Europeiska unionens råd
Bryssel den 16 december 2014 (OR. en)
16583/14
AELE 62 EEE 79 N 35 ISL 38 FL 8 CH 46 AND 6 MC 6 SM 6 MI 984 FISC 227 LÄGESRAPPORT
från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna
Föreg. dok. nr: 16325/1/14 REV 1 AELE 61 EEE 78 N 34 ISL 37 FL 7 CH 45 AND 5 MC 5 SM 5 MI 976 FISC 224
Ärende: Rådets slutsatser om en homogen utvidgad inre marknad och om EU:s förbindelser med västeuropeiska länder utanför EU
För delegationerna bifogas rådets slutsatser om en homogen utvidgad inre marknad och om EU:s förbindelser med västeuropeiska länder utanför EU, vilka antogs av rådet (allmänna frågor) den 16 december 2014.
BILAGA
RÅDETS SLUTSATSER
OM EN HOMOGEN UTVIDGAD INRE MARKNAD
OCH OM EU:S FÖRBINDELSER MED VÄSTEUROPEISKA LÄNDER UTANFÖR EU 1. I enlighet med sina slutsatser av den 20 december 2012 har rådet gjort en bedömning av det
övergripande läget i EU:s förbindelser med Republiken Island, Furstendömet Liechtenstein, Konungariket Norge och Schweiziska edsförbundet. Med beaktande av utvecklingen av förbindelserna med Furstendömet Andorra, Furstendömet Monaco och Republiken San Marino, har dessa länder inkluderats. Rådet kommer om två år på nytt utvärdera läget i dessa förbindelser på lämpligt sätt.
EUROPEISKA UNIONENS VÄSTEUROPEISKA GRANNLÄNDER
2. Förbindelserna med dessa sju särskilda partner är viktiga för EU, och EU och dessa partner har inte bara gemensam geografi och historia, utan även gemensamma intressen, värderingar, inre och yttre gränser, en gemensam europeisk identitet samt stabila marknadsekonomier som är djupt integrerade i EU:s utvidgade inre marknad. Rådet betonar att den utvidgade inre marknaden och partnerskapet mellan EU och de västeuropeiska länder som inte är
medlemmar i unionen utgör den bästa garantin för långsiktigt delat välstånd och är avgörande för att säkerställa fred och stabilitet i Europa.
3. EU:s förbindelser med de västeuropeiska länder som inte är medlemmar av unionen är utmärkta. De har utvecklats under åren, bortom aspekten integration av ekonomier och marknader, till att omfatta de flesta av EU:s politikområden. Ekonomisk integration är fortfarande central för förbindelserna och har direkta följder både för den europeiska
marknaden som helhet och för dess medborgare, arbetstagare och företag. Under hösten 2012 utförde EU, i linje med liknande åtgärder som genomförts av dess västeuropeiska
grannländer, en omfattande översyn av de olika metoderna för denna integration.
Kommissionen offentliggjorde arbetsdokumentet A review of the functioning of the European
4. Rådet betonar att EU bör ha ett konsekvent förhållningssätt gentemot partner utanför EU som deltar i den utvidgade inre marknaden och som likställs med EU:s medlemsstater för detta deltagande. Rådet noterar att det åligger alla stater som deltar i den utvidgade inre marknaden att säkerställa dess integritet och enhetlighet samt att medborgarna och företagen i dessa stater fullt ut och på lika villkor utnyttjar sina rättigheter inom marknaden. Rådet noterar också att unionen samtidigt som den upprättar en inre marknad främjar ekonomisk och social
sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna. Rådet välkomnar den kontroll av att den utvidgade inre marknaden fungerar väl som genomförts av Europaparlamentet och de nationella parlamenten i alla de stater som deltar i den utvidgade inre marknaden.
5. Rådet gjorde en översyn av EU:s samarbete med de västeuropeiska länder som inte är
medlemmar i unionen på vissa områden för EU:s yttre åtgärder, nämligen utvecklingsbistånd, samarbete i multilaterala forum och gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, inbegripet mänskliga rättigheter och restriktiva åtgärder. Rådet noterade att dessa länders samarbete med EU på dessa områden är utmärkt och att deras åtgärder i de flesta fall stämmer överens med eller kompletterar EU:s åtgärder. Rådet välkomnar och är berett att främja denna naturliga allians.
FURSTENDÖMET LIECHTENSTEIN
6. Rådet lovordar Liechtenstein för dess fortsatt utmärkta nivå av genomförande av EU:s regelverk med betydelse för EES och dess försök att få till stånd lösningar på de kvarstående frågorna om införlivandet av relevanta delar av EU:s regelverk i EES-avtalet. Rådet noterar med tillfredsställelse att Liechtenstein, när det gäller att som ett litet land genomföra EU:s regelverk, delar med sig av sin omfattande erfarenhet till andra små västeuropeiska länder som är intresserade av att utvidga sitt deltagande i EU:s inre marknad.
7. Rådet noterar att Liechtenstein inte bara är ett finanscentrum, utan också ett industricentrum med dynamiska sektorer såsom naturläkemedel, teknik och spetsteknologi.
8. Rådet erinrar om slutsatserna från mötet i Europeiska rådet den 20–21 mars 2014 där Liechtenstein uppmanades att fullt ut åta sig att genomföra den nya globala standarden för automatiskt informationsutbyte om finansiella konton som har utarbetats av OECD och godkänts av G20. I detta sammanhang välkomnar rådet Liechtensteins åtagande att snabbt anta OECD:s globala standard för automatiskt informationsutbyte om finansiella konton.
9. Rådet konstaterar med tillfredsställelse att de pågående förhandlingarna om översynen av avtalet om beskattning av inkomster från sparande bygger på det automatiska
informationsutbytet om finansiella konton, vilket återspeglar utvecklingen av motsvarande EU-regelverk och den senaste internationella utvecklingen. I enlighet med slutsatserna från mötet i Europeiska rådet den 20–21 mars 2014, där kommissionen uppmanas att snarast driva förhandlingarna med dessa länder vidare med sikte på att slutföra dem före årets slut,
framhåller rådet vikten av att dessa förhandlingar om ett reviderat avtal slutförs snabbt så att överensstämmelse kan säkerställas med EU:s uppdaterade regelverk och med den
internationella utvecklingen, särskilt den nya globala standarden för automatiskt informationsutbyte om finansiella konton som utarbetats av OECD.
10. När det gäller dialogen om skatteåtgärder som utgör skadlig skattekonkurrens uppmanar rådet med eftertryck Liechtenstein att stärka dialogen med EU med målet att tillämpa principerna och alla kriterierna i EU:s uppförandekod för företagsbeskattning.
11. Rådet välkomnar ett fortsatt gott samarbete med Liechtenstein på en rad andra områden, särskilt på området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. I detta sammanhang lovordar rådet Liechtensteins aktiva åtagande för människorättsfrågor inom FN-systemet.
REPUBLIKEN ISLAND
12. EU:s förbindelser med Island har under de senaste åren präglats av förhandlingar om Islands anslutning till EU, vilka sköts upp av den isländska regeringen i maj 2013, och de påföljande diskussionerna i Island om landets framtida EU-politik.
13. Samtidigt som man till fullo respekterar den isländska regeringens beslut att avbryta
förhandlingarna betonar rådet på nytt sin åsikt att Islands anslutning är till ömsesidigt gagn, och rådet är redo att fortsätta förhandlingsprocessen i linje med villkoren i förhandlingsramen i den händelse Island skulle återuppta förhandlingarna. Rådet har noterat Islands regerings avsikt att vidareutveckla Islands EU-politik på grundval av ett intensifierat samarbete enligt EES-avtalet och kommer med intresse att följa konkretisering av denna politik.
14. När det gäller samarbete enligt EES-avtalet, och för att säkerställa att regelverket för den inre marknaden är homogent i hela EES, uppmanar rådet Island att snabbt och avsevärt öka sina politiska och administrativa åtgärder för att fullgöra sina skyldigheter enligt avtalet om ett snabbt införlivande och genomförande av EU-lagstiftning av betydelse för EES. Rådet
uppmanar Islands regering att mer aktivt fullfölja sin aviserade politik att effektivt genomföra EES-avtalet.
15. Rådet välkomnar Islands fortsatta ekonomiska återhämtning samtidigt som man uppmuntrar de isländska myndigheterna att fortsätta att ta itu med kvarstående ekonomiska frågor, framför allt kapitalkontrollerna, genom att göra ytterligare framsteg med genomförandet av sin
strategi för att gradvis avskaffa dessa kontroller i enlighet med den förutsedda
makroekonomiska och finansiella stabiliteten. Rådet betonar att tillfälliga restriktioner kan införas på grundval av bestämmelserna i artikel 43 i EES-avtalet.
16. Rådet uppmanar Island att fortsätta att göra framsteg i inrättandet av sitt system för skydd av geografiska beteckningar, och båda sidor att återuppta förhandlingarna om liberalisering av handeln med obearbetade jordbruksprodukter samt om skydd av geografiska beteckningar.
Rådet uppmanar Island att anta den planerade lagstiftningen för skydd av geografiska beteckningar så snart som möjligt för att möjliggöra ett samtidigt slutförande av förhandlingarna inom ovannämnda områden.
17. Vad gäller samarbetet på fiskeområdet erinrar rådet om ingåendet i mars i år av ett femårigt avtal mellan några av kuststaterna (EU, Norge och Färöarna) om förvaltningen av
makrillbestånden, och noterar att detta ger en möjlighet för den fjärde kuststaten, Island, att ansluta sig ett senare skede.
18. Rådet uttrycker sin oro över att den isländska regeringen alltjämt tillåter jakt på sillval och vikval och uppmanar Island att respektera det internationellt överenskomna moratoriet för kommersiell valfångst, som inrättats inom ramen för Internationella valfångstkommissionen och att dra tillbaka sina reservationer enligt konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter (Cites) för dessa och andra marina arter.
19. Rådet uppskattar det utmärkta samarbetet med Island vilket har stärkts ytterligare under de senaste två åren, särskilt när det gäller rättsliga och inrikes frågor, gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp), samt miljö och klimatförändringar (särskilt inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och det gemensamma
uppfyllandet av Kyotoprotokollet). Rådet är redo att intensifiera samarbetet med Island inom dessa och andra områden av gemensamt intresse.
20. Vad gäller politiken för Arktis, upprepar rådet sitt intresse för att ytterligare stärka samarbetet, och välkomnar Islands starka stöd för EU:s observatörsstatus i Arktiska rådet.
KONUNGARIKET NORGE
21. Förbindelserna med Norge är täta och stabila och har fortlöpande fördjupats under de senaste två åren. I detta sammanhang välkomnar rådet den nya politiska strategi avseende Europa som intagits av den norska regeringen som uppföljning till Norges EES-översyn och utnämningen av en minister för EES- och EU-frågor vid statsministerns kansli i Norge, samt
offentliggörandet den 11 juni 2014 av regeringens nya strategi för samarbete med EU "Norge i Europa 2014–2017". Rådet ser fram emot genomförandet av denna nya strategi.
22. Rådet uppskattar det mycket nära samarbetet med Norge inom området gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp). Rådet ser fram emot att fortsätta detta nära samarbete som grundar sig på gemensamma värderingar såsom den vikt som tillmäts demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter.
23. Vad gäller samarbetet på energiområdet noterar rådet med tillfredsställelse att Norge förblir en pålitlig partner för EU som viktigaste leverantör av gas och olja. Rådet inser till fullo hur viktigt detta samarbete är för energitryggheten i EU, liksom hur betydelsefullt Norges bidrag är för fullbordandet av den inre marknaden för energi. Rådet noterar dock att det tredje energipaketet ännu inte har genomförts i Norge, och efterlyser ökade insatser för ett snabbt införlivande i EES-avtalet. Rådet framhåller vikten av det nära samarbetet med Norge om klimatförändringar, särskilt inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och ser fram emot att fortsätta detta samarbete.
24. Vad gäller politiken för Arktis, upprepar rådet sitt intresse för att ytterligare stärka samarbetet, och välkomnar Norges starka stöd för EU:s observatörsstatus i Arktiska rådet.
25. Rådet fäster särskild vikt vid att uppnå ytterligare liberalisering av handeln avseende jordbruksprodukter med Norge. Därför välkomnar rådet det överhängande inledandet av förhandlingar med Norge om liberalisering av handeln med jordbruksprodukter enligt artikel 19 i EES-avtalet, och hoppas på avsevärda framsteg i dessa förhandlingar. Dessutom erinrar rådet om den norska regeringens föresatser under 2013 som ledde till att EU förväntar sig att vissa skadliga tulltaxebestämmelser ska återkallas, och uppmanar Norge att återkalla dessa åtgärder. Rådet uppmanar Norge att inleda förhandlingar med EU om liberalisering av handeln med bearbetade jordbruksprodukter. Avslutningsvis understryker rådet betydelsen av välfungerande handelsförfaranden och understryker behovet av att fortsätta det nära
samarbetet med Norge på detta område.
26. Rådet bekräftar sitt starka stöd för att upprätthålla det internationella moratoriet för
kommersiell valfångst som inrättats inom ramen för Internationella valfångstkommissionen och för förteckning av valar och andra marina arter enligt konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter (Cites). Rådet uppmanar Norge att ompröva sin ståndpunkt i dessa frågor.
27. När det gäller samarbetet inom ramen för EES-avtalet, och för att säkerställa att regelverket för den inre marknaden är homogent i hela EES, uppmanar rådet Norge att snabbt och
påtagligt öka sina politiska och administrativa åtgärder för att fullgöra sina skyldigheter enligt avtalet om ett snabbt införlivande och genomförande av EU-lagstiftning av betydelse för EES.
EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET
28. Rådet erkänner den viktiga roll som EES-avtalet haft under de senaste 20 åren för att främja ekonomiska förbindelser och integrering på den inre marknaden mellan EU och Eftastaterna i EES. Det noterar att samarbete enligt EES-avtalet med de tre Eftastaterna Norge, Island och Liechtenstein fungerar väl.
29. Rådet välkomnar undertecknandet i april 2014 med Eftastaterna i EES av ett avtal om
utvidgning av EES-avtalet så att det omfattar även Kroatien och av tre tillhörande avtal. Rådet välkomnar dessutom att Eftastaterna i EES deltar i flera EU-program för perioden 2014 – 2020, som omfattar en rad olika områden, t.ex. forskning, utbildning, civilskydd,
satellitnavigering, miljöfrågor och samarbete i hälsofrågor.
30. Rådet uttrycker sin uppskattning över den solidaritet som Norge, Island och Liechtenstein visar inom ramen för EES och Norges finansiella mekanismer (2009–2014), som syftar till att minska de sociala och ekonomiska skillnaderna i EES, och uttrycker sin tillfredsställelse över de framgångsrika projekt och initiativ som finansieras genom dessa mekanismer. Det
välkomnar överenskommelsen mellan alla parter när det gäller det fortsatta behovet av att ytterligare minska dessa skillnader. Med tanke på hur betydande de bestående skillnaderna är, däribland skillnader till följd av extra hög ungdomsarbetslöshet, och mot bakgrund av att de tidigare finansiella mekanismerna löpte ut den 30 april 2014, uppmanar rådet till förnyade ansträngningar att snabbt slutföra de pågående förhandlingarna om förnyande av dessa
mekanismer. EES-rådet noterar också att det, parallellt med förhandlingarna om de finansiella mekanismerna, pågår förhandlingar om bilaterala frågor mellan EU och de enskilda
Eftastaterna i EES och efterlyser ett snabbt slutförande även av de förhandlingarna.
31. Rådet uttrycker sin tillfredsställelse över avtalet mellan EU och EES/Efta, vilket noterades av EU:s och EES/EFTA:s finans- och ekonomiministrar vid deras informella möte den 14 oktober 2014, om principerna för införlivande av EU-förordningarna om inrättande av europeiska tillsynsmyndigheter på området för finansiella tjänster med EES-avtalet. Rådet hoppas att det tekniska arbetet med förberedelserna inför införlivandet av dessa förordningar kommer att slutföras så snart som möjligt.
32. Rådet noterar dock med oro återkommande eftersläpningar och förseningar som uppkommer under hela förfarandet med införlivande av unionslagstiftning i EES-avtalet samt i
genomförandet och efterlevnaden av relevant lagstiftning i Eftastaterna i EES. I detta sammanhang framhåller rådet med eftertryck behovet av förnyade ansträngningar i syfte att säkerställa enhetlighet och rättslig säkerhet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
33. Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som Eftastaterna i EES under de senaste åren har gjort för att öka takten i införlivandet, men rådet beklagar att dessa insatser
fortfarande är otillräckliga för att man effektivt och på ett övergripande sätt ska kunna ta itu med de problem som finns. Det noterar särskilt att ifrågasättandet av EU-lagstiftningens betydelse för EES av Eftastaterna i EES, det omfattande utnyttjandet av möjligheten enligt avtalet att begära anpassningar och undantag, samt förseningar i uppfyllandet av
konstitutionella krav och i genomförandet och tillämpningen av redan antagen EES-
lagstiftning i Eftastaterna i EES, bidrar till en fragmentering av den inre marknaden och till asymmetriska rättigheter och skyldigheter för ekonomiska aktörer. Rådet uppmuntrar Eftastaterna i EES att aktivt arbeta för att lagstiftning av betydelse för EES ska införas och tillämpas på ett sätt som är hållbart och strömlinjeformat eftersom detta är av avgörande betydelse för att trygga den allmänna konkurrenskraften i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
FURSTENDÖMET ANDORRA, FURSTENDÖMET MONACO OCH REPUBLIKEN SAN MARINO
34. Rådet noterar med tillfredsställelse att EU:s förbindelser med Andorra, Monaco och San Marino kännetecknas av en hög nivå av stabilitet och samarbete.
35. Rådet välkomnar den uttalade avsikten att Andorra, Monaco och San Marino ska utveckla närmare förbindelser med EU särskilt när det gäller deras ökade deltagande på den inre marknaden, och välkomnar deras initiativ att anpassa sin lagstiftning till gemenskapens regelverk och stärka den offentliga förvaltningens förmåga.
36. Rådet upprepar sitt åtagande att knyta närmare kontakter med Andorra, Monaco och San Marino, och erinrar om sin ståndpunkt i slutsatserna från december 2013 att en närmare associering med de tre staterna ligger i EU:s intresse. Med hänsyn till hur betydelsefullt det är att ha en samordnad strategi ser rådet fram emot att fördjupa och förstärka sina nuvarande
37. I detta sammanhang välkomnar rådet den rekommendation att inleda förhandlingar med Andorra, Monaco och San Marino om ett eller flera associeringsavtal som förelades rådet av kommissionen i mars, och ser fram emot att förhandlingar inleds när EU:s interna förfaranden för att bemyndiga inledandet av förhandlingar har slutförts. Rådet kommer i dessa
förhandlingar att inrikta sig på ett så omfattande genomförande som möjligt av principerna för EU:s inre marknad, samtidigt som man beaktar den särskilda situationen i dessa tre länder i enlighet med förklaringen om artikel 8 i fördraget om Europeiska unionen.
38. Rådet är övertygat om att starkare och djupare förbindelser med Andorra, Monaco och San Marino kommer att bidra till att befästa ett Europa grundat på värden såsom respekt för mänsklig värdighet, frihet, demokrati, rättsstatsprincipen och respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, jämlikhet och solidaritet samt till att främja dessa värderingar på den internationella arenan.
39. Rådet lovordar samarbetet med Andorra, Monaco och San Marino när det gäller
utrikespolitik, inklusive samordning i internationella forum och de tre staternas frivilliga anpassning från fall till fall till EU:s ställningstaganden och deklarationer, och riktar uppmärksamheten på vikten av anpassning till EU:s restriktiva åtgärder. EU är redo att tillsammans med de tre länderna undersöka möjligheterna att främja detta samarbete.
40. Rådet erinrar om slutsatserna från mötet i Europeiska rådet den 20–21 mars 2014 i vilka Andorra, Monaco och San Marino uppmanades att fullt ut åta sig att genomföra den nya globala standarden för automatiskt informationsutbyte om finansiella konton som har utarbetats av OECD och godkänts av G20. Rådet välkomnar i detta sammanhang Andorras, Monacos och San Marinos åtagande att anta OECD:s globala standard för automatiskt
informationsutbyte om finansiella konton och särskilt åtagandet från San Marino om ett tidigt antagande av standarden.
41. Rådet konstaterar med tillfredsställelse att de pågående förhandlingarna om översynen av avtalet om beskattning av inkomster från sparande mellan EU och Andorra, Monaco och San Marino bygger på det automatiska utbytet av information om finansiella konton, vilket återspeglar utvecklingen av motsvarande EU-regelverk och den senaste internationella utvecklingen. I enlighet med slutsatserna från mötet i Europeiska rådet den 20–21 mars 2014 framhåller rådet vikten av att dessa förhandlingar om reviderade avtal slutförs snabbt så att överensstämmelse kan säkerställas med EU:s uppdaterade regelverk och med den
internationella utvecklingen, särskilt den nya globala standarden för automatiskt informationsutbyte om finansiella konton som utarbetats av OECD.
42. Rådet uppmanar med eftertryck Andorra, Monaco och San Marino och att åta sig att genomföra miniminormerna för god förvaltning i skattefrågor, däribland principerna och kriterierna i EU:s uppförandekod för företagsbeskattning.
SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET
43. De allt närmare förbindelserna mellan EU och Schweiz under de senaste decennierna har bidragit till stabilitet och välstånd i Europa. Rådet är övertygat om att det ligger i både Schweiz och EU:s intresse att stärka förbindelserna på grunder som fullt ut respekterar den inre marknadens rättsliga principer.
44. Rådet fastslår på nytt att Schweiz genom att delta i delar av EU:s inre marknad och politik inte bara medverkar i en bilateral förbindelse utan också blir deltagare i ett multilateralt projekt. Det noterar Schweiz federala regerings upprepade bekräftelse i december 2013 av landets engagemang för ett sektoriellt tillvägagångssätt. EU anser att en ambitiös och
omfattande omstrukturering av det befintliga systemet med sektorsavtal skulle vara till gagn för både EU och Schweiz. En förutsättning för vidareutvecklingen av ett bilateralt
tillvägagångssätt är att det inrättas en gemensam institutionell ram för befintliga och framtida avtal genom vilka Schweiz deltar i EU:s inre marknad, i syfte att säkerställa att den inre marknaden är homogen och rättssäker. Rådet välkomnar att förhandlingar om en sådan ram inleddes i maj 2014, förväntar sig ytterligare insatser för att gå vidare med dessa förhandlingar och upprepar att inga ytterligare avtal om schweiziskt deltagande på den inre marknaden kommer att ingås utan en sådan ram. Dessutom kommer rådet att genomföra en övergripande bedömning av förbindelserna mellan EU och Schweiz innan de beslutar om slutsatserna av de institutionella förhandlingarna och andra eventuella förhandlingar med koppling till Schweiz tillträde till den inre marknaden. Avtal på andra områden kommer att övervägas noggrant, och EU kommer att göra en intresseavvägning från fall till fall.
45. Rådet har noterat resultatet av en omröstning i Schweiz om ett folkinitiativ "mot massinvandring" den 9 februari 2014 och den genomförandeplan som den schweiziska
regeringen lade fram i juni 2014. Rådet respekterar fullständigt Schweiz interna demokratiska förfaranden, men bekräftar återigen avslaget i juli 2014 på Schweiz begäran om att
omförhandla avtalet. Det anser att den fria rörligheten för personer är en grundpelare i EU:s politik och att den inre marknaden och dess fyra friheter är odelbara. Rådet bekräftar sin uppfattning att det planerade genomförandet av omröstningsresultatet hotar att undergräva kärnan i förbindelserna mellan EU och Schweiz, de så kallade bilaterala I-avtalen, och väcker tvivel om Schweiz associering till Schengenregelverket och Dublinregelverket och landets deltagande i vissa EU-program. Rådet noterar även det kraftfulla avvisandet av de mycket strikta gränser för invandring som anges i det så kallade Ecopop-initiativet av den 30
46. EU förväntar sig att Schweiz lever upp till sina skyldigheter enligt avtalet om fri rörlighet för personer och andra avtal som ingåtts med EU. Rådet förväntar sig vidare att Schweiz fullt ut säkerställer att EU-medborgare som arbetar eller bor på landets territorium, oavsett när de bosatte sig och började arbeta i Schweiz, kan utöva eller fortsätta utöva sina erhållna rättigheter utan begränsningar, och med en garanti om att resultatet av folkinitiativet inte kommer att få negativa följder för dem. Vid överträdelser av principerna ovan förbehåller sig rådet rätten att avsluta de ovan nämnda institutionella förhandlingarna och andra
förhandlingar med koppling till den inre marknaden.
47. Rådet beklagar starkt att Schweiz efter folkomröstningen den 9 februari inte längre kunde underteckna protokollet om en utvidgning av avtalet om fri rörlighet för personer till att även omfatta Kroatien. Rådet har noterat att Schweiz ensidigt har infört åtgärder för att undvika diskriminering av kroatiska medborgare. Rådet konstaterar dock att kroatiska medborgare som arbetar eller bor i Schweiz diskrimineras, eftersom dessa ensidiga åtgärder inte når upp till protokollets bestämmelser, och kroatiska medborgare, till skillnad från andra
medlemsstaters medborgare, inte kan förlita sig på ett internationellt avtal. Rådet bekräftar att principen om icke-diskriminering, inklusive likabehandling av alla EU-medlemsstater, rätten att bedriva ekonomisk verksamhet och vistas på den andra partens territorium samt
frysningsklausulen, utgör grunden för EU:s samtycke till att vara bunden av avtalet om fri rörlighet för personer.
48. Rådet erinrar om slutsatserna från mötet i Europeiska rådet den 20–21 mars 2014 där Schweiz uppmanades att fullt ut åta sig att genomföra den nya globala standarden för automatiskt informationsutbyte om finansiella konton som har utarbetats av OECD och godkänts av G20.
I detta sammanhang välkomnar rådet Schweiz åtagande att anta OECD:s globala standard för automatiskt informationsutbyte om finansiella konton och förbundsrådets godkännande den 19 november 2014 av förklaringen om undertecknande av det multilaterala avtalet för behöriga myndigheter.
49. Rådet konstaterar med tillfredsställelse att de pågående förhandlingarna om översynen av avtalet om beskattning av inkomster från sparande bygger på det automatiska
informationsutbytet om finansiella konton, vilket återspeglar utvecklingen av motsvarande EU-regelverk och den senaste internationella utvecklingen. I enlighet med slutsatserna från mötet i Europeiska rådet den 20–21 mars 2014, där kommissionen uppmanas att snarast driva förhandlingarna med dessa länder vidare med sikte på att slutföra dem före årets slut,
framhåller rådet vikten av att dessa förhandlingar om ett reviderat avtal slutförs snabbt så att överensstämmelse kan säkerställas med EU:s uppdaterade regelverk och med den
internationella utvecklingen, särskilt den nya globala standarden för automatiskt informationsutbyte om finansiella konton som utarbetats av OECD.
50. Med avseende på dialogen om skatteåtgärder som utgör skadlig skattekonkurrens välkomnar rådet undertecknandet av ett gemensamt uttalande från EU-medlemsstaterna och Schweiz om bolagsskattefrågor och uppmanar med eftertryck Schweiz att effektivt och snabbt avlägsna de fem berörda skattesystemen.
51. Rådet välkomnar det fortsatta samarbetet med Schweiz inom området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), i synnerhet Schweiz deltagande i EU:s insatser och uppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken samt landets frivilliga anpassning till EU:s restriktiva åtgärder från fall till fall. Rådet lovordar särskilt det åtagande som Schweiz visade 2014 som ordförande för OSSE och landets roll i hanteringen av krisen i Ukraina. Rådet beklagar emellertid att Schweiz inte fullt ut har anpassat sig till EU:s restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende och med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina. Det uppmanar också Schweiz att göra allt som står i dess makt för att hindra att EU:s restriktiva åtgärder kringgås.
52. Rådet erinrar om att Schweiz ekonomiska bidrag som syftar till att minska de sociala och ekonomiska skillnaderna i EU var en del av en bredare överenskommelse som ledde till att nio sektorsavtal ingicks med Schweiz. Efter att detta bidrag löpte ut i juni 2012 uppmanar rådet Schweiz att förhandla om ett förnyat bidrag i linje med EU:s principer och de fördelar
