FLUOR? Nordiskt tema: Diagnostik och terapiplanering, del 3. Så kan tandvården lindra sömnapné. Nu är Bent Petersen på stridshumör igen

Nordiskt tema: Diagnostik och terapiplanering, del 3

TANDLÄKARKUNSKAP SEDAN 1909 NR 3 2015 WWW.TANDLAKARTIDNINGEN.SE

METOD

Så kan tandvården lindra sömnapné

PORTRÄTTET

Nu är Bent Petersen på stridshumör igen

NYHET

Antibiotikaförskrivning kan ofta ifrågasättas kan ofta ifrågasättas

FLUOR? Oron ökar bland småbarnsföräldrar och på sociala medier sprids rykten

om flourets risker snabbt. Det är viktigt att möta rädslan på rätt sätt.

Vi har öVer 25 års erfarenhet av implantat- behandling och har installerat över 30 000 implantat på nära 8 000 patienter. Vi tar emot remisser för, förutom implantatbehandlingar, protetisk rehabilitering, behandling av parodontit och dento-alveolär kirurgi.

Remisser mottas även för datortomografi (CBCT) och övriga röntgenutredningar.

All behandling kan utföras under narkos. En långsiktig kvalitetskontroll med ständig tillgänglighet för patienten och för den remitterande kollegan hör till klinikens vikti- gaste målsättningar. Specialistkliniken i Nacka är godkänd av Socialstyrelsen som utbildningsklinik för erhållande av specialistbehörighet i oral protetik.

Välkommen med din remiss till oss!

KVALITET GENOM SPECIALISERING KVALITET GENOM SPECIALISERING

specialistkliniken för Dentala implantat Värmdövägen 121, 131 37 Nacka

Tel 08-718 30 50, Fax 08-718 00 13 Mail info@specialistkliniken-implantat.se Mer information på

www.specialistkliniken-implantat.se

Våra sPeCiaLister

sPeCiaLister OraL PrOtetik Pär Almqvist

Christer Bessing Jakob Christensen Per Ekenbäck Claes Ellgar

sPeCiaList käkkirurgi Sten Holm

sPeCiaList ParODOntOLOgi Juhani Fischer

sPeCiaList OraL raDiOLOgi Inger Eklund

sPeCiaList anestesiOLOgi Gunilla Caneman

aLLmäntanDLäkare Olle Lindwall

tanDhYgienister Marina Henriksson Marie Ljungberg

Specialistkliniken

För Dentala Implantat

Tandläkartidningen 3 • 2015

Dessutom …

Tandläkartidningen Årgång 107 Grundad 1909 Sveriges Tandläkarförbund

Krönika tänkt av chef- ^{Tyckt och} redaktören

Foto: Viktor Fremling

Det fortsätter uppåt

I

en tid när väldigt många tidningar har fal- lande upplagor ökar vår. Vid förra årets slut hade Tandläkartidningens upplaga stigit med 200 exemplar jämfört med 2013, en- ligt färska siff ror från TS. Det är vi glada för!

Glada är vi bland annat också för att det nordiska vetenskapliga temat – som du kan läsa den tredje och sista delen av i detta num- mer – fått fl era läsare att höra av sig med upp- skattande ord. Tack för ett mycket intressant temanummer, skriver en läsare: ”Läste väl genomtänkta funderingar och formuleringar och kände att jag både fi ck bekräftat kunskap och tekniker jag redan använder och även med mig nya tankar!”

Precis så vill vi att det ska vara att läsa Tandläkartidningen.

I FÖRRA NUMRET intervjuade vi Lena Sjöberg, ordförande för Tandvård mot tobak, och strax därpå kom Gabriel Wikström, minister med ansvar för såväl folkhälsa som tandvård, med ett förslag om skärpta regler för bland annat rökning på allmän plats.

Nu tror jag ju i och för sig inte att de två händelserna har ett samband, men jag tycker likväl att det är positivt att kampen mot rök- ning och tobakens skadeverkningar intensi- fi eras.

Debatten om fl uor har skjutit fart på sena- re tid. På sociala medier fl orerar nu mängder av uppgifter om att fl uor är farligt för barn.

Oavsett evidens tar många föräldrar intryck av detta och en del slutar helt med fl uortand-

kräm till sina barn. Ibland med förskräck- ande resultat, som vi kunnat läsa om i andra medier. Hur ska tandvården förhålla sig till denna oroande utveckling, hur lugna, infor- mera och möta oron på ett konstruktivt sätt?

Och vad vet vi om fl uor? Läs om det på sidor- na 42–46 i detta nummer.

LÄS OCKSÅ OM ATT en hel del antibiotika för- skrivs på tveksamma grunder inom tandvår- den. Samt om Socialstyrelsens nya bedöm- ning av arbetsmarknaden för tandläkare.

I förra numret skrev vi ju om att rekord- många svenska studenter läser till tandläkare i utlandet, en nyhet som också fi ck ganska god spridning i andra medier.

Socialstyrelsen bedömer dock att det trots detta – och en del andra faktorer som påver- kar arbetsmarknaden – råder balans mellan tillgång och efterfrågan på tandläkare för närvarande.

Örjan Björklund, chefredaktör

” Precis så vill vi att det ska vara att läsa Tandläkartidningen.”

… kan du i detta nummer läsa en hel del intressant de- batt: bland annat en artikel från Tandläkarförbundets stadge- grupp, som lyfter det de anser vara några av de viktigaste framtidsfrågorna för förbun-

det. I en annan debattartikel efterlyser företrädare för Oral Care tydligare och enhetligare regler från statsmakterna för hem- tandvården. Vill du också bidra till en viktig debatt om tandvården? Välkommen in med ditt bidrag!

… är kvinnornas andel av den svenska tandläkarkåren nu 54 procent. Men både Finland

och Danmark slår oss här. I Finland är 7 av

10 tandläkare kvin- nor, enligt siff ror från Tandläkarför- bundet.

Det här är en personlig krönika. Åsikterna är mina och speglar inte nödvändigtvis Tandläkarförbundets ståndpunkter.

här. I Finland är 7 av 10 tandläkare kvin- nor, enligt siff ror från Tandläkarför- bundet.

Från en snabb och effektiv självetsande adhesiv till ökad bindningsstyrka med selektiv emaljbindning

G-ænial BOND ^från GC

1 material - 2 metoder för perfekt adhesion

ESTETIKEN BLIR ENKLARE MED

Prova innan du köper

Beställ ditt gratisprov på G-ænial Bond (3 unidoser) Besök vår hemsida

gaenialbond.gceurope.com/sample eller scanna QR-koden nedan

GC NORDIC AB Tel: +46 8 410 344 90 info@nordic.gceurope.com http://nordic.gceurope.com https://www.facebook.com/gcnordic

GRATISPROV KONSTEN ATT

SKAPA BESTÅENDE

BINDNING

Tandläkartidningen 3 • 2015 5

Innehåll ^{mars 2015 Nr 3}

8 Metod

● Apnéskenor fungerar bra för många.

Tandläkare har goda möjligheter att hjälpa patienter så att de tidigt får en diagnos om sömnapné, menar ortodontist Anette Fransson vid apnémottagningen i Örebro.

● Porträttet. Möt Bent Petersen, ordförande i Folk- tandvårdsföreningen och praktiserande ortodontist.

Sista delen i det vetenskapliga temat om diagnostik och terapiplanering. Sidorna 56–90

● Karriär. Katarina Rydin vidareutbildade sig och är i dag specialist i odontologisk radiologi vid länssjuk- huset i Sundsvall.”Det var jätteroligt att gå specialistutbildningen, jag är jättenöjd”, säger hon.

93 30

JANET SUSLICK har jobbat som journalist på Tandläkartidning- en i drygt 14 år. Intresset för odontologi väcktes för 35 år sedan när dåvarande sambon läste till tandläkare i Göteborg.

Sedan följde många år som dagstidningsreporter och som redaktör på små populär- vetenskapliga tidskrifter.

Vad är det bästa med att arbeta på en kunskapstid- skrift?

– Det ger möjlighet till livslångt lärande och sporrar mig till att utvecklas.

Postadress: Box 1217, 111 82 Stockholm Besöksadress:

Österlånggatan 43 Tel: 08-666 15 00 (växel) E-post: redaktionen@

tandlakarforbundet.se

Hemsida: www.tandlakar tidningen.se E-post direkt till en person:

förnamn.efternamn@

tandlakarforbundet.se REDAKTION:

Chefredaktör/

ansvarig utgivare:

Örjan Björklund, 08-666  15  06 Vetenskapsredaktör Thomas Jacobsen, 08-666  15  00 Vetenskapsredaktör Björn Klinge, 08-666  15  57 Reporter Mats Karlsson, 08-666  15  17

Art direction och design A4Layout, produktions ansvarig Carina Lööf Frohm,

08-666  15  16 Webbredaktör Linda Persson, 08-666  15  19 Reporter Janet Suslick, 08-666  15  26 Omslag Foto: Dreamstime ANNONSER:

Prenumerationer, köp & sälj Elisabeth Frisk, 08-666  15   13 Annonsansvarig Christer Johansson, 08-666  15  27 Platsannonser Lasse Mellquist, 08-666  15  28 PRENUMERATION Sverige privat 1  600 kronor + 6 % moms Sverige företag 2 100 kronor + 6 % moms Norden

1   700 kronor + 6 % moms Övriga länder 1   850 kronor

TS-kontrollerad upplaga:

8 700 exemplar.

Medlem av Sveriges Tidskrifter TRYCK

Ljungbergs Tryckeri AB 26422 Klippan ISSN 0039-6982

All redaktionell text lagras elektroniskt av Tandläkartidningen för att kunna publiceras också på internet. Förfat- tare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll.

I princip publiceras inte artiklar med sådant förbehåll.

Tre medarbetare i detta nummer

Innehåll

3 Krönika

I en tid då många tidningars upplagor minskar, går Tand- läkartidningen i positiv rikt- ning, skriver chefredaktör Örjan Björklund.

8 Metod

Tandvården kan hjälpa många som har problem med sömnapné. Men in- nan en tandläkare behandlar sömnapné ska det fi nnas en diagnos från sjukvården.

16 Nyheter

Mycket antibiotika förskrivs på tveksamma grunder, visar en studie som gjorts i Västra Götaland. Totalt sett fortsät- ter dock förskrivningen att minska.

26 Debatt

Vi tar krafttag med att änd- ra och modernisera stadgar- na i syfte att få ett starkt och levande Tandläkarförbund, skriver förbundsstyrelsens stadgegrupp.

ADAM IHSE är en 46-årig bildjour- nalist från Småland som sedan 15 år har sin bas i Göteborg. Har jobbat som fotograf sedan slu- tet av 80-talet. Nu är den störta uppdragsgivaren TT Nyhets- byrån där man kastas mellan nyhetsjobb och sportens värld.

Nästa stora jobb blir att följa damerna under fotbolls-VM i Kanada. En prövning då man är borta en månad från familjen.

Det är inte bara jobb, eller?

– Åh nej, nu väntar man bara på att flugfiskesäsongen drar i gång på allvar.

KATARINA NORLING kombinerar sitt arbete som konstnär med att språkvårda texter. Hon har arbetat på många olika tid- ningar och förlag. I arbetet som konstnär har hon ställt ut i såväl Sverige som utomlands, senast i Indien. Hon har gjort fyra större off entliga verk i Sverige, varav skulpturen ”Bobos hjärta” vid SLU i Alnarp är det mest kända.

Vad är det bästa med att kor- rekturläsa?

– Att man ständigt måste lära sig nya saker. Det ger myck- et för mitt konstnärsarbete.

10 sidor platsannonser med många lediga jobb. Sid 99–108

30 Porträttet

Möt Bent Petersen, chef för utvecklings- och kvalitetsfrå- gor i Västra Götaland och ord- förande i Folktandvårdsför- eningen. Bättre upphandling och äldretandvård ser han som några av de viktigaste frågorna för framtiden.

41 Etik

Akrasia är detsamma som viljesvaghet, att inte ha kon- troll över sig själv, skriver Ann Heberlein i sin krönika.

42 Tema

Rädslan för fl uor ökar bland många patienter, inte minst småbarnsföräldrar. Hur ska tandvården möta dem som anser sig ha hittat god fog för sin oro på nätet?

52 Forskning

Victoria Franke Stenport, specialist i oral protetik och docent på Sahlgrenska Aka- demien i Göteborg, under- söker hur nya implantat- material faktiskt fungerar i munnen.

56 Vetenskap

Läs den tredje och avslutan- de delen av årets uppskat- tade nordiska vetenskapliga tema, om dia gnostik och te- rapiplanering. Denna gång bland annat om diagnostik av käksmärta.

96 Personnytt

Grattis alla nya tandläkare i Göteborg och Umeå!

109 Förbundsledaren Tandvården är en viktig aktör i arbetet för en jäm- lik hälsa. Vi möter så många människor och har lång erfa- renhet av att arbeta med häl- sofrågor, skriver ordförande Hans Göransson.

Nytt!

Skarpare: Fiberoptiska sensorer för exceptionell skärpa.

Smartare: Producerar konsekvent och jämn bildkvalitet.

Snabbare: Senaste teknologin för snabbare överföring.

Starkare: Tåliga, hållbara komponenter ökar livslängden.

Nytt!

Skarpare: Fiberoptiska sensorer för exceptionell skärpa.

Smartare: Producerar konsekvent och jämn bildkvalitet.

Snabbare: Senaste teknologin för snabbare överföring.

Starkare: Tåliga, hållbara komponenter ökar livslängden.

20 % ra ra r b ab a att

Nya Dentalmind Digital X-ray 3 är här! Det firar vi med 20% rabatt när du bokar demo.

Missa inga detaljer.

Skrytsensorn är här.Tredje generationens röntgensensor från Dentalmind är här. Uppgraderad med senaste fiber­

optiken och teknologin för högsta möjliga bildkvalitet samt snabbare och säkrare bild överföring. Boka demo nu på dentalmind.com eller tel 0346 – 488 00.

NYHET!

Metod

Metod

Runt tre procent av befolkningen har obstruktivt sömnapnésyndrom med täta andningsuppehåll på

natten och trötthet på dagen. Apnéskena kan förebygga syndromet eller minska risken för

allvarliga komplikationer.

TEXT: JANET SUSLICK FOTO: PAVEL KOUBEK

”Ett medicinskt problem med

en odontologisk

lösning”

9

Tandläkartidningen 3 • 2015

Tipsa oss redaktionen@tandlakarforbundet.se

● Apnéskena är en etablerad metod som lyckas i 70 till 80 procent av fallen, säger Anette Fransson, ortodontist i Örebro.

Metod

I

nnan tandläkare behandlar sömnap- né ska det finnas en diagnos som har ställts inom hälso- och sjukvården och patienten ska ha en ansvarig lä- kare. Det betonar ortodontist Anette Fransson och bettfysiolog Åke Tegelberg, båda vid apnémottagningen i Örebro.

Samtidigt tycker de att tandläkare har goda möjligheter att hjälpa patienter så att de tidigt får en diagnos om de har sömnap- né. Även för patienter som ”bara” ligger i riskzonen är det bra att tidigt få kunskap, och vård om det behövs. På så sätt kan pro- gression av sjukdom bromsas.

OBSTRUKTIV SÖMNAPNÉ (OSA) innebär förenk- lat att patienten drabbas av andningsuppe- håll eller minskat luftflöde många gånger under natten. Vid obstruktivt sömnapné- syndrom (OSAS) känner patienten sig även trött och sömnig på dagen.

Vanliga symtom i samband med apné är att patienten snarkar och kissar ofta på nat- ten, sover oroligt, har ofta morgonhuvud- värk samt känner sig outvilad och fysiskt trött på dagen. Problem med minnet och koncentrationen är också vanliga.

Det går inte att ställa diagnos på sömnap- né utifrån patientens kragmått eller anam-

nestiska uppgifter, men det finns ett tydligt samband mellan apné och fettinlagringen i svalgvävnaden.

Många med OSAS är överviktiga.

ANDRA RISKFAKTORER ÄR stigande ålder, rökning, alkohol och vissa mediciner samt en del anatomiska faktorer.

Bettypen spelar till exempel roll. En retrognat mandibel ökar risken för apné.

Om en patient verkar ligga i riskzonen för apné kan du ställa följande frågor:

● Snarkar du?

● Vet du att du har andningsuppehåll?

● Sover du oroligt?

● Svettas du eller kissar du under natten?

● Är du trött?

Svarar patienten ja på flera frågor kan du föreslå ett besök hos primärvården för att få gå vidare med sömn- registrering, som behövs för att få en diagnos.

Varför ska vi bry oss? En anledning är att snarkning och apné kan få oönskade konsekvenser för patienten om den inte behandlas. Det finns ett tydligt samband mellan apné och hjärt-kärlproblem. Långvarig apné som inte behandlas kan leda till depression. Att inte sova ordentligt ökar risken för trafikolyckor och andra olyckor. Snarkning och apné påverkar även patientens närstående.

– Att bli av med snarkning och apné betyder mycket för hela familjen. Partnern kan flytta in från garaget, sä- ger Anette Fransson.

● Det finns i dag ingen behandlingsme- tod som fungerar för alla med sömnapné.

Därför måste en individuell bedömning göras, berättar Anette Fransson.

Åke Tegelberg

ÅLDER: 66 år.

TITEL: Professor, specialist i bettfysio- logi.

Anette Fransson

ÅLDER: 60 år.

TITEL: Odontologie doktor, specialist i ortodonti.

11

Tandläkartidningen 3 • 2015

Experten:”Certifiering behövs”

Åke Tegelberg håller med.

– Det finns många solskenshistorier.

Sömnen är så viktig, säger han, och berättar om en gång då han fick en flaska vin i pre- sent från en patient.

– På kortet stod det: ”Du är den man som har betytt mest i min frus liv i år.”

DET FINNS I DAG INGEN behandlingsmetod som fungerar för alla. Därför måste en indi- viduell bedömning göras. Alternativet som väljs i första hand för allvarlig sömnapné är ofta övertrycksandning med mask (CPAP, som är en förkortning för ”continuous posi- tive airway pressure”).

Att behandla med apnéskena är ock- så vanligt. Sedan 1999 kan patienter med sömnapné få ap-

néskenan till sjuk- vårdstaxa om det bedöms vara en lämplig behand- ling. Runt 12 000 apnéskenor görs om året i Sverige, inklusive omgörningar.

– Sömnapné är ett medicinskt problem med en odontologisk lösning som fungerar bra för många som är måttligt sjuka, säger Anette Fransson.

Apnéskena är en etablerad metod som är effektiv i 70 till 80 procent av fallen. Det är lika bra lyckandefrekvens som med CPAP på lätt eller måttlig sömnapné.

– 80 procent av dem som är sjuka i apné blir symtomfria – om de använder skenan.

Det finns två huvudtyper av apnéskenor:

de som görs i ett stycke (monoblock) och de som görs i två stycken (biblock).

Enkelt uttryckt drar skenan fram mandi- beln. 50 till 75 procent av patientens maxi- mala protrusionsförmåga är en bra fram- flyttningsgrad för de flesta.

ETT FUNGERANDE SAMARBETE mellan tandvår- den och hälso- och sjukvården är viktigt.

Det finns i dag inga enhetliga rutiner för hur det ska gå till.

Det finns inte heller fasta regler om vem som får behandla med apnéskenor. I Örebro görs de allra flesta skenor på apnémottag- ningen, medan det i Skåne är många olika allmäntandläkare som gör apnéskenor. ●

Mer läsning

Läs mer i Åke Tegelbergs och Eva Lindbergs översiktsartikel ”Snarkning och obstruktiv sömnapné – diagnostik och behandling i samverkan” på sidan 74.

” Att bli av med snark- ning och apné betyder mycket för hela familjen.

Partnern kan flytta in från garaget.”

Tre metoder att behandla apné

A

lla tandläkare som be- handlar patienter för snarkning och sömnap- né bör vara certifierade i odon- tologisk sömnmedicin. Det an- ser Åke Tegelberg. I dag ställs det inga formella krav.

Svensk förening för sömn- forskning och sömnmedicin (SFSS), där han är vice ordföran- de, har ett eget diplomeringssys- tem.Föreningens grundkurs i odontologisk sömnmedicin är två dagar lång och omfattar före- läsningar och demonstrationer.

Den tar upp sömnens fysiolo- gi, sömnmedicin, andningsstör-

ÅKE TEGELBERG är professor och specia- list i bettfysiologi.

ningar och hur de utreds, sam- verkan mellan tandläkare och läkare, patientinformation samt val av apparatur, bland annat.

Efter grundkursen rekom- menderas auskultation eller praktik innan man börjar be- handla på egen hand.

För att bli diplomerad behöver man sedan gå tre fördjupnings- kurser om sömnfysiologi, apné samt andra sömnstörningar.

Undervisning i odontologisk sömnmedicin bör också ingå i specialistutbildningarna för blivande bettfysiologer och orto- dontister, anser Åke Tegelberg.

En annan grupp som behöver veta mer är beställare inom häl- so- och sjukvården. Patienten har rätt till en bra behandling, det vill säga en bra apnéskena, men det behövs kunskap för att ställa krav på den tekniska kva- liteten.

12 000

^{Så många} apnéskenor görs på ett år i Sverige, inklusive omgörningar.

3

^Kirurgi Syftet kan vara att ta bort vävnad som skapar förträngning i andningsvägarna eller som fladdrar vid snark- ning. Alternativ kan vara näsplastik.

Ett ingrepp, se- dan är patienten återställd.

Postoperativ smärta och sväljningsproblematik.

Utmaningen ligger i att hitta rätt patient för ett gott resultat. Det kan bli återfall.

2

CPAP (mask) Syftet är att ge- nom övertryck hålla and- ningsvägarna öppna under sömn via en extra- oral mask för att förhin- dra andningsblockering som ger andningsuppe- håll och snarkning.

CPAP är första- handsval för behandling av svår till allvarlig sömnapné.

Apparaten kan åter- användas om den inte fungerar.

Svårigheter med följsamhet om patienten endast sover på rygg, har rinnande ögon eller får märken i ansiktet efter masken.

Kräver el, skrymmande vid resa. Kräver byte av slang och mask varje år.

1

Apnéskena Syftet är att flytta fram underkäken och därmed öka luftflödet och utrymmet i svalget under sömn. Det för- hindrar blockering som ger andningsuppehåll och snarkning.

Enkel att använ- da, hög följsam- het med behandlingen, god effekt vid lätt till måttlig sömnapné, och kan fungera vid svårare tillstånd.

Kräver viss mängd tänder att fästa skenan på, protru- sionsförmåga gärna minst 6 mm. Patienten måste acceptera att ha något i munnen under längre tid. Viss risk för bettpåverkan.

Se tre patientfall på nästa sida.

Metod

En kraftig viktuppgång äventyrar be- handlingseff ekten.

Patienten kom på remiss för behandling av snarkning utan andningsuppehåll för 20 år sedan.

HÄLSOANAMNES: 49-årig man, rökare, snarkare.

STATUS: Sömnregistrering visar på acceptabel syresättning i blodet (93 %) och få andningsuppehåll, ODI 2, (normalt <5), men frekvent snarkning. Överviktig, BMI 27 och med kragmått 43 cm. Maximal protru- sion 10 mm. Horisontell överbitning +3 mm, vertikal överbitning +3 mm.

BEDÖMNING: Goda möjligheter att göra oral apparatur, monoblock.

BEHANDLING/KOMMENTAR: Fram- flyttningen av underkäken 7 mm, vertikal öppning 6 mm (inklusive vertikal överbit- ning). 8 år senare viktökning med 8 kg, BMI 29. Ny sömnregistrering visar ODI 13, SaO2

83 % (ska vara >90 %). Efter 13 års nattlig användning av apnéskena kvarstår en god ocklusion, inga bettförändringar. Fortsätter att använda skenan efter 19 år.

Patientfall:

Oral apparatur i 13 år med

god ocklusion

Att behålla normalvikt ger ett fortsatt gott behandlingsresultat med apné- skena.

Patienten kom på remis för behandling av måttlig sömnapné för 19 år sedan och behandlingen fungerar fortfarande.

HÄLSOANAMNES: 53-årig man, and- ningsuppehåll, snarkning och dagtrötthet.

STATUS: Sömnregistrering visade på låg syresättning (SaO2 69 %) och flera andningsuppehåll, ODI 12.5, (normalt <5).

Normalviktig, BMI 21 och kragmått 37 cm.

Maximal protrusion 11 mm. Horisontell överbitning +4 mm, vertikal överbitning –1 mm.

BEDÖMNING: Goda möjligheter att göra oral apparatur, monoblock.

BEHANDLING/KOMMENTAR. Fram- flyttningen av underkäken 9 mm, vertikal öppning 6 mm. Uppföljande sömnre- gistrering med skena i munnen visar normaliserade värden, ODI 0, SaO2 93 %.

Långtidsuppföljning efter 11 år visade fortfarande normaliserade värden. Använ- der fortfarande behandlingen efter 19 år.

Oral apparatur i 11 år med god eff ekt

Ortodonti

och käkkirurgi samverkar

En kombinationsbehandling med ortodonti och käkkirurgi kan eliminera sömnapné vid specifika frågeställningar.

Remiss för behandling av sömnapné.

HÄLSOANAMNES: 28-årig kvinna, dag- trötthet. Juvenil idiopatisk artrit, käkledspå- verkan. Har utvecklat ett kraftigt överbett.

STATUS: Sömnregistrering visar på andningspåverkan, AHI 21, (normalt <10).

Horisontell överbitning +14 mm, vertikal överbitning +0 mm och maximal protru- sionsförmåga 13 mm.

BEDÖMNING: Goda möjligheter att initialt testa med oral apparatur och sedan fort- sätta med kombinationsbehandling.

BEHANDLING/KOMMENTAR: Oral appa- ratur, framflyttningen av underkäken 7 mm.

Utvärdering, patient upplever en förbätt- ring av sin nattsömn subjektivt. Extraktion av samtliga 4:or, upplinjering av tandbågar- na med fast apparatur och därefter kirurgisk framflyttning av mandibeln med sagittal split-teknik. Uppföljande sömnregistrering efter behandling med ortodonti och käk- kirurgi visade normala värden.

Tipsa oss redaktionen@tandlakarforbundet.se

TS Dental är svensk generalagent för märket NSK.

Box 37, 911 21 Vännäs, Tel. 0935-131 11, info@tsdental.se, www.tsdental.se

NSK:s sortiment kan även köpas via Svensk Dentalservice / www.dentalservice.se

Kampanj!

Titta efter vår TryggPlus-garanti* – en kostnadsfri garanti som gäller både tillverkningsfel och fel som uppstått genom slitage, trauma eller felaktig skötsel.

*Fullständiga villkor finns på www.tsdentals.se

D U H A R V Ä L I N T E M I S S A T V Å R U N I K A G A R A N T I !

Scanna QR-koden och se Z900L sopa banan med konkurrenten!

Världens starkaste highspeed!

Ti- Max Z* är NSK:s hittills mest kraftfulla turbinvinkelstycke med en maxeffekt på 26 W. Ett mycket starkt och tåligt instrument med lång livslängd. Och en mycket bra investering – nu till specialpris!

*Ti-Max Z900L finns även i version för Kavos koppling.

Erbjudandet kan inte kombineras med andra rabatter eller avtalspriser.

TI-MAX Z900L

15%

t.o.m. 31 mars

TS Dental TLT-nr 3-15.indd 1 2015-02-19 18:01

Fortsatt god tandvård efter besöket hos dig

ORAL-B® PRO 6000 MED

DEN SENASTE UTVECKLINGEN INOM BORSTNINGSTEKNOLOGI

Perfekt vinklade borststrån i olika längder ger 22% bättre plackborttagning och minskar blödande tandkött med 35%.†

* jämfört med en vanlig manuell tandborste och Sonicare® DiamondClean®.

† jämfört med Sonicare DiamondClean efter sex veckors användning.

Sonicare DiamondClean är ett varumärke som tillhör Philips Oral Healthcare, Inc.

VÅR MEST AVANCERADE BORSTE HITTILLS

PERFEKT VINKLAD

FÖR EN

ÖVERLÄGSEN RENGÖRING ^*

ORAL-Bs^® ELEKTRISKA TANDBORSTAR GENTLE. EFFECTIVE. THOROUGH.

ORAL-Bs^® ELEKTRISKA TANDBORSTAR

NYA

16

^º

vinkel

15

Tandläkartidningen 3 • 2015

Nyheter För dig som vill ha koll på branschen

INNEHÅLL 16 Fortsatt för mycket antibiotika 18 KUSP ska underlätta bland snåriga regler

20 Stor lättnad hos Praktikertjänst 23 Landstingsdirektör uppsagd 24 Förlikning efter uppsägning av gravid

Arbetsmarknaden för tandläkare är i balans. Den bedömningen gör Social- styrelsen i rapporten Nationella planeringsstödet 2015.

Socialstyrelsens bedömning av arbetsmark- nadsläget baseras främst på en undersök- ning om tillgång och efterfrågan på tand- vårdspersonal i folktandvården. Enkäten skickades ut hösten 2014. 16 av landets 21 landsting och regioner svarade.

Tolv landsting anser att möjligheterna att rekrytera tandläkare är goda eller mycket goda. Fyra landsting anser fortfarande att rekryteringsmöjligheterna är dåliga.

ENLIGT SOCIALSTYRELSEN är efterfrågan på er- farna tandläkare större än på nyutbildade.

Det fi nns också stora regionala skillnader.

Även inom regionerna kan det vara lättare att rekrytera till större orter än till mindre.

Tidigare har Socialstyrelsen under många år bedömt att efterfrågan på tandläkare varit större än tillgången, men nu anses det råda balans.

Är landet på väg mot ett överskott på tandläkare?

– Det är ingen som vet, säger Magnus Gö- ransson, utredare på Socialstyrelsen och an- svarig för Socialstyrelsens nationella plane- ringsstöd (NPS).

Framtidens utveckling är svår att bedö- ma. Utvecklingen av behandlingsmetoder och arbetssätt har påverkat balansen i po-

sitiv riktning. Tandhygienister gör i dag en del av det tandläkare tidigare har gjort. Men brist på hygienister eller en ökad efterfrågan på tandvårdstjänster som enbart tandläkare kan utföra kan innebära att det blir tandlä- karbrist igen.

FÖRÄNDRINGAR I TANDVÅRDSSTÖDET påverkar framtiden, liksom att tandläkare fl yttar in och ut ur Sverige. Lite fl er tandläkare med utländsk utbildning jobbar i Sverige jämfört

med tidigare, men samtidigt fl yttar tandläkare från Sveri- ge för att jobba utomlands.

– Man får inte dimensione- ra grundutbildningen utifrån kortsiktiga behov. De som nu utbildas till tandläkare ska vara yrkesverksamma i 30 till 40 år. Det krävs en nog- grann analys av framtida behov, säger Hans Görans- son, ordförande för Sveriges Tandläkarförbundet.

Chaim Zlotnik, ordfö- rande i Tjänstetandläkarna (TT), efterlyser också en kon- sekvensanalys av det föränd- rade läget.

– Ett överskott på tandläkare är svårare att hantera än ett underskott, tycker han.

– Det fi nns tecken på en oro för att det kan bli ett överskott, men det är för tidigt att säga.

Janet Suslick

Arbetsmarknad i balans –

men stora regionala skillnader

Hans Göransson

Chaim Zlotnik

Ur NPS-rapporten

8 740

tandläkare arbetade i Sverige 2012.

7 699

tandläkare jobbade inom tandvården, varav

891

specialister.

tandläkare arbetade med

473

utbildning och administration, varav 124 specialister.

är antal tandhygienister per

1,2

tandläkare i Gävleborg, det är högsta siff ran i landet.

Nyheter

30

25

20

15

10

5

0

Stockholm Skå

ne

Söde rmanl

and

Västmanl and

Riket

Östergötland Jäm

tlan d

Blekin ge

Kalmar Uppsala

Jönköpin g

Dalarna Got

land Kronobe

rg

Vär mland

Gävlebor g

Norrb otten

Örebro Väste

rbotten

Västern orrland Halland

Västra G ötaland

Stockholm skriver ut mest, Västerbotten minst

Jämfört med 2013 har förskrivningen minskat i alla län, utom Östergötland där den är oförändrad samt Västernorrland och Västerbotten där förskrivningen ökat något (pilarna visar utvecklingen).

F

örskrivningen av anti- biotika fortsätter att minska i nästan hela landet. Men staplar- nas höjd skiljer sig åt en hel del och fortfarande är de för höga i många landsting, konsta- terar Johan Blomgren, övertand- läkare i Västra Götalandsregio- nen och ordförande i nationella Tandvårds-Stra-

ma.I septem- ber i år, el- ler senast näs- ta år, ska han och hans kolle- ger i Västra Gö-

taland genomföra steg två i en omfattande studie som inled- des under samma månad 2012.

Då granskade de all förskriv- ning som tandläkarna inom

folktandvården gjorde

i allmäntand- vården.

– Nästan hälf- ten av de för- skrivningar tandläkarna gjorde för att be- handla infektioner i munnen var tveksamma och kan ifrå- gasättas. Det är möjligt att en del av dem var riktiga, men de är dåligt dokumenterade. Bara hälften av fallen är korrekt do- kumenterade, säger Johan Blomgren.

HAN UNDERSTRYKER ATT det ännu inte fi nns någon färdig analys av siff rorna och påminner om att det är en undersökning av journaler. Brister i journalen ger brister i utdata.

– Man får ta resultatet med en

Många skriver ut antibiotika på tveksamma grunder

liten nypa salt. Tandläkarna vis- ste ju inte om att deras journal- skrivning skulle granskas.

Johan Blomgren framhåller också att det preliminära resul- tatet stämmer väl överens med erfarenheter från andra lands- ting. Att antibiotika skrivs ut i onödan beror i hög grad på slentrian.

– Vet man inte vad man ska göra när en patient har akuta besvär har man många gånger skrivit ut antibiotika, i stället för att göra en adekvat åtgärd. När patienten kommer tillbaka ef- ter några dagar och mår bra tar man det som intäkt för att man gjorde rätt. Man tänker inte tan- ken att patienten kanske hade blivit bra ändå.

I SEPTEMBER I ÅR – eller senast i september nästa år – ska studien upprepas för att se om de senas- te årens informationskampanjer och nya nationella rekommen- dationer om antibiotikaanvänd- ningen har fått eff ekt.

– Jag är övertygad om att vi kommer att se en förbättring.

Det vi verkligen hoppas ska visa resultat är de nya behandlings- rekommendationer som kom i februari förra året, säger Johan Blomgren.

Nya siff ror från Folkhälso- myndigheten visar att den tota- la förskrivningen av antibiotika fortsätter att minska inom tand- vården. Samtidigt är skillna- derna stora mellan de landsting som är bäst och sämst i klassen.

EN FÖRKLARING TILL staplarnas olika höjd är tandvårdens struk- tur, menar Johan Blomgren. I glesbygdslänen sköter folktand- vården en stor del av vuxen- tandvården, medan andelen pri- vata utförare är hög i Stockholm och andra storstadsområden.

– Men den viktigaste förkla- ringen är tradition. Vi har all- tid gjort så här och det har alltid fungerat, varför ska vi ändra på det? Det mönstret är jättesvårt att komma åt.

Hälften av alla förskrivningar med antibiotika för behandlingar inom tandvården är tveksamma, visar en pågående studie i Västra Götalandsregionen.

– Många gånger har man skrivit ut antibiotika i stäl- let för att göra en adekvat åtgärd, säger övertand- läkare Johan Blomgren.

TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT FOTO: TT BILD

Johan Blomgren

” Man får ta resultatet med en liten nypa salt.

Tandläkarna visste ju inte om att deras journalskriv- ning skulle granskas.”

Antibiotika öppenvårdsförskrivning per län 2014, recept/1000 invånare. Förskrivarkategori tandläkare.

Källa: Folkhälsomyndigheten

17

Tandläkartidningen 3 • 2015

Tipsa oss redaktionen@tandlakarforbundet.se

Många skriver ut antibiotika på tveksamma grunder

Västerbotten, den region som förskriver minst antibiotika, såg förra året en svag ökning.

– Kanske är det ett tecken på att de som ligger väldigt lågt har bottnat. Realistiskt sett är kan- ske den nivå där de bästa ligger i dag dit vi kan komma i hela landet, säger Johan Blomgren.

REGION KRONOBERG har vid tre tillfällen granskat 200 av folk- tandvårdens förskriv- ningar av antibiotika.

De har slumpmässigt hämtats från sjuk- vårdens journalsys- tem Cambio Cosmic, som tandvården också har tillgång till.

Den första granskningen 2010 visade att kunskapen om rekommenderade preparat och doseringar visserligen var god, men att antalet recept nästan hade halverats om tandläkarna följt Strama tandvårds rekom- mendationer.

– Tandläkarna var duk-

tiga på att skriva ut rätt dose- ring, men de skrev ut vid fler tillfällen än som var rekommen- derat, säger tandvårdsstrateg Gunnel Håkansson.

Resultatet blev startpunk- ten för en omfattande utbild- ningsinsats, där alla tandläkare i regionen fick information om korrekta indikationer för anti- biotikabehandling och antibio- tikaprofylax.

En uppföljande granskning efter utbildningen visade att för- skrivningen totalt minskat med 24 procent. Förra året genom- förde Medicinsk grupp tandvård inom RegionKronoberg en tred- je granskning och då visade det sig att förskrivningen av anti- biotika fortsatt att minska, nu med ytterligare 11 procent.

Landstinget i Kalmar län har också genomfört omfattande utbildningar bland tandläkar- na för att öka kunskaperna om antibiotikans negativa effekter.

– Vi har haft en överförskriv- ning, så är det ju. Antibiotika

ska bara användas i sista hand, säger sjukhustandläkare Inge- mar Lönnberg.

DEN GRANSKNING AV patientjour- naler han leder tyder på att en stor del av den onödiga förskriv- ningen sker inom jourtandvår- den.– När man har jour är det vik- tigt att ha tid avsatt så att man kan ta hand om en infektion utan att bara ge antibiotika och ta tillbaka patienten vid ett se- nare tillfälle.

Kalmar är ett av många landsting där sjukvårdens och tandvårdens patientjournaler hanteras i helt separata system.

– Om man kunde bygga sam- man dem på ett snyggt sätt finns det stora vinster att göra, säger Ingemar Lönnberg.

Västerbotten har i flera år va- rit den region där förskrivning- en av antibiotika varit lägst.

Förra året stannade minskning- en av och kurvan pekar i stället svagt uppåt.

Per Tidehag, tandvårdschef i Västerbottens läns landsting, tror inte att botten är nådd. För att ytterligare förbättra statis- tiken behöver man bland an- nat bli bättre på att nå de 15–20 procent av befolkningen som i dag står utanför tandvården.

När de väl går till tandläkaren är tänderna ofta i så dåligt skick att antibiotika behövs för att få bukt med infektioner i munhå- lan.– Skulle alla börja gå regel- bundet till tandläkaren tror jag att förskrivningen skulle mins- ka ännu mer. Vi vill inte sluta använda antibiotika, vi vill bara sätta in den vid rätt tillfälle, sä- ger Per Tidehag. l

l Förskrivningen av anti- biotika är fortsatt för hög i många landsting.

Foto: TT Bild

Foto: Dreamstime

Mer läsning

På tandlakartid- ningen.se hittar du gällande rekommen- dationer för antibio- tikabehandling och antibiotikaprofylax.

Nyheter

TLV har tagit fram ett webba- serat kunskapsstöd som ska göra det enklare för tandvår- den att ta reda på vilka regler som gäller för olika behand- lingar.

Kunskapsstödet KUSP presen- terades på den odontologiska riksstämman i höstas, men alla har inte upptäckt att det fi nns.

– De som gått in i kunskaps- stödet har varit positiva och

tycker att det är lätt att hitta den informa- tion man be- höver. Vi hop- pas att fl er ska börja använda tjänsten, säger Barbro Hjärpe och Marja Engstrand på Tand- vårds- och läkemedelsförmån- sverket, TLV.

I kunskapsstödet fi nns all information samlad på ett ställe; föreskriften om tand- vårdsstödet, handboken och besvarade frågor om tand- vårdsstödet. De besvarade frå- gorna är en del som inte fun- nits tidigare.

– NÄR BEHANDLAREN undrar över något kan vederbörande gå in och söka på ord, tillstånd eller åtgärdsnummer. I sam- ma bild visas sedan vad fö- reskriften anger, de exempel som fi nns i handboken samt de besvarade frågor som fi nns om problemet, berättar de, och tillägger att TLV gärna tar emot synpunkter på kunskaps- stödet, så att det kan utvecklas ytterligare.

KUSP kan nås via TLV:s hemsida www.tlv.se

Mats Karlsson

I KORTHET

Nästa station.

Riksstämman!

I höst chartrar Folktandvården Sörmland ett helt tåg och åker i november till Göteborg för att gå på årets odontolo- giska riksstämma och produktmässan Swedental.

– Det är första gången vi lägger personaldagarna på riksstämman, berät- tar Peter Vrager, vd på Folktandvården Sörmland AB.

Runt 90 procent av de drygt 450 anställda beräknas följa med. Klinikerna stängs inte, utan tar emot patienter med akuta behov.

Anders Gran- kvist, ordförande i Tjänstetandläkarnas lokala avdelning i Sörmland, är positiv.

– Det är värdefullt och stimulerande för de anställda, anser han.

Folktandvår- den Sörmland har tidigare ordnat tandvårdsdagar i exempelvis Västerås och Eskilstuna.

Årets odontolo- giska riksstämma är inriktad på ”hela människan – friskt och sjukt” och hålls på Svenska Mässan i Göteborg den 12 till 14 november. JS l På TLV:s hemsida hittar man KUSP, det nya webbaserade kunskapsstödet.

KUSP ska göra det enklare att hitta

i snåriga regler

Tandläkarförbundets ord- förande Hans Göransson kommenterar på tandlakar- tidningen.se regeringens planerade förändringar i lagstiftningen, bland annat mot rökning på allmän plats.

”Gärna gratisvård men på arbetstid”

En tandläkare i Linköping arbetade ideellt och gav EU- migranter gratis tandvård.

Tandläkaren och hennes tand- sköterska fick både hatbrev och uppmuntrande kommen- tarer från allmänheten när det blev känt att de gav gratis tandvård till EU-migranter på sin fritid. Tandvårdschefen tyckte att det var ett bra ini- tiativ, men efter en tid beslöt tandvårdsledningen att denna typ av tandvård skulle bedrivas under ordinarie arbetstid och inte i lokalerna på deras fritid.

– Akut tandvård ska ges under ordinarie arbetstid så att medarbetarna är för- säkrade, säger Anna Carin Dahlgren, tandvårdschef i Östergötland.

– Det är bara när man är i tjänst och avlönad som man omfattas av våra arbetsmark- nads- och trygghetsförsäk- ringar vid arbetsskada, och vi vill inte att medarbetarna arbetar oförsäkrade i våra lokaler, fortsätter Anna Carin

Dahlgren. MK

… besökare varav 60 000 utländska besökte 2013 världens största dentalmässa IDS. Just nu pågår årets IDS- mässa i Köln och Tandläkar- tidningen är på plats.

125 327

” Mycket glädjande att regeringen tar krafttag i kampen mot tobaken.”

Barbro Hjärpe

Socialstyrelsens general- direktör Lars-Erik Holm går i pension i höst, ett halvår innan hans förordnande går ut.

Beslutet, som han tog redan i januari, meddelade han de anställda på verket i slutet av

februari i ett internt brev.

”Efter nästan tjugo år som generaldirektör är jag tillfreds med det jag uträttat och vill kunna få tid till sådant som har fått stå tillbaka i mitt privatliv”, skriver han i brevet. LP

Generaldirektör går i förtid

19

Tandläkartidningen 3 • 2015

Tipsa oss redaktionen@tandlakarforbundet.se

Ny metod för att skilja aktiv och inaktiv karies

Ett brittiskt företag har ett nytt system för att skilja mellan aktiv och inaktiv karies på gång. Metoden är baserad på ett fotoprotetin med bio- luminescens och ett handset med en interoral kamera.

Calcivis heter före- taget som startades 2011 av Adam Christie.

Inblandade i projektet är också Christopher Longbottom och professor Nigel Pitts som båda två arbetar på The Dental Innova- tion and Translation Centre på King’s College i London.

Tilläggas bör att produkten

ännu saknar riktig evidens.

– Det centrala i metoden är en lösning med ett fotoprote- in, liknande det som återfinns i naturen hos organismer med luminescens, berättar Adam Christie.

Fotoproteinet är oerhört känsligt för kalciumjoner. Om det bestryks på en tand med fria kalciumjoner får man en snabb blixt av ljus. Det påvisar alltså en pågående process av avmineralisering, inte en historisk skada.

– Tandläkare tvingas i dag att göra en egen bedömning huruvida karies är aktiv eller inaktiv, utifrån indikatorer som tandfärg och yta men den här metoden ger ett exakt svar, hävdar Adam Christie. Michael Dee

551 Vi vill ha

din hjälp

Nu fortsätter arbetet med att göra Tandläkartidningen ännu bättre och mer angelägen och nyttig. För det behöver vi få hjälp av dig.

Jag söker dig som vill ingå i ett läsarråd och vara ett stöd och en hjälp för mig och redaktionen, med tips och synpunkter på vad vi bör skriva om. Vilka yrkesmässiga frågor känns heta, vad är på gång i olika delar av landet, hur fungerar vardagen, vilka problem och möjligheter kan vara intressanta för oss att belysa?

Är du intresserad av att vara med?

Maila mig orjan.bjorklund@tandlakarforbundet.se och anmäl ditt intresse. Berätta samtidigt lite om dig själv: var du jobbar, hur länge du varit tandläkare, hur gammal du är etc. Utifrån de intresseanmälningar som kommer in gör vi ett urval så att vi får en bra mix – könsmässigt, geografiskt, offentligt/privat.

Örjan Björklund Chefredaktör

tandläkarkunskap sedan 1909 nr 10 2014

Här kan du få bonus Tandläkaren som livnär sig på ond bråd död Läker med laser Nattklubb blev rofylld mottagning

tandläkartidningen nr 10 2014 modern ortodonti l Harvardforskare läker med laser l beHandling av svår tandvårdsrädsla

Miljarden Dyr nota för upphandlingstvister

Ann Heberlein om trygghet och makt i tandläkarstolen

Rätt skruvatJohan Karsten tar ortodontin mot framtiden Premiär tandläkartidningen i ny form LJUSÅR FRÅN IGÅR

Penta LED+

W&H Nordic AB, t: 08-445 88 30, e: office@whnordic.se, www.wh.com

5 x LED

Tandlakartidningen_omslag_#10_final.indd 104-1

fyller tandvårdens kunskapsluckor

NYHETER Anmälningar mot tandvården ökar TEMA Praktikertjänst bakom fasaden PRAKTIK Sveriges enda WWW.TANDLAKARTIDNINGEN.SE fyller tandvårdens kunskapsluckor

NYHETER Anmälningar mot tandvården ökar TEMA Praktikertjänst bakom fasaden PRAKTIK Sveriges enda fyller tandvårdens kunskapsluckorWWW.TANDLAKARTIDNINGEN.SE

valet som kräver kunskap och tid

TANDLÄKARKUNSKAP SEDAN 1909 NR 13 2014 WWW.TANDLAKARTIDNINGEN.SE

✓ IVO får kritik ✓ Thomas Andersson ✓ Seminarietips Tema: FUTURUMKLINIKEN

Nu drar vi till

2014-10-29 08:50

TANDLÄKARTIDNINGEN NR 14 2014 l YTBEHANDLINGAR AV KERAMER KAN GE ÖKAD BINDNINGSSTYRKA l SKATTECHOCK HOTAR PRAKTIKERTJÄNST l HBT-CERTIFIERAD KLINIK I UPPSALA

Hygien – här gömmer sig bakteriernaTANDLÄKARKUNSKAP SEDAN 1909 NR 14 2014

NYHETER Fler vill se en svensk sockerskattTEMA Måste klinikchefen vara tandläkare?

KARRIÄR Stoppa mobbning på arbetsplatsen

Aud Sjökvist är juristen som blev ordförande i Hsan – med rätt att dra in tandläkares legitimation

DOMAREN

Nyheter och mingel från mässan

01_Omslag.indd 1 2014-11-17 16:38

l RÄTT SKYDD RÄDDAR ÖGONEN l KARIESPATIENTER FÅR FÖR LITE FÖREBYGGANDE

WWW.TANDLAKARTIDNINGEN.SE

METOD Tips som ger dig energi för en bättre kirurgi FÖRBUNDSMÖTET Nu var tonen konstruktiv långt från förra årets kiv PORTRÄTTET Fackförbundets nya topp vill för avtalslöshet sätta stopp TEMA Från de äldsta av reliker till modernaste tekniker KARRIÄR Ändrad arbetsplatskultur kräver tid och viss bravur alla kvalen, tog till Malmö hem pokalen

01 Omslag.indd 1 2014-12-09 12:58

WWW.TANDLAKARTIDNINGEN.SE

l NORDISKT VETENSKAPLIGT TEMA: DIAGNOSTIK OCH TERAPIPLANERING l ROTFYLLDA TÄNDER KAN RÄDDAS l MENTORSKLINIK SKA LOCKA UNGA STARTA EGET

TANDLÄKARKUNSKAP SEDAN 1909 NR.1 2015

Redo för nästa

DRAG Ibbe Gnem planerar för fortsatt expansion Nordiskt temaDiagnostik och terapiplanering

NYHETER Tandvårdssatsning kan rädda 100 liv METOD Så kan tandvården ta mer plats i äldrevårdenNYHETER Västra Götaland väljer bort Oral Care Karriär

Satsa på forskning?

Så går det till

01 Omslag.indd 1 2015-01-12 10:22

Jag söker dig som vill ingå i ett läsarråd och vara ett stöd och en hjälp för mig och redaktionen, med tips och synpunkter på vad vi bör skriva om. Vilka yrkesmässiga frågor känns heta, vad är på gång i olika delar av landet, hur fungerar vardagen, vilka problem och möjligheter kan vara

orjan.bjorklund@tandlakarforbundet.se och anmäl ditt intresse. Berätta samtidigt lite om dig själv: var du jobbar, hur länge du varit tandläkare, hur gammal du är etc. Utifrån de intresseanmälningar som kommer in gör vi ett urval så att vi får en bra mix – könsmässigt, geografiskt,

Örjan Björklund Chefredaktör

WWW.TANDLAKARTIDNINGEN.SE TANDLÄKARKUNSKAP SEDAN 1909 NR.1 2015 Nordiskt tema Diagnostik och terapiplaneringWWW.TANDLAKARTIDNINGEN.SE fyller tandvårdens kunskapsluckor

NYHETER Anmälningar mot tandvården ökar TEMA Praktikertjänst bakom fasaden PRAKTIK Sveriges enda fyller tandvårdens kunskapsluckor valet som kräver kunskap och tid fyller tandvårdens kunskapsluckorWWW.TANDLAKARTIDNINGEN.SEWWW.TANDLAKARTIDNINGEN.SETANDLÄKARKUNSKAP SEDAN 1909 NR 13 2014TANDLÄKARKUNSKAP SEDAN 1909 NR 13 2014 Miljarden Dyr nota för upphandlingstvister

tandläkarkunskap sedan 1909 nr 10 2014

Här kan du få bonus Tandläkaren som livnär sig på ond bråd död Läker med laser Nattklubb blev rofylld mottagning Miljarden Dyr nota för upphandlingstvister

Ann Heberlein om trygghet och makt i tandläkarstolen

Rätt s Rätt s

RJohan Karsten tar ortodontin mot framtidenkruvat

Premiärtandläkartidningen tandläkartidningen ti ny form Som tack kommer Tandläkar- tidningen att bjuda in dem som ingår i läsarrådet till en intressant föreläsning eller

något annat spännande evenemang en gång

om året.

1/4 Läsarenkät nr2 2015.indd 3 2015-01-30 10:15

• Certifierad service

(Enl. Arbetsmiljöverket teknisk översyn årligen)

• Försäljning av

Porter/Matrx lustgasmixer

• Tillbehör

• Punktutsug

Lustgas

0705-20 7070 info@x-dental.se www.x-dental.se

Allt inom lustgas & service!

INBYTESKAMP Lustgasmix ANJ er

anmälda skador i tandvården gav ersättning från Patientför- säkringen LÖF under 2014. Totalt anmäldes 3,6 procent fler skador i vården förra året än 2013.

Källa: Patientförsäkringen LÖF

Inga skärpta krav på privat tandvård

I mitten av februari presen- terades slutbetänkandet i Ägarprövningsutredningen.

Här lanserades skärpta krav på privata företag som vill verka inom framför allt skola och social omsorg. För priva- ta aktörer inom tandvården föreslås inga regeländringar.

Avregleringen av väl- färdssektorn har präglats av aningslöshet och brukarnas rätt till kvalitet och kontinui- tet måste värnas, anser den särskilda utredaren Cris- tina Eriksson Stephanson.

Ägarprövningsutredningen, som tillsattes av den förra regeringen, föreslår mot bakgrund av det att det ska ställas krav på insikt, erfaren-

het och lämplighet för att få bedriva tillståndspliktig verksamhet inom välfärds- sektorn. Aktörerna ska även ha ekonomiska förutsätt- ningar för en långsiktig verksamhet. Utredningen föreslår att kraven ska riktas mot fristående skolor och förskolor och privata utfö- rare inom socialtjänsten.

Att tandvården inte be- rörs av de nya kraven är bra, menar Privattandläkarna, som tror att allmänhetens höga förtroende för privat tandvård bidragit till att utredningen inte finner anledning att komma med utökade krav här.

Örjan Björklund Christopher

Longbottom

Nyheter

Skatteverket lägger ned process – 200 tandläkare slipper upptaxering

Resistenta bakterier kostar 160 miljoner

Resistenta bakterier orsakar merkostnader för vården på 160 miljoner kronor om året. Det visar en kartläggning av samhäl- lets framtida kostnader för antibiotikaresistens som Folkhälsomyndigheten har påbörjat.

Myndigheten har tagit fram en hälsoekonomisk modell och räknat ut att merkostnaderna för vård (extra besök, extra vård- dygn, smittspårningar) och läkemedel i dag ligger på 160 miljoner om året för behandling av infektioner med resistenta bakterier som bland annat ESBL, MRSA och VRE. Främst är det smittspårning och slutenvård som kostar.

Men det kan bli ännu dy- rare i framtiden. Hur dyrt ska Folkhälsomyndigheten försöka visa i olika fram- tidsscenarier, från bästa tänkbara situation till ett läge med kraftigt ökade resistensnivåer. ÖB

379 av Praktikertjänsts delägare som hotades av upptaxering slipper nu skattesmällar. Skatteverket lägger ner processen.

– Det är en fantastisk lättnad att slippa ha det här hängan- de över oss, säger Urban Eng- lund, tandläkare i Hudiks- vall och styrelseordförande i Praktikertjänst AB.

I november 2014 fi ck verk- samhetsansvariga aktieägare inom Praktikertjänst besked att Skatteverket övervägde att uppvärdera aktier som hade köpts för 185 kronor styck under 2012 till 1 000 kronor per aktie. Mellanskill- naden skulle ses som en löne- förmån och aktieägarna hade varit tvungna att retroaktivt betala extra inkomstskatt.

379 DELÄGARE, varav drygt 200 tandläkare, som hade köpt aktier under 2012 fi ck brev från Skatteverket. Myn- digheten ansåg att de skul- le betala mellan några tusen kronor och fl era hundra tusen kronor per person, beroende på hur många aktier de hade köpt 2012.

En upptaxering hade också inneburit att Praktikertjänst retroaktivt hade behövt be- tala 159 miljoner kronor extra i arbetsgivarav-

gifter.

– Det som har varit jobbigast i den här situatio- nen är att Skat- teverkets krav

har skapat oro och osäkerhet.

Några av aktieägarna har va- rit förtvivlade, eftersom en upptaxering skulle innebä- ra stora konsekvenser privat- ekonomiskt, berättar Urban Englund.

– Vi har känt oss säkra på att vi skulle vinna en rättslig process om vi blev tvungna till det, men en sådan tar

lång tid och skapar stor oro.

Han jämför med ett tidi- gare fall. I slutet av 2014 för- lorade Skatteverket i domstol mot revisionsbolaget PWC.

Även i PWC-fallet ansåg Skat- teverket att deläga- re hade fått köpa aktier till ett underpris.

PRAKTIKERTJÄNST HAR använt samma värderingsmodell i 20 år.

– Modellen har inte ifrå- gasatts tidigare. Det är inte rimligt att jämföra Praktiker- tjänst med en annan typ av bolag. Våra aktieägare kan bara sälja sina aktier till an-

dra som är verksamma i bo- laget. Man kan inte värdera aktier utifrån en fri marknad om de inte kan säljas på en fri marknad, anser Urban Eng- lund.

Bakom Skatteverkets be- dömning låg ett indikativt bud som riskkapitalbolaget EQT hade lagt på koncernen 2013. EQT erbjöd 1 000 kro- nor per aktie, men Praktiker- tjänsts delägare tackade nej.

Nu backar Skatteverket.

Myndigheten har informe- rat de berörda aktieägarna via brev.

– Det är oerhört skönt att få ett konkret besked för bo- laget och framför allt för alla individer som har varit drab- bade, tycker Urban Englund.

Janet Suslick

” Det är en fantastiskt lättnad att slippa ha detta hängande över 0ss.”

procent av dem som tog tandläkarexamen i Sverige läsåret 2013–2014 var kvin- nor. Läsåret innan var mot- svarande siff ra 59 procent.

Källa: UKÄ

64

l Praktikertjänsts ordförande Urban Englund är lättad efter Skatteverkets besked om att man lägger ned processen om upptaxering av många av bolagets ägare.

l Kostsamma MRSA-bakterier Nästa uppslag: Landstingsdirektör

uppsagd efter knappt två år.

Foto: Dreamstime

Foto: Per Trane

1. Van Loveren C et al. European Journal of Nutrition 2012; 51(2S): 15–25.

2. Surface micro hardness, DOF 4–2013.

SE/LI/13-0339(1)a(1)

Varje droppe konstruerad för att hjälpa till att minska karies riskfaktorer

Listerine Professional Fluoride Plus förvaltar de riskfaktorer som identifierats i Keyes-konceptet

¹

. Alkoholfria Listerine Professional Fluoride Plus bidrar till att minska risken för karies eftersom det:

• Innehåller extra fluor 450 ppm (0.1%) som stärker tänderna

• Reducerar plack

• Kontrollerar den bakteriella syraproduktionen Listerine Professional Fluoride Plus ger 100% ökat skydd för tänderna jämfört med endast fluortandkräm (i laboratoriestudie

²

).

Professionell munvård hemma Professionell munvård hemma

Säljs endast på apotek och tandvårdsklinik

Listerine_Fluride2_210x280_SE.indd 1 05/09/2014 13:18

l Kostsamma MRSA-bakterier

Venus Mix & Match manual

Venus Diamond Venus Pearl Venus Diamond Flow

Venus Color

( ) ( ) ( )

Venus Bulk Fill

•• • • •

•• • •• •

•

•• • • •• • •• • •

• •• •• ••

•

Giving a hand to oral health.

Klipp ur och spar på kliniken!

Perfekta fyllningar varje gång!

Venus Composites

Beauty beyond aesthetics.

Se filmen!

Heraeus Kulzer Nordic AB

Prova Venus du också!

e-posta namn och adress till: provavenus@gmail.com

23

Tandläkartidningen 3 • 2015

Tipsa oss redaktionen@tandlakarforbundet.se

– Det får tiden utvisa. Jag trivs jättebra inom tandvår- den, men det gäller att det blir något jobb ledigt också.

Jag är öppen för förslag.

UPPSALA HAR HAFT en rad landstingsdirektörer de se- naste tio åren. Eva Ljung,

som var tand- vårdsdirek- tör i Uppsala när företrä- daren Kerstin Westholm blev uppsagd, hoppade in som tillför- ordnad landstingsdirektör i mars 2013. Den första sep- tember samma år fi ck hon den ordinarie tjänsten.

Nu gör Kerstin Westholm comeback och blir tillförord-

Säkrare spruthantering med Danylen kanylborttagare

För att du ska kunna använda dina vanliga sprutor är Dandent^® Danylen kanylborttagare fram tagen för att passa de vanligaste sprutmodellerna.

www.dandent.se | 08-544 44 160

Nu kan du beställa Danylen kanylborttagare genom din ordinarie depå!

Kanylen lossas och faller ner i behållaren, som sen lämnas till deponi. Med kanylborttagaren undviker du stickskador och gör samtidigt miljön en tjänst .

Anthogyr

Alvesta Sopira

Carpule Aspiject Wand

NYHET!

Alvestasprutan finns även med integrerad säkerhetsfunktion

Nyheter

Uppsalas landstingsdirektör uppsagd Dyrare för patient med nya riktlinjer

Tandvård kan ha lika bra eff ekt på blodsockret som läkemedel. Det meddelade Socialstyrelsen i somras och flaggade då för att tandvår- dens betydelse skulle lyftas i de nya diabetesriktlinjerna.

Riktlinjerna har nu publice- rats och enligt Socialstyrel- sens rekommendation ”bör hälso- och sjukvården hänvisa personer med diabetes och ökad risk för försämrad munhälsa till tandvården för ställningstagande till förebyg- gande åtgärder eller behand- ling av karies och parodontit”.

Att hänvisa personer med diabetes till tandvården inne- bär en besparing för sjukvår- den, konstaterar Socialstyrel- sen. Istället blir det patienten som får betala för besöken,

påpekar man. LP

Efter en ganska kort tid som landstingsdirektör i Uppsala har tandläkaren och tidigare tandvårdsdirektören Eva Ljung blivit uppsagd.

Hur känns det?

– Det är så med sådana här poster. Omsättningstiden för landstingsdirektörer är på ungefär ett och ett halvt år, säger Eva Ljung.

Hon fi ck sluta med ome- delbar verkan i mitten av fe- bruari efter ett och ett halvt år som landstingsdirektör.

Hon fi ck ett års lön i avgångs- vederlag.

Vad gör du framöver?

– Just nu är jag i limbo. Jag ska landa lite och sedan bör- jar jag söka jobb.

Tänker du återgå till tandvården?

Eva Ljung

nad landstingsdirektör efter Eva Ljung.

Eva Ljung är polis i bot- ten. Hon gick ut tandläkarut- bildningen i Stockholm 1985 och legitimerades året därpå, efter AT-året. Hon har job- bat som allmäntandläkare i Västmanland och Stockholm, men har inte jobbat kliniskt sedan slutet av 1990-talet.

I STOCKHOLM HAR HON varit klinikchef, verksamhetschef och sedan tandvårds- och ut- vecklingschef fram till 2007, då hon började som folktand- vårdsdirektör i Uppsala.

Hon bor kvar i Stockholm och har alltså pendlat under åren som tandvårdsdirektör och landstingsdirektör i Upp- sala.

Janet Suslick