Kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen, 90 hp
Supplementary programme in Master of Arts in Secondary Education, 90 credits
Denna utbildningsplan gäller från 2012-07-01 och är fastställd av fakultetsnämnden 2011-11-24. Därefter är den reviderad av utbildningsutskottet för utbildning 2013-01-30.
Den kompletterande pedagogiska utbildningen vänder sig till studerande som vill arbeta i grundskolans årskurs 7-9 eller gymnasieskolan och som tidigare tillägnat sig de ämnesteoretiska kunskaperna i ett, två eller tre undervisningsämnen. De ämnen som är aktuella för antagning är: engelska, matematik, samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk.
Kompletterande pedagogisk utbildning syftar till att möta de krav och uppnå de mål som anges i Högskoleförordningen bilaga 2 och SFS 2011:686.
Mål
För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.
Kunskap och förståelse
För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 ska studenten
– visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.
För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten
– visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.
För ämneslärarexamen ska studenten också
– visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande,
– visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
– visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser,
– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, – visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och – visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.
Färdighet och förmåga
För ämneslärarexamen ska studenten
– visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, – visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik,
– visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling,
– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,
– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov,
– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,
– visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever,
– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,
– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,
– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för
denna, och
– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För ämneslärarexamen ska studenten
– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare,
– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt
en hållbar utveckling, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.
Undervisningsspråk
Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, förutom vid undervisning i engelska.
Engelskspråklig litteratur samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma.
Särskild behörighet
För antagning till kompletterande pedagogisk utbildning 90 hp med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 krävs:
- Ämnesstudier om minst 90 hp motsvarande ett undervisningsämne i grundskolans årskurs 7-9 varav 15 hp utgörs av ett självständigt arbete (examensarbete).
- Ämnesstudierna i undervisningsämnet svenska ska bestå av minst 30 hp studier i svenska språket och minst 30 hp studier i litteraturvetenskap. Ämnesstudier i undervisningsämnet samhällskunskap ska bestå av studier i samhällskunskap alt. 60 hp statsvetenskap samt 30 hp i ett eller flera av ämnena ekonomisk historia, kulturgeografi, nationalekonomi eller sociologi. Ämnesstudier i undervisningsämnet matematik ska bestå av kurser i differential- och integralkalkyl (en variabel), vektoralgebra och geometri samt sannolikhetslära och statistik eller motsvarande.
- Dessutom krävs Svenska B och Engelska A.
För antagning till kompletterande pedagogisk utbildning 90 hp med inriktning mot arbete i gymnasieskolan krävs:
- Ämnesstudier om minst 120 hp motsvarande ett undervisningsämne i
gymnasieskolan varav 15 hp utgörs av ett självständigt arbete (examensarbete).
- Ämnesstudierna i undervisningsämnet svenska ska bestå av minst 60 hp studier i svenska språket och minst 60 hp studier i litteraturvetenskap. Ämnesstudier i samhällskunskap ska bestå av studier i samhällskunskap alt. 90 hp statsvetenskap, 15 hp nationalekonomi samt 15 hp i ett eller flera av ämnena ekonomisk historia, kulturgeografi eller sociologi. Ämnesstudier i undervisningsämnet matematik ska bestå av kurser i differential- och integralkalkyl (en och flera variabler), komplex
analys, numeriska metoder, differentialekvationer, linjär algebra, sannolikhetslära och statistik samt diskret matematik eller motsvarande.
- Dessutom krävs Svenska B och Engelska A.
Observera kravet på självständigt arbete (examensarbete) som ska ingå i de ämnesstudier som ska ingå i ämneslärarexamen.
Urval
Antal högskolepoäng.
Innehåll och struktur
Kompletterande pedagogisk utbildning omfattar 90 högskolepoäng och består av följande utbildningsområden:
• utbildningsvetenskaplig kärna inklusive ämnesdidaktiska studier 60 högskolepoäng,
• verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne,
Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras såväl i ämnesdidaktiska studier som i den utbildningsvetenskapliga kärnan.
Utbildningsvetenskapliga kärnan
Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för lärare. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan anknyter till den kommande yrkesutövningen och omfattar 60 högskolepoäng med följande innehåll:
• skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,
• läroplansteori och didaktik,
• utveckling, lärande och specialpedagogik,
• sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
• bedömning och betygsättning, och
• utvärdering och utvecklingsarbete,
• ämnesdidaktik
Ämnesdidaktiska studier
De ämnesdidaktiska studierna omfattar kurser i skolväsendets ämnen. I den utbildningsvetenskapliga kärnan och i de ämnesdidaktiska studierna behandlas följande didaktiska huvudfrågor:
• Ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning
• Ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämnet
• Lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument
• Exempel på olika arbetsformer och ämnesmetodik
• Bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det är relevant
• Utvärdering
Studierna knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU).
Verksamhetsförlagd utbildning
Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar totalt 30 högskolepoäng, varav 15 högskolepoäng är knutna till ämnesstudier och 15 högskolepoäng till den utbildningsvetenskapliga kärnan.
Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) sker inom relevant ålderskategori och skolform samt i relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande:
• Undervisning med eget ansvar under handledning
• Observationer, intervjuer och enkäter i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i skolans vardag
• Auskultationer i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i skolans vardag
• Deltagande i fältskolans allmänna kompetensutveckling/föreläsningar om tillfälle erbjuds
Ovanstående punkter av den verksamhetsförlagda utbildningen ska relateras till de progressiva bedömningskriterierna för VFU framskrivna i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning.
Kurser i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) betygssätts i en tvågradig skala (U och G).
Övriga kurser betygssätt i en tregradig skala (U, G, VG). De kurser som ingår i den kompletterande pedagogiska utbildningen illustreras i programtablån och i programschemat finns en detaljerad översikt när kurserna ges.
I lärarutbildningen ingår att följa utvecklingen inom ämnena såväl som inom pedagogiskt arbete och skolutveckling generellt. Därför anordnas varje termin ett utbud med föreläsningar kring aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor. Detta utbud är öppet för studenter i grundutbildningen och fältskolans lärare.
Den längre och avslutande verksamhetsförlagda perioden knyter samman utbildningens alla delar och leder till ett CV i form av en praktisk yrkesteori.
Studenten kan erbjudas att göra del av den verksamhetsförlagda utbildningen utomlands.
Samverkan med fältskolan
För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell kunskapsbas, ska studenten genom utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna handledare i sin fältskola, detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen, fältstudierna samt fältskolans övriga pedagogiska aktiviteter. Fältstudierna innebär att studenten under sin
utbildning har kontinuerlig kontakt med fältskolan kring ämnesteori, utbildningsvetenskap och didaktik i syfte att få teori och praktik, praktik och teori att samverka.
Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. Den verksamhetsförlagda utbildningens mål, syfte och genomförande samt ansvar för bedömning och examination grundas på de progressiva bedömningskriterierna för VFU, formulerade i två lokala styrdokument: Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning och Handbok för verksamhetsförlagd utbildning.
För att samverkan med fältskolor ska fungera ska varje student i samband med studiestarten söka sin fältskoleplacering i en särskild databas, VFU-portalen.
Genom den kontinuerliga kontakten med verksamheten i skola får studenten tillfälle att fortlöpande delta i lärarutbildarlagets verksamhet. I lärarutbildarlaget utvecklar studenten tillsammans med handledarutbildade lärare en kompetens och ett språk för professionell reflektion och erfarenhetsutbyte. Detta bidrar till att berika förståelsen för yrkets frågor och komplexitet. Anknytningen till skola blir en sammanhållande röd tråd för studenten under hela studietiden. För utformning, innehåll och genomförande av denna funktion ansvarar fältskolan tillsammans med studenten, dels genom fältstudierna, dels genom det gemensamma ansvar fältskolan och studenten har för genomförandet av VFU-kurserna.
Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med fältskolans handledare, alternativt lärarutbildarlagets kontaktperson, grundat på dokumentationen i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Student som inte blir godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare prövningstillfälle.
Beskrivning av utbildningens innehåll och uppläggning i form av tablå
Nedan ges en programöversikt av studiegång och progression för den kompletterande pedagogiska utbildningen, kurserna bör läsas i ordningsföljd enligt tablån nedan.
Termin 1 Termin 2
Utbildningsvetenskaplig kärna
Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll, 15 hp
Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp
Utbildningsvetenskaplig kärna Utveckling och lärande, 7,5 hp
Utbildningsvetenskaplig kärna
Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp
Bedömning och betygssättning, 7,5 hp
Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp
Termin 3
Utbildningsvetenskaplig kärna
Ämnesdidaktiskt utvärderings- och utvecklingsarbete, 15 hp
Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning 3, 15 hp
Val inom programmet
Samtliga kurser inom programmet är obligatoriska och inga valbara kurser ingår.
Student på programmet garanteras plats på kurser omfattande 30 högskolepoäng per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier.
För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan.
Värdakademi eller motsvarande
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK).
Examen
Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen/examina:
- Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 (Master of Arts in Secondary Education with a specialisation in teaching in grades 7-9 of the compulsory school system)
- Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (Master of Arts in Secondary Education with a specialisation in teaching in the upper-secondary school) I examensordningen för ämneslärarexamen, HF bil 2 samt SFS 2011:686 redovisas kraven på utbildningens omfattning, mål som ska uppnås samt övriga villkor för utfärdande av examen.
Utbildningen ska omfatta en utbildningsvetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning och ämnesstudier till en omfattning som regleras av respektive examen. Utbildningen syftar till att komplettera tidigare tillägnade ämneskunskaper för att studenten ska kunna avlägga ämneslärarexamen.
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 och som omfattar ämnesstudier i ett undervisningsämne avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. För examen krävs att
1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning, 2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 90 högskolepoäng i ett undervisningsämne, och
3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 och som omfattar ämnesstudier i två undervisningsämnen avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 225 högskolepoäng. För examen krävs att
1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning, 2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 135 högskolepoäng i två
undervisningsämnen, och
3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 och som omfattar ämnesstudier i tre undervisningsämnen eller två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik avläggs på avancerad nivå. För examen krävs att studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning. Inom ramen för kursfordringarna ska studenten ha fullgjort minst två självständiga arbeten (examensarbeten) om minst 15 högskolepoäng vardera eller ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng.
För ämnena svenska och samhällskunskap krävs alltid 90 hp i vartdera ämnet.
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan och som omfattar
ämnesstudier i ett undervisningsämne avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng. För examen krävs att
1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning,
2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 120 högskolepoäng i ett undervisningsämne, och
3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan och som omfattar ämnesstudier i två undervisningsämnen avläggs på avancerad nivå efter att studenten har fullgjort kursfordringar 300 eller 330 högskolepoäng. För examen krävs att
1. studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning,
2. kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 120 högskolepoäng i ett undervisningsämne, och 90 högskolepoäng i ett annat relevant undervisningsämne och
3. studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst två självständiga arbeten (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng vardera eller ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng.
För ämnena svenska och samhällskunskap krävs alltid 120 hp i vartdera ämnet.
Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.
Kvalitetssäkring
Fakultetsnämnden har tillsammans med utbildningsutskottet för utbildning det övergripande ansvaret för den innehållsliga kvaliteten på forskning, utbildning på forskarnivå samt utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Systematisk uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt inom programmet.
Kursvärderingar genomförs efter varje avslutad kurs på respektive akademi. Programmet som helhet utvärderas av studenterna i en programutvärdering där de har möjlighet att framföra sina erfarenheter och synpunkter på programmet.
Studentmedverkan
Studenterna är genom studentkåren representerade i akademins ledningsråd och akademiråd. I dessa råd diskuteras såväl innehåll i utbildningen som övergripande frågor för akademin. Studentmedverkan förekommer även i fakultetsnämndens sammanträden samt utbildningsutskottets sammanträden.
Programmet har en programsamordnare som tillsammans med studievägledare och studenternas linjeförening diskuterar och arbetar med frågor som är av betydelse för programmets kvalitet och utveckling.
Forskningsbas
Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och välfärd. Inom den prioriterade inriktningen Didaktik och interkulturell kommunikation finns fyra kluster som är av speciellt intresse för lärarutbildningen; Barn och unga i skola och samhälle; Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik; Svenskämnets och de moderna språkens didaktik; UVK och samhällsorienterade ämnenas didaktik, samt skolans styrning, ledning och utvärdering.
Inom värdakademin innebär samverkansmiljön Didaktik och Interkulturell kommunikation en övergripande forskningsstrategi som verkar sammanhållande för olika pedagogiska och didaktiska forskningsmiljöer vid högskolan.
Samverkan
Den kompletterande pedagogiska utbildningen bedrivs i nära samarbete med kommunerna i Mälardalsregionen. Vid Mälardalens högskola finns RUC Mälardalen, Södermanland och Västmanlands läns regionala utvecklingscentrum för skolutveckling och lärarutbildning. RUC Mälardalen är ett samverkansorgan för förskolans/skolans område som i nära samverkan med utbildningsvetenskapliga nämnden fördjupar samverkan mellan kommuner/friskola och högskolan avseende skolutveckling och forskning. Inom den verksamhetsförlagda utbildningen har ämneslärarprogrammet samarbete med ett stort antal fältskolor i Södermanland, Västmanland och Södertälje kommun.
Lärarutbildningen bedriver nära samarbete med avtalskommunerna gällande bland annat dimensionering i avsikt att utbilda lärare som är efterfrågade på arbetsmarknaden.
Internationalisering
Mälardalens högskola har som mål att erbjuda utbildning och forskning med hög internationell standard. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter ska ha möjlighet till någon form av internationell kontakt eller aktivitet.
Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier.
Internationella möjligheter inom lärarutbildningen är:
− Minor Fields Studies (MFS),
− avtalsplats genom Mälardalens högskola och
− VFU och/eller datainsamling till självständigt arbete utomlands.
För mer information kontakta internationaliseringsansvarig på respektive akademi.
Information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats.
Jämlikhet
Lärarutbildningen verkar för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och högskolans rekommendationer. Detta innebär att högskolan motverkar diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck och strävar efter likabehandling. Dessa perspektiv genomsyrar även innehåll och undervisning i ämneslärarprogrammet. Genom att själv uppleva ett aktivt jämställdhets- och jämlikhetsarbete utvecklar studenten ett medvetet förhållningssätt kring dessa frågor.
Lärarutbildningen strävar efter en jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Det innebär att akademin arbetar aktivt med breddad rekrytering.
Övriga föreskrifter
För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer ska bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns bland annat tillgängliga via högskolans webbplats.
De akademier som är verksamma i lärarutbildningen ansvarar för kvalité, ämnesinnehåll, didaktiskt innehåll, studievägledning och forskningsutveckling inom sitt område.
