• No results found

För tidigt födda barn kan vårdas hemma

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "För tidigt födda barn kan vårdas hemma"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Jolanta Wróblewska och Anna-Lena Renström ser fram emot att kunna erbjuda hemsjukvård.

2020-12-17 07:00 CET

För tidigt födda barn kan vårdas hemma

I februari kommer de första barnen från den neonatala

intensivvårdsavdelningen på Norrlands universitetssjukhus att kunna vårdas hemma. Hemsjukvård är bra för barnens utveckling och för familjerna

samtidigt som det stärker både arbetsmiljö och ekonomi.

– Jag och specialistsjuksköterskor på avdelningen har vi förberett

förändringen. Nu återstår bara detaljer som behöver lösas, säger Jolanta Wróblewska, överläkare på Barn- och ungdomscentrum.

Planer på hemsjukvård för barn som fötts för tidigt har funnits sedan 2004 men har av olika anledningar aldrig blivit realiserade. Alla andra

(2)

universitetssjukhus har redan genomfört den här förändringen.

– Inga barn som kan vårdas i hemmet ska vara på sjukhus. Det känns extra roligt att erbjuda vård i hemmet för patienter som behöver stöd av den högspecialiserade intensivvården. Det är bra att vi äntligen kommit till skott och att förändringen går i linje med God och nära vård och med hälso- och sjukvårdens målbild för 2030, säger Antti Holsti, verksamhetschef på Barn- och ungdomscentrum.

Stabila barn och trygga föräldrar

Målgruppen är för tidigt födda barn som är stabila och har föräldrar som känner sig trygga med hemsjukvård. I de allra flesta fall har barnen vårdats en tid på sjukhus. Familjen ska också bo inom en timmes radie från Norrlands universitetssjukhus.

Hemsjukvården ges av en specialistsjuksköterska som kommer hem till familjen så ofta som det behövs. Det kan handla om att barnen fortfarande sondmatas eller att det behövs stöd för att komma igång med amningen.

Sjuksköterskan har vid behov tillgång till medicinsk kompetens via telefon.

– Det är viktigt att alla familjer känner sig trygga med sjukvård i hemmet, säger Anna-Lena Renström, avdelningschef på neonaltal-iva.

I hemsjukvården får man besök av en specialistsjuksköterska dagligen, var tredje dag eller med glesare intervall utifrån barnets behov. Besöken kan glesas ut eller bli fler beroende på hur barnets hälsa utvecklas. Om det finns frågor eller om något händer kan föräldrarna alltid ringa

specialistsjuksköterskan under kontorstid och på helger och kvällar till avdelningen. Om det skulle behövs kan familjen alltid åka tillbaka till avdelningen. Men om det är något akut ska man naturligtvis ringa 112.

Längtar hem

– För att det ska bli aktuellt med hemsjukvård ska den förväntade

inskrivningstiden vara längre än en vecka. Hur lång tid familjen får hembesök kommer att variera, säger Jolanta Wróblewska.

Anna-Lena Renström berättar att föräldrarna har det jobbigt i början av vårdtiden. Men med stöd från avdelningens personal blir de allt mer trygga i sin föräldraroll.

(3)

– Att komma hem och känna sig som en familj med eventuella syskon

betyder mycket. Det är viktigt för anknytningen till barnet och för hur barnet utvecklas och mår, berättar Anna-Lena Renström.

Många föräldrar upplever den sista tiden på sjukhus som jobbig. De längtar hem efter veckor eller kanske månader på sjukhus. Med hemsjukvården får de kontinuitet i vården trots att de lämnar sjukhuset eftersom det är personal från avdelningen som kommer på hembesök. Det skapar trygghet.

Obruten vårdkedja

– När man sedan skrivs ut från hemsjukvården så tar BVC vid. Där har vi tänkt lite nytt och inför ett arbetssätt där personal från BVC följer med

sjuksköterskan på det sista hembesöket. Med den överrapporteringen får vi en obruten vårdkedja, säger Jolanta Wróblewska.

Nya arbetssätt innebär att det är mycket att tänka på. I arbetsgruppen har man funderat på hur det är att vara gäst hemma hos någon och samtidigt jobba. Vilket förhållningsätt ska man ha? Finns det risk för hot och våld? Hur förebygger man risker i trafiken?

– Sjuksköterskorna är peppade på förändringen. De är erfarna och vana att jobba självständigt och göra egna bedömningar. Dessutom känner de familjen sedan tidigare, säger Anna-Lena Renström.

Det finns också mycket erfarenhet att ta del av. Det är ett beprövat och säkert arbetssätt sedan länge i Norden och på många andra ställen i världen. Den medicinska evidensen är omfattande och visar att anknytningen påverkas positivt, barnen utvecklas bättre under hela livet och de vårdrelaterade infektionerna minskar.

– Det är endast ett fåtal som läggs in på sjukhus igen. Hemsjukvård ger vinster för alla, konstaterar Jolanta Wróblewska.

Möjlig utveckling

På sikt kan kanske den nuvarande tidsgränsen med en timmes resväg från universitetssjukhuset vidgas. Med nya samarbeten med exempelvis

specialiserade sjuksköterskor i Skellefteå som sköter hembesöken eller med inlandets hälsocentraler där specialistsjuksköterskor och familjerna träffas på halva vägen kan fler familjer bli aktuella för hemsjukvård.

(4)

Att utveckla hemsjukvård för barn som behöver neonatalvård har gett mersmak och större perspektiv.

– Vi funderar exempelvis på om barn som behöver ljusbehandling måste vara på sjukhus och om barn med andningsstöd kan vårdas hemma. Arbetssättet skulle också kunna användas i samarbete med andra enheter som

andningsenheten. Det finns mycket som kan utvecklas i framtiden, säger Jolanta Wróblewska.

Mer information Jolanta Wróblewska 

Överläkare Barn- och ungdomscentrum Region Västerbotten

070-200 65 84 Mediakontakt Annelie Hägglund Kommunikatör Region Västerbotten 076-842 70 70

Bildbank

Förutom pressbilder som är kopplade till ett visst pressmeddelande hittar du andra bilder, illustrationer och profilmaterial i vår bildbank. Den innehåller hundratals bilder från våra verksamheter samt bilder på tjänstemän och politiker.  Till bildbanken

(5)

Kontaktpersoner

Presskontakt rörande coronafrågor Presskontakt

regionvasterbotten.se/coronavirus/aktuellt-vardlage-i-region- vasterbotten-covid-19

090-785 71 75 Thomas Jonsson Presskontakt

Hälso- och sjukvårdsfrågor, hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp thomas.a.jonsson@regionvasterbotten.se

070-612 18 48 Ulrika Johansson Presskontakt

Hälso- och sjukvårdsfrågor

ulrika.j.johansson@regionvasterbotten.se 070-582 70 62

Gabriella Bandling Presskontakt

Hälso- och sjukvårdsfrågor

gabriella.bandling@regionvasterbotten.se 073-049 46 53

Per Strömbro Presskontakt

Hälso- och sjukvårdsfrågor, Skellefteå per.strombro@regionvasterbotten.se 072-5540595

Anja Hansen Knutsson Presskontakt

Presskontakt

Hälso- och sjukvårdsfrågor

anja.Hansen.Knutsson@regionvasterbotten.se 070-6857233

(6)

Micaela Löwenhöök Presskontakt

Regionala utvecklingsfrågor, opinionsbildning micaela.lowenhook@regionvasterbotten.se +46 (0)70- 316 37 01

Cecilia Stenström Presskontakt Forskningsfrågor

cecilia.stenstrom@regionvasterbotten.se 072-453 03 59

Thomas Hartman Presskontakt

Chef Externa relationer och strategisk platsutveckling Regionala utvecklingsfrågor

thomas.hartman@regionvasterbotten.se 070-666 49 95

Malin Åberg Presskontakt

Kommunikationsdirektör

malin.aberg@regionvasterbotten.se 070-240 91 55

References

Related documents

Gäller alla deltagare i studien: Deltagande i studien betyder att ni kommer att fylla i en förtryckt DAGBOK under tiden barnet är på BB: Tidpunkt och antal minuter markeras med

Region Uppsala tillstyrker utredningens förslag om att fler patienter ska ges möjlighet till en individuell plan, att detta även gäller vid behov av enbart vårdinsatser, att den

Förslagen i detta betänkande, tillsammans med samtliga förslag i utredningens tidigare betänkanden, bidrar till en reform i syfte att bidra till ett hälso-. sjukvårdssystem som

Syftet är att möjliggöra deltagande i kliniska studier för alla patienter, oavsett bostadsort, och på så sätt skapa en mer jämlik vård över landet, eftersom vi vet att

o För att uppnå målbilden föreslås en färdplan för den samordnade omställningen till en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården o

Vi välkomnar därför att utredningen i sitt fortsatta arbete kommer att ta fram en gemensam definition för nära vård samt analysera om det finns behov av nya eller

bestämmelser om att landstingen till kommu- nerna inom landstinget ska avsätta de läkarresurser som krävs för att enskilda ska kunna erbjudas en god hälso- och sjukvård i

Utredningen kommer också fortsatt följa utvecklingen inom några särskilt för utredningens uppdrag intressanta processer och projekt, såsom den fortsatta utvecklingen av