Dagvattenutredning dp Gamla Vattenverket Fredriksberg RAPPORT

RAPPORT

LUDVIKA KOMMUN

Dagvattenutredning dp Gamla Vattenverket Fredriksberg

UPPDRAGSNUMMER 30030674

2021-11-18

VÄSTERÅS VA-SYSTEM CAMILLA HÄGG WICKMAN DAVID GOZZI

CONNY VIKLUND CHRISTER AXELSSON

Sammanfattning

Sweco har av Ludvika kommun fått i uppdrag att utreda förutsättningar för

omhändertagande av dagvatten inom detaljplan Fastigheten Annefors 7:10 med flera i Fredriksberg.

Trafikverket har som krav att flödet i vägdikena och trummorna längs väg 522 inte får öka i och med exploatering. Vilket innebär att dagvatten från de två verksamhetsområdena kommer att behöva fördröjas före det lämnar planområdet.

Enligt länsstyrelsens kartering av delavrinningsområden bedöms huvudrecipient för huvudsakliga ytavrinning från planområdet vara Gullspångsälven: SE667058-141893.

Den nordöstra delen av utredningsområdet tillhör delavrinningsområde ”Utloppet i Sågdammen”, som även den har huvudrecipient Gullsångsälven. Figur 3 visar det delavrinningsområde som utredningsområdet tillhör.

Ekologiska statusen för Gullspångsälven bedöms i nuläget som måttlig. Kemisk status uppnår ej god. Kvalitetskraven är att god ekologisk status ska uppnås senast 2021 samt att god kemis ytvattenstatus ska uppnås.

Inom planområdet finns inga utmarkerade markavvattningsföretag, vattenskyddsområden, fornlämningsområden, naturreservat eller yt- eller

grundvattenförekomster. Generellt strandskydd gäller inom delar av utredningsområdet.

Dock enligt detaljplan upphävs strandskyddet inom kvartersmark för bostäder,

kvartersmark för detaljhandel, kvartersmark för verksamheter och inom allmänplats gata.

Utifrån befintlig utformning på området och tillgängliga höjddata har en analys av flödesvägar och lågpunkter vid extrema regnhändelser (större än 100-års återkomsttid) utförts. Inom planområdet finns två lågområden som vid extrema regn kan fyllas med vatten. Baserat på analys av höjddata avvattnas utredningsområdet vid extrema regn ytligt via fem delavrinningsområden i sydvästlig och västlig riktning.

Beräkning av dagvattenflöden, fördröjningsvolymer och föroreningsbelastning utfördes med hjälp av den webbaserade recipient- och dagvattenmodellen StormTac (v21.3.3).

Beräkningar av dagvattenflöden har enbart gjorts för de två verksamhetsområdena då det är dessa delar som tillåter en ändrad exploatering. Beräkningarna efter exploatering utgår ifrån maximala tillåtna byggrätt och hårdgörning. För det lilla verksamhetsområdet väster om väg 255 innebär det 20 % byggnadsrätt och 50 % hårdgörning. För det stora

verksamhetsområdet öster om väg 255 innebär det 30 % byggnadsrätt och 50 % hårdgörning.

För att uppnå kravet att dagvattenflödet ut från utredningsområdet inte ska öka efter exploatering (enligt krav från Trafikverket) krävs fördröjningsåtgärder med en volym på 11 m³ från det lilla verksamhetsområdet väster om väg 255 och 110 m³ från det stora

verksamhetsområdet öster om väg 255.

Ökade flöden och en aning högre föroreningshalter i samband med exploateringen leder

inom planområdet är i behov av rening före det att dagvattnet släpps vidare ut från planområdet.

För fördröjning och rening av dagvatten från verksamhetsområdet öster om väg 522 föreslås ett dike längs utkanten på verksamhetsområdet mot väg 522. Diket samlar upp vatten från området och hindrar det från att rinna ut mot väg 522:s diken. Då dikets föreslagna sträckning är relativt lång kan diket med fördel sektioneras upp i minde delar.

Vid slutet på diket, innan vattnet släpps till Älgsjöbäcken, kan ett horisontellt

spridningsdike anläggas för att sprida vattnet över slänten. Andra typer av anläggningar än de som angivits i föreslagen systemlösning kan användas om de fyller samma funktion.

Vid verksamhetsområdet väster om väg 522 föreslås samma typ av hantering som vid det andra verksamhetsområdet. Det vill säga ett dike som övergår till ett spridningsdike före vattnet leds över slänten mot väg 522. Andra typer av anläggningar än de som angivits i föreslagen systemlösning kan användas om de fyller samma funktion.

Med hjälp av föreslagna anläggningar finns bra förutsättningar för god rening under förutsättning att anläggningarna utformas och underhålls som de bör.

Enligt den modellering som utförts kommer föroreningsmängderna ut från planområdet (före rening) att öka för alla av de undersökta ämnena. Efter rening i dike och med översilning kommer mängderna att minska, och troligtvis vara lägre än före exploatering.

Med förutsättning att anläggningarna anläggs och underhålls som de bör.

Vid skyfall (100-årsregn) ska vattnet från utredningsområdet kunna ledas via sekundära avledningsvägar så att byggnader inte skadas. Vid det östra verksamhetsområdet behöver byggnaderna anläggas högre än punkten där väg 522 korsar Älgsjöbäcken (+290 m). Detta för att inte riskera att byggnaderna översvämmas om trumman under vägen skulle sätta igen eller om kapaciteten i trumman överskrids.

Vid fortsatt arbete behövs mer detaljerad utredning om dikenas utformning och säkerställa genomförbarheten med områdets förutsättningar. Ansvaret för drift och underhåll behöver också klarläggas för dagvattenanläggningarna.

Innehållsförteckning

1 Inledning 4

1.1 Uppdrag och syfte 4

1.2 Organisation 4

1.3 Metod 5

2 Riktlinjer för planering av dagvatten 5

2.1 Handbok för dagvattenhantering, Ludvika kommun 5

2.2 Trafikverket 5

2.3 Svenskt Vattens publikation P110 6

2.4 Miljökvalitetsnormer 6

3 Förutsättningar 7

3.1 Områdesbeskrivning och planförslag 7

3.2 Recipient och miljökvalitetsnormer 9

3.3 Topografi 10

3.4 Geologi och grundvatten 10

3.5 Befintliga VA-system 11

3.6 Övrigt 12

4 Analyser 13

4.1 Flödesvägar, lågpunktsanalys och avrinningsområden 13

5 Beräkningar 16

5.1 Indata 16

5.2 Dagvattenflöden och behov av fördröjning 17

5.3 Modellerade föroreningsmängder och halter 18

6 Systemlösning 20

7 Påverkan på miljökvalitetsnormer för ytvatten 21

7.1 Principiell höjdsättning och skyfallshantering (100-årsregn) 22

7.2 Rekommendationer relaterat till dagvattenhantering för fortsatt arbete 24

8 Globala hållbarhetsmål 25

1 Inledning

1.1 Uppdrag och syfte

Sweco har av Ludvika kommun fått i uppdrag att utreda förutsättningar för

omhändertagande av dagvatten inom detaljplan Fastigheten Annefors 7:10 med flera i Fredriksberg.

Syftet med uppdraget är att utreda förutsättningar för dagvattenhantering för aktuellt område. Utredningen skall ha utgångspunkt I Ludvika kommuns handbok för dagvattenhantering.

Uppdraget omfattar:

• Förutsättningar gällande recipient, delavrinningsområden, geologiska förhållanden (jordarter), vattenskyddsområden, strandskydd och markavvattningsföretag.

• Översiktlig illustration av vattnets rinnvägar och nivåer vid höga flöden till följd av kraftiga regn (minst 100-årsregn). Påverkan på planområdet från intilliggande områden samt eventuell påverkan från planområdet till omgivande områden.

Förslag till principiell höjdsättning av området samt förslag till sekundära avrinningsvägar då dagvattensystemen är fyllda ges med utgångspunkt i att skador på byggnader ska undvikas vid kraftiga regn.

• Beräkning av dagvattenflöden som planområdet ger upphov till, före och efter exploatering. Beräkningarna av dimensionerande flöden utförs med en nederbörd med återkomsttid på 20 år och klimatfaktor 1,25. Fördröjning redovisas utifrån eventuella fördröjningsbehov. Förslag på lämpliga åtgärder och placering av anläggningar för fördröjning av dagvattnet ges vid behov.

• Beräkning av föroreningar som planområdet ger upphov till, före och efter exploatering. Ytor eller platser som ger upphov till föroreningar identifieras.

Beskrivning av exploateringens förväntade påverkan på recipientens kvalitet med avseende på MKN. Förslag på lämpliga åtgärder och placering av anläggningar för rening av dagvattnet ges vid behov.

1.2 Organisation

Beställare Anas Skaef, Ludvika kommun

Uppdragsledare Camilla Hägg Wickman, Sweco Sverige AB Handläggare Camilla Hägg Wickman, Sweco Sverige AB

David Gozzi, Sweco Sverige AB Conny Viklund, Sweco Sverige AB Intern granskning Christer Axelsson, Sweco Sverige AB

1.3 Metod

Utredningen utgår från områdets förutsättningar samt andra riktlinjer, såsom Svenskt Vattens P110, MKN för recipient med mera. I analysarbetet ingår identifiering av rinnvägar, avrinningsområden och lågpunkter vilket genomförs baserat på digital höjddataanalys via verktyget Scalgo. Beräkningar av flöden från dagvattnet görs via verktyget StormTac. Baserat på resultaten görs sedan en bedömning av behov av fördröjning och rening. Därefter presenteras förslag på utformning av dagvattenhantering (på systemnivå), på möjliga typer av anläggningar.

2 Riktlinjer för planering av dagvatten

I arbetet med dagvattenutredningen för det aktuella utredningsområdet har ett antal dokument varit styrande vid bedömningar av dagvattensituationen och för de förslag på åtgärder som anges i denna utredning. Dessa presenteras kortfattat nedan.

2.1 Handbok för dagvattenhantering, Ludvika kommun

Denna handbok är framtagen med utgångspunkt från kommunens Översiktsplan, VA- policy och Dagvattenstrategi och är en vägledning hur kommunen i mera detaljerat sätt arbetar med hantering av dagvatten. Handboken ska användas som verktyg för hur dagvatten ska hanteras i översiktsplan, detaljplaner, vid bygglov, övrig byggnation till exempel anläggande av vägar, parkeringsplatser och parker samt översyn av nuvarande dagvattenhantering i kommunen. (Ludvika kommun, 2020)

2.1.1 Övergripande mål, Ludvika kommun

Det övergripande målet är att dagvattenhantering i Ludvika kommun ska ske på ett långsiktigt hållbart sätt för att uppnå en god ekologisk status i sjöar, vattendrag, skapa förutsättningar för rening av dagvatten och minimera översvämningsrisker. (Ludvika kommun, 2020)

2.1.2 Krav på fördröjning av dagvattenflöden, Ludvika kommun

Dagvatten som uppstår på kvartersmark ska tas om hand inom kvartersmark. På samma sätt ska dagvatten som uppstår på allmän platsmark hanteras på allmän platsmark.

Omhändertagandet lokalt utformas så att i normalfallet upp till 10 mm regn (nederbörd) infiltreras inom fastigheten. Kan infiltration inte ske behöver dagvattnet fördröjas.

2.2 Trafikverket

Trafikverket har som krav att flödet i vägdikena och trummorna längs väg 522 inte får öka i och med exploatering.

2.3 Svenskt Vattens publikation P110

Svenskt Vattens P110 är en publikation som ger rekommendationer för hur nya

exploateringsområden ska uppnå uppsatta funktionskrav för skydd av anläggningar och bebyggelse (Svenskt Vatten, 2016). Publikationen berör även befintliga områden och visar att mycket arbete kommer att krävas för att uppnå en förbättrad säkerhet mot översvämning i befintliga samhällen och reducera utsläppen av dagvattenföroreningar till recipienter.

P110 definierar vilka återkomsttider som ska gälla i olika typer av bebyggelse. Aktuellt utredningsområde bör dimensioneras för 20 års återkomsttid för trycknivå i markyta och 5 års återkomsttid för fylld ledning då hela området är fastighetsmark. I syfte att ta hänsyn till framtida klimatförändringar föreslår Svenskt Vatten även att nederbördsintensiteten ska ökas med 25 % i beräkningar då utredning av dagvattenfrågan sker. Då nya

dagvattensystem ska anläggas är det också en grundläggande fråga att husgrunder och byggnader inte översvämmas då kapaciteten i ledningar och öppna diken överskrids.

Därmed är det viktigt att ta hänsyn till hur byggnader ska höjdsättas så att ytligt rinnande dagvatten från kraftiga skyfall kan rinna undan utan att skada bebyggelse.

2.4 Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer används som ett styrinstrument inom förvaltning av vatten. Normerna uttrycker den kvalitet som en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Fastställda MKN finns för alla ytvatten som definierats som vattenförekomster.

Utifrån den så kallade Weserdomen (mål C-461/13) som avkunnades i EU-domstolen under 2015 får inte tillstånd ges till verksamheter om de riskerar att orsaka en försämring av en vattenförekomsts status. Det inkluderar även försämringar av status för enskilda kvalitetsfaktorer (t.ex. näringsämnen).

3 Förutsättningar

3.1 Områdesbeskrivning och planförslag

Aktuellt planområde (Figur 1) omfattar drygt 3,6 ha och är lokaliserat i södra delen av Fredriksberg som ligger i Ludvika kommun. Utredningsområdet begränsas av befintlig bebyggelse i norr, naturmark i öster samt befintlig verksamhet i sydväst. Älgsjöbäcken (sista sträckan av Stormossbäcken) rinner strax söder om utredningsområdet och på västra sidan om området. Huvudsyftet med detaljplanen är att möjliggöra för handel och verksamheter inom ”fastigheten Annefors 7:10 (Gamla vattenverket)”. Ett annat syfte är att tre befintliga villatomter i närheten av Gamla vattenverket ska planläggas rätt. Nya verksamhetsområden (verksamheter och handel) föreslås öster och väster om Filipstadsvägen (beigea ytor i Figur 2). I Figur 2 visas förslag till plankarta.

Figur 1. Planområdet före exploatering. (Scalgo, 2021)

Figur 2. Förslag till plankarta (Ludvika kommun, 2021).

3.2 Recipient och miljökvalitetsnormer

Enligt länsstyrelsens kartering av delavrinningsområden bedöms huvudrecipient för huvudsakliga ytavrinning från planområdet vara Gullspångsälven: SE667058-141893.

Från planområdet avrinner ytvatten via dike och i terrängen först till Älgsjöbäcken

(Stormossbäcken) som avrinner till Liälven (Gullspångsälven: SE667058-141893) ca 600 meter nedströms. Den nordöstra delen av utredningsområdet tillhör delavrinningsområde

”Utloppet i Sågdammen”, som även den har huvudrecipient Gullsångsälven SE667058- 141893. Figur 3 visar det delavrinningsområde som utredningsområdet tillhör.

Miljökvalitetsnormer (MKN) används som ett styrinstrument inom vattenförvaltning.

Normerna uttrycker den kvalitet som en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt.

Ekologiska statusen för Gullspångsälven bedöms i nuläget som måttlig. Kemisk status uppnår ej god. Kvalitetskraven är att god ekologisk status ska uppnås senast 2021 samt att god kemis ytvattenstatus ska uppnås.

Figur 3. Aktuellt utredningsområde (röd markering) och delavrinningsområdet (turkos markering).

Vänstra bilden avser delavrinningsområde till recipienten Gullspångsälven. Delavrinningsområdet har en storlek på ca 0,4 km². Den högra bilden avser delavrinningsområde som mynnar till utloppet vid Sågdammen. (Länsstyrelsen, 2021)

3.3 Topografi

Topografin inom utredningsområdet innehåller höjdskillnader från +308 m till +288 m.

Högsta punkten ligger längst österut vid det större naturområdet och lägsta punkterna är vid sydligaste delen av utredningsområdet samt den sidan av bostadsområdet som vetter mot Älgsjöbäcken. Det större naturområdet sluttar ned mot Filipstadsvägen och Hüplers väg (norr om det större naturområdet). Från Hüplers väg sluttar det ned mot

naturområdet. Området längs Anneforsvägen sluttar ned mot Älgsjöbäcken.

3.4 Geologi och grundvatten

En översiktlig bild av planområdets jordarter redovisas utifrån SGU:s jordartskarta (se Figur 4). Den del av utredningsområdet som ligger väster om Filipstadsvägen utgörs av morän. Enligt SGU:s kartvisare bedöms det vara fast mark med normal genomsläpplighet i hela området. Enligt geoteknisk undersökning av Geostrix AB, 2020, av naturområdet öster om Filipstadsvägen framgår det att det finns två stora partier med torv. Ett område mellan Filipstadsvägen och den gamla genomfartsvägen och ett område i nordöstra delen av utredningsområdet.

Figur 4. Jordarter inom planområdet. (SGU, 2021) Torv enligt geotekniska undersökningen visas ej via SGU:s jordartskarta.

Torvmarken i naturområdets västra sida mot Filipstadsvägen, utgörs av högförmultnad torv där torvdjupet varierar från ca 1 – 2 meter och i centrala området benämns en

”moränholme” existera. Relativt löst lagrad torvjordbevuxen med gräs och starrväxter.

Området norr om torvmarken beskrivs med stillastående vatten i höjd med markytan med delvis öppna vattensamlingar. Området norr om torvmarken utgörs av utfylld mark där grundvatten trycks ut i släntfot. Ett bristfälligt dike, i den västra delen, avleder vattnet mot

söder. I den nordöstra delen av naturområdet är torvdjupet grundare men ökar mot gamla vägen till mer än 2 meter. Ingen avledning av vatten under vägen finns vilket bidrar till öppen vattensamling (Geostrix AB, 2020)

Information om grundvattennivåerna kan ha stor betydelse vid utformning av området, samt vid planering och anläggning av framtida dagvattenanläggningar. Enligt

Vattenmyndighetens vattenkarta finns inget utmarkerat grundvattenområde inom utredningsområdet. Enligt Geostrix AB, 2020, kan man påräkna ytnära grundvatten i de flacka områdena.

3.5 Befintliga VA-system

Idag finns inget befintligt ledningsnät för dagvatten inom planområdet. Inom planområdet finns dricksvatten- och spillvattenledningar, se Figur 5.

Figur 5. VA-ledningar (blå - dricksvatten och röd – spillvatten, turkos – enskild vattenledning, rosa – enskild spillvattenledning) inom och i nära anslutning till aktuellt planområde (Ludvika kommun, 2021)

3.6 Övrigt

Inom planområdet finns inget markavvattningsföretag och inte några

vattenskyddsområden. Det finns inga utmarkerade fornlämningsområden eller

naturreservat. Inom planområdet finns det ingen yt- eller grundvattenförekomst beskriven i Vattenmyndighetens vattenkarta. Söder om planområdet finns ytvattenförekomst med benämning ”Älgsjön” och öster om planområdet befinner sig ”Mellansjön”. Generellt strandskydd gäller inom delar av utredningsområdet. Dock enligt detaljplan ”Fastigheten Annefors 7:10 med flera "Gamla vattenverket", upphävs strandskyddet inom kvartersmark för bostäder, kvartersmark för detaljhandel, kvartersmark för verksamheter och inom allmänplats gata se rosa markering i Figur 6.

Figur 6. Rosa markering visar upphävning av strandskydd. (Ludvika kommun, 2021)

4 Analyser

4.1 Flödesvägar, lågpunktsanalys och avrinningsområden

Utifrån befintlig utformning på området och tillgängliga höjddata har en analys av flödesvägar och lågpunkter vid extrema regnhändelser (större än 100-års återkomsttid) utförts. I Figur 7 visas lågpunkter och ytliga flödesvägar inom planområdet vid dessa händelser. Vattnet inom området rinner vid kraftiga regn (då dagvattensystemen är fyllda) ytligt i sydvästlig och västlig riktning. Inom planområdet finns två lågområden som vid extrema regn kan fyllas med vatten. I analysen ser det ut som att ett väldigt stort område längs Älgsjöbäcken riskerar att översvämmas. Detta scenario baseras med största sannolikhet på att trumman efter Vansbrovägen helt sätts igen och det skapas ett instängt område.

Figur 7. Lågpunkter och ytliga flödesvägar vid kraftiga regn (större än 100-års återkomsttid).

Baserat på analys av höjddata avvattnas utredningsområdet vid extrema regn ytligt via fem delavrinningsområden i sydvästlig och västlig riktning. I Figur 8 visas

avrinningsområdena. Älgsjöbäcken går precis intill den sydvästra plangränsen. Detta gör att hela avrinningsområdet för ån (Figur 9) går igenom hörnet i den sydvästra delen av planområdet.

Figur 8. Avrinningsområdena (orange, turkosa, gula, lila och gröna områden) inom utredningsområdet. Blå linjer visar ytliga flödeslinjer vid extrema regn. (Scalgo, 2021)

Figur 9. Älgsjöbäckens avrinningsområde. Röd markering visar planområdets placering.

5 Beräkningar

Beräkning av dagvattenflöden, fördröjningsvolymer och föroreningsbelastning utfördes med hjälp av den webbaserade recipient- och dagvattenmodellen StormTac (v21.3.3).

Modellen är ett planeringsverktyg där översiktliga beräkningar av flöden och koncentrationer av olika föroreningar kan utföras. Nödvändiga indata består av

nederbördsdata samt det aktuella områdets area och markanvändning. Till beräkningarna nyttjar modellen schablonhalter av föroreningar baserade på flödesproportionell

provtagning.

5.1 Indata

Årsnederbörden som använts till beräkningar av föroreningar är 894 mm

(årsmedelnederbörd för SMHI:s station ”Fredriksberg” korrigerad med en faktor 1,1 för vindavdrift).

Beräkningar av dagvattenflöden har enbart gjorts för de två verksamhetsområdena då det är dessa delar som tillåter en ändrad exploatering. Beräkningarna efter exploatering utgår ifrån maximala tillåtna byggrätt och hårdgörning. För det lilla verksamhetsområdet väster om väg 255 innebär det 20 % byggnadsrätt och 50 % hårdjörning. För det stora

verksamhetsområdet öster om väg 255 innebär det 30 % byggnadsrätt och 50 % hårdgörning.

Beräkningarna av dimensionerande dagvattenflöden från exploateringsområdet gjordes utifrån ett regn med en återkomsttid på 20 år. En klimatfaktor på 1,25 har använts vid beräkningen av nederbördsintensitet efter exploatering. Flöden beräknas med hjälp av rationella metoden (flöde = reducerad area x nederbördsintensitet x klimatfaktor).

Rinntiden före och efter exploatering beräknas till 10 min. Att rinntiden inte förändras beror på att rinnsträckan och rinnhastigheten är antagen samma både före och efter exploatering.

Antagna rinnsträckor, vattenhastigheter och maximalt utflöde redovisas i Tabell 1.

Tabell 1. Rinnsträckor, vattenhastigheter och beräknat maximalt utflöde från aktuellt utredningsområde.

Rinnsträcka (m)

Vattenhastighet före exploatering

(m/s)

Vattenhastighet efter exploatering

(m/s)

Max utflöde

(l/s)

Verksamhetsområde

väster om väg 522 40 0,1 (mark) 0,5 (dike) 9

Verksamhetsområde öster om väg 522

60 0,1 (mark) 0,1 (mark)

110 0,5 (dike) 0,5 (dike) 82

I Tabell 2 och Tabell 3 visas vilka typer av markanvändning som använts i StormTac. Vid beräkningarna har generella värden använts för respektive markanvändning.

Tabell 2. Markanvändningar för lilla verksamhetsområdet väster om väg 255 före och efter exploatering.

Lilla verksamhetsområdet Markanvändning

Avrinnings- koefficient

Före exploatering

(ha)

Efter exploatering

(ha)

Verksamhetsområde (grusyta) 0,4 0,04 0,03

Verksamhetsområde (asfalt) 0,8 - 0,05

Grönyta 0,1 0,05 -

Takyta 0,9 0,01 0,02

Total area 0,1 0,1

Reducerad area 0,03 0,07

Tabell 3. Markanvändningar för stora verksamhetsområdet öster om väg 255 efter exploatering.

Stora verksamhetsområdet Markanvändning

Avrinnings- koefficient

Före exploatering

(ha)

Efter exploatering

(ha)

Verksamhetsområde (grusyta) 0,4 0,51 0,23

Verksamhetsområde (asfalt) 0,8 - 0,58

Grönyta 0,1 0,56 -

Tak 0,9 0,09 0,35

Total area 1,16 1,16

Reducerad area 0,34 0,87

5.2 Dagvattenflöden och behov av fördröjning

Beräknade dimensionerande flöden ut från verksamhetsområdena vid ett 20-årsregn med en klimatfaktor på 1,25 samt erforderliga fördröjningsvolymer redovisas i Tabell 4.

Fördröjningsvolym är beräknat utifrån ett dimensionerande regn. För att uppnå kravet att dagvattenflödet ut från utredningsområdet inte ska öka efter exploatering (enligt krav från Trafikverket) krävs fördröjningsåtgärder med en volym på 11 m³ från det lilla

verksamhetsområdet väster om väg 255 och 110 m³ från det stora verksamhetsområdet öster om väg 255. Förslag på dessa beskrivs i kapitel 6.

Tabell 4. Dimensionerande flöden före och efter exploatering, samt erforderlig fördröjningsvolym för att flödet inte ska öka efter exploatering. Fördröjningsvolymen beräknas med hänsyn till den utjämnande effekt tillrinningsförloppet har.

Flöde före exploatering (l/s)

Flöde efter exploatering (l/s)

Erforderlig fördröjningsvolym (m

³

)

Verksamhetsområde

väster om väg 522 9 25 11

Verksamhetsområde

öster om väg 522 82 310 110

5.3 Modellerade föroreningsmängder och halter

För befintlig och planlagd markanvändning har dagvatten- och recipientmodellen

StormTac Web använts för att modellera föroreningsbelastningen från hela planområdet.

Resultatet från StormTac-modelleringen har sammanställts i Tabell 5 och Tabell 6 för att jämföra nuvarande och kommande exploaterings föroreningshalter och mängder i utgående dagvatten. Modelleringen visar att värdena ökar en aning för samtliga undersökta föroreningar och halter efter exploatering om ingen reningsanläggning anläggs.

De främsta källorna till föroreningar i dagvatten inom planområdet bedöms komma från gator och verksamheter.

Tabell 5. Föroreningshalter för planområdet före och efter exploatering.

Ämne Enhet Före exploatering

Efter exploatering (före rening)

P µg/l 160 170

N µg/l 1200 1300

Pb µg/l 14 15

Cu µg/l 24 26

Zn µg/l 130 140

Cd µg/l 0,69 0,76

Cr µg/l 7,1 7,7

Ni µg/l 8,7 9,4

Hg µg/l 0,04 0,044

SS µg/l 55000 59000

Oil µg/l 1100 1300

PAH16 µg/l 0,47 0,51

BaP µg/l 0,067 0,074

Föroreningskoncentrationerna och ämnesvariationen inom ett område är mycket stor.

Verksamheter har olika föroreningskällor, trafikmängder samt kemikaliehantering. Då värdena för denna utredning är beräknade på schablonhalter kan de verkliga förorenings- halterna skilja sig i verkligheten, beroende på vilka slags verksamheter som etableras i området. Modelleringarna får ses som riktlinjer till att dagvatten inom området kommer att behöva renas.

Ur dagvattenkvalitetsperspektiv är det också viktigt att studera föroreningsmängder som når recipienten på årsbasis, då vissa föroreningar kan leda till kroniska effekter i miljön och därmed försämra miljökvalitetsnormer (vilket inte får ske enligt vattendirektivet) för recipienten. Beräknade föroreningsmängder före och efter exploateringen presenteras i Tabell 6.

Tabell 6. Föroreningsmängder i dagvattnet före och efter exploatering utan renande åtgärder.

Ämne Enhet Före

exploatering

Efter exploatering

P kg/år 2,8 3,2

N kg/år 22 24

Pb kg/år 0,25 0,29

Cu kg/år 0,43 0,48

Zn kg/år 2,3 2,7

Cd kg/år 0,012 0,014

Cr kg/år 0,13 0,15

Ni kg/år 0,16 0,18

Hg g/år 0,00073 0,00082

SS kg/år 990 1100

Oil kg/år 21 24

PAH16 g/år 0,0084 0,0097

BaP g/år 0,0012 0,0014

Ökade flöden och en aning högre föroreningshalter i samband med exploateringen leder till att också föroreningsmängderna förväntas öka en aning. Detta indikerar att dagvattnet inom planområdet är i behov av rening före det att dagvattnet släpps vidare ut från planområdet.

6 Systemlösning

Beräkningar av dagvattenflöden visar att dagvatten från utredningsområdet behöver fördröjas och renas för att nå de krav som definierats ur dagvattensynpunkt. Åtgärderna behöver uppnå ett framtida utflöde från utredningsområdet som inte överskrider utflödet i nuvarande situation. Fördröjningsvolymen som behövs för att uppnå kraven är 11 m³ för västra verksamhetsområdet samt 110 m³ för östra verksamhetsområdet.

utredningsområdet. I Figur 10 visas föreslagen systemlösning.

Figur 10. Förslag till systemlösning för dagvattenhantering inom utredningsområdet.

För fördröjning och rening av dagvatten från verksamhetsområdet öster om väg 522 föreslås ett dike längs utkanten på verksamhetsområdet mot väg 522. Diket samlar upp vatten från området och hindrar det från att rinna ut mot väg 522:s diken. Då dikets föreslagna sträckning är relativt lång kan diket med fördel sektioneras upp i minde delar.

Detta kan göras genom att anlägga genomgående vallar i diket. Genom vallen anläggs en ledning (110 mm) som tillåter ett litet flöde att ta sig igenom. Vid högre flöden som överstiger kapaciteten på ledningen fylls dikessektionen upp med vatten tills den når

kanten till nästa sektion. Med denna teknik kan en större volym användas jämfört med ett dike utan sektioner.

Vid slutet på diket, innan vattnet släpps till Älgsjöbäcken, kan ett horisontellt

spridningsdike anläggas för att sprida vattnet över slänten. Ett väl tilltaget makadamdike med spridningsledning i botten kan ge både spridning och infiltration. Ledningen syftar till att fördela flödet längs diket så att inte allt vatten rinner ner över samma yta. Dikets överyta utformas skålad och en bräddning bör leda vatten direkt ut ovanpå diket om spridningsledningen fryser eller sätter igen. Spridningsledningen behöver vara

spolningsbar. För att flödet från verksamhetsområdet öster om väg 522 inte ska öka vid en exploatering motsvarande högsta tillåtna hårdgörning inom området krävs en fördröjningsvolym om 110 m³.

Vid verksamhetsområdet väster om väg 522 föreslås samma typ av hantering som vid det andra verksamhetsområdet. Det vill säga ett dike som övergår till ett spridningsdike före vattnet leds över slänten mot väg 522. För att flödet från verksamhetsområdet väster om väg 522 inte ska öka vid en exploatering motsvarande högsta tillåtna hårdgörning inom området krävs en fördröjningsvolym om 11 m³.

Andra typer av anläggningar än de som angivits i föreslagen systemlösning kan användas om de fyller samma funktion.

För ytterligare hantering av dagvatten föreslås växtbäddar eller svackdiken vid parkeringar samt på de ställen där det är möjligt utkastare för takvatten.

7 Påverkan på miljökvalitetsnormer för ytvatten

Ytvattens tillstånd klassificeras enligt EU:s vattendirektiv med avseende på ekologisk status och på kemisk ytvattenstatus. Kvalitetskraven (miljökvalitetsfaktorerna) för ytvatten ska fastställas så att tillståndet i vattenförekomsterna inte försämras (förordning

2015:516), det så kallade icke-försämringskravet. Det innebär att ingen enskild kvalitets- faktor får försämras även om det inte leder till att statusen försämras med avseende på den sammanvägda statusen. Miljökvalitetsnormerna (MKN) för vattenkvalitet gäller för vattenförekomsten som helhet.

Med hjälp av föreslagna anläggningar finns bra förutsättningar för god rening under förutsättning att anläggningarna utformas och underhålls som de bör.

Reningseffekten för en anläggning kan variera mycket beroende på utformning och skötsel. I Tabell 7 visas modellerade föroreningsmängder för området efter att

verksamhetsområdena renats i dike och med översilning. I Tabell 8 visas schablonvärden för reningseffekten för föreslagna reningsanläggningar.

Tabell 7. Föroreningsmängder före och efter exploatering (före och efter rening i dike och översilning).

kg/år P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP

Före

exploatering 2,8 22 0,25 0,43 2,3 0,012 0,13 0,16 0,00073 990 21 0,0084 0,0012 Före rening 3,2 24 0,29 0,48 2,7 0,014 0,15 0,18 0,00082 1100 24 0,0097 0,0014 Efter rening 1,8 16 0,09 0,2 0,8 0,004 0,06 0,065 0,0006 320 2,7 0,003 0,0004

Tabell 8. Generella reningseffekter i procent.

Reningseffekt % P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Dike + översilning 49 42 71 64 71 71 64 71 27 85 95 72 72 Enligt den modellering som utförts kommer föroreningsmängderna ut från planområdet (före rening) att öka för alla av de undersökta ämnena. Efter rening i dike och med översilning kommer mängderna att minska, och troligtvis vara lägre än före exploatering.

Med förutsättning att anläggningarna anläggs och underhålls som de bör.

Med rening av vattnet i dike samt översilning förväntas exploateringen inte påverka recipientens möjlighet att uppnå MKN.

7.1 Principiell höjdsättning och skyfallshantering (100-årsregn)

Vid skyfall (100-årsregn) ska vattnet från utredningsområdet kunna ledas via sekundära avledningsvägar så att byggnader inte skadas. Inom utredningsområdet behöver

höjdsättningen anpassas så att vattnet vid extremregn leds bort från byggnaderna. För att vatten inte ska orsaka skada på byggnaderna behöver dessa anläggas minst 0,2 meter högre än angränsande gator eller andra skyfallsvägar. Vid det östra verksamhetsområdet behöver byggnaderna anläggas högre än punkten där väg 522 korsar Älgsjöbäcken (+290 m). Detta för att inte riskera att byggnaderna översvämmas om trumman under vägen skulle sätta igen eller om kapaciteten i trumman överskrids.

I Figur 11 visas översiktligt förslag till sekundär avrinning inom utredningsområdet vid extrema regn (100-årsregn) då dagvattensystemen är fulla (kapaciteten överskrids).

Figur 11. Förslag på sekundära avrinningsvägar vid skyfall (100-årsregn) då det allmänna dagvattennätet är fullt.

En väl utformad och genomtänkt höjdsättning av området är en förutsättning för att minimera risken för att skador på bebyggelse ska uppstå vid händelse av kraftiga regn.

Med en planerad höjdsättning kan det säkerställas att vattnet inom området vid behov styrs till platser där det orsakar minst skada vid extrema nederbördshändelser.

Höjdsättning i anslutning till husfasader bör utformas enligt Figur 12. Detta motsvarar en utkastare på cirka 20 centimeter samtidigt som marken närmast fasad hårdgörs i syfte att undvika belastning på byggnadens dräneringssystem. Marklutningen rekommenderas till 2 procent de första tre metrarna från utkastaren och därefter cirka 1–2 procent för att inte riskera att dagvatten rinner in mot byggnaden.

Figur 12. Principiell höjdsättning enligt Alm och Pirard (2014).

Placeringen av byggnaderna måste tillåta att vattnet kan ta sig bort från

utredningsområdet utan att instängda områden skapas. Skapas instängda områden kan lokala översvämningar ske vid kraftiga regn.

7.2 Rekommendationer relaterat till dagvattenhantering för fortsatt arbete

Vid arbetet med en detaljplan är det grundläggande att reglera den markanvändning som krävs för att möjliggöra föreslagen dagvattenhantering. Detta omfattar normalt att

reservera mark som behövs för dagvattenanläggningar och sekundära avrinningsvägar, fastslå marknivåer samt i den mån det är nödvändigt att begränsa bebyggelse eller markytans utformning. I Figur 10 ges ett förslag på anläggningar som behöver plats för att en tillfredställande dagvattenhantering ska kunna erhållas för utredningsområdet.

Vid fortsatt arbete med planen är det viktigt att åtgärder för dagvatten följs upp och implementeras inom planområdet. Plats för fördröjnings- och reningsanläggningar behöver reserveras i plankartan.

Vid fortsatt arbete behövs mer detaljerad utredning om dikenas utformning och säkerställa genomförbarheten med områdets förutsättningar. Ansvaret för drift och underhåll behöver också klarläggas för dagvattenanläggningarna.

8 Globala hållbarhetsmål

Sweco strävar efter att hjälpa våra kunder att efterleva FN:s 17 Globala Hållbarhetsmål.

I detta uppdrag ser vi att projektet har beaktat följande mål:

6.3 Till 2030 förbättra

vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt.

Genom att rena dagvatten förhindrar vi att föroreningar når till våra sjöar, vattendrag och grundvatten. Både för att förhindra att förorena våra nuvarande och framtida dricksvattentäkter, men även för att skydda vattenlevande djur och växter.

13.1 Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder.

Dagvattenhanteringen bidrar till att öka samhällets motstånds- kraft vid häftiga skyfall och anpassning till ett förändrat klimat. Detta genom att redovisa lösningar på hur dagvattnet kan hanteras på ett tryggt och säkert sätt.

9 Litteraturförteckning

Alm, H., Pirard J., 2014. Dagvattenhantering – En exempelsamling. Tillgänglig via:

http://www.uppsalavatten.se/Global/Uppsala_vatten/Dokument/Rapporter%20och%20red ovisningar/dagvatten_exempelsamling.pdf

Fornsök 2021. Riksantikvarieämbetets fornsök. Tillgänglig via:

https://app.raa.se/open/fornsok/

Larm, T., 2000. Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar.

VAForsk rapport 2000-10.

Länsstyrelsens WebbGIS, 2021. Tillgänglig via: https://ext-

geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=c45f776423d948caa269c98e21a11950 Svenskt Vatten, 2016. P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten – Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem

SGU 2021. Kartvisare, jordarter. Sveriges Geologiska Undersökning. Tillgänglig via http://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100-tusen-sv.html?zoom=- 166833.924711,348502.581346,1346581.924711,7421387.418654

SVU, 2019. Utformning och dimensionering av anläggningar för rening och flödesutjämning av dagvatten. Larm och Blecken. 2019.

VISS (2021) Vatteninformationssystem Sverige. Tillgänglig via

http://www.viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE660825-15424