Fysiska institutionen Kallelse
Styrelsen
Sammanträde nr 1/2017onsdagen den 8 februari 2017 Kl 13.00-15.00
Plats: Sammanträdesrum H422
Ledamöter Suppleanter
Lärare
Knut Deppert, professor, ordf
Anne L’Huillier, professor Martin Magnusson, univ.lektor Charlotta Nilsson, univ.lektor Andreas Wacker, professor Maria Messing, bitr.univ.lektor Johan Gustafson, univ.lektor Peter Samuelsson, univ.lektor Edouard Berrocal, bitr.univ.lektor
Per Johnsson, univ.lektor Magnus Borgström, professor
Birgitta Svenningsson, univ.lektor Mattias Richter, professor
TA-personal
Jason Beech, forskare Håkan Lapovski, intendent
Robert Collin, forsk.ing Anneli Löfgren, forsk.adm.chef
Katarina Lindkvist, ekonom Anne Petersson-Jungbeck,forsk.adm.
Studenter
Emil Rofors, doktorand Florinda Vinas, doktorand
Simon Skåre, GLUFS Markus Ernstsson, GLUFS
Daniel Damberg, TLTH Miriam Ahlberg, TLTH
Mötesordförande: Joachim Schnadt, st.f o bitr.prefekt Sekreterare: Charlotta Byggfors Spolén
Britt-Marie Hansson, adm.chef, Per Kristiansson, st.f.o. bitr.prefekt, Tomas Brage, huvudstudierektor Nfak, Elisabeth Nilsson, studierektor Tfak och Göran Frank, studierektor FU har närvaro- och yttranderätt
__________________________________________________________________________________________
§ 1 Kontroll av styrelsens sammansättning för beslut
§ 2 Utseende av justeringsperson
§ 3 Protokollet från föregående sammanträde. Bilaga
§ 4 Godkännande av dagordningen
§ 5 Institutionsledningens månadsrapport. Bilaga
§ 6 Styrelsefrågor
6.1 Styrelsearbete. Information och diskussion.
6.2 Tider våren 2017, förslag: 15 mars, 17 maj, 14 juni.
§ 7 Institutionsfrågor
7.1 Anställningsärende. Information och beslut. Bilaga - BUL MF
7.2 Bokslut 2016. Information. Bilaga
7.3 Strategi angående Brunnshög. Information och diskussion. Bilagor
7.4 MAX Nfak och institutionen. Information.
7.5 Psykosocial enkät. Diskussion. Bilaga 7.6 Regelverk doktorander. Information.
§ 8 Lokalfrågor
8.1 Pågående aktiviteter. Information.
§ 9 Övriga frågor
§ 10 Nästa styrelsemöte 15 mars 2017, kl. 13.00-15.00
Möten under våren 2017: 17 maj, 14 juni, alla kl. 13-15.
Knut Deppert
prefekt
Månadsrapport till styrelsemöte i februari 2017 1
Fysiska institutionen 2017-02-01
Lunds universitet
I
NSTITUTIONSLEDNINGENS MÅNADSRAPPORTTILL
ST
YRELSEMÖTE I FEBRUARI2017
1. Prefektbeslut - STYR 2016/476, bilaga 2. Hänt sen sist
- 24 nov: Riksrevisionen beslutade att genomföra en granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor
- 6 dec: LU-DESY/UHH Matchmaking workshop i Hamburg
- 8 dec: Claes-Göran Wahlström fortsätter som föreståndare för LLC under perioden 2017-01-01 – 2019-12-31 (STYR 2016/1561)
- UKÄ presenterar Doktorandspegeln 2016 (UKÄ rapport 2016:18)
- UKÄ startar tematisk utvärdering av hur universiteten och högskolor arbetar med att främja hållbar utveckling (ska redovisas senast den 1 sep)
- 13 dec: Boksläpp
- 17 dec: Pär Omling presenterar Utredning Brunnshög
- 20 dec: Statens ansvarsnämnden avskriver ärendet om anmälan från LU om konferenshantering
- 3 jan: Länsstyrelsen upphäver detaljplanen för Science Village Scandinavia - 11 jan: Möte i MAXIV-NMT-gruppen
-1 feb: Prorektor Eva Wiberg föreslås bli ny rektor för Göteborgs universitet.
3. Aktuellt från universitetsledningen och fakulteterna LU
- LU jobbar på ett system för FU-kurser
- LU skrotade idén med ett nytt system om ISP
- Självvärdering hur LU arbetar med perspektivet hållbar utveckling utifrån högskolelagen ska lämnas in i mars
- LU arbetar på ett projekt för harmonisering av uppskyltning av laborativa ytor
- LU arbetar för att harmonisera klassning av explosionsfarliga områden vid hantering av brandfarlig vara
- LU planerar en plattform för brandskydd
- 1 dec: Ny arbetsmiljöingenjör för LU: Johan Ohlin
- 8 dec: TFHS flyttas från USV till LTH from 2017-01-01 (STYR 2016/1595) - 14 dec: LU beslutar Forskningsstrategi för 2017-2021 (F 2016/223), bilaga
- 21 dec: LU beslutar strategi för nyttiggörande av MAX IV och ESS (STYR 2016/1537), bilaga
- LU jobbar på en strategisk plan för digitalisering 2017-2016 Nfak
- Nomineringsfönster för nominering av kandidater till dekan/prodekan är 9 jan – 17 feb.
- 14 dec: Nfak utser ledamöter i styrelsen för NRCF (STYR 2016/1578) - 14 dec: Nfak utser ledamöter i infrastrukturrådet (STYR 2016/1575) - 22 dec: Ledningen LU besöker Nfak
- Ny fördelningsmodell är på gång
- Diskussioner om MAX Nfak
Månadsrapport till styrelsemöte i februari 2017 2
LTH
- 19 dec: LTH beslutar om delegation från rektor LTH till prefekter (STYR 2016/1686) - 17 jan: Ledningen LU besöker LTH
- 17 jan: Riktlinjer för anställning som, och befordran till professor vid LTH (STYR 2017/22), bilaga
4. Övrigt
- 13 feb: Kl 10-16 Arbetsmarknadsdag FARAD (F-sektionen)
- 12 apr: Kl 10-14 Arbetsmarknadsdagar ATLAS (Naturvetarkåren)
Postadress: Box 118, 221 00 LUND Besöksadress: Professorsgatan 1 Leveransadress: Sölvegatan 14, S-223 62 LUND Telefon: 046-222 7670 E-post: prefekt@fysik.lu.se Internet: http://www.fysik.lu.se
F y si sk a in st itu tio n en P r o f e s s o r K n u t D e p p e r t P r e f e k t
Avdelningsföreståndare vid Fysiska institutionen för perioden 2016 – 2017 – Ändring 2
I enlighet med beslutet STYR 2014/1102 "Tillsättning av avdelningsföreståndare vid Fysiska institutionen – sammanfattande beskrivning av processen" utser jag följande avdelningsföreståndare och ställföreträdande avdelningsföreståndare för perioden 20160101 - 20171231:
Avdelning för atomfysik (sedan 2017-01-01)
Claes-Göran Wahlström, Johan Mauritsson (ställföreträdare) Avdelning för fasta tillståndets fysik
Dan Hessman, Anneli Löfgren (ställföreträdare), Anders Gustafsson (ställföreträdare) Avdelning för förbränningsfysik
Marcus Aldén, Per-Erik Bengtsson (ställföreträdare) Avdelning för kärnfysik (sedan 2016-12-01)
Dirk Rudolph, Jan Pallon (ställföreträdare) Avdelning för matematisk fysik
Peter Samuelsson, Sven Åberg (ställföreträdare) Avdelning för partikelfysik
Torsten Åkesson, Peter Christiansen (ställföreträdare) Avdelning för synkrotronljusfysik (sedan 2016-09-01)
Anders Mikkelsen, Johan Gustafson (ställföreträdare), Rainer Timm (ställföreträdare)
Knut Deppert Prefekt
27 december 2016 STYR 2016/476
Postadress Box 117, 22100 Lund Besöksadress Byrålogen, Paradisgatan 5C Telefon 046-222 03 49, 046-222 00 00 Fax 046-222 40 07 E-post magnus.edblad@fs.lu.se Webbadress http://www.fs.lu.se/
R e k t o r
Forskningsstrategi för Lunds universitet 2017- 2021
Vår samtid rymmer stora globala utmaningar inom områdena fattigdom, klimat, hälsa, hållbar utveckling, samt fred och säkerhet. FN:s Agenda 2030 lyfter på ett tydligt sätt fram viktiga mål för det arbete som nu krävs för att gemensamt tackla dessa
utmaningar. Hållbara lösningar ställer höga krav på ny forskningsbaserad kunskap, men också stora krav på utbildningsinsatser. Stark, nyfikenhetsdriven forskning är en förutsättning för utmaningsrelevant forskning av hög kvalitet. Viktiga direkta bidrag till lösningarna på samtidens problem uppstår i gränsöverskridande möten. Sådan forskning sker i samspel mellan olika discipliner men också i samverkan med olika aktörer i samhället såväl inom Sverige som internationellt. I alla dessa delar är Lunds universitet väl lämpat att bidra, och vi tar oss an uppgiften.
Sverige har under lång tid satsat stora belopp på forskning inom områden som har bedömts kunna bidra till hållbar samhällelig utveckling och internationell
konkurrenskraft. Nya resurser har huvudsakligen kanaliserats via externa
forskningsfinansiärer. Forskningen vid Lunds universitet är mycket konkurrenskraftig, varför intäkterna och forskningsvolymen har ökat kraftigt. Lunds universitet har etablerat en rad starka forskningsområden och -miljöer, som utgör språngbrädor för framtidens forskning och för nya samarbeten. Tillväxten av universitetens basanslag har emellertid varit jämförelsevis liten. För Lunds universitet innebär den kraftiga ökningen av externa intäkter också utmaningar och högre, delvis nya krav på ett ansvarstagande, strategiskt förhållningssätt till omvärlden och den egna forskningen.
Lunds universitet har en i många stycken unik position. Det är ett fullskaligt och väl sammanhållet universitet med hög koncentration av kompetens och
forskningsinfrastruktur. Vidare står vi i Lund inför en alldeles unik möjlighet till forskning och industrisamverkan genom vår geografiska närhet till MAX IV, som universitetet är värd för, och den internationella forskningsanläggningen ESS.
Forskningen vid Lunds universitet står sig mycket väl i jämförelse med såväl svenska som utländska lärosäten. Universitetet ska sträva efter att på alla plan befästa och stärka sin position, men utvecklingen av vår forskning ska präglas av de
grundläggande värderingar som är fastlagda i universitetets strategiska plan. För att bli världsledande måste det inom universitetet finnas en öppen och inkluderande kultur som präglas av jämställdhet och mångfald. Detta främjar ett kritiskt förhållningssätt där forskar- och forskningsetiska frågor kan diskuteras öppet.
2016-12-14
1 F 2016/223
2
Visionen för universitetets forskning är:
Lunds universitet ska främja forskning som är av högsta kvalitet, risktagande och gränsöverskridande. Universitetets forskning ska vara nyfikenhetsdriven, ställa kritiska och oväntade frågor och ha en stark koppling till de utbildningar som universitetet ger. Den ska ta sig an samhällets utmaningar. Gränserna för vår kunskap flyttas fram av kvalificerade och engagerade medarbetare i en attraktiv forskningsmiljö.
För att möjliggöra en fortsatt god utveckling av forskningen vid Lunds universitet ska universitet arbeta mot följande mål.
1. Universitetet ska vidareutveckla sin strategiska förmåga
Lunds universitet behöver ta ett större ansvar för att strategiskt vidareutveckla sin forskning. Detta ökade ansvarstagande ska genomsyra alla verksamheter och beslutsnivåer inom universitetet och det är därför tydligt kopplat till universitetets styrning, som ska präglas av ett kollegialt ledarskap med förmåga att prioritera.
Lunds universitet behöver arbeta på två fronter för att nå detta mål: För det första behöver universitetet bli bättre på att systematiskt och taktiskt dra nytta av befintliga och nya resurser för att utveckla sin forskning. För det andra behöver universitetet vidareutveckla sin roll som kunskapsförmedlare till såväl allmänhet som beslutsfattare för att på så sätt påverka och bidra till en gynnsam utveckling av samhället.
Viktiga förutsättningar för ett kritiskt och strategiskt förhållningssätt är att
universitetet bedriver effektiv omvärldsbevakning och att det systematiskt utvärderar sina insatser och prestationer inom forskning och samverkan. Förväntad effekt är att beredskapen på alla nivåer ökar för stora och små förändringar inom universitetet och i omvärlden.
En viktig beståndsdel i universitetets strategi för att vidareutveckla och stärka sin forskning och samverkan är ett robust forskningsstöd. Det kvalificerade stödet till forskarna i samband med ansökningar om forskningsbidrag och vid
projektadministration ska vidareutvecklas.
Lunds universitet ska:
Sträva efter bättre balans i nyttjandet av anslagsfinansiering och extern finansiering av universitetets forskning. Häri ingår att påverka
forskningspolitiken i en riktning som innebär att basanslaget höjs.
Minska den sårbarhet som kan bli en konsekvens av ett stort beroende av extern forskningsfinansiering genom att universitetet tar ett större ekonomiskt ansvar för sina forskare.
Utveckla en genomtänkt finansieringspolicy som stärker forskningen och tar hänsyn till att forskning växer underifrån.
3
Gynna ny och risktagande forskning genom att erbjuda anställningar med tydliga karriärvägar och goda villkor som också är konkurrenskraftiga internationellt.
Utveckla ledarskapet inom forskningen med sikte på ökad kvalitet genom ett väl underbyggt strategiskt förhållningssätt där jämställdhet, likabehandling och mångfald utgör viktiga komponenter.
Bygga kunskap om universitetets styrkor och svagheter, inklusive starka och svaga forskningsmiljöer, samt om effekten av olika satsningar som görs, och på grundval av detta understödja eller avveckla forskningsmiljöer.
Bygga kapacitet för kvalificerad omvärldsbevakning och på eget initiativ analysera för att kunna förutse och reagera på förändringar i samhället.
Säkerställa adekvat forskningsstöd i takt med de ökande behoven.
2. Universitetet ska skapa förutsättningar för gränsöverskridande forskning
Universitetet ska bedriva gränsöverskridande forskning av högsta kvalitet, något som Lunds universitet med sin bredd är väl rustat för. Förmågan att mobilisera slagkraftiga forskarkonstellationer, som effektivt och uthålligt kan ta sig an komplexa och
omfattande utmaningar inom forskning och samverkan är ett signum för Lunds universitet. Universitetets kapacitet att samarbeta internationellt inom forskningen är dessutom väl dokumenterad. Detta är framgångsfaktorer i konkurrensen om externa forskningsmedel. Sådan gränsöverskridande forskning bygger ofta på en solid bas av nyfikenhetsdriven och långsiktig forskning. Lunds universitet ska stödja
gränsöverskridande forskning genom att:
Utveckla strukturer som bidrar till att skapa samlad kunskap om forskningen vid Lunds universitet och som leder till nya forskningssamarbeten över ämnes- och fakultetsgränser. Häri ingår att etablera virtuella och fysiska arenor för möten över olika gränser.
Motverka och avveckla strukturer och rutiner som försvårar tvärvetenskap och annan gränsöverskridande forskning.
Verka för långsiktig finansiering av nyfikenhetsdriven forskning.
3. Universitetets forskning ska bidra till att formulera och ta sig an samhällets utmaningar
Kopplingen mellan forskning, utbildning och omgivande samhälle ska stärkas och incitamentsstrukturer för detta ska utvecklas. Forskningen vid Lunds universitet har stor ämnesbredd och resultaten av universitetets forskning ska bidra till samhällets utveckling, något som ofta kräver ett gränsöverskridande tillvägagångssätt.
Forskningen vid Lunds universitet är relevant och viktig för samhället och ska vara beredd att ta sig an samhälleliga utmaningar på lokal, regional, nationell och global nivå. Universitetets världsledande position inom flera forskningsområden bidrar till denna förmåga. Lunds universitet ska:
Verka för att skapa ytor mot olika samhällssektorer genom universitetets egen forskning.
Kunna utvecklas för att ta sig an nya, oförutsedda utmaningar genom att ha en stor bredd inom sin forskning och sina forskningsmiljöer.
Uppmuntra sina forskare att verka som experter på relevanta regionala, nationella och internationella arenor.
4
Ge högre prioritet åt kombinationsanställningar med näringsliv, institut, vård, skolor och myndigheter.
Med sin breda forskningsbas bidra till hållbar utveckling på alla nivåer i samhället, rusta sina studenter att ta sig an dagens och framtidens utmaningar samt bidra till en stark innovationsmiljö med kopplingar till företag och till sjukvård och övrig offentlig sektor.
4. Forskning vid universitetet ska stödjas av ändamålsenlig och tillgänglig forskningsinfrastruktur
God tillgång till forskningsinfrastruktur såsom forskningsanläggningar,
högpresterande instrumentering, bibliotek, datorkluster, omfattande databaser m.m. är inte bara en förutsättning för effektiv egen forskning. Den bidrar också i hög grad till fördjupat nationellt och internationellt samarbete inom forskningen samt skapar förutsättningar för utökad samverkan med olika aktörer i samhället. Forskningen vid Lunds universitet behöver stödjas av ändamålsenlig och tillgänglig
forskningsinfrastruktur. Att åstadkomma detta är en av universitetets stora utmaningar.
Därför ska Lunds universitet:
Utveckla forskningsinfrastruktur som främjar framgångsrika och attraktiva forskningsmiljöer och göra denna känd och tillgänglig.
Avveckla icke ändamålsenlig forskningsinfrastruktur.
På alla nivåer arbeta för att åstadkomma hållbar finansiering av befintlig och ny forskningsinfrastruktur samt verka för en ändamålsenlig nationell policy för finansiering och medfinansiering av forskningsinfrastruktur.
Bidra till ansvarsfullt användande av de resurser som Sverige avsätter för forskningsinfrastruktur genom att optimera nyttjandet av lokala, regionala, nationella och internationella forskningsinfrastrukturer samt arbeta för att resurser allokeras på ett effektivt sätt.
Proaktivt arbeta med frågeställningar kring forskningsdata i digital form och dess hantering, i synnerhet vad gäller lagring och tillgängliggörande av data.
5. Universitetet ska tillvarata de möjligheter som de nya, stora forskningsanläggningarna i Lund erbjuder
Universitetet ska ta vara på de unika möjligheter som MAX IV ger och som närheten till ESS kommer att erbjuda. Det handlar om nya möjligheter i befintlig och ny forskning inom universitetet, men förhållandet ger även Lunds universitet
konkurrensfördelar såsom ökad synlighet, i samband med rekrytering av medarbetare och studenter och för att skapa samarbete med relevanta aktörer. Lunds universitet ska:
Öka medvetenheten om möjligheterna som anläggningarna erbjuder för olika forskningsfält.
Bidra med sin kompetens i den fortsatta utvecklingen av anläggningarna.
Sträva efter att dra största möjliga nytta av anläggningarna och utveckla de forskningsinriktningar som gynnas av dem.
Möjliggöra forskningssamverkan som bygger på eller bidrar till användningen av MAX IV och ESS genom den vetenskapliga kompetens som finns inom universitet.
5
6. Universitetets forskning ska synliggöras
Universitetets forskning ska ha stor synlighet såväl nationellt som internationellt.
Genom att resultaten av universitetets forskning har hög relevans och stort nyhetsvärde bidrar de till synlighet och profilering av universitetet nationellt och internationellt. Det gör universitetets forskning eftertraktad av beslutsfattare, medier, allmänhet, näringsliv med flera. Synlighet i positiva sammanhang ökar universitetets attraktionskraft, vilket är en styrka vid rekrytering av nya medarbetare och studenter.
Lunds universitet ska:
Upprätthålla en medvetenhet om betydelsen av hur universitetets forskning rankas internationellt för bilden av Lunds universitet och dess attraktivitet.
Aktivt uppmuntra initiativ som bidrar till positiv uppmärksamhet kring universitetets forskningsinsatser.
Uppmärksamma de av universitetets forskare som kommunicerar sin forskning till en bredare publik.
Utveckla sin forskningskommunikation bland annat genom att dra största möjliga nytta av universitetets forskningsinformationssystem.
7. Forskning och utbildning inom universitetet ska vara ömsesidigt berikande Ett universitet har två centrala och oskiljaktiga uppdrag, att utbilda och att skapa ny kunskap. Det senare uppdraget, forskning, i förening med utbildning är vad som utmärker ett universitet och skiljer det från andra kunskapsförmedlande och
kunskapsproducerande institutioner. Vid Lunds universitet tas detta dubbla uppdrag på yttersta allvar, men förutsättningarna för detta arbete är mycket olika på fakulteterna.
Lyckas universitetet med denna utmaning kommer ny forskning att ha ett positivt inflytande på utbildningen och studenternas lärande och vice versa. Lunds universitet ska uppnå detta genom att:
Verka för att läraranställningar innehåller såväl väsentlig forskningsdel som undervisning för att garantera utbildningens forskningsanknytning.
Sträva efter att forskning och utbildning ska vara ömsesidigt berikande genom att seniora forskare undervisar även på grundnivå.
Ny forskning ska inspirera till utveckling av utbildningen.
Säkerställa att forskar- och forskningsetik är begrepp som ingår i den undervisning som ges till studenterna.
Postadress Box 118, 221 00 LUND Besöksadress John Ericssons väg 3 Telefon 046-222 38 37, 046-222 00 00 Fax 046-222 04 11 E-post pia.larsson@kansli.lth.se Webbadress http://www.lth.se
R e k t o r L T H
Riktlinjer för anställning som, och befordran till, professor vid Lunds Tekniska Högskola
Rektor vid Lunds Tekniska Högskola (LTH) gav 2015-06-30, genom dokumentet STYR 2015/832, i uppdrag till ordförande i LTHs rekryteringsnämnd och karriär- nämnd att se över processen för rekrytering samt befordran till anställning som professor.
Rektor vid LTH beslutade 2016-01-26, genom dokumentet STYR 2016/141, att fastställa riktlinjer för befordran till professor vid LTH.
I det föreliggande dokumentet, Riktlinjer för anställning som, och befordran till, professor vid Lunds Tekniska Högskola, STYR 2017/22, anges hur de behörig- hetskrav och bedömningsgrunder som finns angivna i Lunds universitets anställ- ningsordning för anställning som professor, och befordran till professor samt an- ställning som adjungerad professor och gästprofessor, STYR 2014/676, ska tolkas och tillämpas vid LTH. De kriterier som ska vara uppfyllda finns angivna tillsam- mans med tydliggörande exempel för tolkning av de olika kriterierna. Samtliga kriterier för respektive bedömningsgrund ska vara uppfyllda för att bedömnings- grunden ska anses uppnådd. Vissa av kriterierna anger olika höjd för rekrytering respektive befordran.
Efter beredning i projektgrupp med deltagare från LTHs rekryteringsnämnd och karriärnämnd, med stöd av medarbetare från LTHs personalavdelning och efter hörande av LTHs rekryteringsnämnd, karriärnämnd och forskningsnämnd samt av LTHs prefekter beslutas här att fastställa Riktlinjer för anställning som, och beford- ran till, professor vid LTH.
Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad rektor vid LTH, efter föredragning av rekryteringskonsult Pia Larsson.
Viktor Öwall
Pia Larsson 2017-01-17
1 Dnr STYR 2017/22 BESLUT
1
RIKTLINJER FÖR ANSTÄLLNING SOM, OCH BEFORDRAN TILL PROFESSOR
VID LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
RIKTLINJER
2017-01-17 STYR 2017/22
2
Innehållsförteckning
Inledning ... 3 Behörighetskrav ... 3 Bedömningsgrunder ... 3 Kriterier ... 3 Bedömningsgrunder, kriterier och tydliggörande exempel ... 4 Bedömningsgrund 1 ... 4 Kriterier ... 4 Tydliggörande exempel ... 4 Bedömningsgrund 2 ... 5 Kriterier ... 5 Tydliggörande exempel ... 5 Bedömningsgrund 3 ... 6 Kriterier ... 6 Tydliggörande exempel ... 6 Bedömningsgrund 4 ... 6 Kriterier ... 6 Tydliggörande exempel ... 6 Bedömningsgrund 5 ... 7 Kriterier ... 7 Tydliggörande exempel ... 7 Personlig lämplighet ... 7 Potential... 7 Anställning som adjungerad professor ... 8 Behörighet och bedömning ... 8 Kompletterande exempel för bedömning av adjungerade professorer ... 8 Anställning som gästprofessor ... 9 Behörighet och bedömning ... 9
3
Inledning
Anställning av lärare vid högskolor och universitet regleras i Högskoleförordningen (SFS 2010:1064). Behörig att anställas som professor enligt HF 4 kap 3§ är den som har visat såväl vetenskaplig/konstnärlig som pedagogisk skicklighet. Varje högskola bestämmer i övrigt själv vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas. Lunds universitet har i sin anställningsordning för anställning som professor, befordran till professor samt anställning som adjungerad professor och gästprofessor (STYR 2014/676) beslutat om de behörighetskrav och bedömningsgrunder som ska gälla för anställning som professor. Lunds Tekniska Högskola (LTH) anger i beslut om Riktlinjer för befordran till professor (STYR 2016/141) de kriterier som ska vara uppfyllda vid befordran till professor vid LTH.
I detta dokument, Riktlinjer för anställning som, och befordran till professor vid Lunds Tekniska Högskola, anges hur de behörighetskrav och bedömningsgrunder som finns angivna i Lunds universitets anställningsordning ska tolkas och tillämpas vid LTH. De kriterier som ska vara uppfyllda finns angivna tillsammans med tydliggörande exempel för tolkning av de olika kriterierna. Vissa av kriterierna anger olika höjd för rekrytering respektive befordran.
Behörighetskrav
Enligt Lunds universitets anställningsordning ska följande behörighetskrav gälla för anställning som professor:
• visad vetenskaplig/konstnärlig skicklighet
• visad pedagogisk skicklighet samt
• genomgången högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt inhämtat motsvarande kunskap om minst fem veckor, om det inte föreligger särskilda skäl.
Bedömningsgrunder
Enligt Lunds universitets anställningsordning ska följande bedömningsgrunder vara uppfyllda för anställning som professor. Bedömningsgrunderna specificerar vad som ska beaktas och vilken nivå som ska uppnås, för att behörighetskraven ska anses uppfyllda.
1. Mycket god nationell och internationell nivå som forskare/konstnärlig utövare, där kravet på internationell meritering ska bedömas med hänsyn till ämnesinriktningens karaktär och tradition.
2. Mycket god pedagogisk förmåga, vilket innebär mycket god förmåga att bedriva, utveckla och leda undervisning och annan pedagogisk verksamhet på olika nivåer och med varierande undervisningsmetoder.
3. God förmåga att handleda doktorander till doktorsexamen och/eller studerande vid konstnärlig utbildning till konstnärlig självständighet.
4. God förmåga att samverka med det omgivande samhället och att informera om sin verksamhet
5. God förmåga att i övrigt leda och utveckla verksamhet
Innebörden mycket god förmåga ska förstås utifrån tradition och förutsättningar inom det aktuella ämnet. Med hänsyn till anställningens inriktning och innehåll kan en person som bedöms ha utomordentlig pedagogisk förmåga och god vetenskaplig/konstnärlig förmåga eller det omvända, ha utomordentlig vetenskaplig/konstnärlig förmåga och god pedagogisk förmåga, anställas som professor.
Kriterier
Genom dessa riktlinjer har LTH beslutat hur bedömningsgrunderna ska förstås och tillämpas inom fakulteten. Samtliga kriterier för respektive bedömningsgrund ska vara uppfyllda för att
bedömningsgrunden ska anses uppnådd. Tydliggörande exempel för de olika kriterierna har angetts. Vissa av kriterierna anger olika höjd för rekrytering respektive befordran.
4
Bedömningsgrunder, kriterier och tydliggörande exempel
Nedan anges den tolkning LTH har beslutat ska gälla för att bedömningsgrunden enligt Lunds universitets anställningsordning ska anses vara uppfylld.
Bedömningsgrund 1
Mycket god nationell och internationell nivå som forskare/konstnärlig utövare, där kravet på internationell meritering ska bedömas med hänsyn till ämnesinriktningens karaktär och tradition.
Kriterier
A. Sökande är en nationellt ledande och internationellt erkänd forskare, som visat god förmåga att framgångsrikt söka extern finansiering.
B. Sökandes vetenskapliga publikationer är av hög kvalitet och av betydande omfattning.
C. Sökande är vetenskapligt självständig.
D. Sökande bedriver dokumenterad aktuell forskningsverksamhet av hög kvalitet.
E. Vid befordran gäller att sökande är antagen som docent.
Tydliggörande exempel
A. Sökandens nationella och internationella ställning som forskare bedöms utifrån forskarens erkännande i forskarsamhället. Mycket hög grad av erkännande styrks exempelvis av publikationer i ansedda vetenskapliga tidskrifter av hög kvalitet, inbjudningar som författare till översiktsartiklar eller som föreläsare vid mera betydande internationella konferenser och/eller deltagande i vetenskapliga kommittéer på konferenser. Mycket hög grad av erkännande kan också styrkas av peer review-uppdrag i ansedda tidskrifter eller betydande konferenser, medlemskap i redaktionskommittéer, opponentuppdrag, vetenskapliga utmärkelser samt förmåga att erhålla förnyade forskningsanslag från etablerade forskningsfinansiärer i konkurrens, där den sökande är huvudman.
B. Att sökandes publikationer håller en tillräckligt hög kvalitativ och kvantitativ nivå bedöms t ex utifrån arbeten som publicerats i etablerade internationella vetenskapliga tidskrifter och/eller vid mera betydande konferenser med peer review-förfarande, publicerade böcker och bokkapitel samt godkända patent. I vilken omfattning arbetena är citerade av andra forskare tas i beaktande. Position i författarlista är betydelsefull för att styrka att den sökande haft avgörande betydelse för arbetets tillkomst. För anställning som professor krävs minst dubbel omfattning av den vetenskapliga produktionen jämfört med vad som krävs för en docentur.
C. Sökandens vetenskapliga självständighet bedöms utifrån visad förmåga att långsiktigt leda och utveckla ett internationellt erkänt forskningsområde. Detta kan exempelvis visas genom att sökande är huvudman för ett aktuellt forskningsanslag motsvarande statligt forskningsråd, vilket erhållits i nationell eller internationell konkurrens eller har en framträdande ledarroll i större nationella eller internationella forskningsprogram. Ett annat exempel på visad vetenskaplig självständighet är att den sökande över tid har byggt upp en forskargrupp kring ett tydligt forskningsområde.
D. Aktuell forskningsverksamhet styrks av aktuella forskningsprojekt med utvecklings- potential och pågående forskningsanslag.
E. För anställda med docentur från annat land görs en individuell bedömning.
5
Bedömningsgrund 2
Mycket god pedagogisk skicklighet, vilket innebär mycket god förmåga att bedriva, utveckla och leda undervisning och annan pedagogisk verksamhet på olika nivåer och med varierande undervisningsmetoder.
Kriterier
A. Sökande har högskolepedagogisk utbildning, vid rekrytering minst fem veckor och vid befordran minst tio veckor.
B. Sökande har relevanta ämneskunskaper.
C. Sökande visar mycket god pedagogisk förmåga och har omfattande undervisnings- erfarenhet.
D. Sökande visar pedagogisk lednings- och organisationsförmåga.
E. Sökande visar god förmåga till pedagogisk förnyelse och utveckling.
F. Sökande visar ett reflekterande förhållningssätt.
Att visa pedagogisk skicklighet innebär att på bästa sätt fullgöra det som är lärarens pedagogiska uppgift. En genomtänkt pedagogisk grundsyn med tydliga mål utgör en nyckelkomponent vid bedömning av pedagogisk skicklighet. Ett viktigt underlag är den sökandes egen pedagogiska reflektion dvs. en kritiskt reflekterande analys av sin egen undervisningspraktik. Här synliggörs förmåga att vid planering, genomförande och utvärdering av undervisning sätta studenternas lärande i fokus och därmed stimulera deras arbete och förmåga att se ämnet i ett vidare perspektiv.
Lärarens förmåga till ömsesidig kommunikation med studenterna, helhetssyn och vilja till förnyelse är också av stor betydelse. En utveckling av den pedagogiska skickligheten över tid ska synas och lärarens förmåga att medvetet och systematiskt utveckla sin egen pedagogiska kompetens såväl som verksamhetens ska framkomma.
Om sökande har erhållit titeln ETP (Excellent Teaching Practitioner) anses kravet på mycket hög grad av pedagogisk skicklighet vara uppfyllt.
Tydliggörande exempel
A.
Vid rekrytering är kravet minst fem veckors högskolepedagogisk utbildning, om inte särskilda skäl föreligger eller om motsvarande kunskaper inhämtats på annat sätt. Om särskilda skäl finns, t ex när den sökande i sin tidigare anställning inte haft förutsättningar att inhämta sådana kunskaper, kan anställning ändå ske. Den anställde ska då genomgå högskolepedagogisk utbildning under de två första åren av anställningen. Motsvarande kunskaper kan ha förvärvats på annat sätt. I dessa fall ska en motsvarandebedömning göras.B. Relevanta ämneskunskaper innebär breda, gedigna och aktuella kunskaper inom det aktuella undervisningsämnet.
C. Den pedagogiska förmågan och erfarenheten bedöms utifrån den sökandes egen praktik och erfarenhet från olika undervisningssituationer, undervisningsnivåer, undervisnings- och examinationsformer samt sin förmåga att reflektera kring detta. Den sökande utgår i sin pedagogiska praktik från studenternas lärande, och använder sina kunskaper om undervisning och lärande för att utvecklas pedagogiskt och fungera väl i sitt pedagogiska arbete i relation till studenterna. Vidare har den sökandes förmåga att strukturera och organisera kunskapsmassa, samt att förmedla engagemang och intresse för ämnet betydelse.
D. Pedagogiskt ledarskap kan vara formellt, t ex i form av uppdrag som studierektor eller utbildningsledare, eller informellt. Avgörande för dess betydelse för den pedagogiska skickligheten är i vilken mån ledarskapet leder till avtryck i den pedagogiska utvecklingen för individer såväl som för hela eller delar av organisationen. Pedagogiskt ledarskap innefattar att främja en pedagogisk diskussion och systematisk kvalitetsutveckling samt arbete utifrån övergripande mål och ramar.
6
E. Den sökande visar i sin pedagogiska praktik över tid, medveten och systematisk utveckling av sitt sätt att stödja studenternas lärande. Den sökande deltar i kollegialt erfarenhetsutbyte kring sin pedagogiska praktik och sina kunskaper om undervisning och lärande genom samarbete och interaktion med andra. Detta visas exempelvis genom förmedling av pedagogisk kunskap, forskning och metoder eller förmåga att utveckla utbildningsmaterial för att stimulera och förbättra lärande. Den sökande har idéer och planer för fortsatt utveckling av sitt pedagogiska arbete.
F. Den sökande reflekterar kring sin pedagogiska praktik med hjälp av kunskaper om undervisning och lärande, som är relevanta för det egna ämnet. Den sökande reflekterar kring studenternas lärande i det egna ämnet. Den pedagogiska reflektionen ska visa på kompetens, mognad och ansvarstagande i den egna pedagogiska praktiken.
Bedömningsgrund 3
God förmåga att handleda doktorander till doktorsexamen och/eller studerande vid konstnärlig utbildning till konstnärlig självständighet.
Kriterier
A. Vid rekrytering ska sökande ha god erfarenhet av handledning av doktorander. Vid befordran ska sökande ha varit huvudhandledare för minst två doktorander från antagning till disputation, varav minst en under de senaste fem åren, samt ha minst en aktiv doktorand.
B. Sökande visar ett reflekterande förhållningssätt till doktorandhandledning
C. Sökande har dokumenterad forskarutbildningsverksamhet utöver doktorandhandledning.
Tydliggörande exempel
A. Vid bedömning av god förmåga till handledning ska hänsyn undantagsvis tas till om den sökande varit de-facto huvudhandledare. Med detta avses en registrerad biträdande handledare som agerat som huvudhandledare. Intyg om detta krävs. Om den sökande kommer från verksamhet utanför akademin kan annan erfarenhet beaktas, t ex mentorskap, handledning av nya medarbetare m.m.
B. Den sökande visar i sin reflektion ett medvetet och systematiskt synsätt på handledning av forskarstuderande till vetenskaplig självständighet. Den sökande reflekterar kring sin handledningspraktik med hjälp av kunskaper om handledning och lärande samt egna praktiska erfarenheter.
C. Verksamhet inom forskarutbildning utöver doktorandhandledning styrks av att den sökande har utvecklat och genomfört forskarutbildningskurser, organiserat nya
forskarskolor och forskarutbildningsprogram, deltagit i seminarieverksamhet riktad mot forskarstuderande eller medverkat i examination inom forskarutbildningen, eller
motsvarande om den sökande kommer från verksamhet utanför akademin.
Bedömningsgrund 4
God förmåga att samverka med det omgivande samhället och att informera om sin verksamhet
Kriterier
A. Sökande har aktivt deltagit i olika typer av samverkan mellan universitet, näringsliv och samhälle.
B. Sökande har aktivt spridit och skapat förståelse för forskningsresultat.
Tydliggörande exempel
A. Information och interaktion med aktörer utanför universitetsvärlden avser sådant som berör den sökandes ämnesområde. Sökande har tagit initiativ till och/eller varit delaktig i att göra forskningsresultat praktiskt användbara.
7
Erfarenheter av innovationsprocesser och entreprenörskap, samt förmåga att fånga upp och bearbeta relevanta problem och frågeställningar i samhället beaktas. Interaktioner med näringslivet kan innebära att ha utvecklat ett strukturerat samarbete med företag kring en projektidé, att ha erhållit patent och/eller utvecklat produkter/processer. Medverkan i olika typer av
vetenskapliga samfund, intresseföreningar, branschorganisationer m.m. beaktas också.
B. Sökande har kommunicerat forskningsresultat exempelvis genom att medverka i populärvetenskapliga sammanhang, offentliga föredrag eller debattartiklar med relevans för forskningsämnet. Sökande har deltagit i aktiviteter som ökar intresset för teknik och naturvetenskap på olika nivåer inom grund- och gymnasieskolan samt hos allmänheten.
Bedömningsgrund 5
God förmåga att i övrigt leda och utveckla verksamhet
Definitioner i det här sammanhanget:
Chefskap: Ett chefskap förutsätter en formell utnämning, budgetansvar och direkt arbetsledar- ansvar. I chefskapet ingår alltid ledarskap. Med akademiskt chefskap avses t ex uppdrag som prefekt/föreståndare.
Ledarskap: Här åsyftas en ledarroll som exempelvis innebär att samordna, kommunicera och driva frågor. En god ledare är lyhörd för verksamhetens behov och visar skicklighet i att anpassa ledarskapet till situationen och omgivningen.
Kriterier
A. Sökande visar god förmåga till akademiskt ledarskap.
B. Vid befordran ska sökande ha genomgått ledarskapsutbildning.
Tydliggörande exempel
A. Akademiskt ledarskap kan visas genom akademiskt chefskap, men innefattar även att vara ledamot i nämnder och kommittéer inom fakultet och universitet, eller inneha uppdrag som företrädare för den egna organisationen i nationella och internationella organisationer samt arbetsgrupper. Akademiskt ledarskap styrks även av förmåga att planera och anpassa verksamheten efter givna regelverk och ekonomiska ramar, samt att visa engagemang i fakultetens eller universitetets långsiktiga strategiska arbete. Att leda och utveckla forskargrupper är ytterligare ett sätt att uppvisa akademiskt ledarskap. Administrativ utbildning inom t ex ekonomi och arbetsmiljö beaktas.
B. Genomgången ledarskapsutbildning kan vara kurser i ledarskap, projektledarutbildning eller liknande.
Personlig lämplighet
Sökande ska vid både rekrytering och befordran ha personlig lämplighet för anställningen. Vid rekrytering ska de personliga egenskaper som ska beaktas anges i kravprofilen, t ex
samarbetsförmåga, självgående, strukturerad, initiativtagande m.m. Vid befordran inkluderas bedömning av personlig lämplighet i yttrandet från prefekt.
Potential
Sökande ska kunna uppvisa potential inför framtiden genom att beskriva på vilket sätt hen kan bidra till verksamhetens utveckling.
8
Anställning som adjungerad professor
Syftet med en adjungerad professor är att tillföra specialistkompetens som inte finns inom den reguljära verksamheten. Den sökande förväntas vara en ledande specialist som aktivt kan förstärka eller komplettera befintlig forsknings- och utbildningsverksamhet.
Enligt Högskoleförordningen ska en adjungerad lärare anställas tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt. En anställning som adjungerad professor kan förnyas, men den sammanlagda
anställningstiden får omfatta högst tolv år. För att en adjungering ska vara möjlig måste den sökande ha sin huvudsakliga verksamhet utanför universitetet. Detta innebär att man kan adjungera en person upp till 50 % av en heltidsanställning.
Behörighet och bedömning
I enlighet med Lunds universitets anställningsordning ska en adjungerad professor uppfylla behörighetskrav och bedömningsgrunder för att anställas som professor. Avsteg från
behörighetskraven får emellertid göras om den sökande har en unik kompetens av särskild vikt för den aktuella verksamheten, eller för att stärka verksamhetens anknytning till det omgivande samhället. Annan skicklighet än pedagogisk och vetenskaplig ska kunna tillmätas särskild vikt vid bedömningen av sammanlagd skicklighet, t ex arbetslivsmeriter och specialistkunskaper från industrin. Kravet på pedagogisk skicklighet ska ses mot bakgrund av den verksamhet som den sökande kommer ifrån.
Kompletterande exempel för bedömning av adjungerade professorer
Det är av vikt att alla meriter, även de som ligger utanför de traditionellt akademiska, redovisas på ett sätt som gör att de kan bedömas av rekryteringsnämnd och sakkunniga.
Vid bedömningen av skickligheten är det också viktigt att få tillgång till dokumentation som visar på den sökandes förmåga att kunna reflektera över sin verksamhet och på vilket sätt den eventuella adjungeringen kan bidra till ett starkare utbyte mellan högskolan och näringslivet/samhället. Det ska framgå hur den sökande har utvecklat sin kompetens inom det aktuella ämnesområdet över tid.
Utöver de bedömningsgrunder, kriterier och tydliggörande exempel som anges tidigare i detta dokument följer här exempel särskilt avsedda för adjungerade professorer:
Vetenskaplig skicklighet, se bedömningsgrund 1
Vetenskaplig skicklighet kan visas genom framgångar i forsknings- och utvecklingsprojekt där den sökande har haft en avgörande specialistroll. Erfarenheter från industriella sammanhang som kompletterar akademisk verksamhet och som lämnat dokumenterade bidrag till teknikens utveckling kan beaktas. Utöver traditionellt dokumenterad vetenskaplig produktion kan
dokumentationen utgöras av rapporter, patent, internt utvecklade forsknings- och utvecklingsbidrag eller standarder, liksom olika typer av utvärderingar eller utredningar där den sökandes
specialistkompetens varit en förutsättning.
Pedagogisk skicklighet, se bedömningsgrund 2
En adjungerad professor ska uppvisa pedagogisk skicklighet, som kan ha visats i akademisk miljö eller inom samhälle och industri. Pedagogisk skicklighet kan visas genom olika typer av ledarskap, handledning/mentorskap, utbildning, kommunikation och kunskapsöverföring riktad mot olika intressenter och målgrupper i näringsliv, organisationer m.m.
För anställning som adjungerad professor krävs minst fem veckors högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande. Om särskilda skäl finns, t ex när den sökande i sin tidigare anställning inte haft förutsättningar att inhämta sådana kunskaper, kan anställning ändå ske. Den sökande ska då genomgå högskolepedagogisk utbildning under de två första åren av anställningen. Om tiden för anställningen uppgår till högst ett år eller om omfattningen inte överstiger 20 % behöver inte kravet
9
om fem veckors högskolepedagogisk utbildning tillämpas. I dessa fall ska den anställde genomgå en anpassad högskolepedagogisk utbildning där utgångspunkten är de arbetsuppgifter anställningen innefattar.
Handledning av doktorander, se bedömningsgrund 3
Annan erfarenhet av handledning än handledning av doktorander kan vägas in som exempelvis mentorskap, handledning av nya medarbetare m.m.
Samverkan och information, se bedömningsgrund 4
Liksom vid rekrytering av professorer gäller att den sökande är aktiv nationellt och/eller
internationellt, t ex genom deltagande i industriella eller andra bransch-/samhällsrelaterade nätverk.
Ledarskap, se bedömningsgrund 5
Den sökande förväntas ha en ledande roll inom företaget/organisationen.
Intyg som styrker den sökandes näringslivserfarenheter enligt ovanstående exempel ska bifogas ansökan.
Anställning som gästprofessor
Enligt Högskoleförordningen ska en gästprofessor anställas tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt. En anställning som gästprofessor får förnyas, men den sammanlagda anställningstiden får omfatta högst fem år. I normalfallet har en gästprofessor sin huvudsakliga anställning inom högskolevärlden.
Behörighet och bedömning
En gästprofessor ska uppfylla behörighetskraven för anställning som professor. Personen ska vidare ha specifik kompetens av värde för den aktuella verksamheten.
Uppdaterad 2016-01-08
Biträdande universitetslektor i matematisk fysik med inriktning mot ultrasnabba tidsberoende mångpartikelprocesser
Motivering
Vid avdelningen för Matematisk fysik bedrivs teoretisk forskning inom ett antal huvudområden, som t.ex. atomkärnors struktur, kvantmekanisk dynamik, transport och information i nanosystem, och elektroners korrelationer och struktur i material.
En gemensam nämnare är att arbetet inom alla områden bygger på teori för växel- verkande mångpartikelsystem. För att de olika forskningsgrupperna skall kunna vara internationellt framgångsrika och långsiktigt livskraftiga, såväl ekonomiskt som vetenskapligt, krävs en kritisk massa av personer med kompletterande kompe- tens inom mångpartikelteori, samt välfungerande samarbeten inom avdelningen så- väl som med framgångsrika forskningsgrupper vid Lunds universitets och internat- ionellt.
För att säkerställa denna kompetens och dessutom stärka avdelningens samarbete med internationellt excellenta forskargrupper, inte minst med grupper med inrikt- ning mot forskning vid MaxIV och ESS, har vi identifierat ett behov av att anställa en biträdande lektor inom området teori för ultrasnabba tidsberoende processer inom mångpartikelteori. En högst kvalificerad och välmeriterad kandidat, idag verksam vid Stockholms universitet, har i kontakt med avdelningen förklarat sig vara intresserad av en anställning som biträdande universitetslektor vid Lunds uni- versitet. Eftersom han i konkurrens har fått personligt anslag från Vetenskapsrådet för unga forskare (2015-2018) finns det särskilda skäl att frångå kraven på att le- digkungöra anställningen.
Arbetsuppgifter
Anställning som biträdande lektor är en meriteringsanställning och syftar till att in- nehavaren ska utveckla sin självständighet som forskare och pedagog. I arbetsupp- gifterna ingår huvudsakligen forskning och undervisning. Inom ramen för anställ- ningen ska det ges möjlighet till fem veckors högskolepedagogisk utbildning.
Arbetsuppgifterna består av:
• Forskning inom ämnesområdet (teoretisk)
• Handledning av examensarbeten och doktorander
• Undervisning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå
• Projektledning i forskningsprojekt
• Kursansvar
• Söka extern forskningsfinansiering
• Utåtriktad verksamhet, såsom interaktioner med industri, allmänhet och skolor
• Administration relaterat till arbetsuppgifterna ovan Behörighet
Behörig att anställas som biträdande universitetslektor är den som har
• avlagt doktorsexamen eller
KRAVPROFIL 1
2016-12-31 Dnr PA2016/4610
2
• uppnått motsvarande vetenskaplig kompetens.
Främst bör den komma ifråga som har avlagt doktorsexamen eller har nått motsva- rande kompetens högst sju år före ansökningstidens utgång.
Övriga krav:
• Pedagogisk förmåga
• Minst 2 års postdoktoral forskning
• Dokumenterad erfarenhet av teoretiskt arbete inom mångpartikelfysik, spe- ciellt med inriktning mot ultrasnabba processer.
• Dokumenterad god förmåga att attrahera externa medel för forskning
• Goda kunskaper i engelska i tal och skrift.
Bedömningsgrunder
De huvudsakliga bedömningsgrunderna är god förmåga att utveckla och genomföra forskning samt god pedagogisk förmåga. Förmågan att utveckla och genomföra forskning ska främst bedömas utifrån förmåga att genomföra forskning inom äm- nesområdet, förmåga till självständigt arbete, förmåga att formulera och angripa vetenskapliga problem. Specifikt avses erfarenhet med teoretiskt arbete inom mångpartikelfysik, med fokus på ultrasnabba tidsberoende processer.
Värderingen av den pedagogiska förmågan grundas på erfarenhet av undervisning på grundläggande och avancerad nivå samt handledning av examensarbetare och doktorander.
Viktiga egenskaper hos anställningens innehavare är också kreativitet, nyfikenhet, förmåga att arbeta självständigt och i grupp. Förmåga till muntlig och skriftlig kommunikation är en annan viktig aspekt.
Hänsyn kommer också tas till hur den sökande genom sin personlighet, erfarenhet och kompetens bedöms komplettera och stärka pågående forskning samt bidra till ämnets framtida utveckling vid avdelningen och institutionen.
Villkor
Anställningen är tidsbegränsad till max 4 år och avser heltid. Anställningen tidsbe- gränsas enligt lokalt kollektivavtal, ”Lokalt kollektivavtal om meriteringsanställ- ning – biträdande universitetslektor”, mellan Lunds universitet, SACO-S, OFR/S och SEKO, daterat 2013-06-26.
Instruktioner för ansökan:
Ansökan ska skrivas på engelska. Redovisa och dokumentera dina meriter enligt LTHs akademiska meritportfölj, se länk nedan, och bilägg den som tre PDF-filer (i rekryteringssystemet). Läs mer här:
http://www.lth.se/omlth/ledigatjanster/soeka-laeraranstaellning-vid-lth/
*****************************************************************
3
Befordran till universitetslektor i matematisk fysik med inrikt- ning mot ultrasnabba tidsberoende mångpartikelprocesser
Den biträdande universitetslektorn kan under anställningsperioden ansöka om att bli befordrad till en anställning tillsvidare som universitetslektor. Bedömningen görs mot kraven och bedömningsgrunderna nedan. Om dessa uppfylls och perso- nen bedöms lämplig ska befordran ske. Ansökan får bara göras en gång.Behörighetskrav och bedömningsgrunder
Vid bedömning kommer särskild vikt att fästas vid vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Följande måste beaktas för befodran till universitetslektor för denna anställning. Den sökande ska kunna uppvisa:
• Avlagd doktorsexamen eller annan motsvarande kompetens eller någon annan yrkesskicklighet av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som ska ingå i anställningen.
• Vetenskaplig skicklighet (med progression)
o God nationell och internationell nivå som forskare, där kravet på internationell meritering ska bedömas med hänsyn till ämnets karaktär och tradition.
o God förmåga att självständigt, aktivt, produktivt och nyskapande ut- veckla forskningen inom anställningens ämnesområde samt redovisa planer och visioner för framtida forskning.
• Pedagogisk skicklighet.
o God pedagogisk förmåga, vilket innebär att vara en aktiv och
engagerad lärare samt samt visa god förmåga att bedriva, utveckla och leda undervisning och annan pedagogisk verksamhet på olika nivåer och med varierande undervisningsmetoder.
o God förmåga att delta i handledning av doktorander i studier till doktorsexamen samt god förmåga att handleda examensarbetare.
• Högskolepedagogisk utbildning om minst fem veckor eller på annat sätt in- hämtat motsvarande kunskaper.
• God förmåga att aktivt utnyttja möjligheter att söka externa medel till sin forskning inom och/eller utanför Sverige
• God förmåga att bidra aktivt till gemensamma ansökningar om forskningsme- del
• Förmåga att erhålla externa anslag, sökta under anställningen som biträdande universitetslektor, vilka skulle kunna komma att användas till egen lön. Dessa externa anslag ska motsvara minst 50% av den egna lönen under tre år.
• Förmåga att samverka med industrin och övriga samhället och att informera om sin verksamhet.
• God förmåga till produktiva samarbeten med forskare vid avdelningen för ma- tematisk fysik och vid fysiska institutionen. Speciellt skall dessa samarbeten ha lett till vetenskapliga publikationer tillsammans med professorer och/eller lek- torer vid avdelningen för matematisk fysik, teknisk fakultet.
• Förmåga i övrigt att leda och utveckla verksamhet.
• Mycket goda kunskaper i engelska, i tal och skrift.
• Personlig lämplighet
Avdelning Kostnadsställe MK 1 jan-16 31-dec-16 jmf per 31 dec 2015 jmf 2015 jmf 2014 jmf 2013 jmf 2012 jmf 2011
NanoLund 107127 0 1 089 087 0
Lunds lasercentrum 107129 3 202 000 418 066 88 914 88 914 322 720 1 666 000 -451 000 1 045 000
Matematisk fysik 107130 5 039 000 -592 827 357 037 357 037 -101 337 929 000 860 000 333 000
0
Fysik gemensam 107131 6 405 000 3 872 659 520 988 520 988 1 270 359 4 582 000 3 853 000 2 563 000
Atomfysik 107132 11 979 000 -1 733 981 -2 005 643 -2 005 643 2 450 613 1 945 000 1 754 000 90 000
Fasta tillståndets fysik 107133 18 260 000 686 376 2 752 801 2 752 801 1 029 700 -962 000 6 899 000 8 574 000
0
Kärnfysik 107134 -102 000 529 855 -86 634 -86 634 -1 131 339 -2 104 000 844 000 1 216 000
Grundutbildning 107136 5 627 000 -201 219 92 434 92 434 3 425 1 373 000 1 992 000 665 000
Förbränningsfysik 107137 13 577 000 803 808 602 164 602 164 -1 431 970 1 712 000 1 053 000 218 000
Summa T-fak 63 987 000 4 871 824 2 322 061 2 322 061 2 412 171 9 141 000 16 804 000 14 704 000
Avdelning Kostnadsställe MK 1 jan-16 31-dec-16 jmf per 31 dec 2015 jmf 2015 jmf 2014 jmf 2013 jmf 2012 jmf 2011
Fysik 156130 1 001 000 -440 433 456 879 456 879 -327 975 765 000 1 076 000 1 285 000
Fysik gemensam 156131 7 177 000 181 728 911 789 911 789 1 861 637 855 000 1 735 000 -228 000
0
Partikelfysik 156134 6 898 000 313 998 3 108 521 3 108 521 -233 926 -189 000 1 566 000 1 380 000
Kärnfysik 156135 3 094 000 32 119 -779 903 -779 903 2 239 085 -27 000 640 000 306 000
Grundutbildning 156136 2 774 000 -1 976 089 -261 701 -261 701 -323 362 -1 306 000 -778 000 743 000
0
Synkrotronljusfysik 156137 11 671 000 -927 071 -2 807 573 -2 807 573 -379 887 549 000 3 985 000 3 243 000
Resurscentrum 156138 7 253 000 779 556 2 628 274 2 628 274 430 150 3 137 000 557 000 -356 000
0
Fria forskargrupper 156141 0 0 0 0 0 0 -4 000 -111 000
Biblioteket 156142 -621 000 -335 540 -473 994 -473 994 -122 577 -161 000 -22 000 379 000
Matematisk fysik 156143 3 581 000 -1 114 358 -524 326 -524 326 -1 054 627 -638 000 -924 000 980 000
Summa N-fak 42 828 000 -3 486 090 2 257 966 2 257 966 2 088 518 2 985 000 7 831 000 7 621 000
TOTALT 106 815 000 1 385 734 4 580 027 4 580 027 4 500 689 12 126 000 24 635 000 22 325 000
RESULTAT 2016
Institutionen för FysikUtredning om Lunds Universitets eventuella lokalisering av delar av sin verksamhet till Science Village Scandinavia vid Brunnshög.
Uppdrag
Undertecknad har av dekanerna vid LTH och Naturvetenskapliga fakulteten (N) vid Lunds universitet fått i uppdrag att undersöka förutsättningarna att flytta delar av fakulteternas verksamheter till Science Village Scandinavia (SVS), och baserat på dessa förutsättningar utarbeta ett förslag i konceptform för om, hur, när och i vilken
omfattning som Lunds universitet (LU) kan utnyttja de möjligheter som SVS erbjuder.
Även om tyngdpunkten i utredningen ligger på LTHs och Ns verksamheter så bör den också beröra övriga fakulteters bedömningar av intresse och behov. Utredningen ska också innehålla en bedömning av graden av förankring inom universitetet.
Genomförande
En utgångspunkt för genomförandet har varit att undersöka de faktiska
förutsättningarna för etablering av verksamhet på Brunnshög. Här har kontakter tagits med organisationer som är policyskapande, finansierande eller bidrar till strukturell planering (exempelvis LU bygg, SVS, region, kommun, forskningsfinansiärer och utbildningsdepartementet).
En annan utgångspunkt har varit att det är de långsiktiga effekterna på LUs verksamhet (forskning, undervisning och interaktion med samhälle)som står i centrum. I detta inkluderats möjligheten att anpassa och strukturera LUs verksamhet på ett sätt som står i samklang med vetenskapsutvecklingen, att utnyttja de två unika
forskningsanläggningarna MAX IV och ESS på bästa sätt, att utnyttja de möjligheter som svenska och internationella universitets intresse av etablering av verksamhet vid SVS erbjuder, och att verka och medverka till att bygga upp unik verksamhet i samverkan med andra parter (privata såväl som statliga) som är till gagn för både regionens och Sveriges utveckling.
En konsekvens av dessa utgångspunkter är att ekonomiska och organisatoriska frågor har fått stå i bakgrunden och behöver utredas i särskild ordning. Dock har jag i slutet av rapporten gjort ett grovt överslag hur det redovisade intresset för att etablera
verksamhet vid Brunnshög kan översättas i lokalbehov.
För att bedöma graden av intresse och av förankring så har intressenterna delats in i tre kategorier. Den första är personal involverade i forskning (dekaner, prefekter,
avdelningsföreståndare och forskare), den andra är personal involverad i utbildning (utbildningsansvariga och lärare), och den tredje är studenter och doktorander via studentkårerna (LUS, TLTH, och Lunds naturvetarkår). Indelningen är inte strikt då forskare och lärare ofta är oskiljbara.
Yttre förutsättningar att etablera verksamhet vid Brunnshög
I samband med byggandet av MAX4 och ESS bildades 2011 Science Village Scandinavia
AB som ägs av LU (30%), Lunds kommun (35%) och Region Skåne (35%). SVS har en
styrelse ledd av Bengt Holgersson (ordf) och med representanter från ägarna. SVS
tillgångar utgjordes ursprungligen av Brunnshögsmarken (170000 kvm), som donerats
av Lunds kommun (värde ca 7.5 MKr), ett kontantbidrag på 7.5 Mkr från regionen samt
LUs varumärke. Det har senare skett två nyemissioner; en där Lunds kommun och Region Skåne givit kontantbidrag på 8,7 Mkr vardera och LU på 7,5 Mkr samt en där Lunds kommun har bidragit med ytterligare en fastighet (5 000 kvm mark med en gård och en mölla), Region Skåne med 6 000 kvm mark och LU med ytterligare 5 Mkr.
SVS uppgift är att sälja marken med syfte att bygga upp miljöer för akademisk forskning, industriell forskning/utveckling och dessutom att verka för ett Science Center. SVSs ägare har som finansiellt mål att återfå investerade medel samt skälig ränta.
I grova drag så skall SVS-området bestå av en kommersiell del (≈150000 kvm), en akademisk del (≈50000kvm), ett Science center (≈ 10000 kvm) samt olika
serviceverksamheter (≈10000 kvm).
Tidplanen är ganska osäker och beror på en mängd faktorer som till viss del kommer att beröras nedan. I dagsläget är det närmast förestående att bebygga NÖ hörnet (bl.a.
Space-byggnaden) där detaljplan kan vara klar vid årsskiftet. Här finns dock ett potentiellt hot mot tidsplaner p.g.a. osäkerhet kring processen med
Strålsäkerhetsmyndighetens godkännande av ESS (verkar dock mer vara en fråga om godkännandeprocess än om strålsäkerhet). Detta hot gäller generellt och är inte
specifikt kopplat till denna första detaljplanen. Det finns trots detta ett stort intresse att ingå i planering och att bebygga området från olika byggbolag.
Lunds kommun har en storslagen utvecklingsplan för Brunnshögsområdet med
bostadsområden, serviceområden och rekreationsområden inplanerade. Till detta kommer satsningen på spårväg för att underlätta transporter mellan området och centrala Lund, en satsning som även kommer att underlätta transporter mellan stora delar av LUs verksamheter och Brunnshög. Lunds kommun deltar även i Region Skånes strategiska arbete med koppling till Brunnshög (se nedan).
Regionen Skånes roll är hitintills att dels ha bidragit som finansiär till MAX4 och ESS, och
dels att vara delägare till SVS. Utgångspunkten för regionens fortsatta verksamheter med anknytning till Brunnshög är Skånes FoI-råds (FIRS, i FoI-rådet ingår regionen, Lunds kommun, LU med flera) innovationsstrategi kring a) smarta hållbara städer, b) personlig hälsa och c) smarta material. Av intresse för Brunnshög är också det av Region Skåne initierade Material Buisiness Center (Regionen, Invest in Skåne, SVS, LU) vilket 2016-2019 finansieras av Strukturfonden (EU) och där man jobbar med modeller för företagsetableringar, vilket är av stort intresse för Brunnshög.
Staten är direkt eller via forskningsfinansiärer (Vetenskapsrådet, Vinnova) svensk
