VÄGLEDNING
Börsbolag
borsbolag@fi.se 2013-10-16
INNEHÅLL
Förkortningar och begrepp 4
Börsinformation 7
Reglerad marknad 7
Hemmedlemsstat 7
Börsinfodatabasen 8
Sanktioner 9
Flaggning 10
Flaggningsskyldighet 10
Passiv flaggningsskyldighet 11
Tidsfrister och anmälan 11
Sanktioner 12
Insynsregistret 13
Bolagets anmälan av insynspersoner 13
Insynspersonernas anmälningsskyldighet 15
Hur man anmäler 17
Tidsfrister 18
Handelsförbudet 19
Sanktioner 20
Loggbok 21
Förteckning över personer med insiderinformation 21
Sanktioner 23
Redovisningstillsyn 24
Tillsynens innehåll, organisation och syfte 24
Sanktioner 24
Prospekt och offentliga uppköpserbjudanden 25
Prospekt 25
Offentliga uppköpserbjudanden 25
Sanktioner 26
Återköp och stabiliseringshandel 28
Förvärv och överlåtelse av egna aktier 28
Stabilisering 29
Sanktioner 30
16 oktober 2013 Dnr 11-1971
OM VÄGLEDNINGEN
Denna vägledning är främst avsedd som ett stöd för personer verksamma i börsbolag samt deras rådgivare. Vägledningen ska informera om gällande regler, tydliggöra Finansinspektionens (FI) arbetssätt och överväganden vid handläggning av börsbolagsärenden och bidra till en effektiv handläggning samt en enhetlig tillämpning av regelverket.
Notera att prospektfrågor endast behandlas på en översiktlig nivå i den här vägledningen, eftersom en separat prospektvägledning finns på FI:s hemsida, www.fi.se.
Vägledningen har inte rättsverkan och FI:s kommentarer om tolkning och tillämpning av gällande rättsregler ska därför inte ges normerande
betydelse. Det innebär bland annat att FI:s bedömning i det enskilda fallet kan avvika från vägledningen, och att vägledningen inte är ett bindande förhandsbesked om FI:s beslut vid handläggningen av ett enskilt ärende.
Vägledningen uppdateras kontinuerligt och finns tillgänglig på FI:s hemsida. Frågor om innehållet i vägledningen kan ställas till enheten Handelstillsyn, 08-787 81 44, e-post: borsbolag@fi.se
Förkortningar och begrepp
ABL Aktiebolagslag (2005:551)
AMN Aktiemarknadsnämnden
AnmL Lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument
Börsbolag Bolag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad
ESMA The European Securities and Markets Authority
EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
FFFS Finansinspektionens författningssamling
FI Finansinspektionen
IFRS International Financial Reporting Standards
Insiderinformation Information om en omständighet som inte är offentliggjord eller inte allmänt känd och som är ägnad att väsentligt påverka priset på finansiella instrument. Se även artikel 1.2. i
genomförandedirektivet 2003/124/EG
LHF Lagen (1991:980) om handel med finansiella
instrument
LUA Lagen (2006:451) om offentliga
uppköpserbjudanden på aktiemarknaden
LV Lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden
MAD Marknadsmissbruksdirektivet.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan
MiFID Europaparlamentets och rådets direktiv om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG
MmL Lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument
Prospektdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv
2010/73/EU om ändring av 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/43/EG
Prospektförordningen Kommissionens förordning (EG) nr 809/204 av den 29 april 2004 om genomförande av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om information i prospekt, dessas format, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och
annonsering
Takeover-direktivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden
ÅRL Årsredovisningslag (1995:1554)
Öppenhetsdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv
2004/109/EG om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG
INLEDNING
Med begreppet börsbolag avses i denna vägledning bolag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad. I AnmL finns en definition på sådana bolag, aktiemarknadsbolag. FI väljer dock här begreppet
börsbolag eftersom vägledningen delvis även kan vara av intresse för vissa utländska bolag.
I dag finns två reglerade marknader i Sverige för handel med aktier, som drivs av Nasdaq OMX Stockholm AB och Nordic Growth Market NGM AB. Detta dokument behandlar inte bolag vars värdepapper är upptagna till handel på handelsplattformar (First North, Nordic MTF och
Aktietorget) eller handel organiserad av värdepappersbolagen.
Genom EU:s handlingsplan för finansiella tjänster har en mängd nya regler som rör börsbolag införts i Sverige. Först ut var kravet på att börsbolag ska upprätta sin koncernredovisning enligt redovisningsstandarderna IFRS.
Närmast därefter kom kravet på offentliggörande av insiderinformation i MAD och krav på upprättande och innehåll i prospekt i prospektdirektivet.
Senare i tiden ligger takeover-direktivet som reglerar uppköpssituationer, öppenhetsdirektivet med regler om bland annat regelbunden finansiell information och flaggningar, samt MiFID som bland annat innehåller bestämmelser om villkor för upptagande till handel på en reglerad
marknad. Sammantaget innebär detta för svenskt vidkommande att många av de regler som länge förekommit inom ramen för självregleringen har lagfästs.
Reglerna syftar bland annat till att motverka marknadsmissbruk samt att se till investerarna får tillgång till snabb, relevant och tydlig information för att kunna bedöma priset på aktier och andra finansiella instrument. Genom en god genomlysning av marknaden upprätthålls förtroendet för
värdepappershandeln.
Börsinformation
REGLERAD MARKNAD
En börs är ett företag som har tillstånd från FI att driva en eller flera reglerade marknader för handel med värdepapper. Begreppet reglerad marknad definieras i 1 kap. 5 § 20 LV. För närvarande finns det två börser i Sverige med möjlighet att ta upp aktier till handel: Nasdaq OMX
Stockholm AB och Nordic Growth Market NGM AB. Även utländska börser inom EES omfattas av begreppet reglerad marknad, däremot omfattas inte börser utanför EES.
Inledningsvis ska noteras att det är börsen som beslutar om ett bolags värdepapper ska tas upp till handel på en reglerad marknad. FI handlägger inte ärenden om upptagande till handel. Ett börsbolag ingår ett avtal med börsen, och omfattas därmed inte bara av offentliga regler i lagstiftning och föreskrifter, utan även av börsens regelverk.
Handel på en reglerad marknad
Det ställs högre krav på bolag vars aktier handlas på en reglerad marknad än bolag vars aktier handlas på en annan marknadsplats. Några av de krav som ställs på bolag vars aktier handlas på en reglerad marknad är att:
koncernredovisningen måste vara upprättad enligt IFRS,
kurspåverkande information och regelbunden finansiell information ska offentliggöras,
offentliggöra ändringar i antalet aktier eller röster den sista handelsdagen i månaden,
bolaget ska anmäla vilka personer som har insynsställning i bolaget, samt om personernas insynsställning förändras eller upphör.
HEMMEDLEMSSTAT
Ett börsbolag som har säte i Sverige med värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad har i regel Sverige som hemmedlemsstat. Om bolaget har värdepapper upptagna till handel på en eller flera utländska reglerade marknader så är bolaget även underkastat de regler som gäller i det landet – den s.k. värdmedlemsstaten.
Ett land får föreskriva strängare regler än vad öppenhetsdirektivet föreskriver för bolag som har landet som hemmedlemsstat, men inte för bolag som har landet som värdmedlemsstat. De regler som påverkar börsbolagen gäller främst den löpande informationsskyldigheten, den regelbundna finansiella informationen samt även insynsanmälningar och flaggningsregler.
Även börsbolag som inte har säte i Sverige kan ha Sverige som
hemmedlemsstat. Reglerna om bolagens hem- och värdmedlemsstat finns i 1 kap. 7-10 §§ LV.
Det finns också regler om hemmedlemsstat i 2 kap. 37-39 §§ LHF. De reglerna aktualiseras i specifika situationer, till exempel anges där vilket land som är behörigt att handlägga en ansökan om godkännande av ett prospekt.
BÖRSINFODATABASEN
Börsbolag är skyldiga att offentliggöra den information om verksamheten och värdepapperen som är av betydelse för bedömningen av värdet på värdepapperen. Informationen ska även lämnas till FI, där den lagras och finns tillgänglig i FI:s börsinfodatabas.
Vad ska offentliggöras?
Exempel på information som ska offentliggöras är:
regelbunden finansiell information (16 kap. LV):
- års- och koncernredovisning
- halvårsrapporter, kvartalsrapporter, delårsredogörelse
övrig kurspåverkande information (15 kap. 6 § LV)
Ytterligare krav på offentliggörande av information kan följa av de regelverk som börserna fastställt och som börsbolagen åtar sig att följa i samband med att dess värdepapper tas upp till handel.
Hur ska informationen offentliggöras?
Informationen ska offentliggöras på ett snabbt och icke-diskriminerande sätt så att informationen når allmänheten i Sverige och övriga EES-länder så samtidigt som möjligt. Detta framgår av 17 kap. 2 § LV och 10 kap. 10
§ FFFS 2007:17.
Lagstiftningen på området förutsätter att olika informationskanaler eller olika medier används för att sprida informationen såväl i hemlandsstaten som inom EES. För detta ändamål kan nationella rikstäckande
dagstidningar och internationella tidningar, specialiserade tidningar, nyhetsbyråer och finansiella webbsajter användas. Det definieras inte exakt vilka tidningar, magasin, webbsajter och så vidare som ska användas. Vilka medier som är relevanta kan ändras över tid. Kravet på emittenten bör vara att använda olika kanaler för att sprida informationen inom hemlandsstaten och inom EES så att informationen får en god spridning bland investerarna.
Det bör inte anses som en god spridning om endast en tidning eller webbsajt används, utan det bör istället ingå en mix av olika kanaler.
Börsbolag ska också lämna information till media för offentliggörande på ett sätt som är säkert, så att ingen risk föreligger för att uppgifter förvrängs eller att obehöriga får tillgång till informationen. Informationen ska lämnas som oredigerad och fullständig text, och det ska framgå att informationen är sådan som börsbolaget ska offentliggöra enligt LV, och LHF, när så är tillämpligt. Det är inte tillåtet att ha med en hänvisning till LV och LHF om
offentliggörandet sker av annan anledning än tillämpningen dessa bestämmelser.
Utöver att offentliggöra informationen genom spridning till allmänheten ska informationen finnas tillgänglig på börsbolagets webbsida.
Lagring av informationen hos FI
Information som offentliggörs ska samtidigt ges in till FI för att lagras och vara tillgänglig på FI:s webbplats. Informationen ska enligt 10 kap. 16 § FFFS 2007:17 lämnas till FI i elektronisk form. Det rekommenderas att ha med en beskrivande rubrik för att göra informationen mer överskådlig.
Ofta använder sig börsbolagen av nyhetsdistributörer för att offentliggöra information. Dessa distributörer kan även åta sig att lämna den
offentliggjorda informationen till FI. Ansvaret för att informationen kommer in till FI vilar dock alltid ytterst på börsbolaget. Närmare
anvisningar om det praktiska förfarandet för att ge in informationen till FI finns på FI:s hemsida.
Språk
I 10 kap. 13 § FFFS 2007:17 finns bestämmelser om vilket språk informationen ska vara på. Om bolagets värdepapper är upptagna till handel endast i Sverige, och bolaget har Sverige som hemmedlemsstat, ska informationen normalt offentliggöras på svenska. Om bolagets värdepapper är upptagna till handel både i Sverige och i ett eller flera andra EES-länder, ska informationen offentliggöras på svenska och på något av de språk som godtas i det eller de länderna. Bolag vars värdepapper är upptagna till handel i Sverige men som har ett annat EES-land som hemmedlemsstat, ska offentliggöra informationen på svenska eller engelska.
FI kan efter ansökan medge undantag från språkbestämmelserna. Undantag har hittills i vissa fall meddelats för bolag som önskat offentliggöra
prospekt och löpande information på engelska. Det har då rört sig om utländska bolag där aktieägarkretsens sammansättning är sådan att de kan förväntas tillgodogöra sig informationen på engelska.
SANKTIONER
Det är börserna som övervakar att börsbolagen följer de regler som gäller för offentliggörande av finansiell information och övrig kurspåverkande information, och FI övervakar i sin tur att börserna sköter denna
övervakning.
FI kan begära rättelse, förenat med vite, av börsbolag om information saknas eller är felaktig i börsinfodatabasen, även om börsbolaget har anlitat en nyhetsdistributör för att fullgöra sina skyldigheter.
Flaggning
FLAGGNINGSSKYLDIGHET
Med flaggning avses offentliggörande av ändringar i större aktieposter i börsbolag när innehavet uppnått eller passerat vissa gränsvärden.
Skyldigheten att flagga gäller såväl fysiska som juridiska personer.
Flaggningsanmälan ska skickas både till börsbolaget och till FI. Det är FI som offentliggör flaggningen. Därefter lagras flaggningarna i FI:s börsinfodatabas och finns tillgängliga där.
Syftet med reglerna är att ge en god genomlysning av börsbolagets ägarförhållanden och därmed öka allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden.
Bestämmelserna om flaggning finns i 4 kap. LHF. Lagen kompletteras av föreskrifter i 12 kap. FFFS 2007:17.
Gränsvärden
Av 4 kap. 5 § LHF framgår att en ändring av ett innehav ska anmälas om ändringen medför att den andel av samtliga aktier i börsbolaget eller av röstetalet för samtliga aktier i börsbolaget som innehavet motsvarar uppnår eller överstiger någon av gränserna 5, 10, 15, 20, 25, 30, 50, 662/3 och 90 procent, eller går ned under någon av dessa gränser. Notera att
bestämmelserna gäller samtliga aktier i börsbolaget. Det innebär att samtliga aktieslag, om minst ett av dem är upptaget till handel på en reglerad marknad, ska inkluderas. Även börsbolagets återköpta aktier ska inkluderas.
Flaggningspliktigt innehav
Enligt huvudregeln omfattar en persons aktieinnehav de aktier som denne har i eget namn - dels för egen räkning, dels för annans räkning (4 kap. 4 § LHF). Det finns dock flera bestämmelser i 4 kap. LHF som anger
situationer då aktier ska räknas in i en persons innehav trots att de formellt innehas av någon annan (s.k. sammanläggningsregler). En förändring i en persons innehav kan alltså utlösa flaggningsskyldighet för en annan person.
Flaggningsskyldighet beträffande andra finansiella instrument än aktier
Flaggningsbestämmelserna tillämpas inte bara på aktieinnehav utan också på innehav av depåbevis samt sådana finansiella instrument som ger rätt att förvärva redan utgivna aktier. Undantagna från flaggningsskyldigheten är till exempel konvertibla skuldebrev och teckningsoptioner. Detsamma gäller finansiella instrument som ger rätt att sälja de underliggande aktierna, till exempel säljoptioner.
De instrument som omfattas av flaggningsskyldigheten framgår av 4 kap. 2
§ LHF.
Flaggningsskyldighet vid förvärv och överlåtelse av egna aktier Ett börsbolag som förvärvar eller överlåter egna aktier och som därigenom uppnår, överstiger eller går ner under någon av de gränser som anges i 4 kap. 5 § LHF ska offentliggöra detta senast kl. 12.00 handelsdagen efter förvärvet. 1 Det ska inte lämnas någon flaggningsanmälan till FI.
Offentliggörande ska istället ske på vanligt sätt genom ett pressmeddelande som publiceras på börsbolagets hemsida, och pressmeddelandet ska också lämnas till FI:s börsinfodatabas. Se även under Återköp och
Stabiliseringshandel avseende rapportering till börsen.
PASSIV FLAGGNINGSSKYLDIGHET Börsbolagets skyldighet
Ett börsbolag är enligt 4 kap. 9 § första stycket LHF skyldigt att
offentliggöra bolagshändelser som resulterat i en ändring i antalet aktier eller röster. Offentliggörandet ska ske den sista handelsdagen i månaden.
Det räcker med andra ord inte med att offentliggöra ändringen direkt.
Offentliggörandet av informationen ska ske på samma sätt som beskrivits under avsnittet Börsinformation.
Aktieägarens skyldighet
En aktieägare som till exempel vid en aktieemission väljer att inte teckna nya aktier och vars aktieinnehav därmed blir utspätt, kan passera en flaggningsgräns.
Flaggningsskyldigheten för en aktieägare vars innehav passerat ett gränsvärde på grund av en liknande bolagshändelse inträffar först efter att börsbolaget offentliggjort förändringen av det totala antalet aktier eller röster den sista handelsdagen i månaden. Aktieägaren behöver därför bara kontrollera om det skett en ändring av antalet aktier i börsbolaget en gång per månad.
TIDSFRISTER OCH ANMÄLAN
De tidsfrister som gäller för flaggningsanmälningar är korta. Information om förvärv eller överlåtelse av större aktieinnehav är typiskt sett av stort intresse för marknaden och bör därför spridas så snart som möjligt.
Enligt 4 kap. 10 § LHF ska en flaggningsanmälan ha kommit in till såväl börsbolaget som FI senast handelsdagen efter den dag då
flaggningsskyldigheten uppkom. Om transaktionen genomförs på en reglerad marknad ska anmälan komma in senast handelsdagen efter
affärsdagen, och om transaktionen genomförts utanför en reglerad marknad senast handelsdagen efter avtalsdagen. Om skyldigheten att flagga uppstår genom en förändring av antalet aktier i börsbolaget ska anmälan komma in
senast handelsdagen efter att börsbolaget offentliggjort ändringen av det totala antalet aktier eller röster den sista handelsdagen i månaden.
Det är FI som offentliggör uppgifterna i en flaggningsanmälan. Detta ska ske senast kl. 12.00 handelsdagen efter den dag då anmälan kom in till FI.
Den som lämnar flaggningsanmälan ansvarar för att dess innehåll är korrekt samt för att anmälan kommer in till FI i tid. Det ingår inte i FI:s uppgift att kontrollera innehållet i en anmälan och FI ansvarar inte för om en flaggningsanmälan skulle visa sig vara felaktig trots att det är FI som offentliggör uppgifterna. Vilka uppgifter som en anmälan ska innehålla framgår i 12 kap. 10 § i FFFS 2007:17.
Flaggningarna lagras efter att de har offentliggjorts och är sökbara i börsinfodatabasen på FI:s hemsida. Där finns också information om hur man flaggningsanmäler direkt på FI:s hemsida med hjälp av e-
legitimation.2
SANKTIONER
FI ska besluta att en särskild avgift tas ut av den som inte inom föreskriven tid fullgör sina skyldigheter enligt 4 kap. 3 § eller 9 § första och andra stycket.
Avgiften ska vara lägst 15 000 kronor och högst 5 miljoner kronor – hur hög avgiften ska vara bestäms efter beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet. FI kan helt eller delvis efterge avgiften om överträdelsen är ringa, ursäktlig eller om det finns andra särskilda skäl.
Vid fastställandet av den särskilda avgiften använder FI en schablonmodell som utgångspunkt.
Grundavgifter – intervaller för tidsvärdesbedömning Försening i
handelsdagar
Avgift för fysisk person (kronor)
Avgift för juridisk person (kronor)
1 25 000 50 000
2 30 000 60 000
3 35 000 70 000
4 40 000 80 000
5 50 000 100 000
6-10 60 000 – 80 000 150 000 – 300 000 11-20 80 000 – 100 000 300 000 – 600 000 21-40 100 000 – 200 000 600 000 – 1 000 000
> 40 dagar* 200 000- 5 000 000 1 000 000- 5 000 000
* Flaggning sker efter mer än 40 handelsdagar alternativt att flaggning inte har skett överhuvudtaget.
Riktlinjerna finns att tillgå i sin helhet på FI:s hemsida.
2 Notera att en flaggningsanmälan som görs med e-legitimation på FI:s hemsida inte automatiskt skickas till börsbolaget, utan det måste anmälas separat
Insynsregistret
Förtroendet hos allmänheten är en av grundpelarna för att aktiemarknaden ska fungera effektivt. Personer med insynsställning i svenska börsbolag ska därför offentliggöra sina aktieinnehav i börsbolaget samt ändringar av dessa innehav i börsbolaget genom att anmäla det till FI:s insynsregister.
Börsbolagen ska anmäla till FI vilka personer som har insynsställning i börsbolaget.3 Vilka personer som har insynsställning, så kallade insynspersoner,4 framgår av 3 § AnmL.
Insynsregistret fyller huvudsakligen tre syften:
att motverka missbruk av förtrolig information, det vill säga insiderinformation
att tjäna som underlag för FI:s tillsynsverksamhet avseende marknadsmissbruk och insiderhandel samt
att förse aktiemarknaden och massmedia med information om insynspersonernas och deras närståendes värdepapperstransaktioner.
Registret är offentligt och de flesta uppgifterna är sök- och nedladdningsbara på FI:s hemsida.
Det är viktigt att påpeka att det samtidigt kan föreligga skyldighet för en aktieägare att både anmäla en förändring av innehavet till insynsregistret och att lämna ett flaggningsmeddelande. I dessa fall måste två anmälningar ske, även om det är FI som är mottagare av båda anmälningarna.
Bestämmelser om insynsregistret finns i AnmL. Ytterligare information om anmälningsskyldigheten till insynsregistret, frågor & svar samt exempel på hur man fyller i anmälan finns även på FI:s hemsida.
BOLAGETS ANMÄLAN AV INSYNSPERSONER
Svenska börsbolag som har gett ut aktier och andra aktierelaterade finansiella instrument som är föremål för handel på en reglerad marknad i Sverige eller i en annan stat inom EES ska anmäla till FI vilka personer som har insynsställning i bolaget. Utländska aktiebolag ska också anmäla till FI vilka personer som har insynsställning i bolaget om Sverige är bolagets hemmedlemsstat.5 Anmälan från börsbolaget, eller från
börsbolagets moderföretag om anmälan avser personer i moderföretaget,
3 Undantaget de personer vars insynsställning baseras på större innehav. Se mer om det under rubriken Bolagets anmälan av insynspersoner
4 Observera skillnaden mellan begreppen insynsperson och insider – med insynsperson avses en person som genom sin befattning eller sitt uppdrag i börsbolaget anses ha tillgång till insiderinformation på regelbunden basis.
ska ha kommit in till FI senast 14 kalenderdagar från det att insynsställning uppkom eller förändrades. Insynspersonerna är sedan i sin tur skyldiga att anmäla sitt aktieinnehav, och därefter fortlöpande anmäla förändringar i innehavet i börsbolaget. Notera att en insynsperson kan tänkas ha mer än en befattning som ligger till grund för insynsställningen, till exempel en VD som också sitter i styrelsen, och i sådana fall ska börsbolaget anmäla samtliga typer av insynsställningar som personen har.
Enligt 3 § i AnmL anses följande fysiska personer ha särskilt goda förutsättningar att regelbundet få tillgång till insiderinformation om börsbolaget, och har därför insynsställning.
1. ledamot eller suppleant i bolagets eller dess moderföretags styrelse,
2. verkställande direktör eller vice verkställande direktör i bolaget eller dess moderföretag,
3. revisor eller revisorssuppleant i bolaget eller dess moderföretag, 4. bolagsman i ett handelsbolag som är bolagets moderföretag, dock
inte kommanditdelägare,
5. innehavare av annan ledande befattning i eller annat kvalificerat uppdrag av stadigvarande natur för bolaget eller dess
moderföretag, om befattningen eller uppdraget normalt kan antas medföra tillgång till icke offentliggjord information om sådant förhållande som kan påverka kursen på aktierna i bolaget, 6. befattningshavare eller uppdragstagare enligt 1–3 eller annan
ledande befattningshavare i ett dotterföretag, om denne normalt kan antas få tillgång till icke offentliggjord information om sådant förhållande som kan påverka kursen på aktierna i bolaget,
7. den som äger aktier i bolaget, motsvarande minst tio procent av aktiekapitalet eller av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, eller äger aktier i denna omfattning tillsammans med sådan fysisk eller juridisk person som är aktieägaren närstående på det sätt som anges i 5 § första stycket, och
8. den vars närstående enligt 5 § första stycket 4 eller 5 äger aktier i bolaget, motsvarande minst tio procent av aktiekapitalet eller av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.
Ingen särskild prövning behöver göras för de personer som räknas upp i punkt 1-3 ovan, det vill säga när de tillträtt befattningen eller uppdraget ska de anmälas till insynsregistret av börsbolaget. Det anmälningsskyldiga bolaget måste göra en prövning i det enskilda fallet av vilka personer som har insynsställning enligt punkt 5 och 6 ovan. På begäran av börsbolaget, eller dess moderföretag, kan även FI pröva om en befattningshavare eller uppdragstagare ska anses ha sådan insynsställning. För en sådan prövning utgår en avgift. Generellt sett kan dock nämnas att följande villkor behöver vara uppfyllda för att insynsställning ska föreligga enligt punkt 5 eller 6:
befattningen eller uppdraget kan antas medföra tillgång till
insiderinformation inte bara tillfälligtvis utan på mer regelbunden basis
befattningen eller uppdraget måste vara av chefskaraktär6 eller kvalificerat slag7
6 Detta innebär att i exempelvis fallet med sekreterare till börsbolagets VD så ska inte denne anses ha insynsställning, och därför inte anmälas till insynsregistret
uppdraget ska vara av stadigvarande natur
De personer som har insynsställning som större innehavare enligt punkt 7 eller 8 ska inte anmälas av bolaget, utan det är insynspersonen själv som bär ansvaret för att inkomma med en anmälan om insynsställning. Vissa svårigheter kan uppstå vid bedömningen om insynsställning som större innehavare föreligger när det kommer till att avgöra om en juridisk person ska anses vara närstående eller inte till insynspersonen, se mer om det nedan under Insynspersonernas anmälningsskyldighet. För att anmäla sig som större innehavare, se mer under Hur man anmäler.
Underrättelse om insynsställning
Det anmälningsskyldiga bolaget är också skyldigt att underrätta vissa insynspersoner i bolaget om deras insynsställning, enligt 7 och 8 § i AnmL.
Personerna som ska underrättas är de som har insynsställning enligt punkt 5 eller 6. Underrättelsen ska ske i samband med bolagets anmälan av insynspersoner till FI, det vill säga senast 14 kalenderdagar från det att insynsställning uppkom.
Blanketter finns på FI:s hemsida. För bolagets underrättelse till personer med insynsställning enligt punkt 5 och 6 kan blanketten Bolagets anmälan – underrättelse om insynsställning (501A) användas.
INSYNSPERSONERNAS ANMÄLNINGSSKYLDIGHET
Personer med insynsställning ska anmäla sitt och sina närståendes innehav av aktier och andra anmälningspliktiga finansiella instrument till FI. Även ändringar i innehavet ska anmälas. En anmälan om innehav ska inkomma senast fem arbetsdagar efter det att insynsställning uppkom, alternativt senast fem arbetsdagar efter underrättelsetillfället om insynspersonen tillhör den krets som anges under punkt 5 eller 6 i Bolagets anmälan av insynspersoner.
Enligt 5 § i AnmL räknas följande personer som närstående:
1. make eller sambo till den anmälningsskyldige,
2. omyndiga barn som står under den anmälningsskyldiges vårdnad, 3. andra närstående till den anmälningsskyldige än sådana som avses
i 1 och 2, om de har gemensamt hushåll med honom eller henne sedan minst ett år,
4. juridisk person vars verksamhet den anmälningsskyldige har ett väsentligt inflytande över och i vilken den anmälningsskyldige eller någon som avses i 1–3 eller flera av dem tillsammans innehar - ägarandel, uppgående till tio procent eller mer av aktiekapitalet eller av andelarna, eller
- ekonomisk andel, innefattande rätt att uppbära tio procent eller mer av avkastningen, eller
- röstandel, uppgående till tio procent eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller av röstetalet hos det högsta beslutande organet,
5. juridisk person vars verksamhet den anmälningsskyldige har ett väsentligt inflytande över och i vilken den anmälningsskyldige eller någon som avses i 1-4 eller flera av dem tillsammans innehar en sådan ägarandel, ekonomisk andel eller röstandel som avses i 4.
För att en juridisk person ska anses vara närstående till insynspersonen krävs alltså att både kravet om väsentligt inflytande och kravet om ägarandel, ekonomisk andel eller röstandel är uppfyllt.
Med väsentligt inflytande menas att insynspersonens inflytande på
verksamheten är så stort att den juridiska personens ekonomiska resultat är beroende av insynspersonens agerande. Det kravet anses vara uppfyllt om insynspersonen ingår i styrelsen, har en ledande ställning eller är
dominerande ägare i den juridiska personen.
Punkt 4 och 5 ovan avser även utländska juridiska personer.
Vilka finansiella instrument som ska anmälas
En insynsperson ska anmäla sitt aktieinnehav och ändringar av innehavet till insynsregistret. Av 2 § i AnmL så framgår det att även andra finansiella instrument omfattas. Huvudregeln är att samtliga innehav, inklusive eventuella närståendes innehav, och ändringar av dessa innehav ska anmälas. Det finns dock ett antal undantag på finansiella instrument samt transaktionstyper som inte ska anmälas.
Exempel på undantag är:
1. Innehav som ligger i en kapitalförsäkring, under förutsättning att försäkringsbolaget inte är en närstående juridisk person till insynspersonen.
2. Tilldelning av teckningsrätter vid en företrädesemission. Notera att ifall fler teckningsrätter köps, alternativt om de tilldelade
teckningsrätterna säljs, så ska det anmälas.
3. Tilldelning av inlösenrätter.
4. Tilldelning av personaloptioner, under förutsättning att optionerna erhålls vederlagsfritt, har lång löptid, endast riktar sig till
företagets anställda, är knutna till anställningen samt inte kan överlåtas. När personaloptionerna utnyttjas och aktier erhålls, så ska ökningen av antalet aktier anmälas – ange gärna i anmälan att det rör sig om förvärv av aktier genom utnyttjande av
personaloptioner.
5. Transaktioner mellan närstående.
6. Fondemission, split eller omvänd split.
7. Konvertering av interimsaktie (BTA).
Även om det inte föreligger någon anmälningsplikt för punkterna 5–7 önskar FI att dessa innehavsändringar ändå anmäls, för att registret ska vara så uppdaterat och korrekt som möjligt.
HUR MAN ANMÄLER
Det finns tre sätt att anmäla till insynsregistret:
1. Anmälan direkt på FI:s hemsida med hjälp av e-legitimation 2. Direktanmälan via Euroclear Sweden AB
3. Skriftlig anmälan
FI förespråkar att anmälningarna i första hand görs med e-legitimation eller via direktanmälan. Detta för att minska handläggningstiden och för att minimera risken för felaktiga anmälningar.
Anmälan med hjälp av e-legitimation
Det enklaste sättet för insynspersoner att anmäla en förändring i sitt och sina närståendes innehav är att göra det direkt på FI:s hemsida med hjälp av e-legitimation.
Följande ändringar i innehavet av aktier och amerikanska depåbevis (ADR) kan registreras via webben:
köp och försäljningar
aktielån
fondemissioner
splitar
omvända splitar
gåvor
Övriga finansiella instrument måste anmälas skriftligen.
Via webbrapporteringen har insynspersoner även möjlighet att gå in och få en överblick över alla transaktioner och förändringar (även för andra finansiella instrument) som har med insynspersonen själv eller dennes närstående att göra.
Insynspersoner som anmäler på FI:s webbplats kan dessutom välja att få en bekräftelse skickad till sig per mejl direkt efter att innehavsförändringen har genomförts.
Direktanmälan via Euroclear Sweden AB
Personer med insynsställning kan ansöka om att få uppgifter om
aktieinnehav automatiskt överförda från Euroclear Sweden till FI, under förutsättning att följande villkor uppfylls:
alla aktier, såväl insynspersonens egna som de närståendes som ska omfattas av direktanmälan, måste finnas på ägarregistrerat vp-konto hos Euroclear Sweden
insynspersonen och eventuella närstående fysiska eller juridiska personer som ska omfattas av direktanmälan måste ha svenskt
På FI:s hemsida finns mer information om direktanmälan, samt blankett Direktanmälan via Euroclear Sweden (505) som kan användas för ansökan.
Direktanmälan gäller endast aktier, alla övriga anmälningspliktiga finansiella instrument måste anmälas genom skriftlig anmälan.
En anmälan om innehav vid insynsställningens början
(förstagångsanmälan) måste skickas in till FI inom den föreskrivna tiden, även om en ansökan om direktanmälan gjorts.
Skriftlig anmälan
I de fall det är möjligt förespråkar FI de ovanstående alternativen för anmälan framför en skriftlig anmälan. I vissa situationer krävs dock en skriftlig anmälan, det gäller bland annat:
Bolagets anmälan – personer med insynsställning (501)
Bolagets anmälan – underrättelse om insynsställning (501A)
Insynsanmälan – innehav vid insynsställningens början (502)8
Insynsanmälan – ändrat innehav (503):9 Ska främst användas för att anmäla förändringar i innehav i andra finansiella instrument än aktier. Förändringar i aktieinnehav ska i första hand anmälas via FI:s webbaserade rapporteringsverktyg
Ytterligare blanketter finns på FI:s hemsida, där också ett antal exempelblanketter finns tillgängliga. I varje enskild blankett finns ytterligare anvisningar om hur den ska fyllas i.
TIDSFRISTER
Här följer en sammanställning av tidsfristerna för att anmäla till insynsregistret:
Typ av anmälan: Anmälan ska inkomma
Görs av Bolagets anmälan –
personer med insynsställning
Inom 14 kalenderdagar
Börsbolaget
Bolagets anmälan – underrättelse om insynsställning10
Inom 14 kalenderdagar
Börsbolaget
Insynsanmälan – innehav vid
Inom 5 arbetsdagar
Insynspersonen
8 Om insynsställning som större innehavare föreligger, anges datumet då det större innehavet uppnåddes, det vill säga när minst 10 procent av aktierna eller rösterna i börsbolaget erhölls, och rutan Större innehavare bockas för 9 Om ändringen lett till att insynspersonens och eventuella närståendes samtliga innehav i börsbolaget tillsammans uppnått eller passerat 10 procent av det totala antalet aktier eller röster i börsbolaget, så ska rutan Större innehavare bockas för
10 Observera att denna anmälan inte behöver inkomma till FI inom någon föreskriven tid, men FI rekommenderar ändå att den skickas in. Tidsfristen avser själva underrättelsen till insynspersonen av börsbolaget. Denna underrättelse kan FI begära in i den löpande tillsynen
insynsställningens början
(förstagångsanmälan) Insynsanmälan – ändrat innehav
Inom 5 arbetsdagar
Insynspersonen Insynsanmälan –
ändrat innehav vid ändring av
närståendes innehav
Inom 5 arbetsdagar från det att den anmälnings- skyldige fått vetskap om att ändringen skett
Insynspersonen
Insynsanmälan – anmälan om insynsställning vid större aktieinnehav
Inom 5 arbetsdagar från det att minst 10 procent av aktierna eller rösterna förvärvades
Insynspersonen
HANDELSFÖRBUDET
I AnmL finns regler om begränsningar för handel med finansiella
instrument för vissa ledande befattningshavare samt för börsbolags handel med egna aktier. Begränsningarna framgår av 15 § AnmL och består av ett generellt handelsförbud 30 dagar före offentliggörandet av ordinarie delårsrapporter, dagen för offentliggörandet inkluderad.
Handelsförbud innan ordinarie delårsrapporter
Handelsförbudet gäller följande insynspersoner:
ledamot eller suppleant i börsbolagets eller dess moderföretags styrelse
verkställande direktör eller vice verkställande direktör i börsbolaget eller dess moderföretag
revisor eller revisorssuppleant i börsbolaget eller dess moderföretag.
Förbudet gäller även för närstående till dessa insynspersoner och börsbolag som handlar med egna aktier. Värdepappersbolag som köper aktier eller andra finansiella instrument för kunders räkning eller när försäljningen krävs enligt lag omfattas dock inte.
Handelsförbudet innebär att ovannämnda personer med insynsställning och deras närstående samt börsbolaget självt inte får handla med aktier eller aktierelaterade finansiella instrument i börsbolaget 30 dagar före
offentliggörandet av ordinarie delårsrapporter, dagen för offentliggörandet inkluderad.
I 16 § AnmL finns vissa undantag från förbudet, nämligen vid
avyttring enligt villkoren i ett offentligt erbjudande om aktieköp eller vid
Som regel omfattas inte följande situationer av handelsförbudet:
Handelsförbudet omfattar inte börsbolagens beslut om och
genomförande av nyemissioner eller insynspersonernas utnyttjande av redan tilldelade emissionsrätter eller inlösenrätter
Handelsförbudet omfattar inte den som utnyttjar en option vid löptidens slut.
Handelsförbudet omfattar inte vederlagsfria överlåtelser såsom till exempel gåva, eller familjerättsliga fång, såsom bodelning och arv.
Om det finns synnerliga skäl får FI efter ansökan medge ytterligare undantag från handelsförbudet.
SANKTIONER
FI ska besluta att en särskild avgift ska tas ut om bestämmelserna i AnmL inte efterlevs.
Om en insynsperson inte anmält sitt innehav eller förändring i sitt innehav inom 5 arbetsdagar, eller om uppgifterna i anmälan varit oriktiga eller vilseledande, utgår en avgift på 10 procent av vederlaget. Avgiften ska som lägst vara 15 000 kronor och som högst 350 000 kronor. Om inget vederlag har utgått är avgiften 15 000 kronor.
Om ett börsbolag eller börsbolags moderföretag inte har anmält en person med insynsställning eller förändring i insynsställningen inom 14
kalenderdagar utgår en avgift på 15 000 kronor. Samma avgiftsbelopp, 15 000 kronor, gäller om börsbolaget inte har lämnat underrättelse inom den föreskrivna tiden.
Vid överträdelse av handelsförbudet är avgiften 10 procent av vederlaget, dock lägst 15 000 kronor eller högst 350 000 kronor.
Om överträdelsen är ringa eller ursäktlig, eller om det finns andra särskilda skäl, kan avgiften efterges helt eller delvis.
Loggbok
FÖRTECKNING ÖVER PERSONER MED INSIDERINFORMATION Börsbolag ska fortlöpande föra en förteckning över fysiska personer som på grund av anställning eller uppdrag för börsbolaget och som har tillgång till insiderinformation som rör börsbolaget. Förteckningen brukar kallas
”loggbok”.
Loggboken ska inte blandas ihop med insynsregistret. Insynsregistret är ett offentligt register över personer som på grund av sin ställning i ett
börsbolag normalt sett löpande kan antas få tillgång till insiderinformation.
Loggboken däremot förs enbart av börsbolaget självt. Föreligger inte någon insiderinformation finns det inte någon skyldighet att aktivt föra loggbok.
Det finns inte heller någon skyldighet att löpande lämna information om loggboken till FI. FI har dock rätt att när som helst begära att få se loggboken. Loggboken ska kunna sändas in omgående till FI, och måste därför uppdateras kontinuerligt.
Regeln om loggboken har sin grund i marknadsmissbruksdirektivet (MAD) och finns i 10 a § AnmL. Vidare finns bestämmelser om loggboken i artikel 5 i ett genomförandedirektiv11 till MAD. Syftet med lagstiftningen är dels att underlätta utredningar av otillåten insiderhandel, dels att motverka att personer med insiderinformation utnyttjar informationen för egen eller annans vinning. Loggboken utgör även ett instrument för börsbolagen för att få kontroll över vilka personer som innehar specifik insiderinformation.
Enligt 10 b § AnmL ges FI rätt att meddela föreskrifter om vad en loggbok ska innehålla och om underrättelsen till dem som tas upp i förteckningen.
FI har ännu inte utnyttjat denna möjlighet.
FI lämnar här nedan några vägledande kommentarer kring lagreglerna om loggboken. Vägledningen har inte karaktären av föreskrift eller allmänna råd.
Det är börsbolagets skyldighet att i loggboken ange de personer som på grund av anställning eller uppdrag arbetar för börsbolaget och får insiderinformation. Externa parter som kopplas in i processer som
föreskriver upprättande av loggbok kan föra egna loggböcker över dem till vilka de sprider informationen. Dessa ”underloggböcker” bör alltid finnas tillgängliga för uppdragsgivaren och upptas i ”huvudloggboken” närhelst börsbolaget så önskar. Om FI begär in loggboken från börsbolaget ska den lämnas komplett med underloggböcker.
En loggbok ska föras för varje händelse som utgör insiderinformation.
Detta innebär att ett börsbolag kan föra flera loggböcker parallellt. Ett
börsbolag kan till exempel föra en loggbok beträffande en delårsrapport samtidigt som en loggbok förs om uppköp eller större order etcetera.
Det finns inget krav på utformningen av loggboken. Den kan föras såväl med datorstöd som utan. Det är dock viktigt att kontrollera
säkerhetsfrågorna noga. Ingen obehörig ska kunna få tillgång till
förteckningen. Det är till exempel viktigt att tänka på vilka som i praktiken kan komma åt ett dokument och hur åtkomsten kan begränsas.
Förteckningen ska sparas i minst fem år efter det att den upprättades eller efter det datum då den senast uppdaterades.
Loggbokens innehåll
Loggboken ska innehålla en förteckning över de personer som vid varje tidpunkt har insiderinformation. Detta innebär till exempel att om en person har kännedom om en specifik händelse ska denna person tas upp på listan oavsett om personen finns anmäld till FI:s insynsregister eller inte.
För att göra innehållsuppgifterna mer överskådliga kan de presenteras i en punktlista, här med FI:s kommentarer.
Identiteten på den person som upptagits i förteckningen. För
identifikation behövs fler uppgifter än för- och efternamn, till exempel adress samt befattning eller personnummer.
Information om vem som har lämnat information till personen som blir upptagen i loggboken.
Anledning till varför personen tagits upp i loggboken. Dels ska det för varje befattningshavare anges vilken roll denne har i den pågående processen. Dels ska det anges vilken specifik insiderinformation personen har.
Datum och tidpunkt för när personen ifråga fick informationen.
Uppgifter om uppdatering av loggboken. Uppdatering ska ske när anledningen till att en person upptagits på förteckningen ändras, när en ny person upptagits på förteckningen eller när en person som redan finns upptagen på förteckningen inte längre har tillgång till
insiderinformation. Förteckningen ska uppdateras så snart förhållandena ändras. Enligt FI:s bedömning innebär det att uppdatering bör ske snarast och senast samma dag som ändringen inträffat. Vid uppdatering ska datum anges.
Underrättelse om innebörden av att bli upptagen i loggboken
Börsbolaget ska skriftligen underrätta den som är upptagen i loggboken om vad detta innebär, och det ska göras samtidigt som personen i fråga tas upp i loggboken. Det medför även att börsbolaget har en skyldighet att vidta nödvändiga åtgärder för att personen förstår de rättsliga skyldigheter i MmL som informationen för med sig och dessutom är medveten om de rättsliga påföljder som kan bli aktuella vid missbruk eller otillåten spridning av den information personen har fått tillgång till.
Vilka personer ska få tillgång till insiderinformation?
Börsbolaget ansvarar för att bedöma om viss information kan antas vara väsentligt kurspåverkande eller inte. Då dessa bedömningar kan vara svåra, kan det finnas anledning att upprätta loggbok även om det föreligger tveksamhet om informationen kan påverka börsbolagets aktiekurs.
Insiderinformation kan i flera avseenden jämställas med övriga
företagshemligheter och informationen bör hållas inom en så snäv grupp som möjligt. Insiderinformation som läcker ut kan allvarligt skada börsbolagets verksamhet.
Insiderinformation ska fördelas restriktivt och endast till den som behöver informationen i sitt arbete. Endast dessa personer ska skrivas in i
loggboken. Andra personer ska inte ta del av insiderinformation oavsett om de arbetar hos eller för börsbolaget. Därför ska exempelvis personer som potentiellt sett skulle kunna få del av informationen på grund av
kontorsgemenskap eller liknande inte ingå i loggboken.
I vissa fall kan dock även ytterligare personer behöva delges
insiderinformation. Ett exempel är styrelsen i ett målbolag i samband med bud. Det finns inget formellt krav på att denna kategori av informerade personer ska tas upp i loggboken, men FI rekommenderar bolagen att ändå ta med nämnda personer i förteckningen. Är målbolaget i exemplet ett aktiebolag som omfattas av loggboksreglerna, ska det naturligtvis upprätta en egen loggbok.
SANKTIONER
FI ska ta ut en avgift av börsbolag som inte för loggbok enligt reglerna i AnmL. Avgiften är mellan 0,005 och 0,01 procent av börsbolagets
noterade marknadsvärde vid utgången av månaden före beslutet, dock lägst 15 000 kronor och högst 1 000 000 kronor.
Samma avgift som ovan gäller om börsbolaget underlåter att inkomma med loggboken på FI:s begäran.
Om börsbolaget inte underrättar en person när denne tas upp i loggboken så kan FI besluta om en särskild avgift på 15 000 kronor.
Redovisningstillsyn
TILLSYNENS INNEHÅLL, ORGANISATION OCH SYFTE
Regelbunden finansiell information (årsredovisningar, halvårsrapporter, kvartalsrapporter) som offentliggörs av börsbolag vid någon av de svenska reglerade marknaderna ska enligt 16 kap. 13 § LV övervakas av den börs som driver marknaden.12 FI är behörig myndighet för redovisningstillsynen och har meddelat föreskrifter i 5 kap. FFFS 2007:17 om hur övervakningen ska bedrivas. FI ska övervaka att börserna uppfyller sin skyldighet att ha en väl fungerande övervakningsfunktion. Svenska bolag vars värdepapper handlas på en börs inom EES men inte i Sverige övervakas direkt av FI.
Börsernas övervakningsfunktion ska organiseras så att den är självständig från den direkt affärsdrivande verksamheten. Övervakningsuppgifterna består i att kontrollera att den regelbundna finansiella informationen upprättas i tid och att den är i enlighet med de bestämmelser som gäller, såsom IFRS och ÅRL. Syftet med övervakningen är att skydda investerare och främja allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden, genom att bidra till en ökad öppenhet i den finansiella informationen.
Börsernas övervakning ska också beakta och bidra till att IFRS tillämpas på ett enhetligt sätt inom EES. De ska vidare biträda FI i det europeiska tillsynsarbetet.
SANKTIONER
Om börserna upptäcker överträdelser i innehållet i den finansiella informationen är det i första hand börsernas uppgift att se till att
börsbolagen åtgärdar detta. Åtgärderna ska vara effektiva, skyndsamma och stå i proportion till överträdelsen. Överträdelser kan leda till sanktioner från börsens sida för börsbolagen.
Om ett börsbolag inte rättar sin finansiella information efter uppmaning av börsen, är börsen skyldig att anmäla detta till FI. Det är sedan FI:s uppgift att självständigt utreda dessa ärenden och besluta om åtgärd.
FI kan fatta beslut om att emittenten ska göra en rättelse om informationen är ofullständig eller innehåller väsentliga fel. Om den regelbundna
finansiella informationen inte upprättats i enlighet med de bestämmelser som gäller för emittenten, ska FI meddela en erinran. En erinran ska inte beslutas om överträdelsen är ringa eller ursäktlig. Om erinran beslutas får FI besluta om en straffavgift på högst 10 miljoner kronor.
12 Börsbolag som har annan hemmedlemsstat inom EES granskas av organ i den staten, i stället för av dess svenska börs.
Prospekt och offentliga uppköpserbjudanden
PROSPEKT
Ett prospekt ska upprättas när överlåtbara värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, om inget undantag är tillämpligt. FI granskar och godkänner prospekten. Reglerna om prospekt träffar inte endast börsbolag, utan varje publikt bolag som avser att lämna ett erbjudande till allmänheten om att förvärva överlåtbara värdepapper kan träffas av prospektreglerna.
Mer information om regelverket kring prospekt, innehållet i prospekt samt hur man ansöker om godkännande av ett prospekt finns på FI:s hemsida. På hemsidan återfinns även dokumentet: Granskning av prospekt – en
vägledning som är avsedd som ett stöd för emittenter och rådgivare vid upprättande av prospekt.
OFFENTLIGA UPPKÖPSERBJUDANDEN
Ett offentligt uppköpserbjudande är ett erbjudande till innehavare av aktier att överlåta samtliga eller en del av dessa aktier. Erbjudandet kan vara frivilligt eller obligatoriskt (s.k. budplikt). Budplikt gäller när köparens innehav uppnår eller överstiger 30 procent av röstetalet för samtliga aktier, ensam eller tillsammans med någon närstående. Då måste köparen även erbjuda sig att köpa resterande aktier i det bolag som erbjudandet avser (målbolaget).
Regler om uppköpserbjudanden finns i LUA, som i sin tur bygger på takeover-direktivet. LUA gäller bara för aktier som är upptagna på en reglerad marknad. Vidare föreskrivs i 13 kap. 8 § LV att en börs ska ha regler om offentliga uppköpserbjudanden som ska uppfylla takeover- direktivets krav. Takeover-direktivet har alltså implementerats både genom självreglering och genom offentlig reglering.
FI är tillsynsmyndighet och övervakar att de centrala bestämmelserna i LUA följs medan börserna övervakar efterlevnaden av sina regler.
I LUA finns bestämmelser om att en budgivare ska åta sig att följa de regler som börsen har fastställt för offentliga erbjudanden och underkasta sig de sanktioner som börsen beslutar om vid överträdelser av reglerna.
Lagen anger även när budplikt uppkommer, när anställda ska informeras om erbjudandet och att försvarsåtgärder får vidtas av styrelsen i målbolaget endast efter bolagsstämmans godkännande. Budgivaren ska också
informera FI om erbjudandet och åtagandet gentemot börsen.
vilka tidsfrister som gäller, vad som gäller för förvärv vid sidan av erbjudandet och vilka skyldigheter målbolaget har.
Vissa uppgifter rörande erbjudanden har FI och börserna delegerat till AMN att hantera. Delegationen har för FI:s del skett genom bestämmelser i FFFS 2007:17 medan börsernas delegation framgår av börsernas regler.
Delegationen omfattar bland annat tolkningsbesked om budplikt föreligger och om undantag från budplikt. AMN kan även medge förlängd frist för att upprätta och ansöka om godkännande av erbjudandehandling. AMN:s beslut kan överklagas till FI. AMN ansvarar på motsvarande sätt för tolkningsbesked och beslut om undantag avseende börsernas regler.
En budgivare ska inom fyra veckor från erbjudandet upprätta och hos FI ansöka om godkännande av en erbjudandehandling. FI granskar, godkänner och registrerar erbjudandehandlingen. Ytterligare information om
godkännande av erbjudandehandlingar finns på FI:s hemsida.
SANKTIONER
Om det finns skälig anledning att anta att ett erbjudande av överlåtbara värdepapper eller ett upptagande av överlåtbara värdepapper till handel på en reglerad marknad strider mot bestämmelserna i LHF eller
prospektförordningen får FI enligt 6 kap.1c § LHF tillfälligt förbjuda erbjudandet eller upptagandet till handeln. Regeln tillämpas även på offentliga uppköpserbjudanden. Ett sådant förbud får gälla under högst tio dagar. Har en bestämmelse i lagen eller prospektförordningen överträtts får ett erbjudande av överlåtbara värdepapper till allmänheten förbjudas permanent.
Även reklam för ett erbjudande av överlåtbara värdepapper till
allmänheten, ett upptagande av överlåtbara värdepapper till handel på en reglerad marknad eller ett offentligt uppköpserbjudande får förbjudas permanent på de grunderna som närmare anges i LHF.
Enligt 6 kap. 3a § LHF ska FI ta ut en särskild avgift för överträdelser av lagen. Särskild avgift skall tas ut av den som inte ansöker om godkännande av ett prospekt eller ett tillägg när en sådan skyldighet föreligger (s.k.
underlåtelseärenden). Likaså skall en särskild avgift tas ut för underlåtelse att upprätta en erbjudandehandling. För tydligare koppling till hur allvarlig förseelsen är bestäms den särskilda avgiftens storlek utifrån
emissionsvärdet. Beräkningen av den särskilda avgiften i underlåtelseärenden framgår av tabellen nedan.
Emissionsvärde (milj.
kronor)
Särskild avgift, kronor
10 100 000
100 1 000 000
1 000 10 000 000
Särskild avgift skall även tas ut när bolaget upprättat ett prospekt eller ett tillägg till ett prospekt men inte följt regelverket i samband med
prospektets, tilläggets eller erbjudandehandlingens offentliggörande (s.k.
offentlighetsärenden). Vid den typen av överträdelser används bolagets värde som grund för beräkningen av den särskilda avgiften, vilket framgår av tabellen nedan.
Börsvärde (mdr kronor) Särskild avgift, kronor
0,5 50 000
0,5-1 100 000
1-10 250 000
10-25 500 000
25-50 1 000 000
>50 2 000 000
Den särskilda avgiften skall uppgå till lägst 50 000 kronor och högst 10 000 000 kronor. Storleken på den särskilda avgiften bestäms med utgångspunkt i arten och omfattningen av överträdelsen. FI måste dock beakta förhållanden hos den som har gjort överträdelsen.
Detaljerad information om beräkningen av den särskilda avgiften finns på FI:s hemsida.
Återköp och stabiliseringshandel
FÖRVÄRV OCH ÖVERLÅTELSE AV EGNA AKTIER Handel med egna aktier enligt börsens regler
Det är tillåtet för börsbolag att under vissa förutsättningar förvärva och överlåta egna aktier. De börsrättsliga reglerna om överlåtelse och förvärv av egna aktier innehåller bestämmelser om offentliggörande av beslut om återköp samt mängdbegränsningar och kursbegränsningar för handeln.
Slutligen finns en skyldighet för börsbolagen att rapportera handeln till börsen.
Rapporteringsskyldigheten framgår av 4 kap. 19 § LHF. FI har även meddelat föreskrifter (FFFS 2007:17) om rapporteringen som
överensstämmer med marknadsplatsernas egna regler om rapportering av handel med egna aktier.
Om börsbolagets handel med egna aktier medför att någon flaggningsgräns passeras, ska börsbolaget offentliggöra detta. Se mer om detta i avsnittet Flaggning.
Handel med egna aktier i enlighet med EG-förordningen13
Handel med egna aktier kan – förutom enligt börsernas regler – även ske i enlighet med genomförandeförordningen till MAD. Som framgår av 9 § MmL är reglerna i MmL om insiderhandel och otillbörlig handel inte tillämpliga på handel med egna aktier som sker enligt förordningen.
Bolagen sägs uppnå en ”safe harbour” och transaktioner som sker enligt förordningen kan inte anses utgöra någon form av marknadsmissbruk.
Endast återköpsprogram som har direkt samband med ett av följande tre syften omfattas av förordningen:
att nedsätta bolagets kapital,
att uppfylla skyldigheter till följd av konvertibla skuldinstrument
att uppfylla skyldigheter till följd av aktieoptionsprogram för anställda och andra tilldelningar av aktier till anställda
I förordningen finns också regler om rapportering, offentliggörande, maximal ersättning och maximalt antal aktier som får förvärvas.
Har återköpsprogrammet ett annat syfte än de tre som angetts ovan kan inte undantaget om ”safe harbour” i MmL åberopas. Detta ses i sådant fall som vilken annan transaktion som helst, som alltså kan bli föremål för utredning och eventuellt leda till sanktion enligt MmL.
13 Kommissionens förordning (EG) nr 2273/2003
STABILISERING
Det är förbjudet att medvetet agera på ett sätt som är ägnat att otillbörligen påverka marknadspriset eller andra villkor för handeln med finansiella instrument eller på annat sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana instrument. Som framgår av 9 § MmL har dock undantag gjorts för vissa former av kurspåverkan, bland annat för s.k. stabilisering.
Stabilisering kan beskrivas som stödköp i syfte att förhindra ett prisfall vid handel med värdepapper. Detta kan göras under en tidsbestämd period av värdepappersinstitut i samband med en väsentlig utförsäljning av
värdepapper, till exempel när ett bolag tas upp till handel på en reglerad marknad eller vid större nyemissioner. Det kan då finnas risk för ett tillfälligt säljtryck som pressar ned kursen till en lägre nivå än vad som borde gälla vid en mer normal utbuds- eller efterfrågerelation.
Stabilisering är inte ovanlig på den svenska marknaden. Handel som utförs i enlighet med reglerna om stabilisering i genomförandeförordningen14 till MAD omfattas inte av bestämmelserna i MmL om marknadsmissbruk och otillbörlig marknadspåverkan.
Innan stabiliseringen kan påbörjas ska information om stabiliseringen offentliggöras. Informationen ska innehålla bland annat följande:
att stabilisering kan komma att genomföras och att den kan upphöra när som helst
att stabiliseringstransaktioner syftar till att stödja marknadspriset på värdepapperen i fråga
början och slutet på den period – högst 30 dagar – under vilken stabilisering kan äga rum.
Om stabilseringshandeln sker i samband med en nyemission ska information om detta framgå i prospektet.
Senast en vecka efter stabiliseringsperiodens slut ska information om stabiliseringen offentliggöras. Informationen ska omfatta besked om stabilisering utförts eller inte, datum för när stabiliseringen inleddes och när den senast genomfördes samt det prisintervall inom vilket
stabiliseringen genomfördes för vart och ett av de datum under vilka stabiliseringstransaktioner genomfördes.
Rapportering till FI
Artikel 9 i förordningen anger att uppgifter om alla
stabiliseringstransaktioner ska anmälas till FI senast vid slutet av den sjunde handelsdagen efter det att transaktionen utfördes.
För att underlätta tillsynen är det lämpligt att informationen sammanställs så att totalt antal samt högsta och lägsta pris framgår per dag. Slutligen är det önskvärt att även introduktionskursen eller emissionskursen framgår av anmälan.
Rapportering sker till finansinspektionen@fi.se med rubrik
Stabiliseringshandel enligt Kommissionens förordning (EG) nr 2273/2003.
SANKTIONER
Stabilisering och återköpsprogram som faller utanför det undantag som föreskrivs i 9 § i MmL ska inte i sig betraktas som marknadsmissbruk.
Huruvida den aktivitet som skett utanför undantaget är marknadsmissbruk eller inte bestäms i enlighet med de kriterier som anges i ovan nämnda lag.
Marknadsmissbruk är ett brott och sanktioneras straffrättsligt med böter eller fängelse i högst 4 år beroende på om överträdelsen anses ringa eller grov.
