2020-03-18 Pdf, 5.4 MB.

(1)

Kommunfullmäktige 18 mars 2020

Sammanträdet webbsänds

https://webbtv.lysekil.se

(2)

Kommunfullmäktige

Mandatperioden 2018-10-15-2022-10-14

Ordinarie Ersättare

Socialdemokraterna

Jan-Olof Johansson Anders Söfting

Christina Gustafson Peo Gustafsson

Rickard Söderberg Stefan Jansson

Siv Linnér Anette Björmander

Klas-Göran Henriksson Margareta Carlson Anders C Nilsson Roger Siverbrant Lysekilspartiet

Jeanette Janson Lena Hammargren

Ronald Rombrant Mikael Wennergren

Ronny Hammargren Camilla Carlsson

Bo Gustafsson Marie Lindgren

Annette Calner Gert-Ove Forsberg Fredrik Häller

Sverigedemokraterna

Christoffer Zakariasson Inga-Lena Ivarsson

Daniel Arvidsson Lillemor Antonsson

Magnus Elisson Tommy Westman Moderaterna

Ulf Hanstål Lars Setterberg

Krister Samuelsson Björn Tunberg

Wictoria Insulan Liberalerna

Håkan Kindstedt Britt-Marie Didriksson

Burcher Ann-Charlotte Strömwall Lars Björneld Kommunistiska partiet

Yngve Berlin Per-Gunnar Ahlström

Britt-Marie Kjellgren Stig Berlin Centerpartiet

Monica Andersson Ida Strandberg

Siw Lycke Linn Nielsen

Vänsterpartiet

Håkan Smedja Bernt Säll

Lisbeth Lindström Therese Persson

Miljöpartiet de gröna

Maria Granberg Inge Löfgren (opolitisk)

Susanne Baden

(3)

Tid och plats onsdagen den 18 mars kl. 17.30 i kommunfullmäktigesalen Ordförande Klas-Göran Henriksson

Sekreterare Mari-Louise Dunert Upprop

Val av justerare

Justeringsdag tisdagen den 24 mars Ärende

1. Val av ledamöter mandatperioden 2018-2022 Dnr 2020-000020

2. Avsägelse som ersättare i LysekilsBostäders AB styrelse Dnr 2020-000021

3. Avsägelse - socialnämnden, kommunfullmäktige och i Mitt Bohuslän Dnr 2020-000021

4. Avsägelse som ersättare i styrelsen för LEVA i Lysekil AB Dnr 2020-000021

5. Avsägelse som vice ordförande i valnämnden, ersättare i LEVA?s styrelse samt ersättare i samhällsbyggnadsnämnden

Dnr 2020-000021

6. Riktlinjer för finansverksamheten i Lysekils kommun Dnr 2019-000421

7. Ägardirektiv och bolagsordning för Lysekilsbostäder AB Dnr 2020-000017

8. Koncernbidrag från LysekilsBostäder AB till Lysekils Stadshus AB i bokslut 2019

Dnr 2020-000036

9. Fullmäktigeberedning - Lysekil 2050 Dnr 2020-000069

10. Regler för uppvaktning och avtackning Dnr 2020-000074

11. Möjlighet att ansöka om medlemskap i Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst

Dnr 2019-000408

12. Svar på motion från Håkan Kindstedt (L) om att ombilda delar av Badhusberget till bostadsrätter

Dnr 2019-000386

13. Svar på motion från Magnus Elisson (SD) angående elevers hälsa och trygghet

Dnr 2019-000375

Kallelse/föredragningslista KOMMUNFULLMÄKTIGE

(4)

14. Svar på motion från Fredrik Häller (LP) om att prioritera framtagande av vattennära industrimark.

Dnr 2018-000540

15. Svar på motion från Siw Lycke (C) om att förnya skyltarna till cykelspåret Dnr 2017-000117

16. Svar på medborgarförslag om ytterkläder för personal inom kommunen Dnr 2018-000476

17. Svar på medborgarförslag - Inför generellt mobilförbud i skolan Dnr 2019-000394

18. Svar på medborgarförslag - Låt lekplatsen på Hedvägen i Brastad vara kvar som den är

Dnr 2020-000073

19. Motion från Ann-Charlotte Strömwall (L) - Skapa en plats ämnad för fågelskådning vid Trälebergs-kilen

Dnr 2020-000120

20. Interpellation till kommunstyrelsens ordförande samt ordförande i socialnämnden - Frågor angående skotthål i kommunhuset, skotthål i socialkontoret, brandbomber, misshandel, rån, skadegörelse mm Dnr 2020-000079

21. Anmälningsärende till kommunfullmäktige 2020-03-18 Dnr 2020-000059

(5)

JUSTERINGSLISTA KOMMUNFULLMÄKTIGE 2020

Namn _ÅR/MÅNAD^JUSTERAT Namn JUSTERAT ÅR/MÅNAD

Jan-Olof Johansson (S) 2018/10,

2020/02 Jeanette Janson (LP) 2018/10 Christina Gustafson (S) 2018/11 Ronald Rombrant (LP) 2018/11 Ricard Söderberg (S) 2018/12 Ronny Hammargren (LP) 2019/02

Siv Linnér (S) 2019/02 Bo Gustafsson (LP) 2018/12

Margareta Carlson (S) 2019/03 Annette Calner (LP) 2019/04 Anders C Nilsson (S) 2019/05 Gert-Ove Forsberg (LP) 2019/03 Roger Siverbrant (S) 2019/10 Fredrik Häller (LP) 2019/05 Per-Olof Gustavsson (S) tjg. ers 2019/06

Britt-Marie Didriksson Burcher

(L) tjg.ers 2019/09

Håkan Kindstedt (L) 2019/11 Ulf Hanstål (M) 2019/09

Yngve Berlin (K) 2020/02

Maria Granberg (MP) Britt-Marie Kjellgren (K)

Håkan Smedja (V) 2019/12 Lisbeth Lindström (V)

Christoffer Zakariasson (SD) Daniel Arvidsson (SD) Magnus Elisson (SD) Tommy Westman (SD)

Justering av kommunfullmäktiges protokoll äger rum på kommunstyrelseförvaltningen, Kungsgatan 44, Lysekil

Tisdag den 24 mars 2020

(6)

Från: Camilla Carlsson < Skickat: den 13 februari 2020 10:52

Till: Mari-Louise Dunert <Mari-Louise.Dunert@lysekil.se>

Ämne: Avsägelse Hej!

Härmed 20200213 avsäger jag min ersättarplats i Lysekils bostäder.

Mvh Camilla Carlsson Lysekils partiet.

(7)

Från:

Skickat:

Till:

Ämne:

PeO Gustafsson <> den 26 februari 2020 16:28 Registrator Lysekils kommun

Avsägelse

Jag vill härmed avsäga mig mina uppdrag i socialnämnden, kommunfullmäktige och i Mitt Bohuslän,

Mvh

Per-Olof Gustafsson Socialdemokraterna Skaffa Outlook för Android

(8)

Avsägelse från uppdrag

Namn: Niklas Högberg

Partibeteckning: Lysekilspartiet Datum: 2020-03-08

Härmed avsäger jag mig mina politiska uppdrag som:

Vice ordförande i valnämnden Ersättare i LEVA s styrelse

Ersättare i samhällsbyggnadsnämnden

Niklas Högberg

(9)

Från: Pelle Cederholm

Skickat: den 18 februari 2020 10:09 Till: Registrator Lysekils kommun

Ämne: Ny suppleant för Mp i LEVAs styrelse.

Kategorier: Ulla

Lysekil 14 Februari 2020 Hej

Jag Per Cederholm säger härmed upp mitt uppdrag som suppleant i Styrelsen på LEVA AB med omedelbar verkan.

Per Cederholm 453 34 Lysekil

(10)

Kommunstyrelsen

Sammanträdesprotokoll

2020-03-04

1 (2)

Justerare Utdragsbestyrkande

§ 47 Dnr 2019-000421

Riktlinjer för finansverksamheten i Lysekils kommun

Sammanfattning

Kommunstyrelseförvaltningen har arbetat fram ett förslag till Riktlinjer för finansverksamheten i Lysekils kommun som ska ersätta Finanspolicy för Lysekils kommun med bolag LKS 2014-527.

I de nya riktlinjerna klargörs ansvarsfördelningen för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommundirektören, kommunens ekonomichef samt de kommunala bolagen.

En del tydliggörande görs när det gäller likviditetshanteringen och avseende

skuldhanteringen blir riktlinjerna för finansieringsrisk och ränterisk restriktivare för att minska riskerna.

Rapporteringsfrekvensen harmonierar fortsättningsvis bättre med övrig rapportering i enlighet med kommunens styrmodell.

Beslutsunderlag

Förvaltningens tjänsteskrivelse 2020-02-25

Riktlinjer för finansverksamheten i Lysekils kommun Kommunstyrelsens beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslag till nya riktlinjer för finansverksamheten i Lysekils kommun.

Protokollsanteckning

Ronald Rombrant (LP) anmäler följande protokollsanteckning:

Texten under punkten 4. Skuldhantering/ Riskhantering på bolagsnivå och koncernnivå är en av de mer centrala delarna i riktlinjerna. Inte minst ur ett ansvars- och uppföljningsperspektiv.

Särskilt är meningen ”Riskhantering för enskilt bolag med en låneskuld

understigande 150 mnkr ska uppfylla riktlinjerna i förhållande till skuldportföljen för koncernen” otydlig och svårtolkad.

Kommunstyrelsen ansvarar inför kommunfullmäktige för att riktlinjerna efterlevs.

Då borde en central del som denna vara kristallklar. Riktlinjerna har nu emellertid hanterats av förvaltningen i flera omgångar. För att komma vidare med ärendet väljer vi att göra en anteckning till protokollet och avstår därmed från att yrka på fortsatt bearbetande av riktlinjerna.

Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

(11)

Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 30 00 | registrator@lysekil.se | www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse

Sid 1/3

Datum 2020-02-25

Dnr

LKS 2019-000421 Kommunstyrelseförvaltningen/Ekonomiavdelningen

Jonas Malm, 0523-61 31 23 jonas.malm@lysekil.se

Riktlinjer för finansverksamheten i Lysekils kommun

Sammanfattning

I de nya riktlinjerna klargörs ansvarsfördelningen för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommundirektören, kommunens ekonomichef samt de kommunala bolagen.

En del tydliggörande görs när det gäller likviditetshanteringen och avseende skuldhanteringen blir riktlinjerna för finansieringsrisk och ränterisk restriktivare för att minska riskerna.

Kommunstyrelsen beslutade 2020-01-29, § 15 att återremittera ärendet till

kommunstyrelseförvaltningen för förtydligande av om begränsningarna/limiterna gäller för respektive juridiska person eller om de gäller för kommunkoncernen som helhet.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslag till nya riktlinjer för finansverksamheten i Lysekils kommun.

Ärendet

Riktlinjerna utgör ett övergripande ramverk för finansverksamheten inom Lysekils kommun och dess helägda bolag. Riktlinjerna ska säkerställa att finansverksamheten bedrivs med fokus på vad som ger störst nytta för kommunen som helhet samt att kommunallagens krav på medelsförvaltning uppfylls.

Syftet är att:

- Ange ansvarsfördelning.

- Ange mål och riktlinjer för hur finansverksamheten ska hanteras.

- Definiera de finansiella risker som kommunen och bolagen får exponeras för och hur de ska hanteras.

- Ange rapportering, uppföljning och intern kontroll

(12)

Tjänsteskrivelse

Sid 2/3 Dnr

LKS 2019-000421

Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 30 00 | Fax: 0523-61 37 12 | registrator@lysekil.se | www.lysekil.se

Målsättningen är att:

- Säkerställa betalningsförmågan och tryggar tillgången till kapital på såväl kort och lång sikt.

- Uppnå bästa möjliga finansnetto för kommunen och dess helägda bolag inom ramen för de riktlinjer som fastställs.

- Säkerställa att finanshanteringen bedrivs med god intern kontroll och med beaktande av god riskspridning.

- Samordna de finansiella frågorna för kommunen och dess helägda bolag

De mest betydelsefulla förändringarna jämfört med den gamla finanspolicyn är en åtstramning gällande tillåten ränte-/finansieringsrisk.

- Tidigare: ”Den genomsnittliga räntebindningstiden får inte understiga 1 år och inte överstiga 7 år”

- Nu: ”Den genomsnittliga räntebindningstiden ska ligga i intervallet 2-5 år” samt ”Andelen ränteförfall inom ett år får max uppgå till 50%

av portföljen”

- Tidigare: ”Kapitalbindningen bör inte understiga 1 år” samt ”Högst 60% av låneportföljen får förfalla inom 12 månader”

- Nu: ”Den genomsnittliga kapitalbindningen ska uppgå till minst 2 år”

samt ”Andelen kapitalförfall inom ett år får max uppgå till 40% av portföljen”

De nya riktlinjerna är också något striktare gentemot dotterbolagen i och med att kommunens ekonomichef samordnar frågor om dotterbolagens ränte-

/kapitalbindning samt hur koncernkontokrediten ska användas. Vid eventuell oenighet i dessa frågor beslutar ekonomichefen utifrån vad som är optimalt för kommunkoncernen som helhet.

Kommunstyrelsen beslutade 2020-01-29, § 15 att återremittera ärendet till

kommunstyrelseförvaltningen för förtydligande av om begränsningarna/limiterna gäller för respektive juridiska person eller om de gäller för kommunkoncernen som helhet.

Förvaltningens synpunkter

I de nya riktlinjerna sätts snävare nivåer både vad gäller kapital- och räntebindning.

Detta för att minska finansierings- respektive ränteriskerna. Genom att fler beslut går via kommunens ekonomichef uppnås en bättre styrning/kontroll över

kommunen och de helägda dotterbolagen som en helhet vilket kommer vara till gagn för kommunkoncernens finansnetto.

I riktlinjerna klargörs ansvarsfördelningen för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommundirektören, kommunens ekonomichef samt de kommunala bolagen.

(13)

Tjänsteskrivelse

Sid 3/3 Dnr

LKS 2019-000421

En del tydliggörande görs när det gäller likviditetshanteringen och avseende skuldhanteringen blir riktlinjerna för finansieringsrisk och ränterisk restriktivare för att minska riskerna.

Till följd av återremissen har förvaltningen i avsnitt 4 Skuldhantering förtydligat vad som gäller avseende finansierings- och ränterisker. Vidare har några mindre redaktionella ändringar gjorts.

Leif Schöndell

Kommundirektör Eva-Marie Magnusson

Ekonomichef

Bilaga

Riktlinjer för finansverksamheten i Lysekils kommun Beslutet skickas till

LEVA i Lysekil AB Lysekilsbostäder AB Lysekils Hamn AB Havets Hus i Lysekil AB

(14)

Riktlinjer för

finansverksamheten i Lysekils kommun

>>

Strategi Program Plan

Policy

Riktlinjer

Regler

(15)

Sida 2 av 14

Fastställt av: Kommunfullmäktige

Datum: 2020-03-18, § xx

För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Dokumentet gäller för: Alla nämnder, förvaltningar och bolag

Dokumentet gäller till och med: 2023-12-31

Dokumentansvarig: Ekonomichef

Dnr: LKS 2019-000421

(16)

Sida 3 av 14

Riktlinjer för finansverksamheten i Lysekils kommun

Innehåll

1. Inledning och syfte ... 5

Målsättning ... 5

Omfattning ... 5

2. Ansvarsfördelning ... 5

Kommunfullmäktige ... 5

Kommunstyrelsen ... 6

Kommundirektören ... 6

Kommunens ekonomichef ... 6

Kommunala bolagen ... 7

3. Likviditetshantering ... 7

Målsättning ... 7

Riskdefinition ... 7

Riktlinjer ... 7

4. Skuldhantering ... 8

Målsättning ... 8

Riskdefinition finansieringsrisk ... 8

Riktlinjer avseende finansieringsrisk ... 8

Riskdefinition ränterisk ... 8

Riktlinjer avseende ränterisk ... 9

Riktlinjer avseende leasing ... 9

Riskdefinition motpartsrisk ... 9

Riktlinjer motpartsrisk ... 9

Tillåtna finansiella instrument ... 9

5. Placeringsföreskrifter ... 10

Målsättning ... 10

Riskdefinitioner överskottslikviditet ... 10

Riktlinjer för placering av överskottslikviditet ... 10

Etik och hållbarhet ... 11

6. Valutarisk ... 12

Riskdefinition och hantering av valutarisk ... 12

7. Borgen... 12

Borgensåtagande ... 12

Borgen av finansiella instrument ... 12

Riskbedömning vid borgen ... 12

Borgensavgift ... 12

8. Rapportering ... 13

(17)

Sida 4 av 14 Syftet med rapporteringen ... 13 Rapporteringsstruktur ... 13 9. Administrativa regler ... 13

(18)

Sida 5 av 14

1. Inledning och syfte

Dessa riktlinjer utgör ett övergripande ramverk för finansverksamheten inom Lysekils kommun och dess helägda bolag. Riktlinjerna ska säkerställa att finansverksamheten bedrivs med fokus på vad som ger störst nytta för kommunen som helhet samt att kommunallagens krav på medelsförvaltning uppfylls.

Syftet med dessa riktlinjer är att:

- Ange ansvarsfördelning.

- Ange mål och riktlinjer för hur finansverksamheten ska hanteras.

- Definiera de finansiella risker som kommunen och bolagen får exponeras för och hur de ska hanteras.

- Ange rapportering, uppföljning och intern kontroll.

Målsättning

Kommunen ska enligt kommunallagen förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses, detta sker genom att kommunen och dess bolag:

- Säkerställer betalningsförmågan och tryggar tillgången till kapital på såväl kort som lång sikt.

- Uppnår bästa möjliga finansnetto för kommunen och dess helägda bolag inom ramen för dessa riktlinjer.

- Säkerställer att finanshanteringen bedrivs med god intern kontroll och med beaktande av god riskspridning.

- Samordnar de finansiella frågorna för kommunen och dess helägda bolag i enlighet med dessa riktlinjer.

Omfattning

Dessa riktlinjer gäller för kommunen och dess helägda bolag och omfattar:

- Ansvarsfördelning - Skuldhantering - Likviditetshantering - Placeringsföreskrifter - Valutarisk

- Etik och hållbarhet - Rapportering

2. Ansvarsfördelning

Kommunfullmäktige

Följande frågor beslutas av kommunfullmäktige:

- Fastställande av Riktlinjer för finansverksamheten i Lysekils kommun (detta dokument). Benämns fortsättningsvis ”riktlinjer” eller ”riktlinjerna”

- Kommunens finansiella mål och riktlinjer för finansverksamheten.

- Borgensram totalt samt specifikt för respektive bolag eller övrig juridisk person.

- Låneram för kommunen och dess helägda bolag.

(19)

Sida 6 av 14

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen ska:

- Ansvara för finansverksamheten inom ramen för dessa riktlinjer.

- Ansvara för innehållet i dessa riktlinjer.

- Följa upp och vid behov föreslå kommunfullmäktige förändringar i dessa riktlinjer.

- Ansvara för att finansverksamheten bedrivs enligt kommunfullmäktiges beslut.

- Fastställa metod för koncerninterna räntor.

- Fastställa metod för beräkning av borgensavgifter.

- Erhålla rapporter om finansverksamheten från kommunens ekonomiavdelning.

Kommundirektören

Kommundirektören ska:

- Säkerställa att dessa riktlinjer följs i kommun och helägda bolag.

- Föra löpande strategiska diskussioner och följa utvecklingen inom finansverksamheten genom att ta del av den fortlöpande finansiella rapporteringen från kommun och helägda bolag.

- Se till att kommunstyrelsen tillhandahålls den rapportering och

information som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sin uppgift.

Kommunens ekonomichef

Ekonomichefen ska:

- Kontrollera att finansverksamheten bedrivs i enlighet med dessa riktlinjer.

- Ansvara för att samordna kommunen och de helägda bolagens finansiella aktiviteter, riskhantering och kontakt med finansmarknadens aktörer.

- Följa upp, hantera och fortlöpande rapportera kommunens och de helägda bolagens finansiella ställning till kommunstyrelsen.

- Upphandla och avtala om banktjänster samt limiter och villkor för koncernkontosystemet.

- Hantera interna limiter och villkor inom koncernkontosystemet.

- Ansvara för den praktiska hanteringen av kommunens egen upplåning, både refinansiering och nyupplåning.

- Samordna frågor gällande kapital-/räntebindning vid refinansiering och nyupplåning i kommunen och de helägda bolagen samt avgöra om lån eller tillgänglig likviditet inom koncernkontosystemet ska användas. Vid

eventuell oenighet i dessa frågor beslutar ekonomichefen utifrån vad som är optimalt för kommunen som helhet. Vid eventuell oenighet i dessa frågor beslutar ekonomichefen utifrån vad som ur ett helhetsperspektiv är optimalt för kommunen och de helägda bolagen.

- Ansvara för beredningen av upplåningen, både refinansiering och

nyupplåning, i Lysekils Stadshus AB, Lysekils Hamn AB samt Havets Hus i Lysekil AB.

- Se till att tillräcklig tillgång till likvida medel finns för den löpande verksamheten samt för beslutade investeringar.

- Ge kommundirektören förslag på förändringar av dessa riktlinjer för beslut i kommunstyrelsen.

- Se till att en fungerande organisation och ansvarsfördelning finns.

(20)

Sida 7 av 14

Kommunala bolagen

Bolagen ska:

- Ansvara för att finansverksamheten i respektive bolag bedrivs i enlighet med dessa riktlinjer.

- Ansvara för att till kommunen kommunicera sitt behov av likviditet.

- Finansverksamheten i Lysekils Stadshus AB, Lysekils Hamn AB samt Havets Hus i Lysekil AB bereds av kommunens ekonomiavdelning i samråd med respektive bolag.

- Finansverksamheten i LEVA i Lysekil AB och dess underkoncern samt LysekilsBostäder AB bereds av respektive bolag. Kommunens ekonomichef har emellertid ansvaret för att samordna frågor gällande kapital-

/räntebindning vid refinansiering och nyupplåning i kommunen och de helägda bolagen samt avgöra om lån eller tillgänglig likviditet inom

koncernkontosystemet ska användas. Vid eventuell oenighet i dessa frågor beslutar ekonomichefen utifrån vad som är optimalt för kommunen som helhet.

- Följa upp, hantera och fortlöpande rapportera respektive bolags finansiella ställning till den egna styrelsen.

3. Likviditetshantering

Målsättning

Likviditetshantering innebär att säkerställa att kommunen och dess bolag på kort och lång sikt har tillräcklig mängd medel för att löpande kunna hantera in- och

utbetalningar. Kommunen och respektive bolag ska kontinuerligt upprätthålla en likviditetsreserv för att vid varje tillfälle kunna sköta sina betalningsförpliktelser.

Nivån på likviditetsreserven ska baseras på verksamhetens löpande intäkter och kostnader, låneförfall, räntebetalningar samt investeringar och avyttringar.

Riskdefinition

Likviditetsrisk avser risken att kommunen och dess bolag inte har tillräcklig likviditet för att hantera löpande utbetalningar.

Riktlinjer

Likviditetshanteringen ska bedrivas med målet att samordna kapitalflöden i kommunen och dess helägda bolag samt för att sänka räntekostnaderna genom effektiva betalningsrutiner och god likviditetsplanering. Inom kommunen ska det finnas ett koncernkontosystem för samordning av likviditetsflöden till kommunen och bolagen. Helägda dotterbolag ska vara anslutna till kommunens koncernkontostruktur.

Likviditetsreserven består i huvudsak av likvida medel på konton samt koncernkontokrediten. Den exakta nivån på koncernkontokrediten och dess fördelning internt mellan kommunen och dotterbolagen beslutas av kommunens ekonomichef. Underlag för beslut är aktuella saldon och bolagens

likviditetsprognoser. Likvida medel överstigande behovet av likviditetsreserv definieras som överskottslikviditet och ska hanteras enligt riktlinjer i kapitel 5.

De helägda bolagen ansvarar för att till kommunen kommunicera sitt behov av checkräkningskredit för att säkerställa tillräcklig likviditet för bolaget.

Ekonomiavdelningen ska i samråd med respektive bolag följa upp och planera behov av likviditet på kort och lång sikt.

(21)

Sida 8 av 14

4. Skuldhantering

Målsättning

Kommunfullmäktige beslutar årligen om borgens- och låneram totalt och för respektive bolag.

Skuldhanteringen ska minimera upplåningskostnaderna och trygga finansieringen för kommunen och dess helägda bolag på såväl kort som lång sikt. Kommunen och bolagen ska eftersträva grön finansiering.

Riskhantering på bolagsnivå och koncernnivå

Riskhantering för enskilt bolag med en låneskuld överstigande 150 mnkr ska uppfylla riktlinjerna avseende finansieringsrisk och ränterisk i förhållande till såväl bolagets egna skuldportfölj som i förhållande till skuldportföljen för koncernen. Avstämning sker i samråd med kommunens ekonomichef. Bolagen ingående i LEVA-koncernen ses i detta sammanhang som en enhet.

Riskhantering för enskilt bolag med en låneskuld understigande 150 mnkr ska uppfylla riktlinjerna i förhållande till skuldportföljen för koncernen.

Undantag från nedanstående riktlinjer avseende skuldhanteringen ges för bolag som har en låneskuld understigande 150 mnkr, dessa bolag ska samordnas genom

kommunen och riskhantering ska ske enligt nedanstående riktlinjer beräknat på den totala koncernlåneskulden. Koncernen LEVA i Lysekil AB ses i detta sammanhang som en enhet.

Riskdefinition finansieringsrisk

Med finansieringsrisk avses risken att kommunen eller bolagen inte kan refinansiera sina lån när så önskas eller ta upp ny finansiering på marknaden när behov uppstår alternativt att finansiering endast kan ske till ofördelaktiga villkor.

Riktlinjer avseende finansieringsrisk

För att minska finansieringsrisken ska kommunen och bolagen eftersträva en spridning av förfall och finansieringskällor.

- Andelen kapitalförfall inom ett år får max uppgå till 40 % av portföljen.

- Den genomsnittliga kapitalbindningstiden ska uppgå till minst 2 år.

Enskild långivare, med undantag för Kommuninvest, ska inte finansiera mer än 50 % av den vid varje tidpunkt totala skuldvolymen.

Minst 3 långivare bör eftersträvas.

Bolagen ska låna med kommunal borgen som säkerhet samt vid behov direkt av kommunen.

Kapitalbehovet ska säkerställas genom ett aktivt och professionellt

upplåningsförfarande. All upplåning ska ske på affärsmässiga grunder genom anbudsförfarande från flera långivare när marknadsläget möjliggör flera konkurrenskraftiga anbud gällande efterfrågade löptider och villkor.

Riskdefinition ränterisk

Med ränterisk avses risken att räntekostnaderna ökar vid ett stigande ränteläge samt omvänt risken att räntebinda alltför stor del av upplåningen till hög fast ränta.

Ränteexponeringen är förfalloprofilen och den genomsnittliga räntebindningen i befintlig upplåning och derivatportfölj.

(22)

Sida 9 av 14

Riktlinjer avseende ränterisk

- Andelen ränteförfall inom ett år får max uppgå till 50 % av portföljen.

- Den genomsnittliga räntebindningstiden ska ligga i intervallet 2-5 år.

Riktlinjer avseende leasing

Finansiell leasing

Ett leasingavtal klassificeras som ett finansiellt leasingavtal om det innebär att de ekonomiska fördelar och ekonomiska risker som förknippas med ägandet av objektet i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Vid denna typ av leasing ska leasetagaren redovisa objekt som innehas som anläggningstillgång i balansräkningen.

Finansiell leasing jämställs med upplåning och omfattas av reglerna för upplåning i dessa riktlinjer.

Operationell leasing

Vid operationell leasing tar leasinggivaren större delen av de risker och förmåner som är förknippade med ägandet av objektet. Operationell leasing får endast användas i de fall då det sammantaget är förmånligare än vid ett traditionellt köp. I kommunen är det ekonomichefen som fattar beslut om att teckna och förlänga operationella leasingavtal, i bolagen är det respektive VD. I övriga avseenden omfattas inte operationell leasing av dessa riktlinjer.

Oavsett klassificering ska personbilar leasas så länge avdragsreglerna för mervärdesskatt är förmånligare vid leasing än vid köp. I kommunen är det ekonomichefen som fattar sådant beslut, i bolagen är det respektive VD.

Riskdefinition motpartsrisk

Motpartsrisker uppstår i samband med finansiering och handel i finansiella instrument och avser risken att kommunen eller det helägda bolaget får en förlust till följd av att en motpart inte kan fullfölja sina åtaganden.

Riktlinjer motpartsrisk

Finansiella motparter ska ha en officiell rating på minst A- (S&P) och försämras ratingen under A- får inga fler transaktioner som ytterligare ökar motpartsrisken genomföras och därefter ska kommunstyrelsen meddelas och besluta om eventuella åtgärder fattas.

Tillåtna motparter – upplåning och finansiella instrument - Svenska staten

- Svenska banker

- Svenska hypoteksinstitut

- SBAB, Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag - Svenska försäkringsbolag

- Utländska banker med svenskt banktillstånd - Kommuninvest

- Nordiska investeringsbanken, NIB - Europeiska investeringsbanken, EIB

Tillåtna finansiella instrument

Med derivat avses ett finansiellt instrument för att hantera kurs- och ränterisker.

Derivatinstrument får endast användas till att hantera finansiella risker i underliggande upp- och utlåning. Vid användning av finansiella instrument ska kommunen förstå

(23)

Sida 10 av 14 instrumentens riskprofil och hur instrumentet ska hanteras redovisningsmässigt. Som en del av kommunens ränteriskhantering ingår att säkringsinstrumenten kan ersättas eller överflyttas till andra säkringsinstrument med syfte att åstadkomma en jämn och stabil räntekostnad över tid. Om underliggande lån har en annan kapitalbindningstid än löptiden på räntederivatet måste kommunen eller det helägda bolaget kunna visa att sannolikheten är mycket stor att refinansiering kommer att ske av de underliggande lånen till minst samma löptid som räntederivatet.

Tillåtna derivatinstrument för skuldförvaltningen är ränteswappar där maximal tillåten löptid för ett enskilt derivatinstrument är 10 år. Volymen utestående ränteswappar får netto inte överstiga volymen rörliga lån. Minst 2 motparter bör eftersträvas.

För att minska risken för att resultatet påverkas till följd av marknadsvärdesför- ändringar på derivatinstrumenten så ska de instrument som används uppfylla kraven för säkringsredovisning enligt upprättad säkringsdokumentation.

5. Placeringsföreskrifter

Målsättning

Om överskottslikviditet (se även kapitel 3) uppstår i kommunen och dess helägda bolag får dessa medel placeras i avvaktan på att lån förfaller till betalning eller amortering kan göras. En sådan eventuell placering ska göras av kommunen.

Riskdefinitioner överskottslikviditet

Ränterisk - Med ränterisk för överskottslikviditet avses risken att marknadsvärdet i en placering sjunker vid en ränteuppgång.

Likviditetsrisk - Med likviditetsrisk för överskottslikviditeten avses risken att kommunen inte omedelbart kan omsätta en placering på marknaden.

Kreditrisk – Med kreditrisk avses att kommunen inte får tillbaka sin placering inklusive upplupen ränta på grund av att motparten får betalningssvårigheter eller går i konkurs.

Marknadsrisk – Med marknadsrisk avses risken för en negativ effekt på värdet av kommunens placeringar till följd av marknadsläget. Exempelvis att kommunens aktieplaceringarnas värde sjunker till följd av en nedgång på aktiemarknaden.

Riktlinjer för placering av överskottslikviditet

För att minimera risken för kapitalförluster ska placeringar ske i kreditvärdiga räntebärande värdepapper med hög likviditet alternativt placering på konto. Med kreditvärdiga räntebärande värdepapper med hög likviditet avses att dessa vid behov snabbt kan omsättas på den finansiella marknaden.

(24)

Sida 11 av 14 Riktlinjer för placering i räntebärande värdepapper:

Emittent- kategori

Emittent/värdepapper Max

andel per emittent- kategori

%

Max andel per emittent inom respektive emittentkategori

%

1 Svenska staten eller av svenska staten garanterade värdepapper

100 100

2 Av svenska staten helägda bolag, Kommuninvest, svenska kommuner, landsting, regioner samt dess helägda bolag

100 100

3 Bostadsfinansieringsinstitut/säkerställda bostadsobligationer

50 50

4 Värdepapper med rating om lägst S&P A-1, Moodys P-1 (kort rating) eller S&P A-, Moodys A3 (lång rating)

25 50

Löptiderna för placeringarna ska anpassas efter förväntat utnyttjande eller amortering.

För en enskild placering eller konto får löptiden högst uppgå till 6 månader. Placering får endast ske i värdepapper utgivna i svenska kronor. Placering i fonder som uppfyller ovanstående riktlinjer är tillåtna.

För placering via konto ska motparten lägst inneha en rating om A- (S&P).

Etik och hållbarhet

Kommunen och bolagen ska agera som en ansvarsfull aktör på finansmarknaden.

Genom hållbara och ansvarsfulla placeringar av kommunens kapital i Sverige och i världen, så kan kommunen bidra till målet om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Vid placeringar ska etiska riktlinjer tillämpas som baseras på svensk lagstiftning, på av riksdag och regering undertecknade deklarationer och konventioner inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljöhänsyn, samt på resolutioner eller

motsvarande utfärdade av FN och ILO inom ovan nämnda områden.

Direkta placeringar får inte ske i värdepapper utgivna av företag vars huvudsakliga verksamhet utgörs av tillverkning eller försäljning av vapen eller annat krigsmaterial, fossila bränslen, produktion av pornografi, tobaksprodukter, spel eller alkoholhaltiga drycker.

Vid indirekta placeringar i fonder ska fonden ha en placeringsinriktning som så långt som möjligt uppfyller de hållbarhetskrav som anges ovan. Vid placeringar i fonder ska innehavets vikt bedömas utifrån ett väsentlighetskriterium där endast mindre

avvikelser kan accepteras.

(25)

Sida 12 av 14

6. Valutarisk

Riskdefinition och hantering av valutarisk

Valutarisk innebär risk att kommunens finansiella ställning påverkas negativt till följd av en valutakursförändring. För tillfället finns inte några tillgångar eller skulder i utländsk valuta och sådana är inte heller tillåtna.

Om eventuella utländska anbud inkommer vid upphandling skall anbudet anges i svensk valuta. Kommunen och de helägda bolagen har undantagsvis betalningsflöden i utländsk valuta. Omfattningen av dessa flöden är i dagsläget ringa och säkring av valutarisken därmed inte nödvändig. Ekonomichefen och bolagen ska informera kommunstyrelsen om betalningsflödena i utländsk valuta väsentligt ökar i omfattning.

7. Borgen

Borgensåtagande

Kommunen har enligt lag möjlighet att gå i borgen för företag och organisationer gällande ändamål som tillhör kommunens kompetensområde. Absoluta huvuddelen av kommunens borgensåtagande avser kommunens egna bolag. Övriga utgörs av ideella organisationer, bostadsrättsföreningar, hyresrättsföreningar samt kommunala förlustansvar för egna hem som härrör från äldre statliga regelverk.

Kommunen ska ha en mycket restriktiv inställning till borgen och nyteckning av borgen avseende ideella föreningar samt övriga företag och organisationer.

Kommunens bolag får inte ingå eller teckna borgen.

Borgen av finansiella instrument

När de kommunala bolagen Lysekils Stadshus AB, LEVA i Lysekil AB och dess underkoncern samt LysekilsBostäder AB upptar lån till rörlig ränta och gör en ny derivattransaktion, kan Lysekils kommun vid behov teckna borgen såsom för egen skuld för derivattransaktion som är kopplad till underliggande lån med kommunal borgen.

Riskbedömning vid borgen

Att gå i borgen för någon annans skulder innebär ett risktagande varför beslut om borgen ska föregås av:

- Analys av investerings- och driftkalkyler.

- Bedömning av borgenstagarens förutsättningar att fullfölja sina åtaganden.

Kommunen har i och med sitt borgensåtagande intresse av att varje investering som finansieras med kommunal borgen som säkerhet är betryggande försäkrad. Därför ska alla borgensåtaganden med investeringsändamål villkoras med ett förbehåll om att gäldenären ska hålla investeringen försäkrad under hela åtagandetiden.

Borgensavgift

Avseende borgen för de kommunala bolagen ska en årlig borgensavgift tas ut.

Kommunfullmäktige har att besluta om borgensavgiften, alternativt kan detta delegeras till kommunstyrelsen. Debitering av borgensavgiften sker i slutet av året och beräknas på genomsnittlig låneskuld under det gångna året.

(26)

Sida 13 av 14

8. Rapportering

Syftet med rapporteringen

Alla räntebärande skulder, finansiella instrument och placeringar ska sammanställas, var för sig och totalt för koncernen samt för kommunen och respektive bolag.

Syftet med rapporteringen är att:

- Säkerställa att dessa riktlinjer följs.

- Följa upp utfall mot fastställda limiter.

- Hålla kommunstyrelsen informerad om kommunens finansiella situation.

Rapporteringsstruktur

Finansrapporter tas fram dels samlat för kommunen och de helägda bolagen, dels för kommunen, LysekilsBostäder AB, Lysekils Stadshus AB samt Levakoncernen separat och ska omfatta följande delar:

- Volym/motpart.

- Räntebindning.

- Kapitalbindning.

- Förfalloprofil: räntebindning och kapitalbindning.

- Genomsnittsränta.

- Prognos av räntekostnader och simulering av räntekänslighet.

- Marknadsvärdering av finansiella instrument.

- Borgensramar.

Ekonomiavdelningen ska varje tertial sammanställa och avlämna en finansrapport till kommunstyrelsen. Härutöver sammanställs finansiell information i kommunens årsredovisning.

De kommunala bolagen ska vara kommunstyrelseförvaltningens ekonomiavdelning behjälpliga med att lämna underlag och uppgifter vid detta arbete om så erfordras.

9. Administrativa regler

Vid alla finansiella transaktioner, såsom lån, placeringar och räntederivat, ska kommunen och respektive bolag företrädas av namngivna behöriga personer.

Kommunstyrelsen samt respektive bolagsstyrelse fattar beslut om delegation för de personer som med bindande verkan har rätt att utföra finansiella transaktioner.

I samtliga fall av upplåning, likviditetsplaceringar, samt in- och utlåningsuppgörelser inom kommunen och dess helägda bolag ska beslutsunderlag upprättas. Beslut ska dokumenteras och undertecknas av behöriga personer samt avrapporteras till kommunstyrelsen respektive bolagsstyrelse enligt fastställda rutiner.

Förutom angiven ansvarsfördelning ska ordinarie attestinstruktioner följas.

(27)

Sida 14 av 14 Postadress: 453 80 LYSEKIL Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 44

Tel: 0523-61 30 00 E-post registrator@lysekil.se Webbplats: www.lysekil.se

Tänk på miljön innan du skriver ut

(28)

Kommunstyrelsen

Sammanträdesprotokoll

2020-03-04

1 (2)

Justerare Utdragsbestyrkande

§ 48 Dnr 2020-000017

Ägardirektiv och bolagsordning för LysekilsBostäder AB

Sammanfattning

Styrelsen i Lysekils Stadshus AB beslutade 2020-01-15 att föreslå

kommunfullmäktige att anta ett nytt specifikt ägardirektiv samt reviderad bolagsordning för LysekilsBostäder AB.

Förändringarna i förslaget till nytt ägardirektiv handlar främst om förtydliganden av bolagets mandat när det gäller förvärv och försäljningar av fastigheter, att en

marknadsvärdering av fastighetsbeståndet ska genomföras vartannat år samt att avkastningskravet har formulerats om. I bolagsordningen handlar det om

marginella textmässiga förändringar.

Kommunstyrelsen återremitterade 2020-01-29, § 25 ärendet för förtydligande av punkten om förvärv eller försäljning av fastigheter samt hur begreppet principiell beskaffenhet kan tydliggöras.

Beslutsunderlag

Förvaltningens tjänsteskrivelse 2020-02-26 Specifikt ägardirektiv för LysekilsBostäder AB Bolagsordning för LysekilsBostäder AB Protokoll från Lysekils Stadshus AB

protokoll från kommunstyrelsen 2020-01-29, § 25 Förslag till beslut på sammanträdet

Yngve Berlin (K): Avslag i ägardirektivet på punkten 2 under rubriken verksamhetens inriktning, ”Bolaget kan självt utan godkännande av

kommunfullmäktige under ett kalenderår förvärva eller försälja fastigheter

motsvarande maximalt 10 procent av det totala bokförda värdet av Byggnader och mark enligt bolagets senaste årsredovisning. Samråd ska dock ske med styrelsen i Lysekils Stadshus AB.”

Avslag i ägardirektivet på punkten 2 under rubriken ekonomiska mål, ”Bolaget ska generera en avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 3 %. Avkastning på totalt kapital definieras som: Rörelseresultat + finansiella intäkter dividerat med

balansomslutningen.”

Christina Gustavsson (S) och Ulf Hanstål (M): Bifall till förvaltningens förslag.

Beslutsgång

Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Christina Gustavssons m.fl. förslag.

Omröstning begärs

Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång:

Ja-röst till Christina Gustavssons m.fl. förslag Nej-röst till Yngve Berlins förslag

(29)

Kommunstyrelsen

Sammanträdesprotokoll

2020-03-04

2 (2)

Justerare Utdragsbestyrkande

Omröstningsresultat

Med 7 ja-röster och 2 nej-röst beslutar kommunstyrelsen enligt Christina Gustavssons m.fl. förslag.

Omröstningsbilaga

Ledamöter Parti Ja Nej Avstår

Jan-Olof Johansson S X

Emma Nohrén MP X

Ronald Rombrant LP X

Christina Gustavsson S X

Monica Andersson C X

Annette Calner LP X

Ulf Hanstål M X

Christoffer Zakariasson SD X

Yngve Berlin K X

Summa 8 1

Kommunstyrelsens beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta specifikt ägardirektiv samt bolagsordning för LysekilsBostäder AB.

(30)

Tjänsteskrivelse

Sid 1/2

Datum 2020-02-26

Dnr

LKS 2020-000017 Kommunstyrelseförvaltningen

Leif Schöndell,

leif.schondell@lysekil.se

Ägardirektiv och bolagsordning för LysekilsBostäder AB

Sammanfattning

Förändringarna i förslaget till nytt ägardirektiv handlar främst om förtydliganden av bolagets mandat när det gäller förvärv och försäljningar av fastigheter, att en marknadsvärdering av fastighetsbeståndet ska genomföras vartannat år samt att avkastningskravet har formulerats om. I bolagsordningen handlar det om marginella textmässiga förändringar.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta specifikt ägardirektiv samt bolagsordning för LysekilsBostäder AB.

Ärendet

Styrelsen i Lysekils Stadshus AB, som är moderbolag för de av Lysekils kommun helägda bolagen, gav 2019-08-29 VD (kommundirektören) i uppdrag att påbörja översynen av det gemensamma ägardirektivet, de bolagsspecifika ägardirektiven samt bolagsordningarna.

Bakgrunden till uppdraget att se över ägardirektiv och bolagsordningar var att nuvarande styrdokument i huvudsak är framtagna och beslutade under 2014. Det var alltså hög tid för en översyn, såväl innehållsmässigt som strukturellt. När det gäller strukturen så har Lysekils Stadshus dock konstaterat att strukturen på nuvarande dokument är bra. Det gjordes ett omfattande arbete 2014 och det finns ingen anledning att ändra på dokumentens utformning i stort. Däremot föreslås ett antal ändringar i sak samt en hel del redaktionella och språkliga förändringar.

(31)

Tjänsteskrivelse

Sid 2/2 Dnr

LKS 2020-000017

Förändringarna i förslaget till nytt specifikt ägardirektiv för LysekilsBostäder AB handlar främst om följande punkter:

 Förtydliganden av att bolaget ska vara verksamt i alla delar av kommunen med beaktande av affärsmässiga principer.

 Bolaget kan självt under ett kalenderår besluta om förvärv eller försäljningar av fastigheter motsvarande maximalt 10 procent av det bokförda värdet. Till följd av återremissen har denna punkt

kompletterats med att samråd ska ske med Lysekils Stadshus AB.

 Bolaget ska vartannat år genomföra en marknadsvärdering av fastighetsbeståndet.

 Justerade skrivningar om effektivitet och ständig förbättring, miljö- och klimathänsyn, hållbarhet samt medverkan i att göra Lysekils kommun till en attraktiv plats.

 Nytt ekonomiskt mål: Avkastning på lägst 3 procent av totalt kapital (tidigare 4 procent på justerat eget kapital).

Förändringarna i förslaget till reviderad bolagsordning handlar om marginella textmässiga förändringar.

Efter beslut i kommunfullmäktige ska det specifika ägardirektivet och bolagsordningen antas av bolagsstämman i LysekilsBostäder AB

Leif Schöndell Kommundirektör

Bilagor

Specifikt ägardirektiv för LysekilsBostäder AB Bolagsordning för LysekilsBostäder AB Protokoll från Lysekils Stadshus AB Beslutet skickas till

LysekilsBostäder AB Lysekil Stadshus AB

Kommunstyrelseförvaltningen

(32)

Sida 1 av 2

Särskilt ägardirektiv för Lysekils Bostäder AB

Dnr: LKS 2020-000017, antaget av kommunfullmäktige 2020-03-18, § xx.

Förutom detta särskilda ägardirektiv omfattas bolaget av det för samtliga bolag gemensamma ägardirektivet antaget av kommunfullmäktige 2020-02-12, § xx.

Ändamål med bolagets verksamhet

Bolaget ska i allmännyttigt syfte främja bostadsförsörjningen i Lysekils kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande. Bolaget ska svara för

förvaltning, produktion och utveckling av lägenheter, lokaler och bostadsområden i alla delar av kommunen med beaktande av affärsmässiga principer.

Ägarens krav

Verksamhetens inriktning

 Bolagets fastighetsbestånd ska ha en omfattning och spridning som svarar mot behoven för målgrupperna i de olika kommundelarna.

 Bolaget kan självt utan godkännande av kommunfullmäktige under ett kalenderår förvärva eller försälja fastigheter motsvarande maximalt 10 procent av det totala bokförda värdet av Byggnader och mark enligt bolagets senaste årsredovisning. Samråd ska dock ske med styrelsen i Lysekils

Stadshus AB

 Bolaget ska på affärsmässiga grunder bygga och förmedla bostäder för särskilda behov, till exempel trygghetsboenden och gruppbostäder.

 Bolaget ska medverka till att det i bostadsområden där bolaget har verksamhet skapas social gemenskap och integration.

 Bolaget ska fullgöra sina åtaganden gentemot hyresgästerna med hög leveranskvalitet och servicenivå så att bolaget är ett tryggt och långsiktigt alternativ inkluderande brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder.

 Bolaget ska fullgöra sina åtaganden på ett sådant sätt att bolaget säkerställer en långsiktig konkurrenskraft.

 Bolagets verksamhet ska bedrivas på affärsmässiga grunder under iakttagande av det kommunala ändamålet och syftet med verksamheten.

 Bolagets verksamhet ska präglas av effektivitet och ständig förbättring.

 Bolaget ska vartannat år genomföra en marknadsvärdering av sitt fastighetsbestånd. Denna ska genomföras av extern konsult eller kvalitetssäkras av extern part.

 Bolagets verksamhet ska präglas av miljö- och klimathänsyn.

 Hållbarhetsperspektivet ska vara vägledande i bolagets verksamheter.

 Bolaget ska vara en aktiv part i arbetet med att utveckla Lysekils kommun som en hållbar och attraktiv kommun vad avser boende, utbildning, näringsliv och livskvalitet.

(33)

Sida 2 av 2

 Bolaget ska i sin verksamhet och dess utveckling alltid beakta samordningsmöjligheter med den övriga kommunkoncernen och kommunens nämnder/förvaltningar.

Ekonomiska mål

 Bolagets avkastningskrav beaktar bolagets långsiktiga värdeskapande roll för Lysekils kommuns utveckling.

 Bolaget ska generera en avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 3 %.

Avkastning på totalt kapital definieras som:

Rörelseresultat + finansiella intäkter dividerat med balansomslutningen.

 Långsiktig ekonomisk styrka – bolaget ska minst ha en soliditet på 10 % och långsiktigt ha en soliditet på 15%.

Rapportering

Bolaget ska följa de av kommunen utfärdade anvisningarna för budget, verksamhetsplanering och bokslut.

Bolaget ska vad avser budget och ekonomisk uppföljning följa de riktlinjer och direktiv som utgår från kommunens centrala ekonomifunktion för att möjliggöra en samordning i hela kommunkoncernen.

(34)

Sida 1 av 3

Bolagsordning för Lysekils Bostäder AB

Dnr: LKS 2020-xxx, antagen av kommunfullmäktige 2020-02-12, § xx

§ 1 Firma

Bolagets firma är Lysekils Bostäder AB.

§ 2 Styrelsens säte

Styrelsen har sitt säte i Lysekils kommun, Västra Götalands län.

§ 3 Föremålet för bolagets verksamhet

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Lysekils kommun förvärva, äga, bebygga, förvalta, utveckla och försälja fastigheter eller tomträtter med

bostadslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar samt även med lokaler.

§ 4 Bolagets ändamål

Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen i Lysekils kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande.

Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer.

Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Lysekils kommun.

§ 5 Aktiekapital

Aktiekapitalet utgör lägst fyra miljoner (4 000 000) kronor och högst sexton miljoner (16 000 000) kronor.

§ 6 Antal aktier

Antalet aktier ska vara lägst 4 000 och högst 16 000.

§ 7 Styrelse

Styrelsen ska bestå av fem (5) ledamöter med tre (3) suppleanter.

Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Lysekils kommun för tiden från den årsstämman som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättas intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige utser ordförande och vice ordförande i styrelsen.

(35)

Sida 2 av 3

§ 8 Revisorer och lekmannarevisorer

För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en auktoriserad huvudansvarig revisor med suppleanter. Deras uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. Som revisor kan även ett registrerat revisionsbolag utses.

För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor ska kommunfullmäktige i Lysekils kommun utse två lekmannarevisorer.

§ 9 Räkenskapsår

Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår.

§ 10 Kallelse till bolagsstämma

Kallelse till bolagsstämma, som ska hållas i Lysekil, och andra meddelanden till aktieägarna ska ske genom brev med posten eller via e-post. Kallelse till

bolagsstämma ska ske tidigast fyra och senast två veckor före stämman. Kallelse till bolagstämma ska anslås på kommunens digitala anslagstavla.

§ 11 Årsstämma

Årsstämma (ordinarie bolagsstämma) hålls årligen inom 6 månader efter räkenskapsårets utgång. På årsstämman ska följande ärenden förekomma:

1. Stämmans öppnande.

2. Val av ordförande och sekreterare vid stämman.

3. Upprättande och godkännande av röstlängd.

4. Val av en eller två protokollsjusterare.

5. Fastställande av dagordning.

6. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad.

7. Föredragning av årsredovisning, revisionsberättelse samt lekmannarevisorernas granskningsrapport.

8. Beslut om:

a) fastställande av resultaträkning och balansräkning

b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen

c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören d) fastställande av arvoden åt styrelse, revisor och lekmannarevisorer e) val av revisor när så ska ske

(36)

Sida 3 av 3 9. Anmälan av styrelseledamöter och ersättare som enligt § 7 förrättats av

kommunfullmäktige

10. Övriga ärenden, vilka ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen.

§ 12 Inspektionsrätt

Kommunstyrelsen i Lysekils kommun äger ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet.

Kommunfullmäktiges ledamöter i Lysekils kommun samt ledamöter i moderbolagets styrelse har rätt att närvara och yttra sig vid bolagsstämma.

Allmänheten har rätt att närvara vid bolagsstämma, såvida inte stämman för visst tillfälle beslutar annat.

§13 Kommunfullmäktiges rätt

Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Lysekils kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut fattas i verksamheten, som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.

§ 14 Ändring av bolagsordning

Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Lysekils kommun.

(37)

LYSEKILS KOMMUN Styrelseprotokoll Lysekils Stadshus AB

2020-01-15

2 (2)

Justerare: Utdragsbestyrkande:

§ 1 Mötets öppnande

Ordföranden hälsar välkommen, förrättar upprop och förklarar mötet öppnat.

§ 2 Val av justerare

Styrelsen beslutar att utse Ronald Rombrant att justera dagens protokoll.

§ 3 Godkännande av dagordning

Styrelsen beslutar att godkänna upprättat förslag till dagordning

§ 4 Beslutsärende: Ägardirektiv

Styrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta upprättat förslag till Gemensamt ägardirektiv för helägda bolag samt specifika ägardirektiv och

bolagsordningar för Havets Hus i Lysekil AB, Lysekilsbostäder AB, Leva i Lysekil AB och Lysekils Stadshus AB.

§ 5 Beslutsärende: Koncernbidrag i bokslut 2019

Styrelsen beslutar att godkänna följande fördelning av koncernbidrag inom koncernen Lysekils Stadshus AB i bokslut 2019:

LysekilsBostäder AB 2,5 mnkr till Lysekils Stadshus AB Leva i Lysekil AB 4,2 mnkr till Lysekils Stadshus AB Lysekils Stadshus AB 1,6 mnkr till Havets Hus i Lysekil AB

Enligt Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska koncernbidraget från LysekilsBostäder AB beslutas av kommunfullmäktige varför ärendet i denna del behandlas vidare i kommunstyrelse/kommunfullmäktige.

§ 6 Avslutning

Ordföranden förklarade styrelsemötet avslutat.

Bilagor:

1. Gemensamt ägardirektiv

2. Särskilt ägardirektiv för Havets Hus i Lysekil AB 3. Särskilt ägardirektiv för LysekilsBostäder AB 4. Särskilt ägardirektiv för Leva i Lysekil AB 5. Särskilt ägardirektiv för Lysekils Stadshus AB 6. Bolagsordning för Havets Hus i Lysekil AB 7. Bolagsordning för LysekilsBostäder AB 8. Bolagsordning för Leva i Lysekil AB 9. Bolagsordning för Lysekils Stadshus AB

(38)

Kommunstyrelsen

Sammanträdesprotokoll

2020-03-04

1 (1)

Justerare Utdragsbestyrkande

§ 49 Dnr 2020-000036

Koncernbidrag från LysekilsBostäder AB till Lysekils Stadshus AB i bokslut 2019

Sammanfattning

Styrelsen för Lysekils Stadshus AB har den 15 januari 2020 beslutat att godkänna att LysekilsBostäder AB lämnar 2,5 mnkr i koncernbidrag till Lysekils Stadshus AB per den 31 december 2019. Detta har också kommunicerats till LysekilsBostäder AB:s styrelse.

Värdeöverföringar från ett kommunalt bostadsbolag regleras i § 3-6 i Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. En sådan värdeöverföring, som inte får överstiga hälften av det nettoöverskott som

uppkommit vid avyttring av fastigheter, ska ha föregåtts av kommunfullmäktiges beslut.

Beslutsunderlag

Förvaltningens tjänsteskrivelse 2020-02-14 Protokoll från Lysekils Stadshus AB 2020-01-15 Förslag till beslut på sammanträdet

Yngve Berlin (K): Avslag på förvaltningens förslag.

Christina Gustavsson (S): Bifall till förvaltningens förslag.

Beslutsgång

Ordförande ställer förslagen motvarandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Christina Gustavssons förslag.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna att LysekilsBostäder AB lämnar 2,5 mnkr i koncernbidrag till Lysekils Stadshus AB per den 31 december 2019.

(39)

Tjänsteskrivelse

Sid 1/2

Datum 2020-02-14

Dnr

LKS 2020-000036 Ekonomiavdelningen

Jonas Malm, 0523-61 31 23 jonas.malm@lysekil.se

Koncernbidrag från LysekilsBostäder AB till Lysekils Stadshus AB i bokslut 2019

Sammanfattning

Styrelsen för Lysekils Stadshus AB har den 15 januari 2020 beslutat att godkänna att LysekilsBostäder AB lämnar 2,5 mnkr i koncernbidrag till Lysekils Stadshus AB per den 31 december 2019. Detta har också kommunicerats till LysekilsBostäder AB:s styrelse.

Värdeöverföringar från ett kommunalt bostadsbolag regleras i § 3-6 i Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. En sådan värdeöverföring, som inte får överstiga hälften av det nettoöverskott som

uppkommit vid avyttring av fastigheter, ska ha föregåtts av kommunfullmäktiges beslut.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna att LysekilsBostäder AB lämnar 2,5 mnkr i koncernbidrag till Lysekils Stadshus AB per den 31 december 2019.

Ärendet

En utav huvuduppgifterna för styrelsen i Lysekils Stadshus AB, vilket också anges i detta bolags ägardirektiv, är att säkerställa att koncernen utnyttjar möjligheterna till resultatutjämningar på ett ekonomiskt rationellt sätt och till största ekonomiska nytta för Lysekils kommun.

Det kommunala bostadsbolaget LysekilsBostäder AB kommer att redovisa ett mycket starkt resultat i sina räkenskaper för 2019. Genom konstruktionen med bolagskoncern finns möjligheten till resultatutjämning mellan bolag ägda av Lysekils kommun genom Lysekils Stadshus AB.

LysekilsBostäder AB redovisar nettoöverskott som uppkommit vid avyttring av fastigheter på drygt 5 mnkr. I enlighet med Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag får värdeöverföring ske med högst hälften av detta nettoöverskott. Det innebär att värdeöverföring i form av koncernbidrag kan lämnas från LysekilsBostäder AB till Lysekils Stadshus AB med 2,5 mnkr. Koncernbidraget redovisas i de båda bolagen i räkenskaperna per den 31 december 2019 och regleras likvidmässigt efter det att bolagsstämma ägt rum i LysekilsBostäder AB. En

förutsättning är dock att det föregås av kommunfullmäktiges beslut, vilket ska ske senast på dagen för revisionsberättelsens avlämnande.

Förvaltningen ser positivt på att utnyttja möjligheterna till resultatutjämningar på ett ekonomiskt rationellt sätt och till största ekonomiska nytta för Lysekils

kommun. De positiva konsekvenserna är minskat skatteuttag i koncernen totalt sett. De negativa konsekvenserna är försumbara. På grund av det starka resultatet

(40)

Tjänsteskrivelse

Sid 2/2 Dnr

LKS 2020-000036

2019 för LysekilsBostäder AB, även efter lämnat koncernbidrag, bibehålls en god soliditet i bolaget."[Klicka och skriv text här]"

Leif Schöndell

Kommundirektör Eva-Marie Magnusson

Ekonomichef

Bilaga

Protokoll från Lysekils Stadshus AB 2020-01-15 Beslutet skickas till

LysekilsBostäder AB

(41)

Kommunstyrelsen

Sammanträdesprotokoll

2020-03-04

1 (2)

Justerare Utdragsbestyrkande

§ 50 Dnr 2020-000069

Fullmäktigeberedning - Lysekil 2050

Sammanfattning

Demografiska förändringar och andra faktorer i vår omvärld medför ökade behov och ökade krav på de välfärdstjänster som kommunen ska leverera. Detta ska hanteras med en ekonomi som inte utvecklas i samma omfattning. Det är därför angeläget att inleda ett arbete med att ta fram åtgärder för strukturella förändringar av kommunens verksamheter som leder till att vi använder våra gemensamma resurser på ett klokt sätt behöver därför genomföras.

Ett sådant arbete skulle med fördel kunna ledas av en fullmäktigeberedning med ett tydligt avgränsat uppgiftsområde. En fullmäktigeberedning med representanter från fullmäktiges samtliga partier skulle ha goda förutsättningar att tillföra ett adekvat och värdefullt underlag till en hållbar politik som kan arbeta fram strategier med nödvändiga och långsiktiga strukturella åtgärder. Detta ligger väl i linje med kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen i budget 2020 med plan 2021 och 2022. Målsättningen är att möta framtidens utmaningar kopplade till

kommunens uppdrag som en välfärdsleverantör.

Beslutsunderlag

Förvaltningens tjänsteskrivelse 2020-02-11 Förslag till beslut på sammanträdet

Jan-Olof Johansson (S): Bifall till förvaltningens förslag.

Ronald Rombrant (LP): Tilläggsförslag 1, Beredningen ska senast 2020-09-16 till fullmäktige lämna en beskrivning hur beredningen avser att ta sig an uppdraget.

Tilläggsyrkande 2: Partierna ska senast 2020-04-15 till fullmäktiges presidie lämna förslag på person som ska ingå i beredningen.

Beslutsgång

Ordförande frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt Jan-Olof Johanssons förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget.

Ordförande frågar om kommunstyrelsen kan godkänna Ronald Rombrants tilläggsförslag att beredningen ska senast 2020-09-16 lämna en beskrivning till fullmäktige hur beredningen avser att ta sig an uppdraget och finner att

kommunstyrelsen godkänner tilläggsförslaget.

Ordförande frågar om kommunstyrelsen kan godkänna Ronald Rombrants

tilläggsförslag att partierna ska senast 2020-04-15 till fullmäktiges presidie lämna förslag på person som ska ingå i beredningen och finner att kommunstyrelsen godkänner tilläggsförslaget.

(42)

Kommunstyrelsen

Sammanträdesprotokoll

2020-03-04

2 (2)

Justerare Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att:

1. Tillsätta en fullmäktigeberedning kallad Lysekil 2050-beredningen.

2. Beredningens uppgiftsområde är hållbar och framtida utveckling.

3. Beredningens uppdrag är att beskriva och ge förslag på strukturella åtgärder enligt det uppdrag som kommunfullmäktige beslutade om i juni 2019 i samband med behandlingen av budget för kommande år – Lysekil 2050.

4. Beredningen uppdrag ska slutredovisas under innevarande mandatperiod 5. Beredningen består av en ledamot från varje parti som är representerat i

fullmäktige, utan ersättare.

6. Beredningen ska ha tillgång till tjänstemannastöd i form av en beredningskoordinator/administratör.

7. Beredningen ska senast 2020-09-16 lämna en beskrivning till fullmäktige hur beredningen avser att ta sig an uppdraget.

8. Partierna ska senast 2020-04-15 till fullmäktiges presidie lämna förslag på person som ska ingå i beredningen.