Åsa Olli Segendorf
KONJUNKTURINSTITUTET 5 oktober 2016
Lönebildningsrapporten 2016
Konjunkturinstitutets uppdrag enligt instruktion och regleringsbrev från regeringen
• Lönebildningsrapporten analyserar de
samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen
• Analysera sambanden mellan arbetslöshet, sysselsättning och löner
• Särskild vikt läggs vid lönenivåns och lönestrukturens betydelse för arbetslöshet och sysselsättning
• Konjunkturinstitutet beslutar efter samråd med Medlingsinstitutet om rapportens utformning och publiceringstidpunkt med hänsyn till
avtalsförhandlingarna
Sammanfattning
• Arbetsmarknaden är tudelad, vissa grupper har svårare att få jobb, och tudelningen förstärks framöver
• Nästa års avtalsrörelse kommer att ske under en högkonjunktur med brist på arbetskraft
• Inflation och inflationsförväntningarna närmar sig 2 procent
• Produktivitetstillväxten relativt låg vilket kan påverka arbetskostnadsökningarna
• Parterna kan bidra till lägre jämviktsarbetslöshet genom väl avvägda avtal för generella löneökningar och lägstalöner
• Trovärdigheten för inflationsmålet är viktigt
Sysselsättningsgraden är hög
20 18
16 14
12 10
08 06
04 02
00 5.4
5.1
4.8
4.5
4.2
3.9
68
67
66
65
64
63 Sysselsatta
Sysselsättningsgrad (höger)
Miljoner respektive procent av befolkningen 15–74 år, säsongsrensade kvartalsvärden
Utvecklingen på arbetsmarknaden
Fortsatt högt inflöde av asyl- och
anhöriginvandrare de kommande åren
20 17
14 11
08 05
02 99
96 93
90 87
100
80
60
40
20
0
100
80
60
40
20
0 Utfall
Prognos
Beviljade uppehållstillstånd, tusental
Utvecklingen på arbetsmarknaden
Sysselsättningsgrad varierar med utbildningsnivå och födelseland
Procent av befolkningen, 16–64 år
Utvecklingen på arbetsmarknaden
Eftergymnasial Gymnasium
Grundskola 100
80
60
40
20
0
100
80
60
40
20
0 Inrikes födda
Utrikes födda
Skillnaden i arbetslöshet mellan utrikes och inrikes födda är stor i Sverige
Procentenheter
Utvecklingen på arbetsmarknaden
NO UK
SE FI
AT DE
12 10
8
6 4
2 0
12 10
8
6 4
2 0 MänKvinnor
Arbetslöshetsnivån skiljer sig åt mellan olika statistikkällor
Procent av arbetskraft respektive registerbaserad arbetskraft
Utvecklingen på arbetsmarknaden
14 12
10 08
25
20
15
10
5
0
25
20
15
10
5
0 Inrikes födda AKU
Utrikes födda AKU Inrikes födda AF Utrikes födda AF
Stigande brist på arbetskraft i näringslivet kan gynna svagare grupper på arbetsmarknaden
16 14
12 10
08 06
04 02
00 50
40
30
20
10
0
50
40
30
20
10
0 Brist på arbetskraft
Genomsnitt 2000-2016
Procent, säsongsrensade kvartalsvärden, konjunkturbarometern
Utvecklingen på arbetsmarknaden
Sänkta lägstalöner och lönesubventioner inte samma sak
• Lägstalönerna är höga och parterna kan underlätta inträde på arbetsmarknaden genom att anpassa lägstalönerna
• Målkonflikt mellan jämn inkomstfördelning bland de sysselsatta och hög sysselsättning
• Ett sätt att sänka arbetskostnader är tidsbegränsade lönesubventioner. Lönesubventioner är…
• Krångliga enligt arbetsgivarna
• Stigmatiserande
• Innebär statsfinansiella kostnader
Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden
Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017
2016 2017 2018 2019 2020
BNP
13,1 2,3 2,0 1,6 1,8
Arbetslöshet
26,8 6,4 6,3 6,6 6,7
Timlön
32,8 3,2 3,4 3,4 3,5
KPIF 1,4 1,6 2,0 2,3 2,2
BNP-gap
40,6 0,7 0,7 0,2 0,0
Prognosen i sammandrag. Procentuell förändring om inget annat anges.
Inkommande statistik t.o.m. den 27 september 2016 har beaktats.
1
Kalenderkorrigerade värden
2Procent av arbetskraften
3Enligt konjunkturlönestatistiken
4Procent av potentiell BNP
Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017
Fortsatt trög återhämtning i omvärlden
20 18
16 14
12 10
08 06
04 02
00 10
8 6 4 2 0 -2 -4
10 8 6 4 2 0 -2 -4 Världen
OECDTillväxtekonomierna
Procentuell förändring
Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017
Den svenska exportmarknaden och exporten växer långsamt framöver
17 12
07 02
97 92
87 82
15 10 5 0 -5 -10 -15
15 10 5 0 -5 -10 -15 Svensk export
Svensk exportmarknad
Svensk exportmarknad, genomsnitt 1982-2015
Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden
Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017
Högkonjunkturen fortsätter trots lägre BNP-tillväxt under året
16 14
12 10
08 06
130 120 110 100 90 80 70 60
3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 Barometerindikatorn
BNP (höger)
Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden
Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017
Efterfrågeläget (nulägesomdöme) starkare än normalt
16 14
12 10
08 06
3 2 1 0 -1 -2 -3
3 2 1 0 -1 -2 -3 Näringslivet
Tillverkningsindustrin, total orderstock Privata tjänstenäringar, uppdragsvolym Handeln, försäljningssituation
Byggindustrin, orderstock
Standardiserade avvikelser från medelvärde, säsongsrensade kvartalsvärden
Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017
Faktisk och potentiell produktivitet i näringslivet ökar något långsammare än historiskt genomsnitt
18 14
10 06
02 98
94 90
86 82
8 6 4 2 0 -2 -4 -6
8 6 4 2 0 -2 -4 -6 Faktisk
Potentiell
Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden
Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017
Arbetslöshet faller under jämviktsarbetslösheten
20 18
16 14
12 10
08 06
04 02
00 9.0 8.5 8.0 7.5 7.0 6.5 6.0 5.5
9.0 8.5 8.0 7.5 7.0 6.5 6.0 5.5 Arbetslöshet
J ämviktsarbetslöshet
Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden
Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017
Löneflexibiliteten i Sverige i linje med andra länder
• Om lönerna reagerar på variationer i
arbetsmarknadsläget minskar risken för att
kortsiktiga svängningar i arbetskraftsefterfrågan leder till kortsiktigt hög arbetslöshet och varaktiga negativa effekter på arbetsmarknaden
• Resultaten visar att om den regionala arbetslösheten fördubblas blir den privata sektorns lönenivå i länet omkring 3 procent lägre på kort sikt och 7-9 procent på längre sikt
• Den konjunkturella löneflexibiliteten i näringslivet i Sverige är ungefär lika stor som ett genomsnitt för andra industrialiserade länder.
• Den offentliga sektorns löneflexibilitet är lägre
Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017
Arbetsmarknadsgap och timlön i näringslivet samvarierar
20 18
16 14
12 10
08 06
04 02
00 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4
5.0 4.5 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 Arbetsmarknadsgap
Timlön (höger)
Procent av potentiellt arbetade timmar respektive årlig procentuell förändring
Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017
Inflationsförväntningar har stigit sedan början av 2015
15 13
11 09
07 05
03 01
99 97
3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0
3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 5 år2 år
1 år
Procent, kvartalsvärden
Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017
Ett trovärdigt inflationsmål gagnar företag och löntagare
• Penningpolitiken i Sverige är sedan ett par år tillbaka tydligt inriktad på att få upp inflationen till 2 procent
• Det mesta tyder också på att Riksbankens åtgärder har fått ungefär de effekter som man kunde förvänta sig; resursutnyttjandet stiger och priserna ökar i
snabbare takt
• Parterna har mycket att vinna på att trovärdigheten för inflationsmålet återställs för att undanröja en stor del av den osäkerhet som på senare år rått om
inflationsutsikterna och därmed förenkla kommande års lönerörelser
Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017
Inflation och löneökningstakt fortsätter stiga Årlig procentuell förändring
Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017
20 18
16 14
12 10
08 06
04 02
00 5
4
3
2
1
0
5
4
3
2
1
0 KPI med fast bostadsränta (KPIF)
Timlön i hela ekonomin
Riksbanken höjer reporäntan hösten 2017
19 17
15 13
11 09
07 5
4
3
2
1
0
-1
5
4
3
2
1
0
-1
Procent, kvartalsvärden
Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017
Scenarioanalys med olika löneökningstakt
19 17
15 13
11 09
07 5.0 4.5 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0
5.0 4.5 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 KI:s scenario, oktober 2016
Lägre löneökningstakt 2017-2019 Högre löneökningstakt 2017-2019
Procentuell förändring
Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017
Scenarioanalys med olika löneökningstakt
• Om lägre löneökningstakt
– Riksbanken har fortfarande begränsat handlingsutrymme även om det kommer att öka framöver
– Sannolikt små effekter på arbetslösheten
• Om högre löneökningstakt
– Hur Riksbanken reagerar är av stor betydelse för hur arbetslösheten påverkas
– Om Riksbanken agerar i enlighet med sin kommunikation, det vill säga är försiktig med att höja reporänta även om inflationen blir oväntat hög, så ökar inte arbetslösheten så mycket. En liten ränterespons ger stor effekt på
inflationen men liten effekt på arbetslösheten, och en stor ränterespons omvända effekter.
Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017
Bestämningsfaktorer för arbetskostnadsutvecklingen på lång sikt
Makroekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017
Produktivitets- utveckling på lång
sikt
Förädlingsvärde- prisutveckling på
lång sikt
Arbetskostnads- utveckling på lång
sikt
Arbetskostnadsandel i tillverkningsindustrin
15 13
11 09
07 05
03 01
99 97
95 130
120
110
100
90
80
130
120
110
100
90
80 Sverige Finland
Tyskland Storbritannien Euroområdet
Index 2005=100
Internationell konkurrenskraft
Ingen tydlig trend i relativ arbetskostnadsandel i tillverkningsindustrin
Index 2005=100
Internationell konkurrenskraft
15 13
11 09
07 05
03 01
99 97
95 106 104 102 100 98 96 94 92
106 104 102 100 98 96 94 92 Relativ arbetskostnadsandel
Medelvärde 1995-2005 Medelvärde 2005-2015
Lönsamheten i tillverkningsindustrin, handeln och privata tjänstenäringar högre än normalt enligt företagen
Standardiserade avvikelser från medelvärde, säsongsrensade kvartalsvärden
Internationell konkurrenskraft
16 14
12 10
08 06
04 02
00 98
96 3 2 1 0 -1 -2 -3
3 2 1 0 -1 -2 -3 Tillverkningsindustrin
Handeln
Privata tjänstenäringar
Strukturomvandling bakom lägre vinstandel i näringslivet
19 17 15 13 11 09 07 05 03 01 99 97 95 93 50
45
40
35
30
50
45
40
35
30 Vinstandel i näringslivet
J usterad vinstandel
Procent
Internationell konkurrenskraft
Fasta bruttoinvesteringar i näringslivet nära normal
15 10
05 00
95 90
85 80
25 20 15 10 5 0
25 20 15 10 5 0 Näringslivet
Näringslivet, medelvärde 1980-2015 Näringslivet exkl. bostäder
Näringslivet exkl. bostäder, medelvärde 1980-2015 Industrin
Industrin, medelvärde 1980-2015
Procent av BNP
Internationell konkurrenskraft
Överskott i Sveriges handelsbalans
15 10
05 00
95 90
85 80
10 8
6
4 2
0 -2
10 8
6
4 2
0
-2 Totalt
Varor
