Flerspråkighet i förskolan

Full text

(1)Flerspråkighet i förskolan. Karlstad 26 september 2013.

(2) Flerspråkighet i förskolan.  Vad säger forskningen om flerspråkighet?. Gynnsamma faktorer för flerspråkighet i förskolan  Samverkan med föräldrarna. Interkulturellt förhållningssätt Språksamtal/modersmål  Språkutvecklande arbete. När utvecklas språket? Miljö/innehåll  Reflektion/dokumentation.

(3) En globaliserad värld Sverige / världen idag      . 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien 2000 språk i Afrika 1350 språk i Oceanien 1000 språk i Amerika 225 språk i Europa.  Språk med flest talare: mandarin, spanska, engelska,. portugisiska, arabiska, hindi, bengali, ryska, japanska och tyska Gisela Håkansson vt 2013.

(4) Flerspråkighet i förskolan i Sverige  Andelen barn med annat modersmål än svenska. inskrivna i förskolan ökar stadigt från 12,5 % 2000 till 19,7 2011, 2012 ~ 20%.  Barn med annat modersmål än svenska. Malmö 48%, Göteborg 29% Stockholm har 26% Gisela Håkansson föreläsning 2013.

(5) Lpfö 98/10 Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Av skollagen framgår att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål..

(6) Vad säger nya läroplanen? Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet.. Sveriges nationella minoritetsspråk: Samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska) romani och jiddisch. Lpfö 98/10.

(7) Varför flerspråkighet? Tidigt flerspråkiga barn utvecklar verbalt tänkande och språket som stöd för tänkandet i högre grad än enspråkiga och tvåspråkigheten i sig leder till ett mer flexibelt tänkande vilket i sin tur gynnar individens problemlösningskapacitet och lättare frammanar alternativa lösningar på olika problem. Vygotskij 1999.

(8) Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språkoch kunskapsutveckling Förskolans organisation. Förstaspråkets användning och status. Kontakt med föräldrarna - bjuda in föräldrarna i verksamheten. Stöttning av barnets utveckling av L1 och L2. Sociokulturell inriktning. Uppföljning av språkutveckling. Förhållningssätt och attityder. Den pedagogik som bedrivs/ innehåll. Barnets tankekunskaps och identitetsutveckling Monica Axelsson.

(9) Additiv och subtraktiv flerspråkighet  Additiv flerspråkighet;. andraspråket läggs till första språket utan att förstaspråket riskerar att förloras eftersom förstaspråket är ett prestigefyllt språk och har betydande stöd i omgivningen  Subtraktiv flerspråkighet;. förstaspråket tenderar att minska genom att andraspråket ökar pg a att förstaspråket har lägre prestige och begränsat stöd i omgivningen. Inger Lindberg, Språkvård nr 4, 2002.

(10) Bas        . Ljudsystem Syntax- grundläggande grammatik Ett basordförråd på 8-10 000 ord Berättar enkla berättelser Beskriver Redogör för händelseförlopp Redogör för planer Förklarar, argumenterar, drar slutledningar.

(11) Kommunikativ språkförmåga Organisatorisk kompetens Kunskap om språksystemet. Formell språklig kompetens. Uttal skrift. Lexikon. Pragmatisk kompetens. Kunskap om språkanvändning. Textuell kompetens. Grammatik. Funktionell kompetens. Textbygge. Syfte. Sociolingvistisk kompetens. Olika sociala situationer. Strategier Kontroll Bachman& Palmer.

(12) Likheter och olikheter mellan L1 och L2. Korrekthet Formulering Innehåll och tanke. 2011-05-11. Korrekthet. Formulering Innehåll och tanke. SIDAN 12.

(13) Allmänt om ordförråd och ordinlärning  Svenskans allmän ordförråd runt 170 000 0rd  En 6-7 åring mellan 8000- 10 000 ord  Ett genomsnittligt barn lär in på sitt modersmål ca. 3000 ord per år under skoltiden (främst gäller detta förståelsen).

(14) Vad säger forskningen….. Interaktionen, kommunikation är avgörande för språkutvecklingen. Det språkliga utflödet som barnet själv producerar är av avgörande betydelse för Språkutvecklingen. Swain, Cummins, Snow Språket utvecklas när man lär sig om världen Ett varierat språkligt inflöde är viktigt..

(15) Socialt samspel All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel . Det är i detta samspel som barnet utvecklar sitt språk. De utvecklar inte bara ordförråd och grammatik utan lär sig också hur man talar till varandra, vad man talar om, vilka som får tala till varandra, hur man berättar, hur man använder skrift, bild och andra symboler. Barnet socialiseras alltså parallellt in i sin kultur och sitt språk. Fritt efter Heath,1983, Wells ,1981 2011-05-11. SIDAN 15.

(16) Aspekter på lärande  Inflödets/ utflödets roll  Samtalets betydelse  Stöttning från pedagogen  Ordförrådets betydelse. 2011-05-11. SIDAN 16.

(17)

(18)

(19) Sagor /berättande /högläsning och samtal omkring böcker 1000 timmar under förskoletiden på modersmålet L1 och svenska L2. SIDAN 19. 2013-10-02. David Rose 2005.

(20) 2013-10-02. SIDAN 20. Cummins.

(21)

(22) Att diskutera- gynnsamma faktorer för flerspråkighet i förskolan.  Hur kan man på din förskola göra för att skapa. möjlighet för en gynnsam språkutveckling?.  Vad kan man fokusera mer på i din verksamhet ?.

(23) Förskola och hem Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får utvecklas efter sina förutsättningar.. Lpfö98/10. 2013-10-02. SIDAN 23.

(24) Interkulturellt förhållningssätt Hitta gemensamma beröringspunkter och mötas i olikheter som berikar. Begreppet interkulturell står för en process dvs. en samverkan mellan olika kulturer för att skapa möjligheter till förståelse och ömsesidig respekt.

(25) Berätta om ett trädminne.

(26) Jimmy Jamil från Syrien. (Pappa till Elisabeth) Framför vårt stora, fina hus i byn Shameram fanns en trädgård med många olika fruktträd. Bland annat fanns där två stora mullbärsträd och dem brukade vi sitta under, min farfar och jag. Dit kom också folk för att hälsa på oss och spela Tawule. En kväll, när farfar och jag satt där under träden, lutade jag mig bakåt för att se på stjärnorna och plötsligt föll ett bär rakt ner i min mun. Jag blev väldigt förvånad och farfar och jag började skratta. Sedans sa farfar att enligt vår tradition betyder detta att jag ska vinna pengar och bli miljonär. Jag väntar än i dag på att bli rik. Projekt Jönköping.

(27) Vad är kultur? ”Kultur är grundläggande värderingar och uppfattningar om hur världen samhället och människorna är funtade, sätt att lösa problem och sätt att uttrycka sig. En människas kultur uppstår genom socialisering, bland annat genom uppfostran och familjemönster och påverkas genom livet av faktorer i miljön bland annat en människas möten med andra människor.” Öberg & Bergman & Swedin 1981.

(28) Vad är kultur forts…. Enligt den definitionen är ”kultur ”något föränderligt, en människas kultur utvecklas ständigt och kan knappast definieras i form av nationsbenämningar eller etnicitet. Öberg & Bergman & Swedin,1981.

(29) Vad är kultur forts.. Seija Wellros definierar begreppet kultur som. ”De föreställningar, erfarenheter och värderingar man alltid har med sig, vare sig man vill eller inte, och som visar sig i ett bestämt sätt att klä sig och bete sig, att tänka och att prata, i sättet att göra saker och ting och att ordna hela sin tillvaro. Och då ingår naturligtvis såväl dans och musik som påskägg och julklappar som delar i det vanliga sättet att vara”..

(30) 2013-10-02. SIDAN 30.

(31) Låta olika åsikter och synsätt berika varandra. Visa ömsesidig respekt och nyfikenhet - våga mötas!. Texter, bilder och material som speglar olika kulturer och miljöer används. Enskede Årsta Vantör. Språklig och kulturell mångfald är utgångspunkt i arbetet. Interkulturellt. förhållningssätt. Föräldrarnas kunskaper och erfarenheter tas tillvara. Olikheter ses som en tillgång. Utgå från barnens kunskaper och erfarenheter. Barnen/ eleverna möts av positiva attityder till sitt språk och sin kultur.

(32) Sätt att socialisera in barnet i språket  Barncentrerad socialisation; barn betraktas tidigt som samtalspartner  Situationscentrerad socialisation; barn lär sig genom att lyssna på det samtal som förs runt barnet Obondo, 2005.

(33) Exempel på samverkan /Interkulturellt arbete…  Aktiv föräldrainskolning – ett tillfälle att mötas  Ordlistor på olika språk  Böcker på olika språk  Föräldrar stödjer andra föräldrar  Projekt – för att involvera föräldrarna i verksamheten  Språksamtal.

(34)

(35) Modersmålets betydelse  Identitet –oberoende av barnets språkförmåga på 1:a. och 2:a språket  Möjlighet att kommunicera med familj och släkt  Ett starkt modersmål stödjer andraspråksutvecklingen  Språk är färskvara  Lättare utveckla kunskap och att lära på ett språk man förstår.

(36) Litteratur  Arnberg, L. (1988). Så blir barn tvåspråkiga -.  .  . Vägledning och råd under förskoleåldern. Reviderad upplaga. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Hyltenstam, K. (red.) (1996). Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Lindberg, I (2002). Myter om tvåspråkighet. Språkvård nr. 4 2002. Skolverket (2002). Två språk eller flera? Råd till flerspråkiga föräldrar.. 2013-10-02. SIDAN 36.

(37)

(38) Mål med språksamtalet  Optimera flerspråkiga barns möjlighet till en god. språkutveckling såväl i första som i andraspråket i förskolan och tillsammans med föräldrarna..  Samtalet ska utmynna i en språkplan som görs. tillsammans med föräldrarna..

(39) Syfte med språksamtalet  Fånga upp föräldrarnas tankar, reflektioner och önskemål. kring barnets språkutveckling..  Tydliggöra det delade ansvaret mellan föräldrar och. pedagoger kring barnets språkutveckling..  Öka kunskaper och medvetenhet hos både föräldrar och. pedagoger om flerspråkiga barns språkutveckling..  Inventera vilka resurser som finns..

(40) Hur? I dialog med föräldrar och pedagoger med bl.a. språkdomänerna som underlag Språkdomänerna - se var och när barnet använder sina olika språk ev. se hur språkanvändningen förändras.

(41) Fem grundläggande frågor i samtalet med föräldern:  Vilket eller vilka språk talas i hemmet?  Vilka språk vill du att ditt barn skall tala?  Vad är viktigt för dig som förälder när det gäller ditt. barns språkutveckling?.  Vad tycker du att du som förälder kan göra för att. utveckla ditt barns språk?.  Vad undrar du över när det gäller barnets. språkutveckling?. Två språk eller flera - Skolverket.

(42)

(43) Enskede Årsta Vantör. 2013-10-02. Sida 43.

(44) Att diskutera-Samverkan med föräldrarna Språksamtal/modersmål.  Hur kan vi ge barnen tillgång till sitt modersmål?  När och hur kommer modersmålet in i den dagliga. verksamheten?  Hur kan vi involvera föräldrarna?  Hur kan vi organisera språksamtalet?  Andra frågor som dyker upp i arbetet med modersmålet!.

(45) Språkutvecklande arbete - när utvecklas språket , Miljö och innehåll Förskolor som bedömts ha hög kvalitet utmärks av ett kommunikativt klimat som genomsyrar verksamheten. Lärarna tycks gå in för att samtala med barnen och försöker medvetet att verbalt utvidga deras idéer. De fångar barnens intressen och engagerar dem i ömsesidig, hållbar och utmanande kommunikation. Själva använder de ett rikt och nyanserat tal- och skriftspråk och uppmuntrar både ett uttrycksfullt språkbruk hos barnen och olika kommunikationsformer. Tillfällen skapas där barn kan utveckla sin kommunikativa förmåga och aktuella händelser och erfarenheter används för att nyansera innebörder i begrepp. Det finns en stor tillgång på språkutvecklande material som fakta- och fantasiböcker, spel, cd och dataprogram. Det ges dagliga tillfällen till många olika tal-, skriv- och läserfarenheter i syfte att utveckla språket under lek- och gruppaktiviteter. Det förekommer många lekar och aktiviteter där barn behöver tänka, reflektera, räkna ut, uppmärksamma samband, se mönster och lösa problem. Ur studie av Sonja Sheridan, Ingrid Pramling och Eva Johansson (2010) 2011-05-11. SIDAN 45.

(46) Hur hjälper jag barnet att utveckla språket i alla sammanhang?  Hur blir vardagssituationerna. språkutvecklande? Hur, när och med vem utvecklas språket? Tänk på ordförrådet!.  Hur utvecklas språket när barnet lär sig om. världen?.

(47) Hur ger miljön på förskolan möjlighet till språk och kunskapsutveckling?  Roll – lekar  Skapande  Litteracitet (bokhörna / skrivhörna)  Utforskande - science hörna  Matematik - mattehörna  Konstruktion - bygghörna  Bilder osv.  Musik  Utomhus.

(48) Interaktion/ samtal  Hur samtalar vi med barnen? Hur ställer vi frågor?  Hur ser mitt språkbruk ut med barnen? Hur varierat och utbyggt är ordförrådet?  Talutrymme - hur mycket talutrymme får barnet tillgång till under dagen? Ligger vi snäppet över barnets språknivå?  Är samtalet med barnet situationsbundet/ situationsoberoende?  Scaffolding ex Hur stöttar vi barnet i samtalet?.

(49) Hur kan vi stötta barnet i samtalet  Inled med öppna frågor  Hitta balans mellan kontrollfrågor och frågor. som ger barnet möjlighet att själva bestämma innehållet i svaret.  Sakta ner samtalet.

(50) fortsättning  Ge barnet tillfälle att förklara / lyssna in/. förläng väntetiden.  Låt samtalet pågå länge innan du utvärderar. eller formulerar om det barnet vill ha sagt..  Låt barnet förtydliga istället för att själv göra. det.  Visa att du verkligen vill förstå. 2011-05-11. SIDAN 50.

(51) Berätta… …..vad du lärt dig …...vad du gjort …... vad du kom fram till …...vad vill du berätta för oss ……vad tyckte du var mest intressant Gibbons 2002.

(52) Scaffolding/Stöttning. Närmaste utvecklingszonen /The zone of proximal development.

(53) Scaffolding /stöttning Ett tillfälligt stöd som barnet behöver för att komma vidare i sin utveckling. Stöttning är alltid tillfällig, men nödvändig, med klart syfte att nästa gång barnet ställs inför samma problem klarar det sig själv igenom situationen..

(54) Litteracitet En bred och samlad beteckning på aktiviteter som i ett socialt sammanhang omfattar användningen av tal bilder, symboler och tecken i direkt eller indirekt koppling till text. Aktiviteter som gör att barnen blir vana med skriven text och att resonera om skriven text. Axelsson 2005.

(55)

(56) Vad ser du på den här bilden Vilka karaktärer Beskriv miljön. Mannen med det röda äpplet 2011-05-11. SIDAN 56.

(57)

(58) De vanligaste texttyperna i förskolan Typ av text. Återgivande ex egen upplevelse. Berättande ex sagan. Beskrivande ex faktaboken. Instruerande ex recept, instruktion. Diskuterande /Argumenterande. Syfte. Att berätta vad som hänt. Att underhålla, förmedla kunskap. Att förmedla information. Att förklara hur något görs. Att övertala andra…. Struktur. Orientering, En serie händelser Personlig kommentar. Orientering, En serie händelser Problem Upplösning. Målinriktat Allmänna upplysningar Stegvisa Karakteristik… moment .. Sammanlänk- Tidsord ande ord (först, sedan, därefter…). Tidsord (det var en gång, en dag, senare). Förekommer vanligtvis inte. För det första, För det första, för det andra.. för det andra, därför, emellertid. Andra språkliga drag. Dåtid Handlingsverb Beskrivande ord…. Verben att vara och att ha Specifikt ordförråd. Verb som ger instruktioner. Dåtid Beskrivande ord. Personliga ställningstaga nden Argument och bevis… Slutsats. Språk för att övertyga…. ( fritt efter Gibbons s. 89).

(59) Gran  I samma träd utvecklas normalt först honblommorna  Vid jultid fälldes den först av alla  Runt omkring växte många större kamrater både granar. och tallar  Detta fenomen kallas ofta ”svavelregn”  Granen är ett mycket viktigt skogsträd  Vad är det de gör? tänkte granen  Vad ska nu ske?  Och vinden kysste granen  Låglandstypen, som är vind- men inte snöhärdig.

(60) Grodor Grodan som var mitt favoritdjur. Sagan om den ensamma grodan. Att tillaga en god soppa med grodlår( Min goda grodlårssoppa) Vad är en groda? Ska man rädda grodor över vägen? 2011-05-11. SIDAN 60.

(61) Berättelse Mamma Mu åker Rutschkana.

(62) Faktabok om djur.

(63) Spelregler Winx spelet – flicka 5.10år Man är fyra spelare. Fyra eller fem år. Det behövs tärning och gubbar. Man börjar på grönt och på stjärnan vinner man. På orange hamnar man i häxhus. Får man ett stannar man kvar får man två går man två steg, får man tre går man tre steg…. Saurie spel – pojke 3,2 år -. -. -. Gubben kan åka på spelet. Man får ta fem från fyra. Sex från fem. Gubben åker här till här. Skriver du ditt namn? Ja, men den har ingen fot. Jag ritar en annan fot eller tjugo fot. Är det ett spel som finns på datorn? Ja,man skjuter saurier. Jätte,jätte mycke den dör. Pojken tog den stora pistolen, den långare sen pojken skjute saurie och tar svarta flaggan som finns på flickan. Då räddar man flickan. Pojken och flickan tycker svarta flaggan fin. Sen laga dom saurien. Sen laga dom igen. Är det slut sen? Ja, jag kan gå här..

(64)

(65) L1 L2 INTERKULTURELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT PEDAGOGISK DOKUMENTATION. INVOLVERA FÖRÄLDRAR.

(66) Hemsidor.  Språkforskningsinstitutet www.pedagogstockholm.se/ i. undervisningen, språkutveckling.  Nationelltcentrum för svenska som andraspråk    . http://www.andrasprak.su.se/ Skolverket www.modersmal.skolverket.se Mångkulturellt centrum www.mkc.botkyrka.se Språkens Hus - ett center för språkstörning och flerspråkighet www.sprakenshus-umas.se Utbildningsradion www.ur.se.

(67) interkulturellt förhållningssätt. 67.

(68) Språkutvecklande arbete.

(69) Literacy.

(70)

No results found