• No results found

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLEENHET SÄTRA VÅRBERG 2013

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLEENHET SÄTRA VÅRBERG 2013"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING

LIKABEHANDLINGSPLAN

FÖRSKOLEENHET SÄTRA VÅRBERG 2013

LIKABEHANDLINGSARBETE – DET HANDLAR OM BARNS MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, OM ATT FÖRVERKLIGA FN’S BARNKONVENTION I FÖRSKOLAN

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Innehållsförteckning ... 2

Inledning ... 3

Diskriminering ... 3

Direkt och indirekt diskriminering ... 3

Kränkande behandling ... 3

Trakasserier ... 3

Trakasserier och kränkande behandling ... 3

Vision ... 4

Utvärdering av likabehandlingsplan 2013 ... 4

Främjande arbetet ... 4

Förebyggande arbetet ... 5

Kartläggning ... 5

Nulägesanalys ... 5

Mål/Målområden ... 5

Åtgärder vid diskrimineringar, trakasserier och kränkande behandling ... 8

Upptäcka ... 8

Utreda och åtgärda ... 8

Barn – barn ... 9

Vuxna – barn ... 9

Ansvarsfördelning ... 9

Föräldrarna ... 9

Bilaga 1 ... 10

Incidentrapport ... 10

Bilaga 2 ... 11

Kommunikationsplan i likabehandlingsarbetet 2013 ... 11

(3)

Inledning

Likabehandlingsplanen regleras av två lagar, skollagen och diskrimineringslagen.

Förskoleverksamheten ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande

behandling. Alla barn har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt.

Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna:

 kön

 etnisk tillhörighet

 religion eller trosuppfattning

 funktionshinder

 sexuell läggning

 könsöverskridande identitet eller uttryck

 ålder

Direkt och indirekt diskriminering

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund någon av diskrimineringsgrunderna.

Kränkande behandling

Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har något samband med diskrimineringsgrunderna. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska.

Trakasserier

Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna

Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara

 fysiska (slag, knuffar)

 verbala (hot, svordomar, öknamn)

 psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)

 texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier).

(4)

Vision

Våra förskolor är fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi har en välkomnande atmosfär där barn och vuxna möts med respekt och lika värde, en plats där alla upplever att de blir lyssnade på och att deras åsikter räknas. Vår verksamhet ger barnen möjlighet att lära i meningsfulla sammanhang där barnen har inflytande och utvecklar vänskapliga relationer.

Utvärdering av likabehandlingsplan 2013

Föregående års likabehandlingsplan har utvärderats av personalen på varje

förskola/avdelning/hemvist. Resultatet av utvärderingen finns redovisat i varje förskolas lokala likabehandlingsplan.

Främjande arbetet

Det främjande arbetet på våra förskolor syftar till att förstärka respekten för alla människors lika värde och omfattar alla diskrimineringsgrunderna. Det är en naturlig del i det vardagliga arbetet och riktas mot alla utan förekommen anledning

Det främjande arbetet på våra förskolor innebär följande:

 Vi pedagoger har ett professionellt förhållningssätt som innebär bland annat att vi reflekterar över vårt förhållningssätt och vår barnsyn tillsammans i arbetslaget.

 Vi arbetar med att stärka barnens självkänsla och med att utveckla barnens empati för andra. Vi lyfter fram barnens positiva handlingar, synliggör och uppmuntrar barnen när de har positiva samspel och är hjälpsamma mot varandra.

 Vi har ett projektinriktat arbetssätt och förhållningssätt där barnen får en upplevelse av att lära tillsammans med andra, att lyssna på andras tankar och åsikter och själva bli lyssnade på. Vi lyssnar aktivt på barnens tankar och åsikter och tar dem tillvara.

 Vi arbetar aktivt med barnens inflytande på förskolorna, t ex. barns möjligheter att göra egna val, vi intervjuar barnen hur de upplever olika delar av

förskoleverksamheten samt deras möjlighet att påverka.

 Vi ger barn möjlighet att läsa barnlitteratur som visar olika familjebildningar och andra könsmönster än de traditionellt förekommande. Böcker som är valda ur ett genusperspektiv och med fokus på likabehandling.

 Vi reflekterar över vad vår pedagogiska miljö och material ger barn för signaler.

 För att öka barns möjligheter att ha inflytande och vara delaktiga måste de ha

kunskaper om såväl sina rättigheter som skyldigheter. Vi ger barnen olika möjligheter att samtala och reflektera kring innehållet i barnkonventionen.

(5)

 Vi informerar och gör föräldrarna delaktiga i vårt likabehandlingsarbete på

föräldramöten och andra mötesforum med föräldrar. Om förskola och hem gemensamt tar klart avstånd från diskriminering och kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnen.

Förebyggande arbetet

Syftet med det förebyggande arbetet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Kartläggning

Under höstterminen 2011 har alla förskolor i enheten gjort en kartläggning av nuläget för att komma fram till vad förskolorna behöver arbeta med.

Personalen har i sina arbetslag svarat på en enkät och gjort ett sociogram för att kartlägga det sociala klimatet i barngrupperna. Enkäterna innehöll också frågor om det finns tydliga rutiner och arbetssätt för empatiutveckling och konfliktlösning samt åtgärder för vad man ska göra om man upptäcker diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Varje arbetslag har kartlagt personalens relationer till barn och föräldrar genom två olika sociogram.

Barnintervjuer har genomförts på alla förskolor om barnens upplevelse av sina relationer till kamrater och pedagoger.

På utvecklingssamtalet har föräldrarna fått svara på frågor om hur de upplever deras barns trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Nulägesanalys

Resultatet av kartläggningen har gemensamt analyserats på varje förskola av de

avdelningsansvariga, likabehandlingsansvariga, pedagogisk utvecklingsledare och biträdande rektor. Analysen av nuläge och utvärdering har resulterat i olika mål beroende på de enskilda förskolornas resultat. Varje förskolas arbetslag har gjort en lokal likabehandlingsplan som innehåller kartläggningsresultat, nulägesanalys, mål och arbetssätt som beskriver hur målen ska uppnås. Nedan redovisas varje förskolas mål/målområde.

Mål/Målområden

Förskolan Båtholmen

 Alla barn ska kännas sig trygga och ha närvarande personal i alla situationer inomhus eller ute på gården.

 En bättre organisation för utomhusverksamhet, som stödjer och förebygger konflikter och ökar intresse hos pedagogerna att arbeta med utomhuspedagogik

(6)

 Vi fördjupa oss i utomhuspedagogik dvs. hur man kan arbeta för att förskolegården uppfattas som en pedagogisk utemiljö.

Förskolan Duvan

 Vi vill att alla barn ska ha kännedom om hur man gör vänskap

 Vi vill att samtliga barn ska få verktyg i sitt kontaktskapande med andra barn och att barnen inkluderar varandra

 Vi vill att samtliga barn ska ha verktyg för att på bästa sätt kunna hantera en konflikt Förskolan Frösätra

 Barnen skall känna sig trygga i förskolans miljöer. Där barnen befinner sig finns det en närvarande personal.

 Personalen på förskolan ska medvetet arbeta och synliggöra olikheter, empati och gemenskap

 Varje förälder skall känna sig trygg i kontakten med förskolans personal. Förskolans atmosfär ska präglas av en god kontakt mellan personal och förälder.

 Barnen skall få möjlighet att utveckla goda relationer med samtliga barn på förskolan.

Förskolans klimat skall präglas av empati och gemenskap.

Förskolan Kompassen

 Barnen ska aldrig behöva acceptera fysiskt våld eller att fula ord förekommer på förskolan

 Barnen ska känna sig trygga att inte behöva utsättas för diskriminering eller kränkande behandling någonstans i förskolans lokaler

 Alla barn skall ges möjlighet att lära känna samtliga pedagoger på förskolan

 Alla barn ska få möjlighet att känna sig som en tillgång i leken och uppleva meningsfulla leksammanhang tillsammans med sina kompisar på förskolan

 Familjens ekonomiska resurser skall inte påverka barnens möjligheter att delta i förskolans aktiviteter

Förskolan Kråksätra

 Gemensamt arbetssätt för inomhus och vid vistelser utomhus, på eftermiddagar, samt vårt tänkesätt kring rutinerna under dessa tillfällen.

 Förebyggande arbete och arbetssätt i konflikthantering, empatiutveckling och när det gäller barn som är utanför.

 Åtgärder för barn som är utanför gruppen och handlingsplan för konflikthantering för äldre barn.

 Fördjupa oss i vad kränkningar och uteslutningar kan vara genom att läsa och diskutera kap. 2 ur boken ”Hissad och dissad”

Förskolan Lilla Världen

 Barnen ska känna sig trygga med att oavsett var i förskolans miljöer de befinner sig skall alltid en pedagog finnas närvarande

 Barnen skall känna sig trygga och bekväma med att initiera lekar med andra barn oavsett kön

 Barnen skall få möjlighet att utveckla goda relationer med samtliga barn på förskolan.

Förskolans klimat skall präglas av empati och gemenskap

 Alla barn skall känna sig trygga med att ha en närmare relation till minst en av avdelningens pedagoger

(7)

 Varje förälder skall känna sig trygg med förskolans personal. Förskolan skall präglas av god kontakt med förskolans personal. Förskolan skall präglas av god kontakt mellan föräldrar och pedagoger så ett ökat samarbete kan ske

Förskolan Rosengården

 Hålla likabehandlingsplan levande i verksamheten

 Stärka gemenskapen i barngruppen och sträva efter ett gemensamt förhållningssätt i arbetslaget

 Barnen känner sig trygga i alla förskolans miljöer

 Arbeta förebyggande med empatiutveckling hos barnen

 Öka genusmedvetenheten i arbetslaget och arbeta aktivt med genusfrågor. Alla barn har möjlighet att vistas i trygga miljöer och sammanhang som kännetecknas av empati och positiva samspel med varandra.

Förskolan Sätra gård

 Barnen ska känna sig trygga på förskolan, såväl inomhus som utomhus

 Barnen ska uppleva sig värdefulla och delaktiga i verksamheten på förskolan. Förskolans klimat ska präglas av empati och gemenskap

 Barnen ska få rika tillfällen att genom leken lära sig hantera känslor, olikheter och lära leka tillsammans. Utveckla goda relationer med samtliga barn på förskolan.

Förskolan Torpgläntan

 Alla barn ska känna tro till sin egen förmåga

 Alla barn ska få sin röst hörd

 Alla barn ska känna sig trygga, oavsett var i förskolans miljöer de vistas

 Alla barn ska ges samma förutsättningar och möjligheter oberoende av kön

 Alla barn skall känna sig trygga och sedda på gården och alla barn har rätt till en lärorik och trivsam vistelse på gården

Förskolan Vårbergsplan

 Alla barn, föräldrar och pedagoger skall känna sig trygga med att inte behöva utsättas för fula ord eller hot på förskolan

 Barnen skall känna sig trygga i att hantera en konflikt utan att denna resulterar i fysiskt våld

 Pedagoger och barn skall uppleva att det finns tid och utrymme för att förebygga samt lösa konflikter

 Förskolan skall präglas av ett givande samarbete mellan pedagoger och vårdnadshavare Förskolechef/biträdande förskolechef ansvarar för att ovanstående insatser genomförs.

(8)

Åtgärder vid diskrimineringar, trakasserier och kränkande behandling

All personal har ett gemensamt ansvar för att våra förskolor blir fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla barn är allas ansvar och all personal samt föräldrar är skyldiga att se, höra och berätta om någon incident sker.

Upptäcka

Pedagogerna är lyhörda, uppmärksamma och aktivt deltagande i verksamheten. De intar ett barnperspektiv och tar barns känslor på allvar.

Alla inom förskolan har ett ansvar för att i situationer där diskrimineringar, trakasserier och kränkningar förekommer gå in, avbryta och tydligt markera att man inte tolererar ett sådant beteende.

Pedagogerna har daglig kontakt med föräldrarna och de har då möjlighet att delge oss sina iakttagelser. Två gånger per år inbjuder vi till enskilda utvecklingssamtal och gemensamma föräldramöten. Vi ställer frågor till föräldrarna angående likabehandlingsarbetet på förskolan och bjuder in till diskussioner.

Pedagogerna har fortlöpande samtal om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för att upptäcka om det förekommer på förskolan.

Varje enskild förskola kartlägger verksamhetens behov av likabehandlingsarbete för att få en samlad bild av vad de behöver arbeta med. Därmed får de en större möjlighet att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Utreda och åtgärda

Skyldigheten att utreda om någon har utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn anser sig blivit utsatt för detta. Incidentrapport skall skrivas vid enstaka allvarligare händelse eller om personalen ser ett mönster i barnens beteende.

Vid alla former av diskrimineringar, trakasserier och kränkningar är det viktigt att ta upp situationen direkt och samtala med alla berörda.

Vad har hänt?

Är detta diskriminering, trakasserier eller kränkning?

Avgöra när, hur och vilka som skall informeras vidare.

Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Den som blivit kränkt skall tillfrågas om behovet av stöd.

(9)

Barn – barn

När barn i olika situationer trakasserar eller kränker andra barn ska pedagoger finnas till hands som stöd i konflikthanteringen och hitta vägen till en eller flera lösningar.

 Samtala med barnen om vad som har hänt. Använd hur- frågor:

- Hur kom det till / vad var det som hände?

- Hur känns det? Hur kan vi lösa ….?

 Följ upp situationen igen. Se över lösningen – finns det något vi måste åtgärda?

Vad och hur?

 Eventuella åtgärder diskuteras och planeras, dokumenteras med incidentrapporten och följs upp

 Informera alltid bitr. rektor vid upprepade tillfällen av trakasserier eller kränkningar och vid enstaka allvarlig händelser

 Informera alltid föräldrar vid allvarliga händelser som t ex. rasistiska och homofoba tillmälen samt vid upprepade tillfällen av trakasserier eller kränkningar

Vuxna – barn

När en kollega kränker ett barn ska man som pedagog agera och ta barnets parti och föra barnets talan. Den kollegiala överenskommelsen är att vi alla i en sådan situation har ansvar för att ta upp incidenten och bemöta varandra på ett professionellt sätt.

 Samtala med den som kränker om vad som har hänt

 Informera alltid bitr. rektor vid upprepade tillfällen av kränkningar och vid enstaka allvarlig händelser

 Eventuella åtgärder diskuteras och planeras, dokumenteras med incidentrapport och följs upp

 Informera alltid föräldrar vid allvarliga händelser

Ansvarsfördelning

Förskolechefen har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen årligen upprättas och utvärderas. Förskolechefen ansvarar även för att personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling och diskriminering.

Alla i förskolan är skyldiga att främja likabehandling, förebygga och motverka

diskrimineringar, trakasserier och kränkningar. Alla är skyldiga att så fort som möjligt utreda om sådant händer.

Föräldrarna

Om förskola och hem tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv påverkan på barnen. Om du som förälder misstänker att ditt eller någon annans barn utsätts för diskriminering eller kränkande behandling vill vi att du kontaktar avdelningsansvarig och/

eller bitr. rektor/rektor

(10)

Bilaga 1

INCIDENTRAPPORT

Vad har inträffat och när? Inblandade personer?

………

………

………

……….

……….

………..

Vem såg händelsen?

………..

Vilka ska veta om händelsen?

………..

………..

Vilka åtgärder gör förskolan?

………

………

………

………....

………...

Ansvarig på förskolan, övriga ansvariga?

………

……….

Uppföljning – när och hur?

………

………

Dokumentet ifyllt av/datum

………

Incidentrapporten förvaras inlåst. Sammanställningen arkiveras på förskolan när ärendet avslutas. Kopia av incidentrapporten lämnas till förskolechefen.

(11)

Bilaga 2

Kommunikationsplan i likabehandlingsarbetet 2013

Likabehandlingsplanens giltighetstid är f o m 1/1 2013 t o m 31/12 2013.

Förskolechefen har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen årligen upprättas och utvärderas.

I Sätra Vårbergs förskoleenhet utses 1 personal/förskola som är likabehandlingsansvarig. På APT i december görs en inventering av vilka dessa är. De ska tillsammans med

bitr.förskolechef och/eller ped.utvecklingsledare ansvara för att grovplaneringen (verksamhetslogiken) för likabehandlingsarbetet efterföljs.

Likabehandlingsansvarig ska delta på förskolans AA-möten enligt grovplaneringen.

Där beslutas förskolans egen lokala verksamhetslogik t e x vem/vilka som ska ansvara för utvecklingssamtalen med föräldrar, vem/vilka som ska ansvara för presentationen av likabehandlingsplanen på föräldramötet och hur den presentationen ska se ut o s v. Där klargörs också arbetslagens kartläggningsarbete och resultat och analys av denna.

Likabehandlingsansvarig ska delta i enhetens likabehandlingsnätverk. De ped.utvecklingsledarna sammankallar.

Likabehandlingsansvarig ska tillsammans med bitr. förskolechef och/eller ped.

utvecklingsledare ansvara för att APT – innehållet överensstämmer med grovplaneringens innehåll och att det finns systematik i detta. På APT-mötet i november beslutas

nästkommande års likabehandlingsplan.

Incidentrapporter skall anmälas och kommuniceras på respektive förskolas APT samt på enhetens samverkansmöte.

Se för övrigt grovplaneringen för likabehandlingsarbetet.

(12)

Förskolan Lilla Världen, Rönnholmsgränd 42 Förskolan Båtholmen, Vårbergsvägen 64 Förskolan Vårbergsplan 22

Förskolan Duvan, Duvholmsgränd 16 Förskolan Torpgläntan 8

Förskolan Rosengården, Vårholmsbackarna 114 Förskolan Frösätrabacken 48

Förskolan Kråksätrabacken 103

Förskolan Kompassen, Björksätravägen 53 Förskolan Sätra Gård, Sätragårdsvägen 8

References

Related documents

Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

Personalen/rektor får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavare har anmält skolan för diskriminering

Personalen/rektor får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavare har anmält skolan för diskriminering

Socialnämnden beslutar att hos kommunfullmäktige via kommunstyrelsen anhålla om ett utökat kommunbidrag om 2 200 tkr för att kunna driva Önnebo som gruppbostad LSS med plats till

På vår förskola, grundskola och fritidsverksamhet skall inget barn, elev, föräldrar eller personal bli diskrimerat, trakasserat eller utsatt för annan kränkande behandling..

En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att

Mål: Sandvången och Tegskiftets förskolor ska ha en god arbetsmiljö för personal och barn samt för vårdnadshavare och övriga vuxna där alla skall känna sig

personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp