DAGVATTENUTREDNING TECKOMATORP. Rapport - Granskningsversion Upprättad av: Karin Vendt Godkänd av: Johan Lager

(1)

Rapport - Granskningsversion

2016-09-22

Upprättad av: Karin Vendt Godkänd av: Johan Lager

DAGVATTENUTREDNING

TECKOMATORP

(2)

L:\5170\NSVA\10214592 - Dagvattenutredning Teckomatorp\3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvattenutredning Teckomatorp_Reviderad 20160922_Granskning 3.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0

KUND

NSVA Box 2022

250 02 Helsingborg Tel 010-490 97 00

KONSULT

WSP Sverige AB Box 574

20125 Malmö

Besök: Jungmansgatan 10 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7226345 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

KONTAKTPERSONER

Johan Lager 010-722 62 20 johan.lager@wspgroup.se Karin Vendt 010-7226216 karin.vendt@wspgroup.se

(3)

INNEHÅLL

SYFTE 4

BAKGRUND 4

FÖRUTSÄTTNINGAR 5

Läge och avgränsningar 5

Underlag 5

BEFINTLIGA LEDNINGAR 5

LANDSKAPSUTFORMNING 6

GEOTEKNIK 6

PLANERAD UTBYGGNAD 6

Utbyggnad VA 7

Dagvattenhantering i detaljplan 7

BERÄKNINGAR AV DAGVATTENFLÖDEN 8

Beräkningsförutsättningar 8

Resultat 9

Magasinering 11

PRINCIPLÖSNING FÖR DAGVATTEN 14

Allmänt 14

Dagvattenhantering på kvartersmark 14

Dräneringsvatten 16

Rening av dagvatten 16

Anläggningar med reningseffekt 16

Bilaga 1: Förslag dagvattensystem Bilaga 2: Sektion över dagvattenmagasin

(4)

SYFTE

Syftet med denna rapport och utredning är att ta fram dimensionerande flöden som kommer ligga till grund för en principlösning över dagvattenhanteringen för ett om- råde i nordöstra Teckomatorp, på begäran av NSVA, se Figur 1. Detta i sin tur ska ligga till grund för en senare detaljprojektering.

Figur 1: Översiktsbild. Inringat område visar utbredningen av det tilltänkta utbygg- nadsområdet.

Då dagvattensystemet dimensioneras efter ett statistiskt 10-årsregn är det detta dimensionerande flöde som ska tas fram. Även konsekvenser vid ett 100-årsregn är av intresse.

BAKGRUND

Svalövs kommun planerar att bygga ut nordöstra Teckomatorp. För att klargöra möjliga lösningar har NSVA och Svalövs kommun gett WSP Samhällsbyggnad i uppdrag att plocka fram denna rapport.

Området består av två förslag till detaljplaner: detaljplan 1 och 2 för del av Teckomatorp 9:7 och 7:1 m.fl. kallade ”Teckomatorps verksamhetsområde”

(detaljplan 1) och ”Teckomatorpsgården” (detaljplan 2). En gemensam

dagvattenutredning görs för de båda intilliggande planerna. Området består idag av åkermark.

(5)

FÖRUTSÄTTNINGAR

Läge och avgränsningar

Planområdet ligger placerat i nordöstra Teckomatorp. I söder finns befintlig järn- vägslinje som avgränsning och i norr begränsas området längs med väg 17. Väs- terut begränsas området längs Karlsgatan och österut finns åkermark. Se Figur 2.

Figur 2: Planområdet i nordöstra Teckomatorp

Området är ca 22 ha stort. Norr och väster om planområdet rinner Braån (se Figur 1) som är recipienten för framtida dagvatten från planområdet som leds ut till det befintliga VA nätet.

Underlag

Följande material har legat till grund för utredningen och har levererats av NSVA:

 Detaljplan över berört område

 VA underlag

 Grundkarta

 Höjdkurvor

BEFINTLIGA LEDNINGAR

En BTG400 i sydväst avleder vattnet från de två befintliga hyreshusen och sannolikt en hel del dräneringsvatten. En BTG300 korsar väg 17 i norr och fortsätter som PVC110 till Braån. Avleder troligen dräneringsvatten idag. Ytterligare en ledning i nordöstra delen torde gå under väg 17 idag. NSVA känner dock inte till något om denna ledning.

(6)

LANDSKAPSUTFORMNING

Planområdet består idag utav åkermark.

Området är relativt plant med höjdpunkter i nordvästra och sydöstra hörnet och med en lågpunkt i sydvästra hörnet. Höjdkurvorna i området varierar mellan +32 m och +28 m.

I området finns större ytor i norr och söder där möjlighet finns att förlägga öppna magasin.

GEOTEKNIK

Enligt SGU’s jordartskarta (1:25 000 – 1:100 000) består ytjordlagret inom planom- rådet av moränlera eller lermorän. Kring det aktuella området återfinns flertalet andra jordarter. Norr och öster om området återfinns svämsediment i form av silt och lera. Söder och väster om det aktuella området finns ett större parti med sand.

Söder om planområdet finns även områden med organiska jordarter så som gyttja och torv.

De översta decimetrarna av ytjordlagret har oftast en organisk halt. Jordartskaran redovisar inte variationer som upptar mindre än 50 x 50 m och inte vilka jordarter som återfinns på djupet. Detta innebär att andra jordarter kan förekomma både i markytan och på djupet inom det aktuella området. Berggrunden består av sandsten och den bedöms i området ligga på ett djup av 20 – 50 m djup.

PLANERAD UTBYGGNAD

Inom planområdet är det möjligt att bygga ut för bostäder, skola, kontor och industri.

Lokalgator samt huvudgata planeras att förläggas i området mellan de olika verk- samheterna. De gällande detaljplanerna för området visas i Figur 3.

Figur 3 Exploateringsområdets sammanlagda detaljplaner.

(7)

Utbyggnad VA

NSVA planerar utbyggnad av VA genom området, sträckningen av denna redovisas i Figur 4.

Figur 4 Den streckade blå linje visar den planerade VA-utbyggnaden genom områ- det.

Dagvattenhantering i detaljplan

I detaljplanerna för området finns ett antal ytor för dagvattenfördröjning inritade.

Tanken med fördröjningsytorna är att de ska utgöras av öppna magasin utan per- manent vattenspegel eller underjordiska magasin. I Figur 5 visas ytornas placering och i Tabell 1 anges area för respektive yta.

Figur 5 Fördröjningsytor som finns inritade i detaljplanerna, numrerade.

1

2 3

4

5 7 6

8

Huvudgata

(8)

Tabell 1 Fördröjningsytors areor enligt detaljplan

Yta nr 1 2 3 4 5 6 7 8

Area (m²) 1054 306 564 1425 535 674 764 150

I huvudgatan förbi industriområdet är ett svackdike inritat i gatusektionen. Detta dike bidrar till en viss fördröjning då rinntiden är längre i ett dike än i ledningar vilket kan hjälpa till att utjämna flödestoppar vid korta intensiva regn. Någon infiltrationsför- måga räknas inte med via diket då geologin i området har konstaterats bestå av lerhaltiga jordarter. Då diket är grunt förväntas det inte heller hålla någon större volym vatten. Anläggningen av diket förväntas därför inte bidra till någon magasinering av regnvatten utan endast en viss flödesutjämning.

Figur 6 Sektion för gatan mellan industriområdet och bostadsområdet. Ett svackdike bidrar till att flödesutjämna dagvattenflöden från G/C-banan.

BERÄKNINGAR AV DAGVATTENFLÖDEN

Beräkningsförutsättningar

Nederbördsintensiteten är beräknad enligt Dahlströms formel (2010), och regn med statistisk återkomsttid på 10 år respektive 100 år har använts vid beräkningar för att få fram det dimensionerande dagvattenflödet i planområdet.

Rekommenderad klimatfaktor enligt P110 är minst 1,25 för regnvaraktigheter kor- tare än en timme och minst 1,2 för varaktigheter upp till ett dygn. Då långa varaktigheter blir dimensionerande för magasin med strypta utlopp har klimatfaktor 1,2 an- vänts för magasinsberäkningarna.

Vid beräkning av maximala flöden från avrinning har istället en klimatfaktor på 1,3 använts då dessa flöden genereras av regn med en kort (10 minuters) varaktighet.

Vid ett 10- års respektive 100-årsregn har regnintensiteten 228 l/s/ha samt 485 l/s/ha använts.

Tabell 2 visar vilka avrinningskoefficienter som har använts i denna utredning.

Tabell 2: Avrinningskoefficienter för olika ytor

(9)

Yta Avrinningskoefficient

Tak 0,90

Asfalt 0,80

Allmän hårdgjord yta 0.85

Gräs + plattor = Tomtmark 0,30

Gräs, Park 0,1

Tomtmark för småindustri/hotell/handel/kontor 0,5 Flödet har beräknats enligt följande formel:

𝑄_𝑑𝑖𝑚= 𝐴 · 𝜑 · 𝑖 · 𝑘 Där

𝑄_𝑑𝑖𝑚 = dimensionerande flöde [l/s]

A = avrinningsområdets area [ha]

𝜑 = avrinningskoefficient [-]

i = dimensionerande nederbördsintensitet [l/s/ha]

k = klimatfaktor [1,3]

Resultat

Området har delats in i avrinningsområden baserade på angivna ytor för

fördröjningsytorna. Figur 7 visar uppdelningen mellan de olika avrinningsområdena.

Magasin 6 och 7 har fått samma avrinningsområde då de föreslås kopplas ihop.

Figur 7. Planområdet uppdelat i avrinningsområden.

Med hjälp av angivna höjdkurvor (Bilaga 1) kan det konstateras att vid stora regn- flöden då magasinen inte räcker till kommer vattnet i norr söka sig västerut mot väg 17 i riktning mot Braån. I söder kommer vattnet att röra sig mot järnvägen och det

(10)

bebyggda området västerut (Se pilarnas riktning i Figur 7) på grund av topografins utseende. Dessa sekundära rinnvägar visar på var översvämningar kan förväntas vid extrema nederbördstillfällen då ledningsnätets och magasinens kapacitet inte räcker till.

Det dagvatten som inte kan tas om hand lokalt får ledas ut till det befintliga VA-nätet via ett nytt dagvattensledningsnät inom planområdet och hamnar då slutligen i Braån. Föreslagna rinnvägar för det nya ledningsnätet visas i bilaga 1.

(11)

Tabell 3. Dimensionerande flöden genererat i avrinningsområdena till respektive magasin, beräknade med en klimatfaktor 1,3.

Area (m²) Area red (m²) 10-årsregn (l/s) 100-årsregn (l/s) Område

magasin 1 33067 17598 522 1110

Område

magasin 2 10386 5340 158 337

Område

magasin 3 29478 13182 391 831

Område

magasin 4 49312 25746 763 1623

Område

magasin 5 25574 10283 305 648

Område

magasin 6 + 7 62579 29862 885 1883

Område

magasin 8 3265 1769 52 112

Magasinering

Högsta tillåtna dagvattenutsläpp till Braån är begränsad till 1,2 liter/sek och ha och därmed dimensioneras magasinen efter denna avrinning för att inte öka belastningen på dikningsföretaget. Vid anslutning till det befintliga VA-nätet är det idag svårt att säga hur det påverkar områdena nerströms då tillkommande flöden är okända, ytterligare undersökningar krävs.

Erforderliga magasinsvolymer har beräknats för det tillåtna flödet, dessa redovisas i Tabell 4. Dimensionerande återkomsttid blir för de flesta magasinen väldigt lång, detta på grund av en relativt hög avrinningskoefficient och ett lågt tillåtet utflöde från magasinet. I dessa har den längsta varaktigheten 7,5 dygn blivit dimensionerande då det antas orimligt att räkna med längre varaktigheter än så för extrema regn.

(12)

Tabell 4. Erforderliga fördröjningsvolymer vid dimensionerande regn har beräknats med en klimatfaktor 1,2. Det reglerdjup som krävs har beräknats för 10-årsregnet, för 100-årsregnet anges istället den volym som behöver bräddas.

Magasin

Volym 10- årsregn (m³)

Djup 10- årsregn (m)

Bräddningsvolym 100-årsregn (m³)

1 1493 1,42 3026 1533

2 426 1,39 891 465

3 787 1,39 1901 1114

4 2112 1,48 4355 2243

5 ₅₄₄ 1,02 ₁₃₃₁ 787

6 + 7 ₂₀₃₁ 1,41 ₄₆₃₃ 2601

8 155 1,03 309 154

Gällande det södra området kan det tillåtas att utflödet från magasinet ökar till 25 l/s om man ansluter en del av befintligt område till magasinet eftersom ingen utjämning av dagvatten sker där idag. Detta innebär att magasinet kommer släppa mer än 1,2 l/s,ha men totalt släpps det ut mindre volymer till Braån än vad det gör idag. I Tabell 5 redovisas det reglerdjup som skulle krävas för respektive magasin vid detta utö- kade utflöde och även de bräddningsvolymer som ett 100-årsregn skulle ge upphov till i detta fall, dessa volymer har beräknats för magasin utformade med det reglerdjup som anges i Tabell 4.

Tabell 5 Erforderliga magasinsvolymer då det tillåtna utflödet satts till 25 l/s och det djup på reglervolymen som då krävs i respektive magasin.

Magasin

5 227 0,42 625 81

6 + 7 975 0,68 2519 487

8 14 0,09 52 0

För att undvika reglernivåer på upp till 1,5 m föreslås magasinen i det norra området utökas enligt förslaget i Figur 8. Där har även magasin 6 och 7 slagits ihop. Nya reglerdjup vid ett 10-årsregn har beräknats för de föreslagna magasinsytorna, dessa visas i Tabell 6. Även justerade bräddningsvolymer vid 100-årsregn har beräknats och presenteras i samma tabell.

(13)

Figur 8 Magasinsytor som ritats in i detaljplanen ökas enligt förslaget till en yta som här skissats i svart.

Tabell 6 Areor för föreslagen utökning av magasinsytor och nya framräknade reglerdjup och bräddningsvolymer.

Magasin

Ny area magasin (m²)

Tillkommen area (m²)

1 ₁₃₀₀ 246 1,15 1767

2 390 84 1,09 558

3 740 176 1,06 1303

4 2010 585 1,05 3234

6+7 1630 192 1,25 2882

Vid utformning av magasin i form av öppna magasin är det svårt att uppnå det fram- räknade reglerdjupet med de ytor som föreslås. En förenklad sektion över ett öppet magasin kan ses i Bilaga 2. Här kommer en större yta att krävas än de markerade ytorna i planen för att uppnå ett genomsnittligt reglerdjup på 1 m. Dock gör vallen och avståndet till befintlig tomtgräns att ytan kan hålla en större volym än den som får plats inom det markerade området, på så sätt borde de flesta fördröjningsytorna kunna utformas som öppna magasin och ändå kunna fördröja de extremregn som har använts i beräkningarna.

Förslag på olika kompletterande fördröjningsmetoder redovisas i nästkommande kapitel. Genom att använda dessa fördröjningsmetoder kan bland annat avrinnings-

(14)

koefficienten för kvartersmark antas minskas till 0,3 och andelen hårdgjord yta i in- dustriområdet minskas.

PRINCIPLÖSNING FÖR DAGVATTEN

Allmänt

För att inte öka belastningen på befintligt dagvattennät måste en fördröjning av dagvattnet ske inom området.

Dagvattnet inom området bör avledas i så stor utsträckning som möjligt över gröny- tor eller andra genomsläppliga ytor. Vatten som leds över grönytor ges möjlighet till infiltration vilket kan minska flödestopparna samtidigt som eventuella föroreningar binds i vegetationen. Om markens infiltrationskapacitet är för låg för naturlig infiltration kan istället kassettmagasin anläggas som en form av underjordiskt magasin.

Dessa kan placeras i tomtmark eller under parkeringsytor.

Dagvattenhantering på kvartersmark

Från kvartersmark samlas regnvattnet främst på hårdgjorda ytor såsom tak och uppställningsytor. För att fördröja dagvatten redan på kvartersmark rekommenderas det att leda vattnet ut över gräs- eller grusytor. Detta kallas även LOD, Lokalt om- händertagande av dagvatten.

Det är också av vikt att kvartersmarken sluttar från fastigheterna ner mot eventuella svackdiken, gatans avvattningssystem eller andra grönytor. Genom att låta regnvatten rinna över vegetationsytor fördröjs flödena och en viss infiltration sker innan det leds vidare till recipienten. Man får även här en viss reningseffekt av dagvattnet.

Stuprören bör anordnas med utkastare som mynnar i en betongränna som leds mot gräs- alternativt grusytor. Genom att leda vattnet i en betongränna säkerhetsställs det att vattnet inte går ner i husgrunden. Vid stora regn kan vattnet från stuprören skapa problem med erosion och därför bör ett erosionsskydd med makadam utföras där rännan avslutas, se Figur 9.

Figur 9: Betongränna över gräsyta.

(15)

Betongrännans längd bör vara minst 2 meter lång.

Andra system för fördröjning på kvartersmark är att anlägga grus- och gräsarme- ring. Då kan olika former av plattor med hålrum användas. Plattan tål belastning och består av ett rutnät. Hålrummen som rutnätet bildar fylls med exempelvis grus eller gräs. Plattan kan anläggas där man annars tänkt sig asfalt, se Figur 10 och Figur 11.

Figur 10: Betongsten med grusfogar.

Figur 11: Betongsten med grusfogar vid utfarter. Sten satt som svackdike.

En möjlighet inom kvartersmarken är att exempelvis ordna nedsänkta parkeringsytor för att fördröja dagvatten. Det finns också lösningar där exempelvis delar av par- keringsytan, den närmast grönytan, anläggs med betongsten med grusfogar. Detta minskar också flödestoppar från nederbörden och bidrar till rening av dagvattnet, se Figur 12.

(16)

Figur 12: Parkeringsyta i profil

Dräneringsvatten

Normal dränering av fastigheter och vägar kommer att behövas inom området.

Sannolikt behöver hus- och vägdräneringen anslutas till ett separat dagvattensystem och avledas förbi utjämningsmagasinen. Detta görs för att minska riskerna för att få stående vatten i hus- och vägdräneringen. Detta ska studeras vidare i detalj- projekteringsskedet när detaljerad inmätning är genomförd.

Alternativt används en dräneringspumpstation som lyfter dräneringsvattnet upp till dagvattennätet.

Rening av dagvatten

För att bestämma föroreningsmängder i dagvatten används enklast schablonvär- den, se bl.a. Larm 1994, vilka beror av den yta på vilken nederbörden faller. Atmo- sfäriskt nedfall, trafik, materialkorrosion samt spillning från fåglar och hundar utgör de huvudsakliga föroreningskällorna. Beroende på årstid varierar föroreningshalter- na. Vintertid ökar exempelvis luftföroreningar till följd av uppvärmning av byggnader och trafikföroreningar i form av dubbdäcksanvändning. Under sommarhalvåret då luften normalt är fuktigare ökar bidragen från korrosion.

Föroreningsmängder och dagvattenflöde varierar beroende på avrinningsområde och regnets intensitet och varaktighet.

Ett svackdike längs huvudgatan i planområdet bidrar till rening av dagvattnet, dock enbart av G/C-banan då diket endast avvattnar denna och inte körbanan. Vid indu- striparkering ansluts en oljeavskiljare.

Anläggningar med reningseffekt

En regnbädd eller biofilter är en vegetationsbeklädd markbädd som kan vara upp- höjd eller nedsänkt och som är försedd med en fördröjnings-/översvämningszon.

Vid korta perioder efter ett regn bildas en synlig vattenyta som sedan sakta rinner undan. Överskottsflöden avleds via bräddavlopp till dagvattennätet. Om infiltration- en är begränsad kan dräneringsrör läggas under anläggningen. Ett exempel på en regnbädd visas i Figur 13.

(17)

Figur 13 Ett exempel från Vegtech av en anläggning av en regnbädd.

Rekommenderad dimension på regnbäddar brukar variera mellan 3 - 10 % av den hårdgjorda ytan. Industriparkeringen i den södra änden av huvudgatan lämpar sig för anläggande av en regnbädd då där finns gott om plats i intilliggande grönyta.

Reningseffekten i en optimalt fungerande regnbädd har uppskattats av bland annat stormtac. För många tungmetaller är den förväntade reningseffekten högre i en regnbädd än i en oljeavskiljare.

(18)

väg 17

+30,5

+31,0

+27,7 +29,0

+29,5

+31,5

+31,0 +30,0

+31,0 +28,0

+32 +30,5

+30,5

+30,0

+29,6 +30,0

+31,6

+30,5

+28,0

+29,3

29 03

31

28 30

31

30

28 28

29 0 3

29

32

32 23

31

30

NY DAGVATTEN (MED FLÖDESRIKTNING)

KOORDINATSYSTEM

SWEREF 99 1330 HÖJD: RH2000

GRÄNS MELLAN

AVRINNINGSOMRÅDENA BEF DAGVATTENLEDNING BEF SPILLVATTENLEDNING BEF VATTENLEDNING

DAGVATTENUTREDNING TECKOMATORP. Rapport - Granskningsversion Upprättad av: Karin Vendt Godkänd av: Johan Lager

Rapport - Granskningsversion

DAGVATTENUTREDNING

TECKOMATORP

KUND

KONSULT

KONTAKTPERSONER

INNEHÅLL

SYFTE 4

BAKGRUND 4

FÖRUTSÄTTNINGAR 5

BEFINTLIGA LEDNINGAR 5

LANDSKAPSUTFORMNING 6

GEOTEKNIK 6

PLANERAD UTBYGGNAD 6

BERÄKNINGAR AV DAGVATTENFLÖDEN 8

PRINCIPLÖSNING FÖR DAGVATTEN 14

SYFTE

BAKGRUND

FÖRUTSÄTTNINGAR

Läge och avgränsningar

Underlag

BEFINTLIGA LEDNINGAR

LANDSKAPSUTFORMNING

GEOTEKNIK

PLANERAD UTBYGGNAD

Utbyggnad VA

Dagvattenhantering i detaljplan

BERÄKNINGAR AV DAGVATTENFLÖDEN

Beräkningsförutsättningar

Resultat

Magasinering

PRINCIPLÖSNING FÖR DAGVATTEN

Allmänt

Dagvattenhantering på kvartersmark

Dräneringsvatten

Rening av dagvatten

Anläggningar med reningseffekt

väg 17

+30,5

+31,0

+27,7 +29,0

+29,5

+31,5

+31,0 +30,0

+31,0 +28,0

+32 +30,5

+30,5

+30,0

+29,6 +30,0

+31,6

+30,5

+28,0

+29,3

KOORDINATSYSTEM

SKALA 1:100

1:6

1:10 1:6