De är utarbetade av Sveriges Byggindustrier och Byggnadsarbetareförbundet.

Avstämningar om hur man ligger till tidsmässigt skall som regel göras var 12:e vecka, om inte de lokala parterna har kommit överens om annat vid byggets start. Rent ackord är ett annat ackordsunderlag som också är baserat på tids listor enligt ovan. Vid denna löneform arbetar man bara med ett pris på per producerad vara som man kommit överens om i förtid. Avstämning sker var 12:e vecka om man inte förhandlat fram annat. Man är alltid

garanterad en grundlön för varje arbetad timme. Hantverkare utan yrkesbevis är garanterade 88 % av grundlönen.

Viktiga punkter vid ackordsförhandling

Avstämningar skall ske var 12:e vecka om inte annat sagts vid förhandlingarna.

Arbetsgivaren skall lämna en kopia av tid rapporten för varje löneperiod till en representant för arbetslaget, till exempel lagbasen.

Mängden arbete reglerar vad som ingår i ackordet om de lokala parterna inte kommer överens om annat.

(12)

Johan Berglund LTU 11

Arbetet bedrivs som gemensamhetsackord för flera yrken om inte de lokala parterna kommit överens om annat.

Arbetsgivaren anger i arbetsplatsinformationen eller i ackordsunderlaget vilka arbeten som skall utföras av underentreprenör och därmed inte ingår i avtalet.

Vid avstämningstillfällena går man igenom vilka arbeten som utförts sedan det senaste avstämningstillfället. Jämförelsen med tidsplanen och tidsåtgången bestämmer premiens storlek.

Vid strandade förhandlingar har yrkesarbetarna rätt till månadslön.

Ej tidsatt arbete skall tidsättas eller utföras mot grundlön om inte annat avtal tecknas mellan parterna.

2.5.4 Resultatlön

Med resultatlönesystem avses lönesystem där viss del av lönen är beroende av ekonomiska resultat och/eller andra mätbara parametrar. Olika slag av resultatlönesystem kan tillämpas, t.ex. nedan

Utbyggt premieackord

Utbyggt ackord baserat på kalkyl tid, budget eller motsvarande

Ren tidlön.

Resultatlönesystemet kan alltså se ut på olika sätt och jag ska beskriva två system som torde vara vanligast förekommande. Ett system med en huvuddel med fast lön som kompletteras med en rörlig del som är baserad på det ekonomiska resultatet för objektet och/eller regionen. Det här systemet kallas ren resultatlön. Den andra varianten består också av en fast och en rörlig del, där man baserar den rörliga delen på hur man tids anpassar byggandet i förhållande till angiven byggtid. Därigenom kan de anställda tjäna några kronor extra per timme. Detta utökas även vanligtvis av andra faktorer och hur lönsamma de varit. Det kan gälla saker som materialkostnader, maskinkostnader och övrig kvalitet, ofta har man en produktionskalkyl som får stå till grund för beräkningarna. Detta kallas utbyggt premieackord.

(13)

Johan Berglund LTU 12

Allmänt om resultatlönesystemet

Resultatlönesystemet kan innefatta enskilt objekt, arbetschefsområde eller motsvarande om inte de lokala parterna träffar avtal om annat.

De lokala parterna träffar överenskommelse om vilket underlag som ska stå till grund för resultatlönesystemet, kalkyl, budget etc., och hur det skall vara utformat.

Resultatlönesystemet skall vara uppbyggt på ett sådant sätt att utfallet är mätbart och kan avläsas. Avläsning skall göras av de lokala parterna gemensamt.

Lokalavdelningen har rätt att ta del av arbetsgivarens räkenskaper för att bedöma utfallet av överenskommet resultatlönesystem.

De lokala parterna bör i överenskommelsen om resultatlön ta in bestämmelser om sekretess.

2.5.5 Tidlön

Tidlön utbetalas i allmänhet i form av månadslön eller timlön. Överenskommelse om tim respektive månadslönens storlek skall träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare om inte någon av dessa vill ha byggmästareföreningen eller lokalavdelningen till hjälp. Det som skall stå till grund vid förhandlingarna om man inte kommer fram till en lön som parterna är överens om, är att yrkesarbetarna skall vara garanterade grundlön enligt byggavtalet.

(14)

Johan Berglund LTU 13

3 Resultat

Resultatet av undersökningen redovisas i löpande text. Svaren, presenteras i diagramformat som ligger som bilagor nedan, jag har redovisat svaren för hantverkarna och tjänstemännen för sig. Men jag har även till viss del synkat frågor i den mån de var relevanta för både hantverkare och tjänstemän. Detta för att kunna visa skillnader mellan tjänstemännens och hantverkarnas upp fattning. På de öppna frågorna redovisas svaren som en direkt tolkning av vad som skrevs.

3.1 Svarsfrekvens

Sammanlagt gick 10 enkäter ut till hantverkarna och 10 till tjänstemännen. Nedan visas svarsfrekvensen för respektive yrkesgrupp.

10st Hantverkare

Frågor med svars alternativ 10 personer av 10 svarade, vilket utgör 100 %

Öppna frågor: 7 personer av 10 svarade, vilket utgör 70 %

10st Tjänstemän

Frågor med svars alternativ 10 personer av 10 svarade, vilket utgör 100 %

På 20st öppna frågor besvarades 19, vilket utgör 95 %

3.2 Deltagarnas bakgrund

Majoriteten av de som svarade på enkäterna var över 40 år och har lång erfarenhet i byggbranschen. Därav kan svaren betraktas som representativa och tillförlitliga för bygg branschen i Skellefteå regionen.

3.3 Hantverkarnas enkätundersökning

Denna del redogör resultatet av enkätundersökningen som gäller hantverkarna.

3.3.1 Hantverkarnas gemensamma frågor

Fem av tio hantverkare ansåg att de är nöjda med den löneformen de har idag, tre är delvis nöjd med den löneformen de har idag, medan två av hantverkarna med timlön är delvis missnöjda med den löneformen de har idag.

När det gäller frågan om hantverkarna hellre skulle välja en annan löneform än de har idag så svaradeen att han hellre skulle göra det, fyra att de håller delvis med och fyra att de delvis tar avstånd. På frågan om hantverkarna ser ackordslön som ett sätt att tjäna mer pengar på, svarar sju att de gör det medan en håller delvis med och två tar delvis avstånd. När det gäller frågan om inställningen till ackord svarar sju att de har diskuterat eller delvis diskuterat inställningen till ackord medan två tar delvis avstånd och en tar helt avstånd från detta. Fem anser att alla eller delvis alla platsar i ackord medan fem tar delvis eller helt

(15)

Johan Berglund LTU 14 avstånd från detta. Sex håller helt eller delvis med om att ackordet driver på nya arbetsmetoder medan fyra tar delvis avstånd från detta.

3.3.2 Hantverkare med månadslön

Av de totalt tio hantverkarna som enkäten gick ut till var det fem som hade månadslön. Fyra av de fem upplever månadslön som en säker inkomstkälla medan tre av de fem skulle uppleva ackordslön på samma sätt. Deras kunskaper om hur ackordslön fungerar verkar var ytliga. På frågan om hur stressen skulle på verka dem vid ackordslön så var åsikterna vitt skilda men ändå en liten majoritet för att stressen skulle nog inte på verka dem mer än idag. På frågan om hur kvalitén kan tänkas påverkas vid ackords lön är det tre som menar att den inte förändras medan två anser att den skulle bli sämre, även produktiviteten tror tre

hantverkare inte förändras vid ackords lön medan två tror att den blir sämre. Tre av hantverkarna anser att arbetsskadorna skulle öka vid ackord och att stämningen inte skulle förändras medan de två andra har lite sprida åsikter. Tre anser att stämningen mellan arbetsledningen och dem inte skulle förändras vid ackord och bara en tror att det skulle bli sämre lika en som tror det skulle bli bättre, medan fyra tror att deras delaktighet i arbetet skulle minska eller inte förändras i förhållande till den idag bara en tror att delaktigheten skulle öka.

En majoritet av hantverkarna med timlön anser även att ackordslönesystemet är en mer orättvis löneform i förhållande till den dom har idag, de anser även att ackord skulle funka delvis för deras arbetsgrupp. De anser att det krävs bra planering och hjälpmedel samt ett högt arbetes tempo för att ackordet ska fungera. Fördelarna fokuseras enbart på förtjänsten av ackordet bland hantverkarna med timlön. Nackdelarna tycker de är allt snack om lön samt stressen, men samtidigt så tycker en av hantverkarna att han inte ser några nackdelar alls.

3.3.3 Hantverkare med ackordslön

Av de totalt tio hantverkarna som enkäten gick ut till var det fem som hade ackordslön. I flertalet av frågorna var hantverkarna väldigt eniga. Fyra av de fem uppgav att de hade goda kunskaper om ackordslön, alla fem upplever ackordslön som en säker inkomstkälla och fyra anser att ackordet till viss del medför ”extra” stress på arbetet men att ingen skillnad sker angående kvaliteten på resultatet. De anser även att ackordet höjer produktiviteten på jobbet.

Arbetsskadorna ökar anser en medan två tror att de blir oförändrade. Två anser att ackordet medför en bättre stämning på arbetsplatsen samtidigt som en tycker det medför en sämre stämning och två anser att stämningen förblir oförändrad i förhållande till timlön.

Samarbetet med arbetsledningen förändras inte anser majoriteten av de hantverkare som jobbar med ackordslön. Majoriteten anser att delaktigheten i arbetet ökar vid ackordslön. När det gäller huruvida ackordslön är en rättvis löneform anser tre att det är det. Medan två anser att det varken är mer eller mindre rättvist i förhållande till timlön.

(16)

Johan Berglund LTU 15

För att ackordet ska fungera anser de att det krävs att ackords underlaget tas fram i tid, att planeringen samt arbetsberedningar fungerar, och att arbetsledningen och lagbasen drar åt samma håll. De anser att fördelarna med ackordet är att man har en möjlighet att få en belöning om man får byggprocessen att fungera bra, att alla är lika delaktiga och vill framåt och att man får ett stort gemensamt engagemang. De anser nackdelarna vara att det finns en risk att man får ensidiga arbetsuppgifter och att det blir problem när ledningen inte är på samma nivå som arbetslaget, men även stressen för att inte räcka till gentemot andra arbetskamrater upplevs som ett problem.

3.3.4 Jämförelse mellan hantverkare

För att underlätta lite så förkortas hantverkare med månadslön till HM och hantverkare med ackordslön till HA. Det som är tydligt i enkätundersökningen är att HA är eniga i sina svar i förhållande till HM svar. De som är mest nöjda med den löneformen de har idag är HA och de ser uteslutande ackordet som ett sätt att tjäna mer pengar på, HM är mer splittrade det är bara en som är helt nöjd och fyra som är delvis nöjda eller inte alls nöjda med den

löneformen de har idag.

Uppfattningen om hur säkert ackordslönen är som inkomstkälla skiljer sig lite åt mellan HA och HM. HA uppfattar den som en mycket säker inkomstkälla medan HM ser den som lite mer osäker i förhållande till timlön. Ackordslön skulle inte förändra produktiviteten och arbetsskadorna skulle till stor del öka avser HM, det motsatta gäller HA där fyra av fem anser att produktiviteten höjs och att arbetsskadorna till stor del förblir oförändrade. Tre av fem HM anser att kvalitén på resultatet inte skulle förändras i förhållande med timlön medan två av dem anser att den skulle försämras. HA uppfattning om hur kvalitén påverkas av ackords lön är att den förblir oförändrad i förhållande med andra löneformer.

Majoriteten av HM anser att stämningen på arbetsplatsen inte skulle förändras vid ackordslön medan HA anser att ackordet medför en bättre stämning eller att stämningen inte förändras, en av dem ansåg däremot att stämningen försämras. Gällande hantverkarnas delaktighet i arbetet anser HM att den skulle minska eller inte förändras vid ackordslön däremot anser flertalet av HA att deras delaktighet i arbetet ökar i och med ackordslönen. När det gäller samarbetet mellan hantverkare och arbetsledning tror HM att det inte skulle för ändras i förhållande till timlön. Det är även en uppfattning som delas med HA. En majoritet av HM tycker att ackordslön skulle vara en mer orättvis löneform än den de har i dag medan tre av HA tycker att ackord är en mer rättvis löneform och två av de anser att den är varken mer eller mindre rättvis i förhållande till timlön.

Båda hantverks grupperna verkar vara eniga om att det krävs bra planering och att samarbetet med arbetsledningen för att ackordssystemet ska funka. Fördelarna med

ackordet är båda grupperna eniga om som tex. att de får en möjlighet att påverka sin lön på kortsikt. HA anser även att det skapar ett gemensamt engagemang och att alla vill framåt.

(17)

Johan Berglund LTU 16

3.4 Tjänstemännens enkätundersökning

Denna del redogör resultatet av enkätundersökningen som gällde tjänstemännens uppfattning angående ackordssystemet.

3.4.1 Enkätundersökning tjänstemän

Totalt gick enkäten ut till tio tjänste män det man kan säga är väl att de till stor del var eniga gällande ackordets påverkan. Av de tio tyckte nio av de att ackordslön inte är en bra form av lönesystem för hantverkarna. Gälland deras kunskaper om hur ackordslön fungerar svarade sex av de att de hade goda kunskaper och fyra svarade att de var sådär eller dåliga. Majoriteten tycker även att ackordet innebär mer arbete för dem som tjänstemän, sex av dem tyckte att det höjer produktiviteten medan fyra tyckte att den inte för ändras. På frågan om hur kvaliteten på verkas vid ackordslön var alla tio eniga om att den blir sämre vid ackordslön och nio av dem ansåg även att arbetsskadorna ökar vid ackordsjobb. Flertalet anser att stressen vid ackordsjobb påverkar dem själva och hantverkarna negativt. På frågan om ackordslönen gör oss mer konkurrenskraftiga anser sju stycken att den inte gör det och fyra har ingen åsikt eller vet ej.

Gällande hur ackordslönen påverkar hantverkarnas delaktighet i arbetet råder det delade meningar tre anser att det ökar deras delaktighet medan sex stycken tycker att det inte förändrar deras delaktighet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet och stämningen generellt försämras vid ackordslön anser flertalet av tjänstemännen.

När det gäller utvecklingen av nya arbetsmetoder så tycker sex stycken att ackordet driver på nya arbetsmetoder medan fyra anser att utvecklingen inte förändras eller drivs på vid ackordslön. Samma fördelning av svar är det även på frågan om hur samarbetet blir mellan tjänstemännen och hantverkarna vid ackordslön sex svarade att samarbetet blir sämre och fyra svarade att det inte förändras. De som svarade att det blir sämre hade argument som att de upplever att man inte drar åt samma håll vid ackord och att det blir som två läger men även att det alltid pågår en diskussion om ackordet för att förbättra hantverkarnas ökande löner vilket urholkar arbetsglöden för personal i arbetsledande position.

Angående om hur rättvist ackordet är som löneform så svarade sju att det är en mer orättvis löneform i förhållande till fast timlön och tre svarade att det är varken mer eller mindre rättvist i förhållande till fast timlön. Om hur vida de har diskuterat ackordsystemet men hantverkarna så svarade flertalet att de hade gjort det. På frågan om de anser att ackordslön funkar för deras hantverkare anser majoriteten att det inte gör det. Fördelarna med ackordet anser tjänstemännen vara ökad produktivitet, ökat engagemang och metod utvecklande, bättre tids hållning. Nackdelarna tycker de är orättvist system eftersom det raka systemet sedan länge är dött, den som skriker mest tjänar mest. Man genar på arbetsmiljöfrågor för att tjäna pengar. Det bidrar också till ökade Arbetsskador, slarv, samt att det skapar ”bråk” mellan olika yrkesgrupper, vi och dem känslor mot arbetsgivaren.

(18)

Johan Berglund LTU 17

3.4.3 Jämförelse mellan tjänstemän och hantverkare

Hantverkarna som jobbar med ackord och tjänstemännen är lika eniga inom

yrkesgrupperna. Åtta av de tio hantverkarna anser att de har goda kunskaper om ackordslön medan fem av de tio tjänstemännen anser samma sak. Likaså anser lika många hantverkare att ackords höjer produktiviteten det anser även tjänstemännen med en svag majoritet. Alla tjänstemän anser att kvalitén på resultatet blir sämre vid ackord, det gör även två

hantverkare medan åtta hävdar att den inte förändras i förhållande till timlön.

Tjänstemännen är eniga om att ackordslön medför ökade arbetsskador, Hantverkarna är däremot mer splittrade i den frågan bara två anser att de skulle öka medan de övriga inte har en åsikt eller anser att de förblir oförändrade i för hållande till timlön. Åtta av hantverkarna anser att deras delaktighet i arbetet ökar vid ackordslön medan tre av

tjänstemännen anser det samma och sju anser att delaktigheten minskar eller inte förändras. Flertalet tjänstemän tycker att ackordslön medför en sämre stämning på arbetsplatsen medan fyra av hantverkarna anser att stämningen blir bättre, att stämningen inte förändras tycker fyra och två tycker att stämningen blir sämre.

Gällande frågan om hur samarbetet med arbetsledningen blir vid ackordslön svarade sex tjänstemän att det blir sämre och fyra svarade att det inte förändras det svarade även sex hantverkare medan fyra anser att det blir sämre eller att det inte förändras. På frågan om hur vida ackordet är en rättvis löneform svarade sex hantverkare att det är en mer rättvis

löneform än timlön medan sju tjänste män tycker att det är en mer orättvis löneform. Att det är en varken mer eller mindre orättvis löneform tycker fyra hantverkare och två tjänstemän. Hur vida ackordssystemet diskuteras med hantverkarna eller ej svarade sex hantverkare och åtta tjänstemän ja medan fyra hantverkare och två tjänstemän svarade nej. På frågan om ackordet driver på nya arbetsmetoder svarade sex tjänstemän och fyra hantverkare att det gör det medan sex hantverkare och tre tjänstemän svarade att det inte förändrar

utvecklingen i förhållande till fast timlön. Stressen vid ackord påverkar hantverkarna negativt anser nio tjänstemän och två hantverkare medan hantverkarna i övrigt är splittrade gällande denna fråga fyra anser att stressen inte på verkar dem mer än vid fasttimlön två anser att den påverkar dem positivt och två vet inte eller har ingen åsikt.

Fördelarna med ackord anser tjänstemännen bland annat vara ökad produktivitet, ökat engagemang, metod utvecklande och bättre tids hållning medan hantverkarna främst tänker på förtjänsten men även till viss del ett större engagemang. Nackdelarna med ackordet anser tjänstemännen bland annat vara att ackordet delar upp personalen på arbetsplatsen i två läger. I stället för att alla jobbar mot samma mål så får man olika mål med

verksamheten. Det genas med personsäkerheten, de ser till sitt eget bästa och tar inte samma ansvar för produktionen, och att ackordet är det största arbetsmiljöproblemet för en platschef. Hantverkarna anser att nackdelarna med ackordet är att det alltid är snack om lön, ingen är nöjd, stressen för att kanske inte räka till gentemot kollegorna, risken för ensidiga arbetsuppgifter och om ledningen inte är på samma våglängd.

(19)

Johan Berglund LTU 18

4 Diskussion om resultatet

I detta avsnitt kommer en diskussion om resultatet att föras.

4.1 Förhållandet tjänstemän och hantverkare

Hantverkarna med ackordslön ser i princip inga nackdelar med ackord förutom en viss tillkommande stress som dels verkar bero på arbetstempot i sig men även det kravet som deras kollegor ställer på dem, kravet att ställa upp för gruppen och dra sitt strå till stacken. För att få ackordet att fungera finns det dock vissa moment som måste fungera anser de t.ex. att ackords underlag tas fram i tid och att arbetsledningen

måste

stå på tå för dem och serva dem i detalj.

Det framgår även att klart att de ser ackordet som ett sätt att kunna påverka sin lön med och tjäna mer pengar. Där av kommer det ökande engagemanget i produktionen medan

engagemanget för yrket i sig verkar lågt och yrkesstoltheten nästan obefintlig. Alla tjänstemän i undersökningen upplever att kvalitén blir sämre med ackordslön medan majoriteten av hantverkarna upplever att den inte förändras detta kan kanske bero på att hantverkarna vill värna om ackordet och inte vill påvisa dess brister men jag tror även att pengahungern kan göra hantverkarna blinda när det gäller kvaliteten på deras utförande. Angående produktiviteten så kan man fråga sig vad hög produktivitet ska tjäna till om kvaliteten blir bristande, och kan man verkligen se det som högre produktivitet om slut resultatet blir lidande. Jag ser även att ackordet skapar en gemenskap bland hantverkarna, de får något att samla sig kring och känna sig starka gentemot arbetsledningen vilket förstärker vi och dem känslan i företaget och genom detta så lyckas de även kuva arbetsledningen så pass att beslut tas utan befogenheter av hantverkarna men på

tjänstemännen bekostnad och ansvarstagande vilket är ytterst beklagligt för tjänstemännen i sig.

Detta förstärks även av svaren på de öppna frågorna i enkäten där tjänstemännen svarar på frågan vad fördelarna med ackordet är, bland annat så svarades det ”Det finns inga fördelar, ackordet är det största arbetsmiljöproblemet för en platschef”. Mig veterligt så finns det ingen annan bransch där arbetarnas inflytande är så stort och chefernas roller och status förminskas så pass som i byggbranschens. Detta tror jag till mångt och mycket beror just på ackordslönesystemet påverkan och ser därför att ett annat lönesystem borde tillämpas där det till större utsträckning jobbas för projektets bästa och inte bara den enskilda individens lön.

(20)

Johan Berglund LTU 19

5 Referenser

Byggnads lönesystem

http://www.byggnads.se/Verksamhet/Loner/Lonesystem

Peabs personal i Skellefteå/Umeå

Sveriges byggindustrier http://www.bygg.org/

(21)

Johan Berglund LTU 20

6 Bilagor

6.1 Frågor Hantverkare

Frågor hantverkare

Enkäten består av 31 st. frågor och är uppdelad enligt följande:

Frågorna 1-6 Besvaras av samtliga

 Frågorna 7-18 Besvaras endast av er som har månadslön

 Frågorna 19-28 Besvaras endast av er som har ackordslön

Frågorna 29-31 Besvaras av samtliga

 Ringa in det svarsalternativ du tycker stämmer bäst överens med din uppfattning. Jag vill på förhand tacka för att du vill medverka.

A = Håller helt och hållet med B = Håller delvis med

C = Tar delvis avstånd

D = Tar helt och hållet avstånd E = Vet inte/har ingen åsikt

Ringa in det svar som du tycker stämmer bäst med din uppfattning

1: Jag är nöjd med den löneform jag har idag. A B C D E 2: Om jag fick välja skulle jag hellre ha en annan löneform än den jag har

idag.

A B C D E

3: Jag ser ackordslön som ett sätt för mig att tjäna mer pengar. A B C D E 4: På arbetsplatsen har vi diskuterat inställningen till ackordslön. A B C D E 5: Jag anser att alla platsar i ackord. A B C D E 6: Ackordslön driver på utvecklingen av nya arbetsmetoder. A B C D E

(22)

Johan Berglund LTU 21

Ringa in det svar som du tycker stämmer bäst med din uppfattning

(Har du månadslön besvara du frågorna 7-18 och därefter frågorna 29-31. Har du ackordslön besvara du frågorna 19-31).

7: Jag upplever månadslön som en säker inkomstkälla

a) Ja b) Nej c) Vet ej/har ingen åsikt

8: Jag skulle uppleva ackordslön som en säker inkomstkälla

a) Ja b) Nej c) Vet ej/har ingen åsikt

9: Mina kunskaper om hur ackordslön fungerar är

a) Goda c) Sådär

b) Dåliga

d) Vet ej/har ingen åsikt

10: Vid ackordslön skulle stressen

a) Påverka mig positivt

c) Inte påverka mig mer än idag

b) Påverka mig negativt d) Vet ej/har ingen åsikt

11: Vid ackordslön kommer kvaliteten på resultatet

a) Bli bättre

c) Inte att förändras

b) Bli sämre

d) Vet ej/har ingen åsikt

12: Ackordslön skulle

a) Höja produktiviteten

c) Inte förändra produktiviteten

b) Sänka produktiviteten d) Vet ej/har ingen åsikt

13: Vid ackordslön skulle arbetsskadorna

a) Minska

c) Vara oförändrade

b) Öka

d) Vet ej/har ingen åsikt

14: Ackordslön skulle

a) Medföra en bättre stämning på

arbetsplatsen

c) Inte förändra stämningen på arbetsplatsen

b) Medföra en sämre stämning på

arbetsplatsen

d) Vet ej/har ingen åsikt

15: Vid ackordslön skulle samarbetet mellan oss och arbetsledningen

a) Bli bättre c) Inte förändras

b) Bli sämre

d) Vet ej/har ingen åsikt

16: Ackordslön skulle

a) Öka min delaktighet i arbetet

c) Inte förändra min delaktighet i arbetet

b) Minska min delaktighet i arbetet d) Vet ej/har ingen åsikt

(23)

Johan Berglund LTU 22

17: Ackordslön är

a) En mer rättvis löneform i förhållande

till den jag har nu

c) Varken mer eller mindre rättvis i

förhållande till den jag har nu

b) En mer orättvis löneform i förhållande

till den jag har nu

d) Vet ej/har ingen åsikt

18: Ackordslön skulle

a) Fungera i mitt arbetslag c) Delvis fungera i mitt arbetslag

b) Inte fungera i mitt arbetslag d) Vet ej/har ingen åsikt

_____________________________________________________________________

19: Mina kunskaper om hur ackordslön fungerar är

a) Goda c) Sådär

b) Dåliga

d) Vet ej/har ingen åsikt

20: Jag upplever ackordslön som en säker inkomstkälla

a) Ja c) Delvis

b) Nej

d) Vet ej/har ingen åsikt

21: Ackordslön medför ”extra” stress på arbetsplatsen

a) Ja c) Delvis

b) Nej

d) Vet ej/har ingen åsikt

22: Ackordslön medför att kvalitén på resultatet

a) Blir bättre

c) Ingen skillnad jämfört med andra

löneformer

b) Blir sämre

d) Vet ej/har ingen åsikt

23: Ackordslön

a) Höjer produktiviteten

c) Förändrar inte produktiviteten jämfört

med andra löneformer

b) Sänker produktiviteten d) Vet ej/har ingen åsikt

24: Ackordslön medför att arbetsskadorna

a) Minskar

c) Förblir oförändrade jämfört med andra

löneformer

b) Ökar

d) Vet ej/har ingen åsikt

25: Ackordslön

a) Medför en bättre stämning på

arbetsplatsen

c) Förändrar inte stämningen på

arbetsplatsen

jämfört med andra löneformer

b) Medför en sämre stämning på

arbetsplatsen

(24)

Johan Berglund LTU 23

26: Ackordslön medför att samarbetet med arbetsledningen

a) Blir bättre c) Förändras inte

b) Blir sämre

d) Vet ej/har ingen åsikt

27: Ackordslön

a) Ökar min delaktighet i arbetet

c) Förändrar inte min delaktighet i arbetet

jämfört med andra löneformer

b) Minskar min delaktighet i arbetet d) Vet ej/har ingen åsikt

28: Ackordslön är

a) En rättvis löneform

c) Varken mer eller mindre rättvis

b) En orättvis löneform d) Vet ej/har ingen åsikt 29: Vad anser du krävs för att ackord ska fungerar

______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ 30: Jag anser att fördelarna med ackord är

______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ 31: Jag anser att nackdelarna med ackord är

______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________

Ringa in din ålderskategori

Jag är:

a) 40 år eller yngre b) 41 år eller

(25)

Johan Berglund LTU 24

6.2 Svar Hantverkare

1. Jag är nöjd med den löneformen jag har idag

0 1 2 3 4 5 6 A=Håller helt och hållet med B=Håller delvis med C=Tar delvis avstånd D=Tar helt och hållet avstånd E=Vet ej/har ingen åsikt Samtliga Hantverkare med timlön Hantverkare med ackordslön

2. Om jag fick välja skulle jag hellre ha en annan löneform

än den jag har i dag

0 1 2 3 4 5 A=Håller helt och hållet med B=Håller delvis med C=Tar delvis avstånd D=Tar helt och hållet avstånd E=Vet ej/har ingen åsikt Samtliga Hantverkare med timlön Hantverkare med ackordslön

(26)

Johan Berglund LTU 25

3. Jag ser ackordslön som ett sätt för mig att tjäna mer

pengar

0 1 2 3 4 5 6 7 8 A=Håller helt och hållet med B=Håller delvis med C=Tar delvis avstånd D=Tar helt och hållet avstånd E=Vet ej/har ingen åsikt Samtliga Hantverkare med timlön Hantverkare med ackordslön

4. På arbetsplatsen har vi diskuterat inställningen till

ackordslön

0 1 2 3 4 5 A=Håller helt och hållet med B=Håller delvis med C=Tar delvis avstånd D=Tar helt och hållet avstånd E=Vet ej/har ingen åsikt Samtliga Hantverkare med timlön Hantverkare med ackordslön

(27)

Johan Berglund LTU 26

5. Jag anser att alla platsar i ackord

0 1 2 3 4 A=Håller helt och hållet med B=Håller delvis med C=Tar delvis avstånd D=Tar helt och hållet avstånd E=Vet ej/har ingen åsikt Samtliga Hantverkare med timlön Hantverkare med ackordslön

6. Ackordslön driver på utvecklingen av nya

arbetsmetoder

0 1 2 3 4 5 A=Håller helt och hållet med B=Håller delvis med C=Tar delvis avstånd D=Tar helt och hållet avstånd E=Vet ej/har ingen åsikt Samtliga Hantverkare med timlön Hantverkare med ackordslön

(28)

Johan Berglund LTU 27

7. Jag upplever månadslön som en säker inkomstkälla

0 1 2 3 4 5

a) Ja b) Nej c) Vet ej/har ingen

åsikt

Hantverkare med timlön

8. Jag skulle uppleva ackordslön som en säker

inkomstkälla

0 1 2 3 4 5

a) Ja b) Nej c) Vet ej/har ingen

åsikt

Hantverkare med timlön

(29)

Johan Berglund LTU 28

9. Mina kunskaper om hur ackordslön fungerar är

0 1 2 3 4 5

a) Goda b) Dåliga c) Sådär d) Vet ej/har ingen åsikt

Hantverkare med timlön

10. Vid ackordslön skulle stressen

0 1 2 3 4 5 a) Påverka mig positivt b) Påverka mig negativt c) Inte påverka mig mer än i dag d) Vet ej/har ingen åsikt Hantverkare med timlön

(30)

Johan Berglund LTU 29

11. Vid ackordslön kommer kvaliteten på resultatet

0 1 2 3 4 5

a) Bli bättre b) Bli sämre c) Inte att förändras d) Vet ej/har ingen åsikt Hantverkare med timlön

12. Ackordslön skulle

0 1 2 3 4 5 a) Höja produktiviteten b) Sänka produktiviteten c) Inte förändra produktiviteten d) Vet ej/har ingen åsikt Hantverkare med timlön

(31)

Johan Berglund LTU 30

13. Vid ackordslön skulle arbetsskadorna

0 1 2 3 4 5

a) Minska b) Öka c) Vara

oförändrade d) Vet ej/har ingen åsikt Hantverkare med timlön

14. Ackords skulle

0 1 2 3 4 5 a) Medföra en bättre stämning på arbetsplatsen b) Medföra en sämre stämning på arbetsplatsen c) Inte förändra stämningen på arbetsplatsen d) Vet ej/har ingen åsikt Hantverkare med timlön

(32)

Johan Berglund LTU 31

15. Vid ackordslön skulle samarbetet mellan oss och

arbetsledning

0 1 2 3 4 5

a) Bli bättre b) Bli sämre c) Inte förändras d) Vet ej/har ingen åsikt Hantverkare med timlön

16. Ackordslön skulle

0 1 2 3 4 5 a)Öka min delaktighet i arbetet b) Minska min delaktighet i arbetet c)Inte förändra min delaktighet i arbetet d)Vet ej/har ingen åsikt Hantverkare med timlön

(33)

Johan Berglund LTU 32

17. Ackordslön är

0 1 2 3 4 5 a) En mer rättvis löneform i förhållande till den

jag har nu

b) En mer orättvis löneform i förhållande till den

jag har nu

c) Varken mer eller mindre rättvis i förhållande till den

jag har nu

d)Vet ej/har ingen åsikt Hantverk are med timlön

18. Ackordslön skulle

0 1 2 3 4 5 a) Fungera i mitt arbetslag b) Inte fungera i mitt arbetslag c) Delvis fungera i mitt arbetslag d) Vet ej/har ingen åsikt Hantverkare med timlön

(34)

Johan Berglund LTU 33

19. Mina kunskaper om hur ackordslön fungerar är

0 1 2 3 4 5

a) Goda b) Dåliga c) Sådär d) Vet ej/har

ingen åsikt

Hantverkare med

ackordslön

20. Jag upplever ackordslön som en säker inkomstkälla

0 1 2 3 4 5

a) Ja b) Nej c) Delvis d) Vet ej/har

ingen åsikt

Hantverkare med

(35)

Johan Berglund LTU 34

21. Ackordslön medför ”extra” stress på arbetsplatsen

0 1 2 3 4 5

a) Ja b) Nej c) Delvis d) Vet ej/har

ingen åsikt

Hantverkare med

ackordslön

22. Ackordslön medför att kvalitén på resultatet

0 1 2 3 4 5

a) Blir bättre b) Blir sämre c) Ingen skillnad jämfört med andra löneformer d) Vet ej/har ingen åsikt Hantverkare med ackordslön

(36)

Johan Berglund LTU 35

23. Ackordslön

0 1 2 3 4 5 a) Höjer produktiviteten b) Sänker produktiviteten c) Förändrar inte produktiviteten jämfört med andra löneformer d) Vet ej/har ingen åsikt Hantverkare med ackordslön

24. Ackordslön medför att arbetsskadorna

0 1 2 3 4 5

a) Minskar b) Ökar c) Förblir oförändrade jämfört med andra löneformer d) Vet ej/har ingen åsikt Hantverkare med ackordslön

(37)

Johan Berglund LTU 36

25. Ackordslön

0 1 2 3 4 5 a) Medför en bättre stämning på arbetsplatsen b) Medför en sämre stämning på arbetsplatsen c) Förändrar inte stämningen på arbetsplatsen jämfört med andra löneformer

d) Vet ej/har ingen åsikt

Hantverk are med ackordsl ön

26. Ackordslön medför att samarbetet med

arbetsledningen

0 1 2 3 4 5

a) Blir bättre b) Blir sämre c) Förändras inte d) Vet ej/har ingen åsikt

Hantverkare med

(38)

Johan Berglund LTU 37

27. Ackordslön

0 1 2 3 4 5 a) Ökar min delaktighet i arbetet b) Minskar min delaktighet i arbetet c) Förändrar inte min delaktighet i arbetet jämfört med andra löneformer d) Vet ej/har ingen åsikt Hantverkare med ackordslön

28. Ackordslön är

0 1 2 3 4 5 a) En rättvis löneform b) En orättvis löneform c) Varken mer eller mindre rättvis d) Vet ej/har ingen åsikt Hantverkare med ackordslön

(39)

Johan Berglund LTU 38

Hantverkare med timlön =

blå text

Hantverkare med ackordslön =

grön text

29. Vad anser du krävs för att ackord ska fungera

Bra planering och hjälpmedel

Bra hjälpmedel

Jobba hårt, bra planerat

Ackords underlaget tas fram i tid

Att planeringen fungerar

Lagbasens roll är stark

Fina underlag + bra planering

Arbetsledning måste dra åt samma håll

Arbetsledning och lagbas måste dra åt samma håll,

Arbetsberedningar och övrig planering är väldigt viktigt att alla

berörda delaktiga.

30. Jag anser att fördelarna med ackord är

Förtjänsten

Man tjänar bra pengar

Tjänar pengar

Möjlighet att få en belöning när man får byggprocessen att

fungera

Mer pengar i börsen

Att alla är lika delaktiga (vill framåt)

(40)

Johan Berglund LTU 39

31. Jag anser att nackdelarna med ackord är

Alltid snack om lön, Aldrig nöjda

Inga

Stress

Alla varianter med stegar och dylikt

Stress för att inte kanske räcka till

När inte ledningen är på samma nivå, och när ensidiga

arbetsuppgifter uppstår (samma jobb i flera år, på mindre jobb

är det inget problem)

Risken finns att man får ensidiga arbetsuppgifter och, om

ledningen inte är på samma våglängd som arbetslaget

Ålderskategori

0 2 4 6 8 10

a) 40 år eller yngre b) 41 år eller äldre

40 år eller yngre 41 år eller äldre

(41)

Johan Berglund LTU 40

6.3 Frågor tjänstemän

Frågor tjänstemän

1: Ackordslön är en bra löneform för hantverkarna

a) Ja b) Nej c) Vet ej/har ingen åsikt

2: Mina kunskaper om hur ackordslön fungerar är

a) Goda c) Sådär

b) Dåliga

d) Vet ej/har ingen åsikt

3: Att hantverkarna jobbar med ackordslön

a) Innebära mer arbete för mig

c) Förändrar inte min arbetsbelastning

b) Innebära mindre arbete för mig d) Vet ej/har ingen åsikt

4: Ackordslön

a) Höjer produktiviteten c) förändra inte produktiviteten

b) Sänker produktiviteten d) Vet ej/har ingen åsikt

5: Kvaliteten på resultatet vid ackordslön

a) Blir bättre c) Förändras inte

b) Blir sämre

d) Vet ej/har ingen åsikt

6: Arbetsskadorna vid ackordslön

a) Minskar

c) förblir oförändrade

b) Ökar

d) Vet ej/har ingen åsikt

7: Ackordslönen gör oss mer konkurrenskraftiga

a) Ja b) Nej c) Vet ej/har ingen åsikt

8: Stressen på mig som tjänsteman vid ackordslön

a) Påverka mig positivt

c) Påverkar mig inte mer än vid fast timlön

b) Påverka mig negativt d) Vet ej/har ingen åsikt

9: Stressen på mina hantverkare vid ackordslön

a) Påverka dem positivt

c) Påverka dem inte mer än vid fast timlön

b) Påverka dem negativt d) Vet ej/har ingen åsikt

10: Ackordslön

a) Ökar hantverkarnas delaktighet i arbetet c) Förändrar inte hantverkarnas delaktighet i

arbetet

b) Minskar hantverkarnas delaktighet i

arbetet

(42)

Johan Berglund LTU 41 11: Ackordslön

a) Medför en bättre stämning på

arbetsplatsen

c) Förändrar inte stämningen i förhållande

till fast timlön

b) Medför en sämre stämning på

arbetsplatsen

d) Vet ej/har ingen åsikt

12: Förändras det systematiska arbetsmiljöarbetet vid ackordslön

a) Till det bättre

c) Det förändras inte i förhållande till fast

timlön

b) Till det sämre

d) Vet ej/har ingen åsikt

13: Ackordslön

a) Driver på utvecklingen av nya

arbetsmetoder

c) Förändrar inte utvecklingen av nya

arbetsmetoder i förhållande till fast timlön

b) Driver inte på utvecklingen av nya

arbetsmetoder

d) Vet ej/har ingen åsikt

14: Vid Ackordslön så blir samarbetet mellan mig och hantverkarna

a) Bättre

c) Förändras inte

b) Sämre

d) Vet ej/har ingen åsikt

15: Om du svarade alternativ b på ovanstående fråga varför blir samarbetet sämre? (Svarade du inte alternativ b gå till fråga 16.)

_________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ 16: Ackordslön är

a) En mer rättvis löneform i förhållande till

fast timlön

c) Varken mer eller mindre rättvis

i förhållande till fast timlön

b) En mer orättvis löneform i förhållande till

fast timlön

d) Vet ej/har ingen åsikt

17: Har du tillsammans med hantverkarna diskuterat ackordslönesystemet

a) Ja b) Nej

18: Ackordslön

a) Fungera för mina

hantverkare

b) fungera inte för mina

hantverkare

(43)

Johan Berglund LTU 42 19: Jag anser att fördelarna med ackord är

_________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ 20: Jag anser nackdelarna med ackord är

_________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________

Ringa in din ålderskategori

Jag är:

a) 40 år eller yngre b) 41 år eller

äldre

(44)

Johan Berglund LTU 43

6.4 Svar tjänstemän

1. Ackordslön är en bra löneform för hantverkarna

0

2

4

6

8

10

a) Ja

b) Nej

c) Vet ej/har

ingen åsikt

Tjänstemän

2. Mina kunskaper om hur ackordslön fungerar är

0 2 4 6 8 10

a) Goda b) Dåliga c) Sådär d) Vet ej/har

ingen åsikt Tjänstemän

(45)

Johan Berglund LTU 44

3. Att hantverkarna jobbar med ackordslön

0 2 4 6 8 10 a) Innebära mer arbete för mig b) Innebära mindre arbete för mig c) Förändrar inte min arbetsbelastning

d) Vet ej/har ingen åsikt Tjänstemän

4. Ackordslön

0 2 4 6 8 10 a) Höjer produktiviteten b) Sänker produktiviteten c) Förändrar inte produktiviteten

d) Vet ej/har ingen åsikt

(46)

Johan Berglund LTU 45

5. Kvaliteten på resultatet vid ackordslön

0 2 4 6 8 10

a) Blir bättre b) Blir sämre c) Förändras inte

d) Vet ej/har ingen åsikt

Tjänstemän

6. Arbetsskadorna vid ackordslön

0

2

4

6

8

10

a) Minskar

b) Ökar

c) Förblir

oförändrade

d) Vet ej/har

ingen åsikt

(47)

Johan Berglund LTU 46

7. Ackordslönen gör oss mer konkurrenskraftiga

0 2 4 6 8 10

a) Ja b) Nej c) Vet ej/har ingen

åsikt

Tjänstemän

8. Stressen på mig som tjänsteman vid ackordslön

0 2 4 6 8 10 a) Påverkar mig positivt b) Påverkar mig negativt c) Påverkar mig inte mer än vid

fast timlön

d) Vet ej/har ingen åsikt

(48)

Johan Berglund LTU 47

9. Stressen på mina hantverkare vid ackordslön

0 2 4 6 8 10 a) Påverkar dem positivt b) Påverkar dem negativt c) Påverkar dem inte mer än vid

fast timlön

d) Vet ej/har ingen åsikt Tjänstemän

10. Ackordslön

0 2 4 6 8 10 a) Ökar hantverkarnas delaktighet i arbetet b) Minskar hantverkarnas delaktighet i arbetet c) Förändrar inte hantverkarnas delaktighet i arbetet

d) Vet ej/har ingen åsikt

(49)

Johan Berglund LTU 48

11. Ackordslön

0 2 4 6 8 10 a) Medför en bättre stämning på arbetsplatsen b) Medför en sämre stämning på arbetsplatsen c) Förändrar inte stämningen i förhållande till fast timlön d) Vet ej/har ingen åsikt Tjänstemän

12. Förändras det systematiska arbetsmiljöarbetet vid

ackordslön

0 2 4 6 8 10

a) Till det bättre b) till det sämre c) Det förändras inte i förhållande

till fast timlön

d) Vet ej/har ingen åsikt

(50)

Johan Berglund LTU 49

13. Ackordslön

0 2 4 6 8 10 a) Driver på utvekligen av nya arbetsmetoder b) Driver inte på utvecklingen av nya arbetsmetoder c) Förändrar inte utvecklingen av nya arbetsmetoder i förhållande

till fast timlön

d) Vet ej/ har ingen åsikt

Tjänstemän

14. Vid Ackordslön så blir samarbetet mellan mig och

hantverkarna

0 2 4 6 8 10

a) Bättre b) Sämre c) Förändras inte d) Vet ej/har ingen åsikt

(51)

Johan Berglund LTU 50

15. Om du svarade alternativ b på ovanstående fråga varför blir

samarbetet sämre?

Stressas fram inte så väl genomtänkta beslut

Upplever att man inte drar åt samma håll vid ackord det blir lätt som två läger, gubbarna ser bara till sin egen förtjänst, ej hur företagsvinsten blir på slutraden

 Alltid diskussion om ackordet för att förbättra hantverkarnas ökande löner =

urholkar arbetsglöden för personal i arbetsledande position

Ackordet delar upp personalen på arbetsplatsen i två läger, I stället för att alla jobbar mot samma mål så får man olika mål med verksamheten

 Hantverkarnas benägenhet att ta till sig innehållet i arbetsberedningar försämras

 Mycket prat om förtjänst, pc är värdelös vid dålig förtjänst

16. Ackordslön är

0 2 4 6 8 10

a) En mer rättvis löneform i förhållande till fast timlön

b) En mer orättvis löneform i förhållande till fast timlön

c) Varken mer eller mindre rättvis i förhållande till fast

tim lön

d) Vet ej/har ingen åsikt

(52)

Johan Berglund LTU 51

17. Har du tillsammans med hantverkarna diskuterat

ackordslönesystemet

0 2 4 6 8 10 a) Ja b) Nej Tjänstemän

18. Ackordslön

0 2 4 6 8 10 a) Fungerar för mina hantverkare b) Fungerar inte för mina hantverkare

c) Vet ej/har ingen åsikt

(53)

Johan Berglund LTU 52

19. Jag anser fördelarna med ackord är

Ökad produktivitet, ökat engagemang metod utvecklande, bättre tids hållning

 Inga

 Kan driva på nya arbetsmetoder

Det finns inga fördelar, ackordet är det största arbetsmiljöproblemet för en platschef

 Höjer Produktiviteten

 Gubbarna vill framåt

 Fördelen med ackord är att gubbarna i viss mån håller reda på tilläggsarbeten

gällande tid, dock ej något material

Större engagemang för produktionen

 Viss drivkraft om man orkar ända fram

20. Jag anser nackdelarna med ackord är

Ökad produktionsstress = sämre kvalitet och ökad skaderisk

 Ackordet delar upp personalen på arbetsplatsen i två läget. I stället för att alla

jobbar mot samma mål så får man olika mål med verksamheten

Sämre delaktighet i planeringsarbetet, sämre arbetsmiljö, sämre kvalitet

Mycket tjafs, maskning före ackordet är avstämt

 Orättvist system eftersom det raka systemet sedan länge är dött, den som skriker

mest tjänar mest. Man genar på arbetsmiljöfrågor för att tjäna pengar.

 Stressen

Det genas med personsäkerheten, de ser till sitt eget bästa, tar inte samma ansvar för produktionen

 Upplever att man inte drar åt samma håll vid ackorden, det blir lätt som två läger,

gubbarna ser bara till sin egen förtjänst, ej hur företagsvinsten blir på slutraden

 Arbetsskador, slarv, samt att det skapar ”bråk” mellan olika yrkesgrupper, vi och

dem känslor mot arbetsgivaren

Allt tjafs

(54)

Johan Berglund LTU 53

Ålderskategori

0 2 4 6 8 10

a) 40 år eller yngre b) 41 eller äldre

a) 40 år eller yngre b) 41 eller äldre

(55)

Johan Berglund LTU 54

6.5 Jämförelse mellan hantverkare med ackordslön och tjänstemän

1. Mina kunskaper om hur ackordslön fungerar är

0 2 4 6 8 10

a) Goda b) Dåliga c) Sådär d) Vet ej/har ingen åsikt Hantverkare med ackordslön Tjänstemän

2. Ackordslön

0 2 4 6 8 10 a) Höjer produktiviteten b) Sänker produktiviteten c) Förändrar inte produktiviteten

d) Vet ej/har ingen åsikt

Hantverkare med ackordslön Tjänstemän

(56)

Johan Berglund LTU 55

3. Kvaliteten på resultatet vid ackordslön

0 2 4 6 8 10

a) Blir bättre b) Blir sämre c) Förändras inte

d) Vet ej/har ingen åsikt Hantverkare med ackordslön Tjänstemän

4. Arbetsskadorna vid ackordslön

0

2

4

6

8

10

a) Minskar

b) Ökar

c) Förblir

oförändrade

d) Vet ej/har

ingen åsikt

Hantverkare med ackordslön Tjänstemän

References

Related documents

Beskriv hur projektresultaten och erfarenheterna från projektet kommer att dokumenteras, tas till vara inom organisationen och spridas vidare till andra aktörer... 19

Ett projekt kan leda till effekter på individnivå, direkt för de personer som deltar i eller nås av projektet, organisationsnivå, det vill säga för den egna organisationen

Skälen för regeringens förslag: Det övergripande målet för transportpolitiken föreslås även fortsatt vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och

Inga möjligheter till långsiktig kapitalad."Umu lering eller till långsiktig ekonomisk planering : båda delarna hindras av såväl den politiska struktu- ren

Vår studie handlar om att få insyn i hur de professionella i skolan arbetar med elever med ett utagerande beteendeproblem, vilka strategier de använder sig av samt om det

17 Anledningen till att en del patienter beslöt sig för att lämna akutmottagningen var främst; att patienterna upplevde att de hade väntat tillräckligt länge, men också

Samtidigt fanns det motsatser där personerna ansåg att de inte hade ut något av att lyssna på andra personer prata om sina erfarenheter av långvarig smärta, då de kände att

Mycket litteratur gällande arbetsgivare och Generation Y kommer från USA, det blir därför viktigt för arbetsgivare som tar del av dessa studier att anpassa modellerna efter den