Socialfötsäkringsutskottets betänkande
1987/88: 19
om administration av social(örsäkring m.m.
(prop.1987/88:100} ·
Utskottet behandlar i det'ta betänkande de i proposition 1987/88:100. bil.
7
(socialdepartementet) under litt.. B. Administration av socialförsäkring m.m. upptagna anslagen B I. Riksförsäkringsverket och B 2. Allmänna försäkringskassor. jämte motioner ..
Propositionen
FEMTE HUVUDTITELN
Administration av
~ocialförsäkrlngm.m. ·
I. Riksförsäkringsverket. Regeringen ha'r under punkt B l (s. 21-23) föreslagit riksdagen att till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 355 756 000 kr.
2. Allmänna
försäkringskass~r.
Regeringen har under punkt B 2 (s.24-27) . föreslagit riksdagen att till Allmänna försäkringskassor för budgetåret1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 461 641 000 kr.
Motionerna
1987/88:Sf208 av Magnus Persson och Bo Finrikvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin men i hg ger regeringeri till känna vad i motionen anförts om utökade informationsins<1tser från riksförsäkringsverket.
1987/88:Sf230 av Karin lsraelssori rrdl. (c) vari yrkas
I. att riksdagen som siri mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för att bevara försäkringskassornas lokalkontor..
1987/88:Sf260 av Ewa Hedkvist Petersen och Monica Öhman (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om årlig redovisning av ATP-poäng på den slutliga skattsedeln.
1987/88:Sf261 av Gustav Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överförande av.
tjiinster och lönemedcl m.m. från riksförsäkringsvcrket till försäkringskas- sorna.
1987/88:Sf285 av Anita Modin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare terminaler till försäkringskassornas lokalkontor.
I Uik.1ilugc11 f<J87!H8. Il .1u111/. Nr 19
·~ ~
SfU
1987/88:19
1987/88:Sf295 av_ Wiggo Komstedt (m) vari nkas ~!t riksdagen hos rege~ing-.
en begär sådan ,-_ärldring i förordningen om skyldighet för de ållmänna försäkringskass,qrria att lämna uppgifter till andra myndigheter (1980:55) att det skall föreligga en skyldighet för försäkringskassa att underrätta kronofog- demyndighet då _det gäller straffade personer.
1987/88:Sf302 av·Karl-Erik Persson m.fl. (vpk) vari yrkas
I. att riksdagen till Allmänna
försäkringsk~~sor'för
budgetåret i988/89 anslår 34 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit för förstärkning av handläggningen av arbetsskadeärenderi.1987 /88:Sf305 av Karin lsraelsson ( c) v~ri yrki!s att riksdagen som sin mening ger regeringen till känn~ vad i ~otioricri anfört~ röraride a~~dering' av ledamöter i socialförsäk~ing~riä.~'nder. · ' · · ' ;
···-
1987/88:Sf308 av Gustav Persson och Sven-Gösta Signell (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäkringskassans rätt att tillsätta och entlediga tjänstemän.
Utskottet
Riksförsäkringsverket. de allmänna försäkringskassorna samt de lokala organ som regeringen bestämmer har enligt 1 kap. 2 § lagen ( 1962:381) om allmän försäkring (AFL) hand om den allmänna försäkringen.
Riksförsäkringsverket är central förvaltningmyndighet för ären_den som rör den allmänna försäkringen. delpensionsförsäkringen, arbetsskadeförsäk- ringen, allmänna barnbidrag och bidragsförskott samt för vissa utbetalnings- ärendcn. Verkets uppgift är huvudsakligen att leda och utöva tillsyn över administrationen av försäkrings- och bidragssystemen;svara för uppföljning och utvärdering, vara part i socialförsäkringmål och utbetala vissa typer av förmåner. Vidare svarar riksförsäkringsverket för handläggningen av bl.a.
yrkesskadeförsäkring samt ärenden enligt vissa äldre författningar.
Försäkringskassorna, som är 26 till antalet, finps för varje landstingskom- mun och kommun som inte tillhör landstingskommun. De är fristående offentligrättsliga organ med egna styrelser. Försäkringskassornas huvudsak- liga uppgift är att handlägga enskilda ärenden inom försäkrings- och bidragsområdet. Antalet årsarbetare var sorri högst år 198i' med 17 050 och har därefter successivt minskat. Under budgetåret 1987/88 var antalet årsarbetare 14 500. Kostnaderna för försäkringskassornas administration finansieras till 15 % över ett förslagsanslag i budgeten. Resterande 85 % av kostnaderna finansieras 11)ed ~rbctsgivaravgi(ter och egenavgifter från inkomsttitel på statsbudgeten. Anvisade medel fördelas av riksförsäkrings- vcrket mellan de olika försäkringskassorna.
Inom socialförsäkringsadministrationen har under flera år pågått ett omfattande förändringsarbete. Genom riksdagsbeslu( år 1983 fastlades riksförsäkringsverkets roll och uppgifter som central förvaltnings- och tillsynsmyndighet inom socialförsäkringsområdet samt arbetsfördelningen mellan verket och försäkringskassorna. _Handläggningen av det stora flertalet enskilda försäkringsärenden har.successivt anförtrotts kassorna. För närva- rande pågår inom försäkringskassorna ett utvecklingsarbete där strävan att
SfU 1987/88:19
2
decentralisera verksamheten från centralkontoren till lokalkontoren är en SflJ I 9'X7 /8X: 19 viktig del. I budgetpropositionen anför dcpartementschefen att inriktningen
bör vara att det överviigande antalet ärendetyper som handHiggs inom socialförsäkringsomr{tdet bör decentraliseras till lokalkontoren. Decentrali- seringen hör i huvudsak vara genomförd till budgetåret 1991192 men hänsyn bör tas till olika kassors förutsiittningar.
Inom riksförsiikringsverket pitgår ett översynsarbete inför anslagsfram- stiillningen för budget<'iret 1989/90. I övcrsynsarbetet kommer verket att bl.a.
belysa effekterna för verkets del av den p{1gäcnde decentraliseringen av försäkringsärenden fdn central- till lokalknntorcn.
Vidare har under budgetaret 1986/87 en översyn av administrationen av soeialförsiikringen inletts inom regeringskansliet. Syftet med översynen är att ge underlag till ett mera ltlngsiktigt stiillningstagande till administratio- nens resursbehov. Översynen skall särskilt beakta sambanden mellan införandet av teknikstöd, decentraliseringen av iirendehandläggningen och de allmiinna försiikringskassornas lokalkontllrsnät. Avsikten iir att resultatet av översynen skall redovisas i 1989 års budgetproposition.
I motion Sf261 begiir Gustav Persson m.fl. ett tillkännagivande av att personal och lönemedcl bör kunna överföras fran riksförsäkringsverket till försäkringskassorna. En st.dan övl!rföring bör enligt motionärerna vara möjlig cfkrsom mänga av verkets tidigare arbetsuppgifter flyttats över till kassorna. Man bör även se över riksförsäkringsverkets nuvarande verk- samhet.
Utskottet har tidigare behandlat liknande motilmcr. senast i sitt av riksdagen godkiinda betänkande SfU 1986/87: 16. Utskottet erinrade därvid om att ansvarsfördelningen mellan riksförsiikrings\'erket och försiikringskas- sorna fastlagts a\' regering och riksdag (prop. 1982/83: 127. SfU 24, rskr. 342) samt att handliiggningen a\' det stora flertalet enskilda försäkringsiirenden successivt anförtrotts kassorna. Utskottet förutsatte att riksförsäkringsvcr- ket fortlöpande verkade för att en decentralisering av verksamheten till regionala och lokala organ skedde sil långt detta var möjligt.
Som o\'an niimnts p<lg;°ir ett iiwrsynsarbete inom s[iviil riksförsiikringsver- ket som regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av dessa översyner bör avvaktas och a\'styrker diirför hifall till motion Sf26 I.
Kassorna är genom ett terminalnät anslutna till riksförsiikringsverkl!ts centrala dataanliiggning. Vid dataanliiggningen förs centrala register över de försiikrade med information av betydelse för handläggningl!n av iircndcn vid fiirsiikringskassorna. Med hjiilp av dataanliiggningen bearbetas uppgifter frän kassorna om beslut i försiikringsiircnden och verkstiills i huvudsak utbetalning av förrm\ncrna.
Riksförsiikringsverket har i uppdrag att i samråd med statskontorct och i nära samarbete med försiikringskassorna genomföra ett utrednings- och utvecklingsarbete och praktisk försöksverksamhet avseende ADB-vcrksam- hL'ten, dl!n s.k. FAS 90-utredningen. Utrednings- .och utvccklingsarbetet skall bl.a. bdysa olika alternativ med spridning av register och datorresurser p{t regional och lokal niva. Riksförsäkringsverket väntas redovisa utred- ningsresultatet till regeringen under våren 1988.
Riksförsiikringsverket har för budgetåret 1988/89 yrkat ersfittning för I* Riksdagen f'.187!88. I/ sa111/. Nr 19
3
ytterligare ADB-kostnader med ~6 milj. kr. avseende friimst utbyte av förslitna terminaler vid försiikringskassorna. I prnpositicinen har anslaget riiknats upp med ca l.+ milj. kr. för ADB-kostnader i avvaktan pli att FAS 90-utredningens resultat redovisas och ställning kan tas angJ1cnde den lirngsiktiga inriktningen av teknikstiide.t. Departcmentschefen avser att cHireftcr {1terkomma till regeringen ang<iendc medel för den anskaffning som dit bedöms erforderlig.
I motion Sf28.'i anser Anita :vtodin 111.fl. att t1tgiirder omgåendc·bör vidtas för att utöka antalet terminaler vid försiikringskassornas lokalkontor.
Motionärerna papekar att terminalniitet numera iir underdi1:nensionerat.
Sedan ADB-systemet utformades har iirendemiingdcn ökat. regclsystemct föriindrats och tekniken utvecklats. Kontorens terminalutrustning har inte förnyats eller utökats i motsvarande omfattning. Genomförandet av den s.k.
timsjukpenningrcformen i slutet av iir 1987 har ytterligare ökat behovet av fler terminaler.
Fdtgan om formerna för försiikringskassornas framtida teknikstöd har varit förem{tl för utredning under l:'rng tid.- Som ovan nämnts kommer · emellertid resultatet av FAS 90-utrcdningcn att redovisas inom kort. Av propositionen framgår att departementschefen elit har för avsikt att ta förnyad stiillning till försiikringskassornas behov av ytterligare resurser för ADB-kostnader. Mot denna hakgrui1d är enligt utskottets mening .nt1gon riksdagens titgärd med anledning av motion Sf285 inte påkallad.
Riitt till tilliiggspension grundas p{1 inkomst <~v förvärvsarbete. För varje år beräknas därför pensionsgrundande inkomst för försiikrad p{1 grundval av sf1dant arbete. Försiikringskassan tillgodoräknär därefter försiikrad pen- sionspoiing för varje f1r sadan inkomst har faststiillts.' Tilläggspensionen i form av ålderspension beri\knas sedermer~1 i regel pä grundval av medeltalet av de femton högsta p1.:nsionspoiingtah:n. Storleken' av den utgi1endc pensionen pi1verkas även av andra faktorer sitsom nm vederbörande inte har tillgodoriiknats pcnsionspoäng för minst 30 ftr. inberiiknat s.k. vimlär.
Riksförsäkringsverket utsänder individuell inforniation till fiirsiikrade i vissa iildersgrupper om intjiinade pensionspoiing. den framtida pensionens storlek m. m. Sitlunda har under vären I 985 information utsänts till försiikra- de i :1ldern .'i5--6.+ ~1r och under dren 1987 till försäkrade i äldern 50--.55 år.
Under innevarande budgct;\r skall information ske till personer som under året fyller 50 resp. M {1r. I propositionen framhålls att det iir angeHigct med fortsatta riktade informationsinsatser. Under nästa budgetår bi'ir' diirför individuell information ske till försiikrade som fyller .'iO. 60' eller 6.+ {1r.
Behovet av information om den individuella pensionsp.oiingen tas upp i tv{1 motioner. l motion Sf208 av Magnus Persson och Bo Finnkvist begärs tillkännagivande lim att information hör ske även till personer i åldern 30--.+0 är. Motioniircrna anser att man bör utöka mi1lgruppen för information till att omfatta iiven yngre personer. Hi·irigenom skulle man tidigare kunna förmit hl.a. kvinnor som deltidsarbetar att tiinka i.iver sin situation. I motion Sf261l av Ewa Hedkvist Peterscn och Monica Öhman föresl:'ts att den enskildes.
aktuella pensionspoiing iirligen redovisas p;'1 den slutliga skattsedeln. Detta skulle underliitta för den enskilde att i tid planera sin ekonomiska situation.
Sfll 1987/88:19
Utskottet instän1mer i att det iir angeliigl't att de riktade informatinnsinsat- Sf1) f 987/88: 19 serna fortsätter. Informationen hiir dock i första hand ta sikte pil iildro:
åldersgrupper. Eftersom alla fiirsiikradc har möjlighet att vända sig till försäkringskassan för att få . ett preliminiirt besked om den framtida pensionens storlek och cb dessutoni" beriikningen av pensionen hlir mer osäker för yngre personenmser utskottet att det för niirvarande inte finns skäl att utöka informationen pft siitt som begiirts i motionerna. Motionerna
Sf208 och Sf260 bör siikdcs avslils. ·
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till mcdclsanvisning till anslaget B 1 Riksförsäkringsverket.
I propositionen har medel för försiikringskassornas förvaltningskostnadcr beräknats i enlighet med ett reducerat huvudförslag. som inncbiir en reducering med 23 milj. kr. Reduceringen bör sii långt möjligt göras genom besparingar. Riksförsäkringsverket har hemställt om betydande resursför- stärkningar. ca :-;o milj .. kr.·, för att klara den kraftiga tillstriimningen av arbetsskaddrenden. I propositiunen föresl~1s att den engimgsanvisning p;i 30 milj. kr.. motsvarande 220 tj;inster. som försiikringskassorna beviljades för budget<'tret 1987 /88 för handliiggning av arbetsskadciirendcn permanentas.
Vidare föresU\s att försiikringskassorna fär ytterligare ](JO tjiinster för arbetsskadehanteringen. fiir övriga personalförstiirkningar har därutöver anslagits 23,5 milj. kr.
I motion Sf302 yrkar Karl-Erik Persson m.fl .. att försiikringskassorna erhåller ytterligare 34 milj. kr. för förstärkning av handliiggningcn av arhetsskadeärenden.
I sitt nyligen _avgivna betänkande SfU 1987/88:2 antecknade utskottet angt1ende handliiggningen av arbetsskadeärenden att under senare tid en rad iitgärder vidtagits inom riksförsäkringsverkct och försäkringskassorna för att förbättra och effektivisera handliiggningen av arbetsskadeiirenden. Dessa iltgärder hade emellertid inte hunnit ge full effekt. Del fanns diirför skiil att avvakta utvecklingen. Utskottet förutsatte att regeringen noga skulle följa·
utvecklingen och vidta de. iitgiirder som kunde anses erforderliga.- Med hänsyn till att balansläget var oroväckande ansi1g dock utskottet att regeringen skulle liita gi.ir~1 en analys av orsakerna till det ökande antalet arbetsskadcanmiilningar. Riksdagen följde utskottet (rskr. 25).
Utskottet vidhi\ller vad som anförts i nämnda betiinkande. Den förstiirk- ning av tjänster hos försiikringskassorna för arbctsskadehanteringen som föreslås i prnpositionen fr1r diirfiir.för niirvarandc vi1ra till fyllest. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motion Sf.1112 yrkande I och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till anslaget B 2 Allmiinna försäk- ringskassor.
Huvuddelen av den verksamhet. inom fiirsiikringskassorna som inncbiir kontakt med de försiikradc i form av upptagande av ansökningar ang:~1cnde
olika försiikringsförmilner. utbetalning av förmäner. information etc. be- drivs vid kassornas lokalkontor samt vid filialexpeditioner som finns knutna till vissa lokalkontor. I \·arjc k\111111rnn finns minst ett lokalktlntor. för niirvarande finns totalt 433 lokalkontor l1ch 37 filialcxpcditioner i landet.
I propositionen anges alt försäkringskassornas kontorsniit vid en genom-
för.cl decentralisering bör ha en s{1dan förgrening att medborgarna i alla delar 5
SfU 1987/88: 19 av landet kan erbjudas en god service. En god service kriiver samtidigt en
minimigriins för lokalkontorens hefolkningsunderlag. Alltför sm{1 kontor medför bitde försiikringsmiissiga och administrativa svårigheter. All den kunskap och allsidighet som den vittomfattande verksamheten kräver kan i allmiinhet inte uppriitthi"tllas p[i ett tillfredsstiillandc siitt på alltför srn{i enheter. Även principerna för den framtida administrationen som bör utmiirkas av en organisation där personalen kan utnyttja teknikstöd i syfte att medverka till god service· och ökad kvalitet i handläggningen leder till slutsatsen att en rimlig minsta storlek mi1ste föreligga hos lokalkontoren och diirmcd hos det befolkningsunderlag som kontoret skall betjäna. I glesbyg- der med lt111ga avställ(! och ringa befolkningsunderlag kan siirskild hiinsyn bchiirn tas vid utformningen av lokalkontorsnätet. Där geografiska eller kommunikationsmiissiga förhiillanden sil motiverar kan lokalkontoren kom- pletteras med olika organisationsformer.
Karin Israclsson m.tl. hyser vissa farhågor beträffande kassornas framtida lokalkontorsniit. I motion Sf2JO yrkande I hegiir de ett tillkiinnagivande om insatser för att bevara kontorsnätet. I motionen föreslils att man innan en nedliiggning eller fiiriindring av ett lokalkontor sker - och detta skall inte enbart giilla i glesbygd - noga hör iiverviiga om ytterligare arbetsuppgifter kan överföras från centralkontoret till lokalkontoret och även pröva om arbetsuppgifter kan överföras fd111 annan myndighet till lokalkontoret.
Utskottet instärrnner i vad som i propositionen anförts om vikten av att försiikringskassornas kontnrsniit iir s;'\clant att befolkningen i alla delar av landet erbjuds en god service. Med hiinsyn till att frågan om försiikringskas- sornas kontorsniit ingår i den översyn inom regeringskansliet som skall redovisas i niista t1rs budgetproposition finner utskottet inte anledning att nu niirmare g{1 in på fr~1gorna om det framtida kontorsnätets utformning. Mot denna bakgrund bör moti(ln Sf230 yrkande I inte föranleda ni1gon riksdagens i1tgiird.
Bestiimmclser om tillsiittning av tjänster hos försäkringskassorna ilterfinns i 1.8 kap. 13
*
AFL. Enligt dessa bestiimmelser tillsiitts huvuddelen av fi)rsiikringskassornas tjiinstemiin av kassorna själva. Riksförsiikringsverket tillsiitter dock dirt'ktlir och enligt ett siirskilt rcgeringsbcslut avdelningsche- fer och högre tjiinstemiin hos försiikringskassan.Gustav Persson och Sven-Gösta Signe Il begär i motion SDUS ett tillkänna- givande av att samtliga tjiinster hos försäkringskassorna skall tillsättas av kassorna sjiil\·a. Motioniirerna anser att försäkringskassans ansvar för btidc socialförsiikringen och de administrativa ledning:sfunktionerna leder till att kassornas befogenhet iiven borde omfatta tillsiittning och entledigande av samtliga tjiinster hos försiikringskassorna.
Utskottet behandlade en liknande motion i sitt av riksdagen godkända betiinkande St1J 1.985/86: 19. Utskottet anförde därvid att den ordning som för niirvaranck giiller för tjiinstetillsiittningar hos försäkringskassorna fastla- des i huvudsak efter förslag av den s.k. RFV-översynen. I samband med infiirantkt av ramhudget fiir försiikringskassorna iiverOyttades beslutande- riitten vid tjiinstetillsiittningar hos kassorna från riksförsäkringsverket till kassorna sjiilva. Vissa högre tjiinstcr skulle dock tillsiittas av riksfiirsiikrings- verket. niimligen tjänster chir det var vanligt med extern rekrytering framför
allt fdtn andra kassor. Riksförsiikringsverket ansfigs ha de bästa förutsiitt- ningarna att tillsiitta dessa tjiinster. Enligt de regler som nu giiller ankommer det pii regeringen att föreskriva vilka tjänster utöver direktören som skall tillsiittas av riksförsiikringsverket. Utskottet ans;'\g att avgränsningen av vilka tpnstcr vid försiikringskassorna som skall tillsättas av riksförsiikringsverket var viil avviigd inte minst mot bakgrund av verkets roll som tillsynsmyndighet för kassorna.
Utskottet vidhäller denna uppfattning och avstyrker bifall till motion Sf31J8.
Enligt 18 kap. 25 § AfL faststiills arvnde och annan ersiittning till ledamot av socialförsiikringsniimnd av regeringen. I beslut den 20 juni .1984 har civildepartementet faststiillt arvoden m.m. för vissa uppdrag inom socialde- partementets verksamhetsomriide. Av detta och senare kompletterande beslut av finansdepartementet följer att annan ledamot än ordförande samt suppleant i socialförsiikringsnämnd erhåller arvode med 250 kr. för mtmad och 260 kr. för sammanträdesdag. Vidare giiller att en ledamot eller suppleant som iir anstiilld hos stat eller kommun eller hos annan arbetsgivar~
för ersättning för de avli.iningsförmaner som han gar miste om när han är tjänstledig fr{111 sin anstiillning för att fullgöra uppdraget.
I motion Sf:-105 har Karin Israelsson piitalat att arvodesreglerna missgynnar de ledamöter i soeialförsäkringsniimndana som Lir egna företagare. Den nuvarande ersiittningen motsvarar inte det verkliga inkomstbortfallet. För att socialförsiikringsnämnderna iiven för framtiden skall kunna ges en bred sammansiittning bör det vara ekonomiskt möjligt för egenföretagare att kunna delta och motioniirerna begiir ett tillkiinnagivande i enlighet med det anförda.
Utskottet har inhämtat att reglerna för arvodering av uppdrag, bl.a.
uppdrag som ledamot i socialförsäkringsniimnd, iir föremtil för översyn inom finansdepartementet. Översynen. som iiven skall avse egenföretagares ersiittningsförmåner. beräknas bli klar under v[iren 1988. Utskottet anser att resultatet av översynen bör avvaktas och motion
snos
bör diirför inte föranleda nftgon riksdagens iitgiird.Av 3 *förordningen ( 1980:995) om skyldighet för de allmiinna försiikrings- kassorna att lämna uppgifter till andra myndigheter följer att försiikrings- kassa iir skyldig att pä begiiran av kronofogdemyndighet liimna uppgift om bl.a. enskilds ekonomiska förhållanden.
Wiggo Komstedt hemställer i motion Sf295 om s(1dan iindring i förordning- en att försiikringskassa alltid skall underriitta kronofogdemyndighet att pension har beviljats cb det giilkr straffade personer. Bakgrunden till motionen är att kronofogdemyndigheten i visst fall inte har drivit in ett högt bötesbelopp trots att en straffad person uppburit sjukpension.
Kriminalviirdsanstalt unclerriittar regelmiissigt vederbörande försiikrings- kassa niir en försiikrad intagits på anstalten. Kassan för diiremot inte besked om att en person {tlagb böter eller i övrigt ~1dömts straff. En skyldighet för kassan att alltid underriitta kronofogdemyndighet att en straffad person beviljats pension skulle i praktiken diirför leda till att kassan måste underriitta kronofogdemyndighet om alla beviljade pensioner. Utskottet finner del liimpligare att kronofogdemyndigheten i förekommande fall
StU 1987/88:19
7
utnyttjar sin rätt att med stöd av den nämnda förordningen få upplysningar SfU 1987/88:19 frtm försiikringskassan. I s[1dant fall kan kassans upplysning omfatta de
ekonomiska förhållandena i stort och inte hara frågan om pension heviljats.
Utskottet anser föl_iaktligen att motion Sf295 bör avslås.
Hemställan
Utskottet hemställer
I. beträffande a11.1·1·11nfördel11i11ge11 mell1111 riksförsäkringsl'erket och försäkringskassorna
att riksdagen avsltir motion I 987188:Sf261, · 2. beträffande fiirsäkringskassomas terminaler att riksdagen avsliir motion 1987/88:Sf285,
. 3. beträffande i11forma1io11 om pensio11spoäng
att riksdagen avslår motionerna I 987/88:Sf208 och l 987/88:Sf260.
4. betriiffande a11slag till riksförsäkri11g1Terket
att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:100, bil. 7. punkt BI till Riksförsiikri11gs1wke1 för budgct<het 1988/89 anvisar ett förslags- anslag av 355 756
onn
kr.'5. ht.:trMfande anslag till all111ä1.uw försäkringskassor
att riksdagen med hifall till proposition 1987/88: lOÖ, bil. 7, punkt B 2 och med avslag p{1 motion l987/88:Sf302 yrkande l till Allmänna fiirsiikringskassor för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 461 Ml 000 kr.,
6. beträffande försiikringskassornas kontor.mät 111.111.
att riksdagen avslår moti.on I 987/88:Sf230 yrkande L 7. beträffande tjii11.1'/etillsiit1ningar hos försiikringskassorna att riksdagen avsWr motiori 1987/88:Sf308,
8. heträffande arl'Odering m· ledamöter i socialförsäkri11gsnii111nd att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf305.
9. beträffande försäkrii1gskassas uppgijisskyldighet att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf295.
Stockholm den 15 mars 1988 På socialförs:ikringsutskottets viignar
Doris /1å1·ik
Niirvarande: Doris Håvik (s). Nils Carlshamre (m). Börje Nilsson (s), Ralf Lindström (s). \1argareta Andren (fp), Karin Isradsson (c), Lena Öhrsvik (s). Nils-Olof Gustafsson (s), Siri Iläggmark (m). Ingegerd Elm (s). Rune Hacklund (c). Margö lngvardsson (vpk). Barbro Sandberg (fp). Ingegerd Anderlund (s) och Barbro Nilsson i Visby (m).
8
Reservation
Anslag till allmänna försäkringskassor (mom. 5)
Margö Ingvardsson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "Allmänna försäkringskassor" hort ha följande lydelse:
Arhetsskadeförsiikringen som triidde i kraft den l juli 1977 innebar väsentliga förändringar i förhållande till iildre lagstiftning. Fiir dem som drabbats av arbetsskada har emellertid tillämpningen i praktiken kommit att bli en besvikelse. Den stora ärendeanhopningen vid försiikringskassor och överklagningsinstanser har också medfört sådana förseningar att m<'mga som skadats i sitt arbete inte för ut ersättning under sin livstid. Antalet anrniilda arbetsskador har ö,kat med ca 20 r'fc. per år under de senaste tre [1ren.
Utskottet anser att de åtgärder som vidtagits eller föreslagits för att möta den kraftiga ärendeanhopningen iir otillräckliga. Fiir försäkringskassorna behö- ver därför anslås ytterligare medel för handläggning av· arbetsskadeärenden på sätt som begiirts i motion Sf302 yrkande 1. Riksdagen hör siilcdes med bifall till motionen och med anledning av propositionen till Allmänna försäkringskassor anvisa ett förslagsanslag av 495 641 000 kr.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: · 5. beträffande anslag till allmiinna försiikringskassor
att riksdagen med bifall till moti(in 1987/88:Sf302 yrkande 1 och med anledning av proposition 1987/88: 100, bil. 7, punkt B 2 till Allmiinna försäkringskassor för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 495 641 000 kr.'
Särskilda yttranden
I. Ansvarsfördelningen mellan riksförsäkringsverket och försäkringskassorna samt försäkringskassornas kontorsnät m.m. (mom. I och 6)
Karin lsraelsson och Rune Backlund (biida c) anför:
Genom sitt väl förgrenade kontorsnät kan försäkringskassorna i dag erbjuda allmänheten en god service. Det är viktigt att detta kontorsnät kan bcstt1.
Arbetsuppgifter bör därför så lfmgt som möjligt överföras från riksförsäk- ringsverket till försäkringskassorna samt från kassornas centralkontor till deras lokalkontor. Härigenom kan samtidigt det lokala ansvarstagandet ökas, vilket enligt v[1r mening är väsentligt. Man hör iiven överviiga att till kassorna överföra arbetsuppgifter från andra verksamhetsomri1dcn. Dess- utom bör möjligheter till samverkan med andra lokala servicefunktioner tas till vara. Med hänsyn till påg<\cnde översyner avstår vi dock från att yrka bifall till motionerna Sf26 l och Sf230 yrkande I.
SfU 1987/88: 19
9
2. Anslag till allmänna försäkringskassor (mom. 5)
Margareta Andren och Barbro Sandberg (båda fp) anför:
För att komma till riHta med problemen med arbetsskadehanteringen anser vi att en översyn av arbetsskade lagstiftningen ;ir motiverad. Arbetsskadeför- säkringens tifömpning och behovet av riktlinjer för till;impningen rni1stc ocksä utvärderas. Vi förutsätter dock att en s[1dan utvärdering fortlöpande görs inom riksförs;ikringsverkets nyligen inrättade arbetsskadebyrå. Enligt vi1r mening kan sf1lcdcs problemet med förs:ikringskassornas stora ;·irendeba- Janser inte lösas enbart genom fler handliiggartjänster. och vi yrkar därför inte bifall till motion Sf302 yrkande I.
3.
Förs~ikringskassornaskontorsnät m.m. (mom. 6)
Margareta And ren och Barbro Sandberg (båda fp) anför:
Fi.irsiikringskassorna kan i dag med sitt väl förgrenade kontnrsniit erbjuda en god service i hela landet. Det iir viktigt att denna service kan bibehållas . .Vi anser Ll:irför att man hör överväga att överföra ytterligare arbetsuppgifter till försäkringskassorna sf1som t.ex. nyligen skett inom folkbnkföringsomri1det.
Hiirigenom skulle kassornas kontorsn:it kunna bibehi1llas i nuvarande omfattning. Med hänsyn till den pi1gående översynen inom regeringskansliet avstär vi dock frfm att yrka bifall till motion Sf230 yrkande 1.
4. Arvodering av ledamöter i socialförsäkringsnämnd (mom.
8)
Nils Carlshamre (m), Karin lsraelsson (c). Siri I !äggmark (m). Rune Backlund (c) och Barbw Nilsson i Visby (m) anför:
De ledamöter i försiikringskassornas socialförsiikringsniimnder som är egenföretagare erhåller i dag inte samma ekonomiska kompensation för sitt uppdrag som iivriga ledamöter. Vi anser att det Lir viktigt att niimnderna för en s~1 bred sammansiittning som miijligt. Även egenföretagare bör LHirfiir fa ersiittning för det verkliga inkomstbortfalkt. Med h;insyn till att en översyn pi1gftr av ifrägavarande erS:ittningsregler avst{1r vi dock fr{m att yrka bifall till motion Sf305.
SfU t 987 i88: 19
10
