Kvalitetsregisterrapport Myelom

(1)

September 2021

Nationell kvalitetsregisterrapport för anmälningar av diagnoser 2014-2020 och ettårsuppföljningar av diagnoser 2014-2019 från Svenska Myeomregistret

(2)

ISBN 978-91-87663-37-6

9 789187 663376

Beställningsadress

Regionalt cancercentrum väst Västra Sjukvårdsregionen

Sahlgrenska Universitetssjukhuset SE-413 45 GÖTEBORG

Tel 010-441 28 23

Mailadress - rccvast@rccvast.se Rapporterna kan laddas ner från

Regionalt cancercentrum väst hemsida www.rccvast.se

(3)

1.2 MÅLSÄTTNING ... 1

1.3 ORGANISATION ... 2

1.4 REGISTRETS OMFATTNING ... 2

1.5 FÖRKORTNINGAR ... 3

1.6 ARBETSMETOD ... 3

1.7 DENNA RAPPORT ... 4

1.7.1 Datainsamling ... 4

1.7.1.1 Andra datakällor ... 4

1.7.1.2 Svenska myelomregistret ... 4

1.7.2 Statistisk metod ... 4

1.8 MYELOMREGISTRETS INTERAKTIVA ÅRSRAPPORT ... 5

KAPITEL 2 EPIDEMIOLOGI ... 7

KAPITEL 3 DATA VID MYELOMDIAGNOS ... 11

3.1 DATA FRÅN ANMÄLAN 1 (ALLA DIAGNOSER I REGISTRET) ... 11

3.1.1 Representativitet / Täckningsgrad av Anmälan 1 mot cancerregistret ... 11

3.1.2 Deltagande sjukhus ... 12

3.1.3 Uppföljningstid ... 14

3.1.4 Åldersfördelning ... 14

3.1.5 Könsfördelning ... 15

3.1.6 Diagnoser i registret ... 16

3.2 DATA FRÅN ANMÄLAN 1 OCH ANMÄLAN 2 AVSEENDE SYMPTOMATISKA MYELOM ... 16

3.2.1 Åldersfördelning ... 17

3.2.2 Stadiefördelning ... 17

KAPITEL 4 ETT-ÅRSUPPFÖLJDA MYELOM ... 21

4.0.1 Representativitet / Andel ett-årsuppföljda ... 21

4.0.2 Användning av nya läkemedel i första linjens behandling ... 23

4.0.3 Användning av högdos Melfalan med stamcellsstöd i första linjens behandling hos patienter 66-70 år ... 24

4.0.4 Respons efter första linjens behandling ... 25

4.1 ANDEL MED RECIDIVDATUM ... 27

(4)

KAPITEL 5

FÖLJA RESULTAT I INCA ... 29

5.1 FÖLJSAMHET TILL NATIONELLT VÅRDPROGRAM ... 29

5.2 SVF-DATA I MYELOMREGISTRET ... 29

KAPITEL 6 ÖVERLEVNAD ... 31

6.1 ÖVERLEVNAD, ALLA DIAGNOSER ... 31

6.1.1 Överlevnad per ålderskategori ... 31

6.1.1.1 Överlevnad per ålderskategori - tioårskohorter ... 31

6.1.1.2 Överlevnad per ålderskategori - över respektive under 65 år ... 33

6.1.2 Överlevnad per diagnosperiod ... 35

6.1.2.1 Överlevnad per diagnosperiod - diagnos 2008-2013 respektive från och med 2014 ... 35

6.1.2.2 Överlevnad per diagnosperiod - diagnos 2008-2013 respektive efter 2013 - i olika åldersgrupper (<=65,66-80,>80) ... 37

6.1.3 Överlevnad per kön ... 39

6.1.4 Överlevnad per diagnos ... 40

6.2 ÖVERLEVNAD HOS ETTÅRSUPPFÖLJDA MYELOM ... 42

6.2.1 Överlevnad per responsgrad ... 43

KAPITEL 7 KVALITETSINDIKATORER ... 47

KAPITEL 8 SAMMANFATTANDE KOMMENTAR ... 61

KAPITEL 9 FORTSATT REGISTERARBETE ... 63

KAPITEL 10 REFERENSER ... 65

(5)

KAPITEL 1

Introduktion

1.1 BAKGRUND

Myelom är efter lymfom den vanligaste hematologiska tumörsjukdomen med en incidens i Sverige på cirka 6/100000 invånare och år. Den utgör cirka 1 procent av alla tumörer och 15 procent av hematologiska tumörer. Möjligheterna till effektiv sjukdomshämmande behandling har ökat markant under de senaste decennierna, fr. a. genom utvecklingen av högdosbehandling med autologt stamcellsstöd och tillkomst av nya läkemedel med nya verkningsmekanismer. Detta har samtidigt medfört ökade kostnader för sjukvården. Mot bakgrund av detta har det varit motiverat dels att utarbeta nationella riktlinjer för diagnostik och behandling dels att skapa ett nationellt kvalitetsregister för myelom. Svenska myelomgruppen bildades 2007. Gruppen utarbetar nationella riktlinjer för myelom. De första fastställdes 2009 och de har därefter

uppdaterats vartannat år. Riktlinjerna omarbetades 2016 till Nationellt vårdprogram för myelom enligt RCC- mall (Uppdaterad version finns på RCC:s webbplats:

https://cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/blod-lymfom-myelom/myelom/vardprogram/).

I samverkan med Sveriges regionala cancercentra startades 2007 ett Kvalitetsregister för myelom.

Myelomregistret utgör ett delregister i Blodcancerregistret som ligger på den webb-baserade registerplattformen INCA.

1.2 MÅLSÄTTNING

Syftet med myelomregisret är:

• Att vara ett instrument för förbättring av kvaliteten i diagnostik, vård och behandling av patienter med myelom.

• Att öka kunskapen om myelomsjukdomens epidemiologi och förlopp utifrån ett oselekterat nationellt baserat patientmaterial

• Att ge enskilda kliniker och regioner möjlighet till jämförelse med nationella data avseende patient- karakteristika och kvalitetsindikatorer

Kvalitetsregister - Årsrapport 2021 | 1

(6)

1.4 Registrets omfattning

• Att skapa förutsättningar för utvärdering av nationella riktlinjer

• Att bidra till att stimulera och underlätta forskning på myelom med kvalitetsregisterdata

• Att utgöra referensmaterial till kliniska studier

• Att ge möjlighet till koppling av kliniska patientuppgifter till biobanksmaterial

1.3 ORGANISATION

Ansvariga för registrets utformning och uppdatering är en styrgrupp bestående av en

registeransvarig ledamot från varje region och som godkänns Svenska Myelomgruppen. Regionalt cancercentrum Väst i Västra regionen utgör det nationella stödteamet för registret på INCA och samordnar registerarbetet med övriga regionala cancercentra. Registerhållare är Cecilie Hveding Blimark, Göteborg, regionalt ansvarig för Västra regionen. Regionalt ansvariga för

Stockholm/Gotland-regionen är Hareth Nahi och Johan Lund samt Göran Wålinder, Huddinge, för Norra regionen Antonio Izarra Santamaria, Umeå, och Birgitta Lauri, Luleå , för

Mellansverige-regionen Kristina Carlson, Uppsala, och Jacob Crafoord, Örebro, för Sydöstra Regionen Ronald Svensson och Love Tätting, Linköping, och för Södra regionen Gunnar Juliusson och Markus Hansson, Lund, och Ingemar Turesson, Malmö/Lund. Stödteamet från Regionalt cancercentrum väst har utgjorts av Anna Genell och Chenyang Zhang, statistiker, Lena Nilsson, monitor och Tai Wai Cheng, registerproduktägare, Göteborg.

1.4 REGISTRETS OMFATTNING

Registret omfattar alla fall av symptomatiskt och asymptomatiskt myelom, solitärt

skelettplasmocytom och extraskelettalt plasmocytom samt plasmacellsleukemi ICD10 C90* som diagnostiserats fr.o.m. 1 januari 2008 och anmälts via INCA. Obduktionsfall ingår i

cancerregistret men inte i Myelomsregistret. Övriga plasmacellssjukdomar, såsom MGUS, AL-amyloidos och andra besläktade plasmacellsdyskrasier, ingår inte i registret.

(7)

1.5 FÖRKORTNINGAR

Förkortning Förklaring

ASCT Autolog stamcellstransplantation (högdos cellgift med stamcellsstöd) CI Konfidensintervall

CR Komplett remission ESP Extraskeletalt plasmocytom

FISH Fluoroscens In Situ Hybridisering (metod för påvisande av kromosomförändringar i myelomcellen) ICD International Classification of Disease (internationell diagnoskod)

INCA Informationsnätverk för cancervården - IT-plattform för kvalitetsregister, bland annat Myelomregistret IPÖ INCA Patientöversikt, en plattform för grafisk framställning av behandlingsdata i INCA

ISS International Staging System (internationell stadieindelning) IV intravenös (infusion/injektionsbehandling)

MGUS Monoclonal Gammopathi with Undetermined Significance (monoklonal gammopati med okänd signifikans) MM Symptomatiskt myelom

MPT Melfalan, Prednison + Talidomide N.A. Not available/Missing

NR Non-responder, ingen respons PCL Plasmacellsleukemi

PO Peroral (tablettbehandling) PR Partiell remission

RCC Regionala cancercentra

ROTI Myeloma Related Organ an Tissue Impairment SFH Svensk Förening för Hematologi

SMM Asymptomatiskt myelom SSP Solitärt skelettplasmocytom

VGPR Very Good Partial Remission (mycktet god respons på behandlingen)

1.6 ARBETSMETOD

Nya fall av myelom, plasmocytom och plasmacellsleukemi anmäls till myelomregistret via ett webbaserat anmälningsformulär i INCA-portalen. Anmälan till myelomregistret/INCA vidarebefordras till cancerregistret. I de fall där anmälan om nydiagnostiserat myelom eller plasmocytom inkommit från patologiskt eller cytologiskt laboratorium och där klinisk anmälan via INCA saknas, skickar respektive regional cancercentrum en påminnelse som läggs i klinikens inkorg på INCA. I de fall där cytologilaboratorier inte skickar in till cancerregistret kommer en anmälan till kvalitetsregistret helt att bero på en klinisk anmälan från behandlande sjukhus. För alla asymptomatiska myelom och plasmocytom som går över till symptomatisk fas skall

anmälningsblanketten Anmälan 2 - Övergång från asymptomatisk till symptomatisk myelom - ifyllas. En 1-års -uppföljningsblankett infördes 2011 för alla patienter från 2008 med symptomatisk myelom. Ett år efter diagnos skickas en påminnelse i inkorgen på INCA om att fylla i en

uppföljningsblankett som omfattar bl.a. 1:a linjens behandling till anmälande läkare för alla patienter som vid diagnos hade symptomatiskt myelom. En årlig uppföljning av asymptomatiska myelom infördes 2014. Då skickas en påminnelse om att fylla i anmälningsblanketten Anmälan 2 - Övergång från asymptomatisk till symptomatisk myelom ut, där man får besvara frågan om övergång till symptomatiskt myelom (isåfall uppmanas man då att fylla i anmälan 2) och om ingen övergång har skett skall datum för sista kontroll ifyllas.

(8)

1.7 Denna rapport

1.7 DENNA RAPPORT

Denna rapport omfattar alla patienter i Myelomregistret med myelom, plasmocytom och plasmacellsleukemi diagnostiserade 1 januari 2014 – 31 december 2020 som anmälts till registret före 2021-08-23. Rapporten innehåller diagnosdata från diagnostillfället för alla patienter i registret diagnosticerade 1 januari 2014 – 31 december 2020 och 1-årsuppföljningsdata på symptomatiska myelom diagnosticerade 1 januari 2014 – 31 december 2019. Ett undantag från detta urvalet utgör analysen om jämförande relativ och observerad överlevnad på patienter med diagnos 1 jan 2008 - 31 december 2013 och diagnos 1 januari 2014 – 31 december 2020. Rapporten har utarbetats av styrgruppen under ledning av Cecilie Hveding Blimark

(cecilie.blimark@vgregion.se) och Kristina Carlson, Uppsala. I denna rapport har vi fokuserat på att mäta följsamhet till riktlinjerna med fokus på patienter med diagnos fr o m 2014 och belyst framgångar och nationell harmonisering av behandlingsmetoder och slutligen beskrivit

överlevnad i myelom där vi jämför patienter diagnosticerade 2014-2020 med de diagnosticerade 2008-2013, och ffa. hos symptomatiskt myelom där vi har data på respons och behandling i första linjen. Faktorer som sammanfaller med förbättrad överlevnad har beskrivits. Kvalitetsindikatorer med definerade mål redovisas. De skall ge oss mått på kvalitet och bidra till att öka jämlikheten i cancervården. Följsamhet till gällande riktlinjer rörande diagnostik och behandling får tolkas i relation till att nationella riktlinjer 2008 har ändrats ungefär vartannat år därefter. De i skrivande stund gällande riktlinjer publicerades 2021 och finns på hemsidan för Svensk Förening för Hematologi (SFH) . Rapporten vänder sig till sjukvårdspersonal, linjechefer, politiska beslutsfattare och patienter. Rapporten skickas ut till alla medlemmar av Svenska Myelomgruppen, verksamhetschefer på alla medicin- och hematologienheter, samt till patientföreningar och RCC i samverkan. Rapporten publiceras på hemsidor tillhörande Regionala cancercentra i samverkan (RCC) och SFH http://www.sfhem.se/.

1.7.1 Datainsamling

1.7.1.1 Andra datakällor

Incidens och prevalens är hämtade från det Socialstyrelsens Statistikdatabas för cancer [8] och från NORDCAN [1], dit incidensdata och prevalensdata levereras från de nordiska ländernas cancerregister, vilket i Sverige alltså innebär Socialstyrelsen.

1.7.1.2 Svenska myelomregistret

Data från myelomregistret är hämtade på patienter diagnosticerade 1 januari 2014 och fram till 31 december 2020 (med undantag för en presentation av överlevnad per diagnosperiod där även data fr om 2008 ingår), med data cut-off 23 augusti 2021 inför publicering 6 september 2021 och data på 1-årsuppföljning är är framtagna på patienter diagnosticerade 1 jan 2014 tom 31 december 2019.

1.7.2 Statistisk metod

Generellt kan sägas att statistiken i denna rapport är beskrivande och kan inte utgöra grund för slutsatser om t.ex. eventuella orsakssamband. Detta gäller även i de fall konfidensintervall anges för ett mått. När konfidensintervall anges är syftet att ge en uppfattning om

spridningen/osäkerheten i måttet. Vidare gäller följande.

(9)

• I varje kapitels rubrik och inledande text framgår det vilket urval kapitlets statistik är baserad på. I alla statistiska sammanställningar om behandling och respons av behandling lägger vi samman symptomatiska myelom anmälda via anmälan 1 och anmälan 2.

• I överlevnadskapitlet har vi använt Kaplan Meier-metoden för att skatta och plotta

överlevnadskurvor och vi har, förutom observerad överlevnad, beräknat relativ överlevnad (med Ederer II-metoden för förväntad överlevnad). Relativ överlevnad relaterar

överlevnaden till förväntad överlevnad i normalpopulationen (Sveriges befolkning) och ger på så vis ett mått på överlevnad i myelomsjukdomen (där död är direkt eller indirekt relaterad till myelomsjukdomen). Normalpopulationen är referens i all relativ överlevnad i rapporten och justerar för dödlighet associerad med ålder, kön och kalenderår men inte för andra faktorer.

• Beräkningar och grafiska presentationer av data i denna rapport gjordes i statistikprogramvaran R [7].

1.8 MYELOMREGISTRETS INTERAKTIVA ÅRSRAPPORT

Från 2018 kan man själv gå in på den interaktiva årsrapporten på länken nedan. Data i den interaktiva årsrapporten uppdateras två gånger per år. Den interaktiva årsrapporten möjliggör en online tillgång för publiken till anonymiserade sammanställda utvalda myelomregisterdata.

Nyheter 2021 i dessa rapporter är data från 1-årsuppföljningen inkl responsdata per

sjukvårdsregion samt ett antal indikatorer per region och sjukvårdande enhet. För att inte riskera anonymiteten för patienter med sällsynta tillstånd har vi valt att inte visa data där nämnaren (antal fall) är mindre än 10. Här nedan visar vi exempelbild ifrån den interaktiva årsrapporten som kan nås via följande länk: https://statistik.incanet.se/myelom/ eller via cancercentrum.se.

(10)

1.8 Myelomregistrets interaktiva årsrapport

Figur 1.1: Exempel på rapport med resultat per sjukhus

(11)

KAPITEL 2

Epidemiologi

Incidensen är stabil vid myelom för kvinnor och män. Det är 6,7 fall per 100 000 invånare (män 8,1 och kvinnor 5,3) som insjuknar i myelom. Utökade behandlingsmöjligheter har medfört att överlevnaden vid myelom har förbättrats påtagligt de senaste åren. En kombination av förlängd överlevnad i sjukdomen, ålderssammansättningen i Sveriges befolkning och ett växande antalet äldre, bidrar till att antalet patienter i Sverige som lever med myelom ökar i jämt takt och har på drygt trettio år lett till en tredubbling av antal män respektive dryg fördubbling av antal kvinnor som lever med sjukdomen (Figur 2.2). Antal personer som levde med diagnosen den 31 dec 2018 var 4344, 2484 män och 1860 kvinnor. Antal personer som levde med diagnosen per 100000 var 48.3 män och 36.6 kvinnor[1].

(12)

Figur 2.1: Åldersstandardiserad incidens hämtad från Socialstyrelsens statistikdatabas 2021-06-16 för diagnosåren 1970-2019. Socialstyrelsens beskrivningstext:Nya cancerfall. Åldersstandardiserad incidens per 100 000 enligt befolkningen 2000, Ålder: 0-85+, Riket, Diagnos:203 Multipelt myelom, plasmocytom, oavsett tumörtyp. Observera att det finns en eftersläpning i inrapporteringen till cancerregistret vilket kan leda till en underskattning av antalet tumörer för det sista redovisningsåret 2019.

1970 2019

05101520

Diagnosår

Antal fall per 100 000

Män Kvinnor

(13)

Figur 2.2: Prevalens hämtad från NORDCAN. Prevalens av Multipelt myelom i Sverige för åren 1980-2018. Prevalens beräknas vid utgången av respektive år då jämförelse görs mellan hur många som fram till dess fått diagnosen och hur många av dessa som den sista december fortfarande är i livet.

1980 2018

05001000150020002500

Diagnosår

Antal fall

Män Kvinnor

(14)

(15)

KAPITEL 3

Data vid Myelomdiagnos

3.1 DATA FRÅN ANMÄLAN 1 (ALLA DIAGNOSER I REGISTRET)

Antal fall med diagnos 2014-2020 anmälda via Anmälan 1 är 5384 stycken 2021-08-23.

3.1.1 Representativitet / Täckningsgrad av Anmälan 1 mot cancerregistret

Med täckningsgrad avses den andel av patienter som anmälts till cancerregistret som också är rapporterade till myelomregistret. Fall i Cancerregistret omfattar dels patienter som anmälts via INCA och dels patienter som anmälts med traditionell canceranmälan. Täckningsgrad mäts mot Cancerregistret som är beroende av att laboratorier skickar en anmälan vid cytologisk eller

patologisk undersökning av benmärg. Andelen spontant anmälda till Myelomregistret bör öka för att säkerställa att kliniskt diagnosticerade patienter utan patologi/cytologi-baserad diagnos skall finnas i registret. Här finns sannolikt utrymme för förbättringar. Senaste täckningsgrad togs ut augusti 2021 och visar att Myelomregistret har en nästan fullständig täckning (98 procent) mot Cancerregistret, åtminstone något år efter diagnos. Det bidrar till att göra data

populationsbaserade och unika. Vi har sett en förbättring i tid till inrapporteringen det senaste året och i augusti 2021 har vi över 86.3 % av patienterna för 2020, vilket gör att vi nu kan publicera data på patienter diagnosticerade för ett år sedan med större säkerhet.

(16)

3.1 Data från Anmälan 1 (Alla diagnoser i registret)

Figur 3.1: Svenska Myelomregistrets täckningsgrad mot cancerregistret, per region och diagnosår, för diagnosåren 2008-2021

Procent

0 20 40 60 80 100

20082009 20102011 20122013 20142015 20162017 20182019 20202008 20092010 20112012 20132014 20152016 20172018 20192020 20082009 20102011 20122013 20142015 20162017 20182019 20202008 20092010 20112012 20132014 20152016 20172018 20192020 20082009 20102011 20122013 20142015 20162017 20182019 20202008 20092010 20112012 20132014 20152016 20172018 20192020 20082009 20102011 20122013 20142015 20162017 20182019 2020

Sthlm/Gotland Syd Sydöstra Mellansverige Väst Norr Riket

99.299.4100100100 98.899.399.3100 94.597.6 7777.779.3 89.892.494.596.597.79898.898.999.299.399100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100100 72 86.392.696.59898.699.699.699.399.899.999.999.9100100100100100100100100100100100100100100

3.1.2 Deltagande sjukhus

Antal sjukhus som till Svenska Myelomregistret rapporerat minst ett fall med diagnos 2014-2020 är sammanlagt 68 namngivna sjukhus (samt därutöver några med okänd sjukhusbeteckning).

(17)

Figur 3.2: Antal fall per anmälande sjukhus, hos patienter anmälda till Svenska Myelomregistret, med diagnos 2014-2020

Hässleholms sjukhus Kiruna lasarett Sala lasarett Södertälje sjukhus Torsby sjukhus Arvika sjukhus Ej namngivna sjh Kalix lasarett Lindesbergs lasarett Bollnäs sjukhus Kullbergska sjukhuset Sollefteå sjukhus Karlskoga lasarett Avesta lasarett Oskarshamns lasarett Ystads lasarett Kungsbacka Lycksele lasarett Köpings lasarett Alingsås Lasarettet i Motala Piteå lasarett Ljungby lasarett Eksjö−Nässjö lasarett Mora Visby lasarett Västerviks sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Hudiksvalls sjukhus Nyköpings lasarett Skellefteå lasarett SU/Östra Värnamo lasarett Ängelholms sjukhus Borås Lidköping Södersjukhuset Kungälv Vrinnevisjukhuset i Norrköping Karlstad Västerås Östersunds sjukhus Växjö lasarett S:t Görans sjukhus Jönköpings Eskilstuna lasarett Helsingborgs lasarett Kalmar Varberg Halmstad Regionsjukhuset i umeå Sunderbysjh Sundsvalls sjukhus Skövde Gävle sjukhus Karlskrona lasarett Kristianstads centralsjukhus Universitetssjukhuset i Linköping Uddevalla SU/Sahlgrenska Falu lasarett Örebro Akademiska sjukhuset Skånes universitetssjukhus Karolinska Solna/Huddinge/Danderyd

0 200 400 600 800

Antal fall

1 (cirka 0 årligen) 1 (cirka 0 årligen) 1 (cirka 0 årligen) 1 (cirka 0 årligen) 2 (cirka 0 årligen) 3 (cirka 0 årligen) 3 (cirka 0 årligen) 3 (cirka 0 årligen) 3 (cirka 0 årligen) 4 (cirka 1 årligen) 4 (cirka 1 årligen) 4 (cirka 1 årligen) 7 (cirka 1 årligen) 9 (cirka 1 årligen) 9 (cirka 1 årligen) 9 (cirka 1 årligen) 13 (cirka 2 årligen)

20 (cirka 3 årligen) 25 (cirka 4 årligen) 27 (cirka 4 årligen) 27 (cirka 4 årligen) 32 (cirka 5 årligen) 37 (cirka 5 årligen) 38 (cirka 5 årligen) 43 (cirka 6 årligen) 44 (cirka 6 årligen) 48 (cirka 7 årligen) 50 (cirka 7 årligen) 51 (cirka 7 årligen) 52 (cirka 7 årligen) 54 (cirka 8 årligen) 54 (cirka 8 årligen) 54 (cirka 8 årligen) 59 (cirka 8 årligen) 64 (cirka 9 årligen) 65 (cirka 9 årligen) 75 (cirka 11 årligen) 79 (cirka 11 årligen) 83 (cirka 12 årligen) 84 (cirka 12 årligen) 84 (cirka 12 årligen) 84 (cirka 12 årligen) 88 (cirka 13 årligen) 89 (cirka 13 årligen) 98 (cirka 14 årligen) 103 (cirka 15 årligen) 104 (cirka 15 årligen) 104 (cirka 15 årligen) 105 (cirka 15 årligen) 106 (cirka 15 årligen) 106 (cirka 15 årligen) 111 (cirka 16 årligen) 116 (cirka 17 årligen) 118 (cirka 17 årligen) 119 (cirka 17 årligen) 126 (cirka 18 årligen) 127 (cirka 18 årligen) 139 (cirka 20 årligen)

152 (cirka 22 årligen) 160 (cirka 23 årligen)

180 (cirka 26 årligen) 190 (cirka 27 årligen)

229 (cirka 33 årligen)

(18)

3.1 Data från Anmälan 1 (Alla diagnoser i registret)

Myelom diagnosticerad på många olika sjukvårdsenheter och de största enheterna finns i Stockholm och Skåne. 49 sukvårdsenheter har rapporterat >10 patienter till registret, resterande 16 sjukhus rapporterar årligen enbart 0-1 myelompatient.

Tabell 3.1: Antal (och procentandel) patienter anmälda från universitetssjukhus respektive ej universitetssjukhus (Sjukhus registrerat på Anmälan1), per region, hos patienter anmälda till Svenska Myelomregistret, med diagnos 2014 - 2020

Ej universitetssjukhus Universitetssjukhus Mellansverige 772 (64.8) 420 (35.2)

Norr 475 (81.8) 106 (18.2)

Sthlm/Gotland 257 (24.2) 803 (75.8)

Syd 632 (58) 457 (42)

Sydöstra 462 (76.9) 139 (23.1)

Väst 647 (75.1) 214 (24.9)

Riket 3245 (60.3) 2139 (39.7)

I Stockholm är cirka 76 % av myelompatienterna anmälda från universitetssjukhus, jämfört med 18-42 % i övriga regioner.

3.1.3 Uppföljningstid

Medianuppföljningstiden (från diagosdatum till antningen dödsdatum eller datum för senast kända vitalstatus vilket som senast kan vara uttag av data dvs 2021-08-23) är 2.67 år. Medelvärdet är 2.96 år. Längsta uppföljningstid är 7.64 år bland patienterna vilka, i denna rapport, är

diagnosticerade 2014 - 2020. Räknat från registrets start 2008 är längsta uppföljningstid 13.64 år.

3.1.4 Åldersfördelning

Ålder vid diagnos är en viktig faktor för myelomöverlevnad, och det är värt att notera att det finns skillnad i medianålder vid diagnos i Myelomregistret mellan olika regioner i Sverige. (Tabell 3.2).

Tabell 3.2: Åldersfördelning, per region, hos patienter (alla diagnoser) anmälda till Svenska Myelomregistret, med diagnos 2014 - 2020

Region Medel SD Median Min Max n

Mellansverige 71.21 10.82 72.00 25.00 96.00 1192

Norr 71.54 10.63 73.00 27.00 95.00 581

Sthlm/Gotland 70.48 11.89 72.00 25.00 100.00 1060

Syd 71.29 10.68 73.00 34.00 95.00 1089

Sydöstra 70.68 10.95 72.00 33.00 99.00 601

Väst 71.55 10.45 73.00 31.00 93.00 861

(19)

Tabell 3.3: Åldersfördelning (tioårskohorter), per region, hos patienter (alla diagnoser) anmälda till Svenska Myelomregistret, med diagnos 2014 - 2020

0-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-

Mellansverige 45 (3.8) 122 (10.2) 299 (25.1) 452 (37.9) 242 (20.3) 32 (2.7) Norr 15 (2.6) 60 (10.3) 153 (26.3) 221 (38) 115 (19.8) 17 (2.9) Sthlm/Gotland 61 (5.8) 128 (12.1) 258 (24.3) 361 (34.1) 218 (20.6) 34 (3.2) Syd 43 (3.9) 110 (10.1) 244 (22.4) 447 (41) 228 (20.9) 17 (1.6) Sydöstra 26 (4.3) 69 (11.5) 150 (25) 223 (37.1) 115 (19.1) 18 (3)

Väst 23 (2.7) 89 (10.3) 217 (25.2) 330 (38.3) 181 (21) 21 (2.4) Riket 213 (4) 578 (10.7) 1321 (24.5) 2034 (37.8) 1099 (20.4) 139 (2.6)

Tabell 3.4: Åldersfördelning (över/under 65), per region, hos patienter (alla diagnoser) anmälda till Svenska Myelomregistret, med diagnos 2014 - 2020

<=65 >65 Mellansverige 319 (26.8) 873 (73.2)

Norr 157 (27) 424 (73) Sthlm/Gotland 308 (29.1) 752 (70.9)

Syd 278 (25.5) 811 (74.5) Sydöstra 169 (28.1) 432 (71.9)

Väst 228 (26.5) 633 (73.5) Riket 1459 (27.1) 3925 (72.9)

Ännu tydligare blir skillnaden när man ser på patienterna > 65 år (Tabell 3.4), där region Syd utmärker sig med att 74.5 % av patienter är över 65 år mot Rikets 72.9 %. Myelomregistret har en population av patienter 80 år och äldre på 23 %, vilket är mer än vad som rapporteras

internationellt. Det kan tyda på att vi har en bättre täckning av äldre i Myelomregistret och det är något man bör ta hänsyn till vid jämförelser av överlevnad mellan olika populationer och något som bör beaktas vid designen av nya studier på myelompatienter.

3.1.5 Könsfördelning

Det är känt att myelom är något mer vanligt bland män än kvinnor, och skillnaden är störst i yngre åldrar (Myelomrapport nr 4). Könsfördelningen är ca 58 % män mot 42 % kvinnor och den skiljer sig inte signifikant mellan regioner. Tabell 3.5.

(20)

3.2 Data från Anmälan 1 och Anmälan 2 avseende symptomatiska myelom

Tabell 3.5: Könsfördelning, hos patienter (alla diagnoser) anmälda till Svenska Myelomregistret, med diagnos 2014 - 2020

Kvinnor Män

Mellansverige 476 (39.9) 716 (60.1) Norr 258 (44.4) 323 (55.6) Sthlm/Gotland 464 (43.8) 596 (56.2)

Syd 461 (42.3) 628 (57.7) Sydöstra 248 (41.3) 353 (58.7)

Väst 355 (41.2) 506 (58.8) Riket 2262 (42) 3122 (58)

3.1.6 Diagnoser i registret

I myelomregistret är 76 % av patienterna anmälda som symptomatiskt myelom vid diagnos, ca 18

% som asymptomatiska, ca 5 %som plasmocytom och 1 % som plasmacellsleukemi (Tabell 3.6).

Tabell 3.6: Diagnosfördelning, hos patienter anmälda till Svenska Myelomregistret, med diagnos 2016 - 2020

Symptomatiskt

myelom Asymptomatiskt myelom Solitärt

skelettplasmocytomExtraskelettalt plasmocytom Plasmacellsleukemi

Mellansverige 669 (77.2) 146 (16.8) 25 (2.9) 20 (2.3) 7 (0.8)

Norr 328 (78.1) 74 (17.6) 8 (1.9) 6 (1.4) 4 (1)

Sthlm/Gotland 585 (78.8) 115 (15.5) 19 (2.6) 8 (1.1) 15 (2)

Syd 572 (70.7) 190 (23.5) 29 (3.6) 11 (1.4) 7 (0.9)

Sydöstra 354 (79) 64 (14.3) 14 (3.1) 9 (2) 7 (1.6)

Väst 476 (76.7) 101 (16.3) 23 (3.7) 15 (2.4) 6 (1)

Riket 2984 (76.4) 690 (17.7) 118 (3) 69 (1.8) 46 (1.2)

3.2 DATA FRÅN ANMÄLAN 1 OCH ANMÄLAN 2 AVSEENDE SYMPTOMATISKA MYELOM

Här har symptomatiska diagnoser anmälda via Anmälan 2 (446 till antalet) lagts till symptomatiska diagnoser anmälda via Anmälan 1 (4075 till antalet) - sammanlagt 4521 fall.

Fördelningen i ålder vid diagnos skiljer sig inte från kohorten patienter från enbart Anmälan 1.

(21)

3.2.1 Åldersfördelning

Tabell 3.7: Åldersfördelning (över/under 65), hos patienter anmälda till Svenska Myelomregistret, med symptomatisk myelomdiagnos 2014 - 2020

<=65 >65 Mellansverige 269 (26) 766 (74)

Norr 132 (27.7) 345 (72.3) Sthlm/Gotland 261 (29.2) 633 (70.8)

Syd 211 (24.7) 642 (75.3) Sydöstra 152 (28.7) 377 (71.3)

Väst 185 (25.2) 548 (74.8) Riket 1210 (26.8) 3311 (73.2)

Andelen äldre bland symtomatiska myelom har ökat markant även när man ser på andelen >65 år vid diagnos i den tid Myelomregistret har funnits. Vid symtomatiska myelom ser man en mer uttalad skillnad i andel ändre över 65 vid diagnos mellan regionerna, och eftersom ålder vid diagnos har så stor betydelse för överlevnaden bör man beakta denna skillnaden när man jämför överlevnad mellan regioner. Lägt andel har Stockholm/Gotland med 70,8 % >65, och högst ligger Mellansverige och Väst med respektivt 74 och 74,8 % och Syd med 75,3 %.

3.2.2 Stadiefördelning

En annan viktig faktor för överlevnad i myelom är ISS-stadium vid diagnos (ISS; International Staging System), där Stadium I har bäst överlevnad, (se Myelomrapport nr 4). Det är därför viktigt att alla regioner rapporterar in ISS- Stadium vid diagnos för att man skall kunna relatera överlevnad till andel patienter i olika stadier i regionjämförelser. Stadieindelning är en

kvalitetsindikator och för et par år sedan höjdes det önskade målet till 100 %. Man kan av Figur 3.3 se att andel i olika stadium fördelar sig olika per region. Här är analyserna gjorda på patienter med diagnos 2016 till 2020.

(22)

Figur 3.3: Stadiefördelning (ISS-stadium) inklusive missing, hos patienter med symptomatiskt myelom anmälda till Svenska Myelomregistret via Anmälan 1 eller Anmälan 2, med diagnos 2016-2020

Mellansverige Norr Sthlm/Gotland Syd Sydöstra Väst Riket

Procent

0 20 40 60 80 100

Stadium I Stadium II Stadium III Stadium saknas

Tabell 3.8: Stadiefördelning (ISS-stadium) inklusive missing, hos patienter med symptomatiskt myelom anmälda till Svenska Myelomregistret via Anmälan 1 eller Anmälan 2, med diagnos 2016 -

2020 Stadium I Stadium II Stadium III Stadium saknas

Mellansverige 102 (13.8) 253 (34.2) 176 (23.8) 208 (28.1) Norr 47 (13.2) 120 (33.7) 138 (38.8) 51 (14.3) Sthlm/Gotland 82 (12.9) 254 (40.1) 159 (25.1) 139 (21.9)

Syd 96 (15.2) 171 (27.1) 183 (29) 180 (28.6) Sydöstra 59 (15.3) 94 (24.4) 106 (27.5) 126 (32.7)

Väst 74 (14) 172 (32.6) 186 (35.3) 95 (18) Riket 460 (14.1) 1064 (32.5) 948 (29) 799 (24.4)

(23)

Figur 3.4: Stadiefördelning (ISS-stadium) inklusive missing, per diagnosår, hos patienter med symptomatiskt myelom anmälda till Svenska Myelomregistret via Anmälan 1 eller Anmälan 2, med diagnos 2016-2020

2016 2017 2018 2019 2020

Procent

0 20 40 60 80 100

Stadium I Stadium II Stadium III Stadium saknas

Tabell 3.9: Stadiefördelning (ISS-stadium) inklusive missing, per diagnosår, hos patienter med symptomatiskt myelom anmälda till Svenska Myelomregistret via Anmälan 1 eller Anmälan 2, med diagnos 2016 - 2020

Stadium I Stadium II Stadium III Stadium saknas 2016 106 (16.7) 218 (34.3) 185 (29.1) 126 (19.8) 2017 101 (14.3) 254 (36.1) 209 (29.7) 140 (19.9) 2018 98 (14.5) 223 (33) 203 (30) 152 (22.5) 2019 83 (12.2) 194 (28.4) 208 (30.5) 198 (29) 2020 72 (12.6) 175 (30.5) 143 (25) 183 (31.9)

(24)

(25)

KAPITEL 4

Ett-årsuppföljda myelom

Antal fall med diagnos 2014-2019 anmälda som symptomatiska myelom, anmälda via Anmälan 1 eller Anmälan 2 och som har ett registrerat Ettårsuppföljningsformulär är 3532 stycken 2021-08-23.

4.0.1 Representativitet / Andel ett-årsuppföljda

Vi har i augusti 2021 en 1-års uppföljning på 89 % av patienterna med symptomatiskt myelom med diagnos 2014-2019, vilket får anses bra, men det finns ett visst eftersläp i rapporteringen. Region Stockholm/Gotland ligger på lägre nivå med 82 % uppföljda (Figur 4.1). Särskilt påverkar det 1-årsuppföljningsdata för sista perioden och den lägre nivån påverkar tolkning av analyserna i kapitlen som avhandlar behandlingar och respons och överlevnadsanalyserna som relaterar till behandling och responsdata, ffa. för patienter diagnosticerade sista perioden.

(26)

Figur 4.1: Andel med inrapporterad ettårsuppföljning, hos patienter med symptomatiskt myelom anmälda till Svenska Myelomregistret via Anmälan 1 eller Anmälan 2, med diagnos 2014-2019

0 25 50 75 100

Procent Mellansverige

Norr Sthlm/Gotland Syd Sydöstra Väst Riket

Antal fall 817 av 905 370 av 416 625 av 759 707 av 750 436 av 455 577 av 663 3532 av 3948

Procent 90.3 88.9 82.3 94.3 95.8 87.0 89.5

(27)

Figur 4.2: Andel med inrapporterad ettårsuppföljning, per diagnosår, hos patienter med symptomatiskt myelom anmälda till Svenska Myelomregistret via Anmälan 1 eller Anmälan 2, med diagnos 2014-2019

2014 2015 2016 2017 2018 2019

0 25 50 75 100

Norr

Sthlm/Gotland

Syd

Sydöstra

Väst

Riket

Antal fall 2019

146 av 152 140 av 144 133 av 138 139 av 147 148 av 173 111 av 151

56 av 56 65 av 65 68 av 76 61 av 62 66 av 79 54 av 78

130 av 133 117 av 127 99 av 112 98 av 125 96 av 140 85 av 122

102 av 103 119 av 120 121 av 123 154 av 156 108 av 113 103 av 135

77 av 77 67 av 67 80 av 80 93 av 96 55 av 60 64 av 75

98 av 99 107 av 107 106 av 106 115 av 118 90 av 111 61 av 122

609 av 620 615 av 630 607 av 635 660 av 704 563 av 676 478 av 683

Procent 2019

96.1 97.2 96.4 94.6 85.5 73.5

100.0 100.0 89.5 98.4 83.5 69.2

97.7 92.1 88.4 78.4 68.6 69.7

99.0 99.2 98.4 98.7 95.6 76.3

100.0 100.0 100.0 96.9 91.7 85.3

99.0 100.0 100.0 97.5 81.1 50.0

98.2 97.6 95.6 93.8 83.3 70.0

4.0.2 Användning av nya läkemedel i första linjens behandling

Behandlingen reflekterar ”standard of care” från Nationella riktlinjer gällande 2008-2019. Nu gällande Nationellt Vårdprogram för myelom är publicerat på SFHs hemsida (www.sfhem.se). I

(28)

Nationellt Vårdprogram för myelom (uppdaterat vartannat år) har man gradvis infört de nyare läkemedlen talidomid, bortezomib och lenalidomid i första linjens behandling under perioden 2008-2019. Detta har införts med olika hastighet i olika regioner.Underhållsbehandling och konsolidering har i perioden introducerats olika studier under perioden, varför vi har inkluderat alla nya läkemedel givna i 1a linjen i analysen. Vi kan visa att andelen patienter som fått ett av de nyare läkemedlen har ökat med tiden i alla åldersgrupper.

Tabell 4.1: Antal (och procentandel) patienter för vilka läkemedlen Bortezomib, Talidomid, Lenalidomid, Carfilzomib, Ixazomib, Daratumumab, Pomalidomid eller Elotuzumab använts i första linjens behandling, per region och åldersgrupp, hos patienter anmälda till Svenska Myelomregistret, med diagnos 2014 - 2019 ,och som har ett registrerat Ettårsuppföljningsformulär

<=65 66-80 >80 Mellansverige 216 (97.3) 425 (93.8) 97 (68.3)

Norr 94 (95.9) 177 (94.1) 64 (76.2) Sthlm/Gotland 182 (97.3) 295 (91.9) 76 (65)

Syd 177 (97.8) 336 (90.3) 109 (70.8) Sydöstra 114 (91.9) 220 (91.7) 37 (51.4)

Väst 154 (97.5) 277 (92.6) 81 (67.5) Riket 937 (96.6) 1730 (92.4) 464 (67.3)

Tabell 4.2: Antal (och procentandel) patienter för vilka läkemedlen Bortezomib, Talidomid, Lenalidomid, Carfilzomib, Ixazomib, Daratumumab, Pomalidomid eller Elotuzumab använts i första linjens behandling, per diagnosår och åldersgrupp, hos patienter anmälda till Svenska Myelomregistret, med diagnos 2014 - 2019 , och som har ett registrerat Ettårsuppföljningsformulär

<=65 66-80 >80 2014 159 (91.9) 255 (84.2) 70 (52.6)

2015 165 (98.2) 310 (90.9) 63 (59.4) 2016 158 (96.9) 309 (93.9) 72 (62.6) 2017 185 (97.9) 320 (94.7) 93 (69.9) 2018 137 (97.9) 295 (96.4) 91 (77.8) 2019 133 (97.1) 241 (94.1) 75 (88.2) 2014-2019 937 (96.6) 1730 (92.4) 464 (67.3)

I tabell 4.2 blir det tydligt att riktlinjerna har ändrat sig och andelen nyare läkemedel har ökat, och 2019 ligger andelen med nyare läkemedel i första linjens behandling på 97 % för patienter 65 år och yngre, 94 % för 66-80 år och 88 % för patienter över 80 år.

4.0.3 Användning av högdos Melfalan med stamcellsstöd i första linjens behandling hos patienter 66-70 år

Högdos Melfalan med stamcellstöd har, i Sverige sedan Myelomregistrets start, varit standard för patienter med biologisk ålder upp till 65 och senare utvalda patienter 66-70 år som bedömts tåla sådan behandling. Med införandet av nya läkemedel mot myelom har man kunnat tänka sig att de

(29)

skulle komma att ersätta högdosbehandlingen, men den står sig i jämförande studier fortfarande som standard 2019 upp till 70 år. På senare år har andelen som fått behandlingen upp till 70 år ökat, men det finns en interregional skillnad och i hela riket får 52% av patienterna mellan 66–70 år högdos melfalan med stamcellstöd (Figur 4.3), en markant ökning senare år.

Region Syd och Väst har tidigare skilt sig ut men i framförallt Väst har det skett en remarkabel ökning och man har nått snittet för riket hos patienter med diagnos >=2018. För

Stockholm/Gotland är data osäkra pga lägre inrapporterad uppföljning. Det finns ett mål om att 80 % av alla patienter 65 år och yngre skall högdosbehandlas (se kapitlet om Kvalitetsindikatorer), men för åldersgruppen 66–70 år är det inget mål satt i nuläget. Det finns inte lika bra stöd i data för åldersgruppen 66 år och äldre och pga risken för toxicitet i samband med behandlingen skall det göras på utvalda patienter.

Figur 4.3: Andel patienter för vilka högdos Melfalan med stamcellsstöd använts i första linjens behandling, av patienter med symptomatiskt myelom anmälda till Svenska Myelomregistret via Anmälan 1 eller Anmälan 2, med diagnos 2014-2019, med ålder 66-70 vid diagnos och som har ett registrerat Ettårsuppföljningsformulär

2014−2015 2016−2017

>=2018

2014−2015 2016−2017

>=2018

2014−2015 2016−2017

>=2018

2014−2015 2016−2017

>=2018

2014−2015 2016−2017

>=2018

2014−2015 2016−2017

>=2018

2014−2015 2016−2017

>=2018

0 25 50 75 100

Norr Sthlm/Gotland Syd Sydöstra Väst Riket

Antal fall

>=2018 19 av 38 12 av 15 9 av 26 18 av 30 15 av 28 9 av 22 82 av 159

Procent 50.0 80.0 34.6 60.0 53.6 40.9 51.6

4.0.4 Respons efter första linjens behandling

Andelen med god respons på 1:a linjens behandling fortsätter att öka, även jämfört med data från tidigare rapporter. Figur 4.4 och 4.6 illustrerar att alla åldersgrupper tagit del av förbättringen.

Även om data är mer säkra i kohorterna <80 år där talen är större.

(30)

En ganska hög andel (11.3 till 18.1 %) saknar uppgift (Ej info). Detta kan bero på att rutan inte är ifylld eller att man har markerat ej utvärderad. Begreppet Ej info täcker båda möjligheterna och fördelningen är ungefär hälften av respektive orsak. Att respons ej utvärderats kan bero på att behandling ej givits eller varit så kort att man anser att det inte går att utvärdera. Av dem som saknar info om respons har 33 ej fått någon behandling alls.

Tabell 4.3: Antal (och procentandel) per responsgrad i respektive region, hos patienter anmälda till Svenska Myelomregistret, med diagnos 2014 - 2019 och som har ett registrerat Ettårsuppföljningsformulär

CR VGPR PR NR Ej info

Mellansverige 90 (11) 276 (33.8) 238 (29.1) 121 (14.8) 92 (11.3) Norr 47 (12.7) 128 (34.6) 99 (26.8) 42 (11.4) 54 (14.6) Sthlm/Gotland 55 (8.8) 302 (48.3) 127 (20.3) 56 (9) 85 (13.6)

Syd 101 (14.3) 235 (33.2) 177 (25) 87 (12.3) 107 (15.1) Sydöstra 82 (18.8) 110 (25.2) 119 (27.3) 46 (10.6) 79 (18.1)

Väst 71 (12.3) 215 (37.3) 155 (26.9) 70 (12.1) 66 (11.4) Riket 446 (12.6) 1266 (35.8) 915 (25.9) 422 (11.9) 483 (13.7)

Tabell 4.4: Antal (och procentandel) per responsgrad årligen, hos patienter anmälda till Svenska Myelomregistret, med diagnos 2014 - 2019 och som har ett registrerat Ettårsuppföljningsformulär

CR VGPR PR NR Ej info

2014 71 (11.7) 201 (33) 168 (27.6) 85 (14) 84 (13.8) 2015 71 (11.5) 195 (31.7) 181 (29.4) 85 (13.8) 83 (13.5) 2016 78 (12.9) 227 (37.4) 155 (25.5) 71 (11.7) 76 (12.5) 2017 83 (12.6) 248 (37.6) 161 (24.4) 89 (13.5) 79 (12) 2018 68 (12.1) 227 (40.3) 135 (24) 46 (8.2) 87 (15.5) 2019 75 (15.7) 168 (35.1) 115 (24.1) 46 (9.6) 74 (15.5) 2014-2019 446 (12.6) 1266 (35.8) 915 (25.9) 422 (11.9) 483 (13.7)

Tabell 4.5: Antal (och procentandel) med responsgrad minst VGPR per region och åldersgrupp, hos patienter anmälda till Svenska Myelomregistret, med diagnos 2014 - 2019 med ett registrerat Ettårsuppföljningsformulär och som har rapporterad responsgrad

<=65 66-80 >80 Mellansverige 153 (77.7) 186 (55.7) 27 (37)

Norr 61 (69.3) 96 (68.1) 18 (40) Sthlm/Gotland 140 (83.8) 186 (71.8) 31 (53.4)

Syd 137 (85.1) 165 (60.9) 34 (42) Sydöstra 82 (84.5) 98 (54.4) 12 (35.3)

Väst 115 (79.9) 141 (62.9) 30 (41.1) Riket 688 (80.6) 872 (61.9) 152 (41.8)

(31)

Tabell 4.6: Antal (och procentandel) med responsgrad minst VGPR årligen och per åldersgrupp, hos patienter anmälda till Svenska Myelomregistret, med diagnos 2014 - 2019 med ett registrerat Ettårsuppföljningsformulär och som har rapporterad responsgrad

<=65 66-80 >80 2014 115 (76.2) 126 (58.9) 31 (41.3)

2015 112 (73.7) 142 (57) 12 (26.1) 2016 113 (76.9) 170 (66.1) 22 (39.3) 2017 145 (84.3) 151 (60.2) 35 (50.7) 2018 107 (89.2) 158 (65.8) 30 (42.9) 2019 96 (85.7) 125 (63.1) 22 (45.8) 2014-2019 688 (80.6) 872 (61.9) 152 (41.8)

4.1 ANDEL MED RECIDIVDATUM

Vi har sammanställt statistik angående de 1-årsuppföljningar där man angett recidivdatum , och av de som rapporterat uppföljning hade 18.5 % rapporterat återfall inom det 1a året efter diagnos.

Andelen har under perioden legat mellan 16.5 % och 20.9 %. Utöver rapporterade recidiv 1a året finns 323 rapporterade recidivdatum som ligger mer än ett år efter diagnosdatum.

(32)

(33)

KAPITEL 5

Följa resultat i INCA

Under 2020 har vi i Myelomregistret sjösatt möjligheten att följa kvalitetsindikatorerna innanför INCA i online -rapporter på samma sätt som vid Interaktiv årsrapport. Med inlogg i INCA kan man ta fram egna sjukhusets data, välja vilken tids och ålderskohort man vill titta på och jämföra dessa med andra regioner i Sverige och med Riket. På så sätt kan huvudman och medarbetare i vården online se följsamheten till riktlinjer i den egna regionen när det gäller diagnostik, behandling och utfall av behandling i jämförelse med andra regioner samt Riket.

5.1 FÖLJSAMHET TILL NATIONELLT VÅRDPROGRAM

Följsamhet till vårdprogrammet kan man se i genom att innanför inloggning i INCA ta del av ett flertal rapporter vilka bland annat visar

• Andel Ej Behandlade

• Andel högdosbehandlade

• Andel med Konsolidering/Underhållsbehandling

• Andel med Nya Läkemedel i 1:a linjens behandling

Resultaten går att se per sjukvårdsregion, per region och per sjukvårdsenhet. Det finns också översiktsrapporter som benämns "koll På Läget"(KPL). Detta har beskrivits i tidigare årsrapporter från Myelopmregistret.

5.2 SVF-DATA I MYELOMREGISTRET

När standardicerade vårdförlopp infördes för patienter med myelom-misstanke satte man

ledtidsmål för alla delar av myelomprocessen fram till start av behandling. Man har i dag som mål att diagnosticera 80 % inom 15 dagar och starta behandling på symptomatiska myelom inom 20 dagar. SVF- patienternas process följs upp av andra aktörer

(https://cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/kunskapsstyrning/vardforlopp/). I

(34)

5.2 SVF-data i Myelomregistret

Myelomregistret följer vi utredningstiderna på de som fick myelomdiagnos och det finns bland våra onlinerapporter under inlogg, där man kan jämföra data från inrapportörs sjukhus med andra regioner och Riket. (Se exempel i Figur 5.1).

Figur 5.1: Såhär ser exempel på SVF-resultat ut i Myelomregistret. Det är tid från remissutfärdande till behandlingsstart för symtomatiska myelom.

(35)

KAPITEL 6

Överlevnad

6.1 ÖVERLEVNAD, ALLA DIAGNOSER

Här ingår alla fall i registret diagnosticerade 2014-2020 (5384 till antalet)

6.1.1 Överlevnad per ålderskategori

Överlevnad i myelom är beroende av ålder vid diagnos, och låg ålder vid diagnos är en viktig faktor för lång överlevnad. Vi kan nu visa på förbättrad överlevnad hos yngre jfr. med tidigare data, där man nu lever 7 år efter diagnos, för patienter 50 år eller yngre gäller detta nära 80 % av patienterna, och för patienter 60-69 år 56 % (Tabell 6.1).

Medianöverlevnad, ett mått på den tid efter diagnos som hälften av patienterna överlever, visas i Tabell 6.2. Under uppföljningstiden har färre än häften av patienter under 50 år avlidit och i tabellen har därför ingen skattad medianöverlevnad för den gruppen. Den observerade medianöverlevnaden för patienter t ex 60-69 år vid diagnos är dock nu cirka 7 år.

6.1.1.1 Överlevnad per ålderskategori - tioårskohorter

(36)

6.1Överlevnad,AllaDiagnoser

Figur 6.1: Överlevnad per ålderskategori, hos patienter anmälda till Svenska Myelomregistret, med diagnos 2014-2020

0 2 4 6 8 10

0.00.20.40.60.81.0

Observerad överlevnad

År sedan diagnos

Överlevnadssannolikhet

0−49 50−59 60−69 70−79 80−89 90−

200 134 62 13 0−49

525 340 161 37 50−59

1172 724 345 57 60−69

1682 912 338 45 70−79

720 287 66 13 80−89

59 13 1 0 90−

n at risk

0 2 4 6 8 10

0.00.20.40.60.81.0

Relativ överlevnad

År sedan diagnos

0−49 50−59 60−69 70−79 80−89 90−

200 134 62 13 0−49

525 340 161 37 50−59

1172 724 345 57 60−69

1682 912 338 45 70−79

720 287 66 13 80−89

59 13 1 0 90−

n at risk

32|Kvalitetsregister-Årsrapport2021

(37)

Tabell 6.1: Observerad och relativ överlevnad (procent) med 95 % konfidensintervall, per ålderskategori, hos patienter anmälda till Svenska Myelomregistret, med diagnos 2014 - 2020

Ålderskategori Överl.interv. (År) n at risk Obs. överl. (%) CI Rel. överl.(%) CI

0-49 1 200 97.2 94.95 - 99.4 97.3 95.1 - 99.5

50-59 1 525 94.8 92.96 - 96.6 95.1 93.3 - 96.9

60-69 1 1172 91.9 90.39 - 93.3 92.7 91.2 - 94.2

70-79 1 1682 85.7 84.22 - 87.3 87.8 86.2 - 89.4

80-89 1 720 68.5 65.76 - 71.3 73.7 70.8 - 76.7

90- 1 59 46.3 38.66 - 55.5 55.9 46.8 - 66.9

0-49 3 134 90.0 85.84 - 94.4 90.4 86.2 - 94.8

50-59 3 340 87.1 84.22 - 90.1 88.0 85.1 - 91.1

60-69 3 724 80.3 78.00 - 82.6 82.8 80.4 - 85.2

70-79 3 912 67.0 64.83 - 69.2 72.5 70.1 - 74.9

80-89 3 287 40.2 37.17 - 43.5 51.1 47.2 - 55.3

90- 3 13 13.7 8.57 - 21.8 24.9 15.8 - 39.4

0-49 5 62 83.2 77.02 - 89.8 83.8 77.6 - 90.4

50-59 5 161 76.1 71.84 - 80.7 77.7 73.3 - 82.3

60-69 5 345 69.0 66.02 - 72.1 73.0 69.9 - 76.3

70-79 5 338 47.7 44.92 - 50.6 55.2 52.0 - 58.6

80-89 5 66 20.8 17.65 - 24.4 31.9 27.2 - 37.5

90- 5 1 2.9 0.59 - 14.5 9.2 2.7 - 31.8

0-49 7 13 77.2 68.61 - 86.8 78.0 69.4 - 87.6

50-59 7 37 68.3 62.68 - 74.3 70.4 64.7 - 76.7

60-69 7 57 51.5 46.50 - 57.1 56.4 50.9 - 62.4

70-79 7 45 32.7 28.95 - 37.0 41.3 36.5 - 46.6

80-89 7 13 12.1 8.75 - 16.6 23.3 17.0 - 32.0

Tabell 6.2: Observerad och relativ medianöverlevnad (År) med 95 % konfidensintervall, per ålderskategori, hos patienter anmälda till Svenska Myelomregistret, med diagnos 2014 - 2020

Obs. medianöverl. (År) CI Rel. medianöverl. (År) CI

0-49 NA - NA NA - NA

50-59 NA - NA NA - NA

60-69 7.41 6.7 - NA 7.1 - NA

70-79 4.73 4.47 - 5.05 5.67 5.23 - 6.15

80-89 2.23 2.08 - 2.47 3.08 2.74 - 3.68

90- 0.89 0.58 - 1.27 1.4 0.89 - 1.95

6.1.1.2 Överlevnad per ålderskategori - över respektive under 65 år

(38)

Figur 6.2: Överlevnad per ålderskategori, hos patienter anmälda till Svenska Myelomregistret, med diagnos 2014-2020

0 2 4 6 8 10

0.00.20.40.60.81.0

År sedan diagnos

<=65

>65

1319 843 400 79 <=65

3039 1567 573 86 >65

n at risk

0 2 4 6 8 10

0.00.20.40.60.81.0

År sedan diagnos

<=65

>65

1319 843 400 79 <=65

3039 1567 573 86 >65

n at risk

(39)

Tabell 6.3: Observerad och relativ överlevnad (procent) med 95 % konfidensintervall, per ålderskategori, hos patienter anmälda till Svenska Myelomregistret, med diagnos 2014 - 2020

Ålderskategori Överl.interv. (År) n at risk Obs. överl. (%) CI Rel. överl.(%) CI

<=65 1 1319 94.3 93.1 - 95.5 94.8 93.6 - 96.0

>65 1 3039 80.3 79.1 - 81.6 83.5 82.2 - 84.8

<=65 3 843 85.5 83.6 - 87.5 86.9 84.9 - 88.9

>65 3 1567 59.6 58.0 - 61.3 66.9 65.0 - 68.7

<=65 5 400 75.2 72.5 - 78.1 77.4 74.6 - 80.4

>65 5 573 42.1 40.2 - 44.2 51.2 48.9 - 53.7

<=65 7 79 63.8 59.6 - 68.2 66.7 62.4 - 71.4

>65 7 86 28.9 26.3 - 31.7 38.4 34.9 - 42.1

Tabell 6.4: Observerad och relativ medianöverlevnad (År) med 95 % konfidensintervall, per ålderskategori, hos patienter anmälda till Svenska Myelomregistret, med diagnos 2014 - 2020

<=65 NA - NA NA - NA

>65 4.07 3.84 - 4.27 5.2 4.92 - 5.59

6.1.2 Överlevnad per diagnosperiod

6.1.2.1 Överlevnad per diagnosperiod - diagnos 2008-2013 respektive från och med 2014

Det finns ett mönster som tyder på förbättrad överlevnad hos patienter med diagnos under senare år. Vi har jämfört patienter diagnosticerade 2008–2013 (3971 till antalet) och 2014 – 2020 (5384 till antalet) och kan i 1-,3-, 5- och 7-årsöverlevnad se konfidensintervall som inte överlappar, vilket kan tolkas som en signifikant skillnad mellan perioderna, (Tabell 6.5). Den relativa

medianöverlevnaden har ökat för alla patienter. Mer än en fjärdedel av patienterna som diagnosticerades 2008-2013 lever 9 år efter diagnos (Tabell 6.6).

(40)

Figur 6.3: Överlevnad per diagnosperiod, hos patienter anmälda till Svenska Myelomregistret, med diagnos 2008-2020

0 2 4 6 8 10

0.00.20.40.60.81.0

År sedan diagnos

<2014

>=2014

3228 2334 1681 1269 743 <2014

4358 2410 973 165 0 >=2014

n at risk

0 2 4 6 8 10

0.00.20.40.60.81.0

År sedan diagnos

<2014

>=2014

3228 2334 1681 1269 743 <2014

4358 2410 973 165 0 >=2014

n at risk

(41)

Tabell 6.5: Observerad och relativ överlevnad (procent) med 95 % konfidensintervall, per diagnosperiod, hos patienter anmälda till Svenska Myelomregistret, med diagnos 2008 - 2020

Diagnosperiod Överl.interv. (År) n at risk Obs. överl. (%) CI Rel. överl.(%) CI

<2014 1 3228 81.4 80.2 - 82.6 83.7 82.5 - 85.0

>=2014 1 4358 84.1 83.1 - 85.1 86.6 85.6 - 87.6

<2014 3 2334 58.8 57.3 - 60.4 63.7 62.1 - 65.4

>=2014 3 2410 66.6 65.3 - 68.0 72.4 71.0 - 73.9

<2014 5 1681 42.4 40.9 - 44.0 48.3 46.6 - 50.1

>=2014 5 973 51.2 49.5 - 52.9 58.8 56.9 - 60.8

<2014 7 1269 32.0 30.6 - 33.5 38.3 36.6 - 40.1

>=2014 7 165 38.6 36.3 - 41.0 46.9 44.2 - 49.9

<2014 9 743 24.7 23.4 - 26.1 31.1 29.4 - 32.8

Tabell 6.6: Observerad och relativ medianöverlevnad (År) med 95 % konfidensintervall, per diagnosperiod, hos patienter anmälda till Svenska Myelomregistret, med diagnos 2008 - 2020

<2014 4.01 3.8 - 4.18 4.69 4.48 - 5.01

>=2014 5.23 4.95 - 5.45 6.51 6.05 - 6.91

6.1.2.2 Överlevnad per diagnosperiod - diagnos 2008-2013 respektive efter 2013 - i olika åldersgrupper (<=65,66-80,>80)

För att undersöka närmre hos vilka patienter förlängning av överlevnad är mest tydlig, har vi undersökt överlevnad i två kohorter beroende på diagnos-år före eller efter 2013, och fördelat patienterna efter ålder i 3 grupper. Som det framgår av Figur 6.4 är det i åldersgruppen 66–80 år som skillnaderna är tydligast mellan tidsperioderna. För gruppen över 80 år ser man inte någon signifikant skillnad i överlevnad under perioden (Figur 6.4)