Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne
Anders Axelsson Region Skåne
REGLAB
Stockholm 19 maj 2014
Upplägg:
• Arbetsmarknadsutvecklingen i Skåne i ett jämförande perspektiv – vad säger matchningsindikatorerna?
• Utvecklingen i branscher och yrken i Skåne 2008 - 2012
• Matchningsgraden i Skåne jämfört med Stockholm och VGR
• Maskiningenjörer – ett exempel
• Tankar och reflektioner om indikatorerna
• Hur går vi vidare?
Arbetsmarknadens utveckling i
Skåne
Stark sysselsättningstillväxt trots finanskris
(Förvärvsarbetande dagbefolkning, 20-64 år. Källa: SCB, rAps-RIS)
90 95 100 105 110 115 120
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Stockholm Skåne
Västra Götaland Riket
Skåne har lägst förvärvsgrad av Sveriges 21 län
(20-64 år, inkl. gränspendlare. Källa: SCB, matchningsindikatorer)
68 70 72 74 76 78 80 82 84
%
Även den matchade förvärvsgraden är låg i Skåne 2012
(20-64 år, inkl. gränspendlare. Källa: SCB, matchningsindikatorer)
50 52 54 56 58 60 62
Genomsnittlig Matchningsgrad för anställda efter region 2012 20-24 år
67 68 69 70 71 72 73 74 75 76
Och arbetslösheten är något högre i Skåne
(Källa: Arbetsförmedlingen)
6.5
5.2 4.3 8.7
7.5
5.9 7.0
6.5 7.5
8.7
7.8
5.4 6.1
7.4 7.3 7.9
6.0 9.4
8.3
6.9
6.2 6.7
0.0%
2.5%
5.0%
7.5%
10.0%
G äv le bo rg s lä n B le ki ng e lä n S öd er m an la nd s lä n V äs te rn or rla nd s lä n V äs tm an la nd s lä n S kå ne lä n Ö st er gö tla nd s lä n G ot la nd s lä n V är m la nd s lä n Ö re br o lä n K ro no be rg s lä n Jä m tla nd s lä n N or rb ot te ns lä n K al m ar lä n R ik e t V äs te rb ot te ns lä n V äs tr a G öt al an ds lä n D al ar na s lä n Jö nk öp in gs lä n H al la nd s lä n S to ck ho lm s lä n U pp sa la lä n
Arbetslöshet per län av befolkning 16-64 år,
mars 2014, procent
Andelen ej i arbetskraften efter region 2012
(minus studerande med studiemedel)
0%
2%
4%
6%
8%
10%
12%
14%
16%
18%
Regionala strukturella skillnader 2012
65% 71% 71% 71%
4%
4% 4% 4%
4%
3% 3% 3%
6%
4% 5% 5%
4% 4% 4% 4%
16% 14% 14% 14%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Skåne Stockholm VGR Riket
Övriga ej i arbetskraften
Studerande ej förvärvsarbetande Inskrivna arbetslösa AF
Studerande förvärvsarbetande o gränspendlare Egenföretagare
Anställda
Stora skillnader i förvärvsgrad mellan
Sverigefödda och utomnordiskt födda
20 största utbildningsgrupperna i gruppen Övriga ej i
arbetskraften i Skåne 2012 (gränspendlare och studerande med studiemedel frånräknade)
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000
Handelsgymnasium / 3-årig ekonomisk linje på gymnasiet Estetisk utbildning på gymnasial nivå Naturvetenskaplig gymnasieutbildning Minst 30 hp inom humaniora/konst, ej examen Gymnasial utbildning med inriktning mot barn och ungdom Eftergymnasial utbildning, ospecificerad Restaurang- och livsmedelsutbildning på gymnasial nivå Ekonomutbildning (högskoleutbildning minst 3 år) Övrig gymnasial utbildning inom tjänsteområdet Övrig gymnasial utbildning inom teknik och tillverkning Övrig eftergymn. utb. inom samhällsv, juridik, handel, administration Minst 30 p inom samhällsv./ekonomi/juridik, ej examen Gymnasial utbildning, ospecificerad Industriutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Omvårdnads- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå Yrkesinriktad utbildning gymn. nivå handel och administration Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasieutb.
Folkskoleutbildning och motsvarande Okänd utbildning Grundskoleutbildning och motsvarande
Skånes närings- och yrkesstruktur
Skånes näringsstruktur 2012
Källa: SCB, matchningsindikatorer
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 100 000
Energiförsörjning; miljöverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Okänd verksamhet Fastighetsverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Kulturella och personliga tjänster m.m.
Offentlig förvaltning och försvar Transport och magasinering Byggverksamhet Tillverkning och utvinning Utbildning Företagstjänster
Handel Vård och omsorg; sociala tjänster
Förändring i antalet sysselsatta efter näringsgren 2008 – 2012. (Källa: SCB)
-15 000 -10 000 -5 000 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000
Totalt Tillverkning och utvinning Transport och magasinering Finans- och försäkringsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Fastighetsverksamhet Information och kommunikation Okänd verksamhet Offentlig förvaltning och försvar Byggverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Kulturella och personliga tjänster m.m.
Hotell- och restaurangverksamhet Vård och omsorg; sociala tjänster Handel Utbildning Företagstjänster
De 20 yrken som växt mest i Skåne 2008 – 2012
Källa: SCB, Yrkesstatistiken
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000
Administratörer i offentlig förvaltning Datatekniker och dataoperatörer Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens Psykologer, socialsekreterare m.fl.
Säljare, inköpare, mäklare m.fl.
Dataspecialister Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl.
Byggnadshantverkare Agenter, förmedlare m.fl.
Företagsekonomer, marknadsförare, personaltjänstemän Byggnads- och anläggningsarbetare Köks- och restaurangbiträden Storhushålls- och restaurangpersonal Universitets- och högskollärare Förskollärare och fritidspedagoger Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl.
Civilingenjörer, arkitekter m.fl.
Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl.
Drift- och verksamhetschefer Vård- och omsorgspersonal
De 20 yrken som minskat mest i Skåne 2008 – 2012
Källa: SCB, Yrkesstatistiken
0 200 400 600 800 1 000 1 200
Maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri Övriga servicarbetare Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl.
Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m.
Fordonsförare Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri Grafiker m.fl.
Grundskollärare Kundinformatörer Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl.
Gymnasielärare m.fl.
Brevbärare m.fl.
Övriga maskinoperatörer och montörer Handpaketerare och andra fabriksarbetare Montörer Maskinoperatörer, trävaruindustri Bokförings- och redovisningsassistenter Yrke okänt Kontorssekreterare och dataregistrerare Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling
MINUS!!
Matchningsgraden i Skåne
jämförelse med Stockholm och
Västra Götaland
Polisutbildning
Övrig eftergymnasial utb. inom naturvetenskap, matematik och
data 0
20 40 60 80 100
30 40 50 60 70 80 90 100
Matchad förvärvsgrad i procent
Förvärvsgrad i procent
Matchningsgrad och förvärvsgrad per utbildningsgrupp i Skåne (20-64 år) år 2012
Medel matchad förvärvsgrad = 65,9 %
Medel förvärvsgrad = 83 %
3 44 %
4 14 % 1 38 %
2 4 %
Läkarutbildning
Övrig eftergymnasial utb. inom naturvetenskap, matematik och
data 0
20 40 60 80 100
30 40 50 60 70 80 90 100
Matchad förvärvsgrad i procent
Förvärvsgrad i procent
Matchningsgrad och förvärvsgrad per utbildningsgrupp i Västra Götaland (20-64 år)år 2012
Medel matchad förvärvsgrad = 67,5 %
Medel förvärvsgrad = 86,3 %
3 43 % 4 18 %
1 31 %
2 7 %
Polisutbildning
Övrig eftergymnasial utb. inom naturvetenskap, matematik och
data 0
20 40 60 80 100
30 40 50 60 70 80 90 100
Matchad förvärvsgrad i procent
Förvärvsgrad i procent
Matchningsgrad och förvärvsgrad per utbildningsgrupp i Stockholm (20-64 år) år 2012
Medel matchad förvärvsgrad = 64,3 %
Medel förvärvsgrad = 85,4 %
3 39 %
4 12 % 1 46 %
2 3 %
Utbildningsgrupper med låg förvärvsgrad och låg matchningsgrad i Skåne 2012 (Antalet i befolkningen 20-64 år med utbildningen)
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000
Högskoleingenjörsutbildning; övrig/okänd inriktning Geovetenskaplig högskoleutbildning (minst 3 år) Övrig eftergymnasial utb. inom naturvetenskap, matematik och data Medieproduktion, eftergymnasial utbildning Övrig eftergymnasial utbildning inom humaniora och konst Transportutbildning på eftergymnasial nivå Civilingenjörsutbildning; övrig/okänd inriktning Övrig eftergymn. utbildning inom lant- och skogsbruk / djursjukvård Hotell- och turismutbildning på gymnasial nivå Övrig naturvetenskaplig högskoleutbildning (minst 3 år) Konstnärlig eftergymnasial utbildning Övrig eftergymnasial utbildning inom pedagogik / lärarutbildning Humanistisk eftergymnasial utbildning (minst 3 år) Samhällsvetar- och förvaltningsutb. (högskoleutb. minst 3 år) Övrig eftergymnasial utb. inom tjänsteområdet / Yrkesmilitärutb.
Övrig eftergymnasial utbildning inom teknik och tillverkning Gymnasial utbildning inom lant- och skogsbruk / djursjukvård Övrig eftergymn. utb. inom samhällsv, juridik, handel, administration Restaurang- och livsmedelsutbildning på gymnasial nivå Yrkesinriktad utbildning gymn. nivå handel och administration
Matchningsgraden för
maskiningenjörer – ett exempel
Ökat behov av ingenjörer och tekniker i Skåne
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000
20 00 20 01
20 02 20 03
20 04 20 05
20 06 20 07
20 08 20 09
20 10 20 11
20 12 20 13
20 14 20 15
20 16 20 17
20 18 20 19
20 20
Arbetskraften Tillgång
Förvärvsarbetande Efterfrågan
UTFALL PROGNOS
Minskad efterfrågan på maskiningenjörer?
(Högskoleutbildade: maskinteknik, fordons- och farkostteknik, industriell ekonomi, 55I)
88,8 88,3
71,4
69,3
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
2008 2012
Förvärvsgrad (RAMS) Matchad förvärvsgrad
Några bakomliggande förklaringar
• I tabell E3 kan vi utläsa att tillgången på maskiningenjörsutbildade har ökat i samma takt som sysselsättningen, men bland de sysselsatta är det något färre som arbetar i matchade yrken
• I tabell U1 kan vi utläsa att några ytterligare förklaringar är en viss ökning av antalet egenföretagare, arbetslösa, studerande, ej i
arbetskraften. Men det är marginella förändringar mellan 2008-2012
• I tabell U2 och U3 kan vi utläsa att ökningen på tillgångssidan främst förklaras genom ett ökat antal examinerade. Marginellt genom
vidareutbildning och minskad utpendling 2011-2012
• Nästa steg skulle vara att detaljstudera inom vilka yrken de
maskiningenjörsutbildade finns och hur det har förändrats över tid.
Några tankar och reflektioner inför
framtiden
Möjligheter och utmaningar
• Indikatorerna ger möjlighet till flera intressanta jämförelser mellan regioner och mellan utbildningsgrupper
• En gemensam statistisk utgångspunkt för regionerna och myndigheterna
• Indikatorerna ger viktig information om det aktuella arbetsmarknadsläget för olika utbildningsgrupper. Ger öppningar för att diskutera utbildnings- och
arbetsmarknadsinsatser.
• Men indikatorerna behöver analyseras vidare. Dels finns det behov av kompletterande information, dels finns det behov av tidsserier för att förklara förändringar/dynamiken
• Kan vi bli bättre på att beskriva bakomliggande faktorer?
• Kan indikatorerna utvecklas för att även ge stöd till
framtidsbedömningar?
Några förslag att ta ställning till
• Fallstudier som analyserar bakomliggande förklaringar till förändrad efterfrågan och tillgång för olika utbildningsgrupper
• Undersöka möjligheterna att utveckla indikator baserad på AF:s statistik över Lediga jobb. (Är det möjligt att nyckla om dess efter yrkes- eller utbildningsgrupper?)
• Fördjupningsprojekt om konjunkturindikator regional makronivå (lediga jobb, arbetslöshet andra konjunkturmått etc.)
• Komplettera indikatorprojektet med fler variabler, se förslagen i Bilaga 2 i slutrapporten. Finns behov av längre tidsserier, men svårt.
• Webbaserad lösning för indikatorerna: organisatoriskt ansvar,
långsiktig finansiering av uppdatering etc.
Tack för er tid!
anders.axelsson@skane.se
Extramaterial
20 största utbildningsgrupperna inskrivna på AF 2012
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000
Eftergymnasial utbildning, ospecificerad Övrig gymnasial utbildning inom tjänsteområdet Ekonomutbildning (högskoleutbildning minst 3 år) Minst 30 p inom samhällsv./ekonomi/juridik, ej examen Övrig eftergymnasial utbildning inom teknik och tillverkning Estetisk utbildning på gymnasial nivå Fordons- och farkostutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Gymnasial utbildning, ospecificerad Gymnasial utbildning med inriktning mot barn och ungdom Byggutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Data-, el- och energiteknisk utb. vid gymnasium eller yrkesskola Övrig gymnasial utbildning inom teknik och tillverkning Övrig eftergymn. utb. inom samhällsv, juridik, handel, administration Restaurang- och livsmedelsutbildning på gymnasial nivå Omvårdnads- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå Industriutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Yrkesinriktad utbildning gymn. nivå handel och administration Folkskoleutbildning och motsvarande Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasieutb.
Grundskoleutbildning och motsvarande
De 20 utbildningsgrupper bland de arbetslösa som ökat mest mellan 2011 och 2012
0 100 200 300 400 500 600 700
Gymnasial utbildning inom lant- och skogsbruk / djursjukvård Minst 2 år, motsv minst 120 hp inom teknikområdet/ej examen Yrkesinriktad utb. gymnasial nivå inom naturvetensk./matematik/data Data-, el- och energiteknisk utb. vid gymnasium eller yrkesskola Ekonomutbildning (högskoleutbildning minst 3 år) Övrig gymnasial utbildning inom tjänsteområdet Övrig eftergymnasial utbildning inom teknik och tillverkning Estetisk utbildning på gymnasial nivå Eftergymnasial utbildning, ospecificerad Restaurang- och livsmedelsutbildning på gymnasial nivå Omvårdnads- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå Övrig eftergymn. utb. inom samhällsv, juridik, handel, administration Övrig gymnasial utbildning inom teknik och tillverkning Industriutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Fordons- och farkostutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Yrkesinriktad utbildning gymn. nivå handel och administration Byggutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasieutb.
Folkskoleutbildning och motsvarande Grundskoleutbildning och motsvarande
