Nämndens plan med budget 2015
Kultur- och turismnämnden
Antagen av kultur- och turismnämnden 2015-02-17 § 5 Kultur- och turismnämndens handling nr 3-2015
1 Inledning
Detta dokument utgör kultur- och turismnämndens plan med budget för 2015.
Planeringsprocessen inför 2015 inleddes under våren 2014. I april beslutade kommunstyrelsen om planeringsdirektiv för 2015. I planeringsdirektivet gavs nämnderna i uppdrag att lämna underlag för beredningen av kommunens övergripande plan med budget 2015-2017. I augusti fattade kultur- och turismnämnden beslut om nämndens underlag för övergripande plan med budget, innehållande en översyn av nämndens resultatmål, beskrivning av förutsättningar och verksamhetsförändringar per målområde, investeringsbehov samt behov av nya upphandlingar.
Kommunens övergripande plan med budget har därefter behandlats i kommunstyrelsen under oktober och beslutats av kommunfullmäktige den 17 november 2014. Kultur- och
turismnämndens plan med budget för 2015 tar sin utgångspunkt i den fastställda övergripande planen med budget 2015-2017.
2
2 Ansvarsområden och verksamhetsfakta
2.1 Kultur- och turismnämnden
Kultur- och turismnämnden svarar för genomförandet av de kommunala kulturmålen. Nämnden ansvarar för kommunens allmänna biblioteksverksamhet, den kommunala kulturverksamheten och för turismverksamheten. Därutöver ansvarar nämnden för den kommunala
fritidsgårdsverksamheten. Vidare ansvarar nämnden för den konstnärliga utsmyckningen av kommunens byggnader, parker och torg. Kultur- och turismnämnden ska stödja och stimulera i kommunen verksamma föreningar och organisationer med kulturellt inriktad verksamhet.
Nämnden ska vidare besluta om namnsättning på gator, torg och andra allmänna platser.
Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Arrangemangsbidra
g, beviljade
31 17 30 30
Ungdomsbidrag
”Snabba stålar”, beviljade
19 6 15 20
Antal besökare i Kulturhuset
274 521 143 730 290 000 275 000
Besök på Kulturhusets konstutställningar
25 130 21 075 30 000 25 000
Utlån av e-media 7 207 4 145 8 000 10 000
Utlån per invånare 8,18 4,03 8,2 8,2
Antal besökare på Perrongen, Lokstallet
8 202 13 712 20 000 22 000
2.1.1 Kommentar
Antalet besökare i Konsthallen för 2014 är högre än vanligt, detta beror helt på den populära utställningen "I väntan på paradiset" av det finska konstnärsparet Andy Best och Merja Puustinen. Utställningen hade över 15 000 besökare under de två månader den pågick.
Antalet besökare i kulturhuset Ängeln var högre än vanligt då förtidsröstning inför de olika valen anordnades i Hörsalen.
Antalet utlån av e-böcker ökar kraftigt hela tiden.
Under hösten 2014 har Perrongens öppettider minskats samtidigt som höstterminen är kortare än vårterminen vilket föranledde ett försiktigt prognosisterande med färre besökare på hösten än på våren. Hösten visade sig dock överträffa förväntningarna och besökssiffran slutade på 30.234 besökare.
Bidraget "Snabba stålar" minskade under första halvåret 2014 då Ung Kultur och Fritid fokuserade på projektet "Integration Katrineholm" samt konferens- och lokaluthyrning.
3
3 Vision 2025
I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling – för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda – det vi lever för och det vi lever av – mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt – rätt geografiskt och rätt för handling och förändring.
Katrineholm – Läge för liv & lust
År 2025 har Katrineholm ett gynnsamt läge:
Läget är inte bara den fysiska platsen, läget visar också positionen i förhållande till andra och i tiden. Katrineholms läge är en tillgång på flera olika sätt:
Det geografiska läget – strategiskt beläget med goda kommunikationer till flera storstadsområden, ett starkt logistiskt argument för näringsliv och nyföretagande.
Sveriges Lustgård – Vackra omgivningar ger en generell livskvalitet som förknippas med kommunen: ett kvalitativt bättre boende än i storstaden; ett liv närmare naturen; en sundare och tryggare miljö för barn att växa upp i; ett liv med en högre grad av närhet och gemenskap.
I jämförelse med andra – Katrineholm är bland de främsta, såväl när det handlar om näringslivsklimat som vid jämförelser av skola och omsorg.
Rätt tidpunkt – För många människor är det ”läge” för förändring till en annan typ av liv, ett liv av det slag som kommunen kan erbjuda. För kommunen i sin helhet; invånare, näringsliv, kultur- och föreningsliv och för kommunen som organisation är det läge för handling och förändring.
År 2025 sjuder Katrineholm av liv:
Liv skapar liv, liv är tillväxt och utveckling. Liv finns i många former:
Folkliv – Kommunen är större, fler föds och fler flyttar hit. Stolthet och gemenskap gör att livet frodas både i staden och på landsbygden.
Näringsliv – Företagandet och handeln blomstrar. Näringslivet är starkt, brett och anpassat efter rådande marknadsförutsättningar. En god arbetsmarknad ger människor möjligheter och
framtidstro.
Kulturliv – Här finns utrymme för kreativitet, kulturlivet är brokigt och skapar upplevelser och inspiration.
Föreningsliv – En mångfald av aktiva föreningar ger energi och gemenskap över gränser.
År 2025 är Katrineholm en plats präglad av lust:
Lust är ett uttryck för en vilja och handlingskraft, en inställning och ett förhållningssätt. Lust är drivkraften bakom all kreativ verksamhet. Men lust är också det lustfyllda, det vi lever för och det vi lever av:
Arbete – Ett innovativt näringsliv och en öppenhet för att tillvarata goda idéer skapar lust i arbetet och framgång för vår kommun.
Lärande – Förändring börjar med en vilja att förändras. Lusten till lärande leder till utveckling både för den enskilda människan och för samhället.
God mat – Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I
Katrineholm både produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv.
Lek, idrott och kultur – I Katrineholms kommun finns plats för lek för både stora och små. Här finns ett brett och aktivt idrottsutövande med lång och stolt tradition. Det rika kulturutbudet ger upplevelser och mening i tillvaron.
Gemenskap – Här finns en närhet mellan människor och ett tolerant och öppet förhållningssätt där jämställdhet och mångfald är en självklarhet.
4
4 Övergripande mål och resultatmål
I kommunplan 2011-2014 angavs de övergripande målen utifrån en indelning i olika
målområden. Även kommunens övergripande plan med budget 2015-2017 utgår från denna målstruktur.
• Ortsutveckling
• Kultur och fritid
• Skola
• Omsorg och trygghet
• Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet
• Ekonomi och organisation
För varje målområde redovisas förutsättningar och verksamhetsförändringar samt resultatmål.
Resultatmålen är baserade på mätbara nyckeltal som utgör mått på måluppfyllelsen för
resultatmålen. För varje resultatmål anges vilka nämnder/bolag som ansvarar för målet, målnivå samt källa, det vill säga var underlag för uppföljning av resultatmålet ska hämtas. Dessutom anges hur ofta resultatmålet ska följas upp. Ett så aktuellt utfall som möjligt redovisas också med kommentarer.
Flera resultatmål är baserade på Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), SKL:s årliga insamling av ca 40 mått som speglar kommunens kvalitet ur fem perspektiv – tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare.
I redovisningen av resultatmålen används följande förkortningar:
BIN Bildningsnämnden
BMN Bygg- och miljönämnden KS Kommunstyrelsen
KTN Kultur- och turismnämnden STN Service- och tekniknämnden SOCN Socialnämnden
VIAN Viadidaktnämnden
VON Vård- och omsorgsnämnden KFAB Katrineholms Fastighets AB KIAB Katrineholms Industrihus AB
KVAAB Katrineholm Vatten och Avfall AB VSR Västra Sörmlands Räddningstjänst
4.1 Ortsutveckling
Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder.
Övergripande mål
Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling.
4.1.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Samhällsplanering och näringslivsutveckling
Kultur- och turismnämndens ansvarsområden, kultur och turism, är nyckelområden för kommunens utveckling. Ett brett kulturutbud, med möjligheter till eget kulturskapande samt
5
attraktiva evenemang, bidrar till att invånare väljer att stanna på orten och attraherar nya invånare. Ett livskraftigt kulturliv är de bästa förutsättningarna för en livskraftig kommun.
Medvetna satsningar på kultur kan innebära en växande attraktivitet, en ny identitet samt en vinnande image. Att det kulturella perspektivet kommer in tidigt i processer och tvärsektoriellt är oftast en framgångsfaktor för kulturens bidrag av exempelvis stadskärnor.
En viktig del av nämndens arbete har handlat och handlar om att försköna Katrineholm och skapa en positiv bild av kommunen. Det sker bl a genom att arbeta med den offentliga konstnärliga utsmyckningen av kommunen. Under kommande år planeras konstnärliga gestaltningar i Glysarondellen, en skulptur om Fogelstadskvinnorna samt i samband med utvecklingen av Stortorget. För Stortorget fanns fram till 2006 särskilda medel motsvarande 760 000 reserverade för utsmyckning av torget.
Besöksnäringen
KFV Marknadsföring AB har kommunens uppdrag att verka för utveckling av destinationen Katrineholm, Sveriges Lustgård i syfte att öka kännedomen och bidra till attraktiv bild av Katrineholm. I uppdraget ingår att locka fler besökare till kommunen. vilket ska genom förädling av produkten Katrineholm.
Besöksnäringen är en av de snabbast växande näringsgrenarna och omsätter idag 264 miljarder kronor med ett nationellt mål att 2020 uppnå 500 miljarder. För Katrineholms del omsatte besöksnäringen 2013 439 538 tkr, en ökning från föregående år med hela 196 126 tkr sedan 2012, vilket beror på att dagbesöken till Sportcentrum numera är inräknade. Andelen årssysselsatta i branschen upp går till 356 och de direkta skatteintäkterna till kommunen är beräknade till 15 985 tkr
Som en del i den nationella strategin att utveckla antalet exportmogna destinationer deltar Sörmland som ett av flera pilotområden. KFV marknadsföring och flera lokala besöksföretag deltar i detta arbete som för Sörmlands del valt att fokusera på slott och herrgårdar.
En utmaning de kommande åren vad gäller utvecklingen av besöksnäringen i kommunen är att arbeta mer långsiktigt och strategiskt i samverkan med KFV Marknadsföring och
besöksnäringen och med den nya strategin för turismen/besöksnäringen som utgångspunkt..
Andra utvecklingsområden är att i samverkan med besöksnäringen i kommunen men även i angränsande kommuner och regioner förädla upplevelsen av Katrineholm.
KFV Marknadsföring har sedan maj 2014 nya lokaler i stationshuset. I det förnyade uppdraget med kommunen ingår att bedriva service i form av biljettförsäljning till Katrineholmare och besökare. Uppdraget innebär även att KFV Marknadsföring blivit en s k blågul turistbyrå och därmed ökade krav på verksamheten.
Miljömål
Under nästkommande år kommer kultur- och turismnämnden att fortsätta arbetet med att följa det miljöstrategiska rådets övergripande lokala miljömål med fyra fokusområden klimat, vatten, god bebyggd miljö samt biologisk mångfald. Arbetet kommer att inrikta sig mot de
fokusområden som direkt berör kultur- och turismnämnden.
6
4.1.2 Resultatmål
Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar Omsättningen
inom
besöksnäringen ska öka
KTN Målnivå: Till 2020 ska omsättningen öka till 500 mnkr.
Källa: TEM (turismekonomis k mätning).
Sysselsättningen inom
besöksnäringen ska öka
KTN Målnivå: Till 2020 ska antal årssysselsatta öka till 400.
Källa: TEM (turismekonomis k mätning).
Årlig 356st Rapport för 2014 levereras våren 2015.
2013 var omsättningen 440 mkr och sysselsättningen 356 st.
2012 var omsättningen 244 mkr och sysselsättningen 198 st.
Antalet beräknade dagbesök har ökat drastiskt vilket beror på att dagbesöken till Sportcentrum numera är inräknade. Andelen sysselsatta uppgår till 356 st och de direkta skatteintäkterna till kommunen är beräknade till 15 985 tkr.
En hög andel miljöbilar i kommunkoncern en
Samliga nämnder Målnivå: 65%
Källa: Andelen miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncern en. KKiK
Årlig
Produktionsmål:
Omsättningen inom besöksnäringen ska under en treårs period öka.
Ökade kontaktytor med medborgarna
4.2 Kultur och fritid
Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar.
Övergripande mål
Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet.
7
4.2.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar
Kultur- och turismnämndens ansvarsområden, kultur och turism, är nyckelområden för kommunens utveckling. Demografiska förändringar påverkar kultur- och turismnämndens verksamhet på flera olika sätt; bibliotekets verksamhet, mediainköp, lokaler, föreningsbidrag samt ungdomsverksamheten. Ett brett kulturutbud, med möjligheter till eget kulturskapande samt attraktiva evenemang, bidrar till att invånare väljer att stanna på orten och attraherar nya invånare. Ett livskraftigt kulturliv är de bästa förutsättningarna för en livskraftig kommun.
Ung kultur och fritid
I Kommunplan 2015-2018 prioriteras kultur för barn och ungdomar. Under den tid då barn växer upp har samhället störst möjlighet att stimulera och utveckla ett livslångt kulturintresse.
Alla barn och ungdomar ska ha likvärdiga möjligheter att få tillgång till kultur och att utveckla sina olika personliga förutsättningar. Satsningar på kultur på ungdomars egna villkor är av stor vikt för att ta tillvara ungdomars engagemang och deras möjlighet till inflytande. I kultur- och turismnämndens (KTN) och bildningsnämndens (BIN) gemensamma kulturplan för barn och unga sammanfattas det i en vision att:
* Alla barn och unga i Katrineholms kommun har goda möjligheter till eget kulturskapande.
* Alla barn och unga i Katrineholms kommun har god tillgång till kulturupplevelser.
Alla barn och unga i Katrineholms kommun har inflytande över sitt eget kulturliv och har goda möjligheter att utforma och mötas i egna aktiviteter.
Fr o m hösten 2012 är lokstallet med Perrongen i drift, vilket innebär både stora möjligheter och krav på förvaltningens verksamhet. Perrongen vänder sig till ungdomar i åldern 13-25 år och är ett ungkulturhus med stora möjligheter till inflytande och delaktighet för ungdomar. Ett
främjande arbetssätt och ekonomiska resurser via Snabba Stålar ger ungdomar möjlighet att genomföra egna idéer och arrangemang. Kommunens Kulturplan för barn och unga, med ledorden AV, MED, FÖR, präglar verksamheten där ungdomar både kan skapa själva, delta i organiserad verksamhet ( t ex workshops) eller uppleva andras arrangemang.
Tvärsektoriella samarbeten med andra förvaltningar har upparbetats och fortsätter att utvecklas framåt. Synergieffekter i form av uthyrning till såväl kommunal verksamhet som det privata näringslivet har oväntat uppstått men säkerställer att huset används även när verksamheten inte är öppen.
Verksamheten har idag många besökare och grundbemanningen har under 2014 gått från två personal per kväll till fyra för att möta upp mot ungdomarnas önskemål och därmed vårt uppdrag. För liten personalstyrka kan inte heller garantera en känsla av trygghet i lokalerna varken för besökare eller för kollegor. Då personalförändringen måste ske inom ram (trots att barn och unga är en prioriterad målgrupp) innebär det förändringar i öppethållande. Tjänsterna på Ung kultur och fritid har inte utökats trots flytten till Perrongen och utvecklingen av
verksamheten. Detta innebär att under de senaste åren har bemanningsbehovet täckts upp av arbetsmarknadsåtgärder så som Arbetslinjen och Särskilt anställningsstöd. Detta är dock ingen hållbar lösning och genererar i längden inte kvalitativ verksamhet. Under första halvåret 2015 försvinner dessutom två personal som arbetat via arbetsmarknadsåtgärder vilket innebär att vi måste se över öppethållandet och förmodligen hålla stängt ytterligare en dag i veckan.
Under 2014 färdigställdes Skateparken och det har blivit en attraktiv mötesplats där uppemot 200 barn och ungdomar vistas varje dag. Detta innebär givetvis merarbete för personalen samt ställer krav på aktiviteter och arrangemang i samverkan med andra aktörer. Det finns också anledning att fokusera på jämställdhetsaktiviteter. De barn och ungdomar som vistas i parken
8
önskar givetvis att Perrongen skulle vara öppet fler dagar i veckan då de använder den service som finns i huset i form av café, toaletter osv. Med befintlig budget är det dock inte möjligt.
Bibliotek
Enligt bibliotekslagen ska bibliotek verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteket ska också främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.
I enlighet med detta har Katrineholms kommuns biblioteksplan formulerat att bibliotekets viktigaste funktion är att bidra inom områden som kunskap och lärande, demokrati, mänskliga möten och livskvalitet. För att kunna göra detta på bästa möjliga sätt fokuserar biblioteket på tillgänglighet, marknadsföring, samverkan, barn och unga samt vuxnas lärande. Bibliotekets utmaning är att på bästa möjliga sätt balansera goda fysiska förutsättningar, tekniska möjligheter och ett gott bemötande som främjar mellanmänskliga relationer för att uppfylla de högt ställda förväntningar som medborgarna har på verksamheten.
E-böcker/mediabudget
Utlån av elektroniska böcker ökar i en snabb takt. För att kunna möta de ökade kostnader som e- boksutlåningen innebär behöver mediabudgeten ökas eller en viss omfördelning göras.
Prognosen för antalet nedladdningar 2015 är 10 000, och i enlighet med den nya bibliotekslagen 2013:801 ska Katrineholms bibliotek bejaka den utvecklingen.
Med en oförändrad mediabudget blir konsekvensen färre antal inköpta fysiska titlar/media per år. Om kostnaden för e-böckerna bara läggs till som en ytterligare utgift, men inte hämtas in någon annanstans så riskerar verksamheten att omedvetet gynna redan resursstarka målgrupper som är de som hörs mest och ställer mest krav. Om verksamheten däremot aktivt och medvetet styr resurserna till de prioriterade och mer resurssvaga målgrupperna så kommer konsekvensen att bli en minskad attraktivitet hos Kulturhuset Ängeln och Katrineholms bibliotek.
Attraktiviteten består i och för sig, förutom ett brett och varierat utbud, även av lokaler/miljöer samt personalens kompetens och bemötande, men ett långsamt minskande av antalet nyförvärv kan inte till fullo vägas upp av förbättringar på dessa andra områden. Boksamlingen i all ära, men det är antalet nyförvärv och tidskriftprenumerationer som går att koppla till höga besöks- och utlåningssiffror.
Någon slags begränsning på antalet nedladdningar av e-böcker kommer också att behöva införas, och ambitionen är att denna begränsning ska läggas på individnivå snarare än kollektiv nivå och/eller per boktitel. En tänkbar förebild är Östgötabiblioteken som har ett poängsystem som ger låntagare möjlighet att låna e-böcker i en viss mängd per månad baserat på vad lånet kostar biblioteket.
Libris
Katrineholms bibliotek är från 1 januari 2015 ett officiellt Librisbibliotek. Detta är inget som låntagarna märker något av, men det kräver en ökad arbetsinsats från medarbetarnas sida. För att klara detta utan ytterligare personalresurser kommer vissa omprioriteringar att göras, men ambitionen är att låntagare och besökare inte ska drabbas av detta.
Riksdagen gav 2011 Kungliga biblioteket ett utökat uppdrag, som innefattar ett samverkans- och utvecklingsansvar för det allmänna biblioteksväsendet. Inom ramen för det uppdraget ligger att utveckla Libris till en nationell katalog som innefattar även folkbibliotekens bestånd. Istället för att, som folkbiblioteken är idag, vara hänvisade till en enda privat aktör för att få tillgång till katalogposter i sitt biblioteksdatasystem, så blir katalogposten en så kallad ”creative common”
för alla bibliotek att ta del av. Denna utveckling ska ses som ett steg i att demokratisera
biblioteksverksamheten ytterligare och kommer dessutom att på sikt minska kostnaderna något.
9
I gengäld blir arbetsinsatsen från folkbibliotekens sida något större.
”Öppnare” bibliotek
Med en teknisk lösning som brukar kallas ”mer-öppet” bibliotek kan Katrineholms
huvudbibliotek i Kulturhuset Ängeln låta besökarna få mycket större utrymme att avgöra till vad, och framförallt när, de vill använda biblioteket. Alla som skrivit på en speciell
överenskommelse kommer att kunna besöka biblioteket även på tider då ingen personal finns på plats. Studenter, småbarnsföräldrar, föreningar och säkert många andra skulle kunna komma in både innan och efter ordinarie öppettid. Under 2015 ska möjligheterna för att inför "Öppnare"
bibliotek på Kulturhuset Ängeln att utredas.
I Katrineholms biblioteksplan är ett av de mest angelägna begreppen tillgänglighet. Det står att:
Katrineholms bibliotek ska vara tillgängligt i ordets allra vidaste bemärkelse, vilket innefattar ändamålsenliga lokaler, anpassat utbud till både innehåll och form, digital åtkomst och generösa öppettider för besökare med skiftande önskemål och behov.
Allmänkultur
Samverkan föreningar
Kultur- och turismnämndens föreningsbidrag ska stödja det lokala kultur- och föreningslivet för att skapa förutsättningar till att kommunen har en bred och varierande kulturverksamhet. Särskilt stöd ges till föreningar med utåtriktad verksamhet samt till föreningar som arbetar
genusmedvetet och för barn och unga. Under 2015 kommer förvaltningen genomföra särskilda aktiviteter för att stödja föreningarna i genusmedvetet verksamhet.
Kultur- och turismnämnden har en bra samverkan med förningar och stödjer årligen föreningslivet med motsvarande 2 662 000 kronor fördelade på Särskilt kulturstöd, Projektbidrag, Arrangemangsgaranti, Hyresbidrag, Snabba stålar samt Grundbidrag.
Kulturföreningarna och kulturaktörerna i kommunen driver ett mycket aktivt kulturliv som kompletterar kommunens egen kulturverksamhet och under de senaste åren har aktörerna och arrangemangen blivit fler och detta stärker kommunens kulturliv och attraktion. De flesta av nämndens bidrag stödjer den utåtriktade kulturverksamheten.
Offentlig konst
Katrineholms kommun och kultur- och turismnämnden gjort ett aktivt val att gestalta det
offentliga rummet med konst genom investeringsmedel på 400 000 kronor om året. Detta för att göra staden mer attraktiv för så väl Katrineholmare som hitresande besökare och nyinflyttade har Katrineholms kommun och konstverken som placeras ut i den offentliga miljön ger också platsen en unik karaktär som stärker kommunens identitet och skapar en personlig närhet till betraktaren.
Konsten som står i den offentliga miljön får ofta genom åren ett naturligt eller icke naturligt slitage och det är viktigt att hålla konsten i bra kondition för att den ska behålla sitt
kvalitetsvärde för betraktaren. Förutom ett årligt underhåll runt den offentliga konsten så finns ett behov att göra en större åtgärd per år för att bibehålla det kvalitativa värdet.
Under 2016 bör Monika Goras Kreaturstorg gjutas om samt markarbeten runt dessa.
Under 2017 bör Niklas Mularis Blåklocka rostskydds behandlas och lackas om.
Under 2018 bör Åke Lagerborgs Genombrytning att rustas upp och eventuellt flyttas (står utanför simhallen).
Under 2015 kommer två offentliga gestaltningsuppdrag att pågå som planeras klarar till 2016.
Dels är det den konstnärliga gestaltningen vid Glysarondellen där tre konstnärer är inbjudna till
10
en skisstävling utifrån temat Katrineholms historia och där det av juryn vinnande förslaget kommer att gestalta platsen runt rondellen. Invigning beräknas till våren 2016. Det andra konstverket är en gestaltning utifrån att Fogelstadsgruppens verksamhet bedrevs i kommunen.
Tre konstnärer är inbjudna till en skisstävling och verket kommer att placeras i centrala Katrineholm och invigs sommaren 2016 . Båda dessa offentliga konstverk var från början planerade att invigas 2015 men konstverket vid Glysarondellen blev försenad på grund av att förutsättningarna förändrades gällande placeringen. Gestaltningen för Fogelstadsgruppens gestaltning försenades på grund av att det offentliga konstverket On your Way/På väg priorieterades i planeringen för 2015.
Samverkan i länet
Samkultur Sörmland, med politiker från Landstinget och länets samtliga kommuner, uppgift är att främja samverkan mellan landstinget och länets kommuner gällande den regionala
kulturplanen. För det syftet har en gemensam vision/målbild tagits fram: ”Kultur skapas i möten. I Sörmland finns kulturen där människorna finns, är en naturlig del av vardagen och speglar samhällets mångfald.” Beredningsgrupp för Samkultur är länets kulturchefer. Till sig har Samkultur knutit olika referensgrupper, inom olika konstarter, med representanter från civilsamhälle, kulturskapare, kommun och region.
Den regionala Kulturplanen 2015 – 2017 är en beskrivning av det önskade läget för perioden.
Planen kompletteras årligen med en handlingsplan som för varje kulturform beskriver mer noggrant vilka aktiviteter som den regionala kulturverksamheten ska arbeta med under det kommande året.
För kommunernas del innebär modellen större delaktighet och påverkansmöjlighet i framtagandet av såväl Kulturplan som handlingsplaner vilket främjar samverkan mellan kommunerna och landstinget.
4.2.2 Resultatmål
Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar Invånarna ska
vara nöjda med den verksamhet som erbjuds inom
kulturområdet
KTN Målnivå 90%
Källa:
Kulturundersökni ng
Vartannat år (udda år)
95% Källa: SCB enkät där 95% av de tillfrågade ger höga betyg eller mellanbetyg för verksamheten.
Barn och ungdomar ska vara nöjda med den verksamhet som erbjuds inom
kulturområdet
KTN
Målnivå: 90%
Källa: Enkät
Årlig 97% Utfallet avser åldersgruppen 18 -
24 år i SCBs
medborgarundersökning om Perrongens verksamhet. Går ej att få könsuppdelad.
Djulöområdets attraktivitet ska öka
KTN, STN Målnivå: 70 % ska vara nöjda med det utbud som erbjuds.
Källa:
Kulturundersökni ng
Lång sikt 92% Källa: SCB enkät där 92% av de tillfrågade ger höga betyg eller mellanbetyg för verksamheten
11
Produktionsmål
Attraktiva miljöer, ett kvalitativt varierat utbud samt ett gott bemötande på Kulturhuset Biblioteket ska erbjuda god service samt ett varierat mediautbud
Förvaltningen ska öka läslusten genom läsfrämjande arbete där pojkar och män är prioriterade.
Främja och utveckla kulturverksamheten vid filialbiblioteken.
Ett kulturliv som främjar integration och mångfald Främja och utveckla verksamheten för ungdomar Utveckla Lokstallet som kulturell mötesplats Utveckla samverkan med föreningslivet Kulturplanerna ska utvärderas och revideras
Utveckla verksamheter som förläggs vid Stora Djulö
4.3 Skola
Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga.
Övergripande mål
Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska förskolan och skolan lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen.
4.3.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Skolbibliotek
Antalet elever i Katrineholms kommunala grundskolor har ökat, vilket innebär att en tjänst på 50% skolbibliotekarie kommer att tillsättas inför höstterminen 2015. Enligt
bildningsförvaltningen bedömning kommer antalet elever att fortsätta öka, vilket leder till att biblioteket ska leverera ännu fler skolbibliotekstimmar på lång sikt.
En gemensam handlingsplan för alla skolbibliotek, som arbetats fram under 2014, kommer under 2015 först att förankras hos rektorer och lärare
Läslyftet
Det gemensamma arbete, som gjorts av Katrineholms bibliotek och alla förskolor i kommunen i syfte att ge alla förskolebarn goda förutsättningar att vara en del av målet 100 % läskunnighet i åk1, har hittills resulterat i två lyckade projekt (KONSTiga djur och Gummi-Lisa). Under 2015 kommer ett ytterligare projekt att planeras och genomföras. De goda erfarenheter och väl fungerande relationer som arbetet nu kan baseras på kommer, tillsammans med bibliotekets kompetenshöjning inom IT för barn och unga att bidra till ytterligare inkludering av användbara verktyg och metoder.
12
4.3.2 Resultatmål
Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar Alla barn som
går ut åk 1 ska kunna läsa
BIN, KTN Målnivå: 100%
Källa: Egen mätning
Årlig 84 %
Produktionsmål
Kontinuerlig utvärdering och utveckling av skolbiblioteket i samverkan mellan Kultur- och turismförvaltningen (KTN) och Bildningsförvaltningen (BIN).
4.4 Omsorg och trygghet
Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap.
Övergripande mål
De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet.
4.4.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar
Kultur- och turismnämnden beviljades stöd från Boverket för att genomföra det offentliga konstprojektet, Ljusare konst – tryggare stad. Projektet tar ett nytt grepp om frågan om jämställdhet och trygghet i det offentliga rummet genom att arbeta med offentlig ljuskonst istället för att enbart genomföra belysningsåtgärder. Syftet med projektet är att öka tryggheten och jämställdheten i kommunen för i första hand ungdomar mellan 13-25 år i Katrineholms kommun, huvudsakligen unga kvinnor och då med särskilt fokus på unga kvinnor med utländsk bakgrund. Ungdomarna kommer i samråd och i workshopsprocesser med konstnärerna ta fram platser de känner sig otrygga och där sedan konstnärerna via ljuskonstverk ger platsen en unik karaktär och stärker platsens identitet som ska skapa trygghet. Fyra konstnärer är inbjudna och två nya offentliga konstverk ska stå klara till försommaren 2016.
4.5 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet
Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet Övergripande mål
Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa
4.5.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Folkhälsa
Under den tid då barn växer upp har samhället störst möjlighet att stimulera och utveckla ett livslångt kulturintresse. Alla barn och ungdomar ska ha likvärdiga möjligheter att få tillgång till
13
kultur och att utveckla sina olika personliga förutsättningar. Satsningar på kultur på ungdomars egna villkor är av stor vikt för att ta tillvara ungdomars engagemang och deras möjlighet till inflytande.
Perrongen vänder sig till ungdomar i åldern 13-25 år och är ett ungkulturhus med stora möjligheter till inflytande och delaktighet för ungdomar. Ett främjande arbetssätt och
ekonomiska resurser via Snabba Stålar ger ungdomar möjlighet att genomföra egna idéer och arrangemang. Kommunens Kulturplan för barn och unga, med ledorden AV, MED, FÖR, präglar verksamheten där ungdomar både kan skapa själva, delta i organiserad verksamhet ( t ex workshops) eller uppleva andras arrangemang.
Jämlikhet och integration
Kultur- och turismnämnden har i samverkan med Viadidakt drivit EU projektet "Integration Katrineholm". Erfarenheterna från projektet finns samlat i skriften "Dialog genom aktivitet".
Implementering av fungerande arbetssätt från "Integration Katrineholm" innebär att
Ungkulturhuset Perrongen bl a kommer att arbeta med gruppverksamhet fr o m hösten då det visat sig vara en framgångsfaktor.
Vuxnas lärande
Personer med andra språk än svenska är glädjande nog många i Katrineholm. Vissa språkgrupper är ganska stora, som t.ex. arabiska och somaliska, andra mindre som t.ex.
amhariska och tigrinja. För att tillgodose dessa personers behov behöver Katrineholms bibliotek erbjuda dels god tillgång på lättläst och användbar svensk litteratur och dels god tillgång på både kvalitativ litteratur och brukslitteratur på respektive språk. Språkkurser, information (både i fysisk form samt på webplatsen) på olika språk, biblioteksvisningar och läsfrämjande verksamhet behövs också. För att möta dessa behov på ett lyhört och effektivt sätt har Katrineholms bibliotek startat ett projekt som ska löpa under 2015 (Många språk - Utan gränser). Målgruppen unga vuxna med annat modersmål än svenska är i fokus under projektet.
Jämställdhet
Kultur- och turismnämndens mål är att genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet ska kultur- och turismnämnden verka för allas lika möjlighet.
I kultur- och turismnämndens handlingsplan för hållbar jämställdhetsintegrering 2014 - 2015 beslutades att avdelningen Allmänkultur under 2015 ska fokusera på föreningsbidragen.
Bibliotekets läsfrämjande arbete med fokus på pojkar fortsätter. Målet med
jämställdhetsintegrering är jämställda verksamheter; att verksamheten bedrivs så att de tjänster och den service som erbjuds medborgarna är lika tillgänglig, av lika hög kvalitet och lika väl anpassad för alla oavsett kön.
Tillgänglighet
Den digitala delaktigheten ska enligt kommunplanen öka i alla åldrar. Förvaltningarna har under 2014 skapat dels en gemensam arbetsgrupp och dels en gemensam styrgrupp som under 2014 arbetat fram en kommunövergripande strategi, har i och med det goda möjligheter att nå olika målgrupper i alla åldrar.
För kultur- och turismförvaltningen innebär nyordningen att alla förvaltningar bidrar med att, dels ta en ledande roll i arbetsgrupp och styrgrupp men också att fortsätta att utveckla och driva det väl fungerande arbetet med öppna datorhandledningar.
14
4.5.2 Resultatmål
Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar Den digitala
delaktigheten bland
kommuninvånar na ska öka
KTN, VIAN Målnivå: 500 personer per år Källa: Egen statistik
Delår 1 036 st • Statistik från Kultur- och turismnämnden och Viadidakt.
• 55% kvinnor deltog och 45 % män
Kulturverksamhe
ten ska vara jämställd, en jämn
könsfördelning eftersträvas bland deltagarna i alla aktiviteter
KTN
Målnivå: 50%
Källa: Egen statistik.
Månadsvis mäts könsfördelning på Perrongen, Lokstallet.
Årligen mäts könsfördelning bland deltagare i det kulturella föreningslivet.
Månad 37% Arbetet med en jämställd
verksamhet pågår hela tiden med inriktning att utveckla nya koncept för att attrahera kvinnliga
besökare.
Produktionsmål
Föreningsbidragen ska utvecklas så att föreningar med barn- och ungdomsverksamhet prioriteras.
Föreningsbidragen ska så långt som möjligt fördelas lika mellan kvinnor, män, flickor och pojkar.
4.6 Ekonomi och organisation
Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls.
Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att ”leva” visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas.
Övergripande mål
Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning.
4.6.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Effektiv organisation
Under 2015 kommer kultur- och turismförvaltningen att arbeta vidare med de förslag som framkom vid kultur- och turismnämndens genomlysning av verksamhet och ekonomi.
Förslagen rör de flesta delarna av verksamheten och syftar till ett mer effektivt utnyttjande av kultur- och turismnämndens resurser. Den övergripande organisationen förändras inte men utvecklas så tillvida att ett antal olika arbetsgrupper införs. Syftet med arbetsgrupperna är att bredda engagemanget bland samtliga medarbetare, skapa delaktighet i olika processer samt främja helhetsperspektivet. Kultur och turismförvaltningen tror att ett sådant arbetssätt ger synergier i olika omfattning som leder till effektiviseringar och en totalt sett bättre använd ekonomi.
15
4.6.2 Resultatmål
Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Kommentar Andelen
medborgare som får svar på en enkel e- postfråga inom två arbetsdagar ska öka
Samtliga nämnder Målnivå: Öka Källa: KKIK
Årlig 74%
Andelen
medborgare som får ett direkt svar på en enkel fråga när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon ska öka
Samtliga nämnder Målnivå: Minst 60%
Källa: KKIK
Årlig 45%
Andelen
medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka
Samtliga nämnder Målnivå: Öka Källa: KKIK
Årlig 94%
Kommunen har god information på
Katrineholm.se
Samtliga nämnder Målnivå:
Förbättra föregående mätnings resultat Källa: SKL:s webbinformation sundersökning, informationsinde x. KKiK.
Årlig 87%
Katrineholms kommun har engagerade medarbetare
Samtliga nämnder Målnivå:
Förbättra föregående mätnings resultat Källa: SKL:s HME-index (hållbart medarbetarenga gemang)
Udda år
Produktionsmål
Förvaltningen ska ha rutiner för att uppdatera sina webb sidor.
Vid varje rekrytering ska platsannonserna utformas på ett sådant sätt att alla inkluderas.
16
5 Driftsbudget
Förvaltning Budget Budget
Kultur- och turism 2014 2015 Intäkter Kostnader
Total budget 36 865 37 196 5 586 42 782
Gem. kostnader 7 119 7 222 288 7 510
Allmän kultur 8 849 9 424 801 10 225
Bibliotek 15 986 15 787 3 502 19 289
Ung kultur o fritid 4 911 4 763 995 5 758
17
6 Investeringsbudget
Kategori Projekt Benämning Budget Driftkostnad
1-7 Investeringsram 2015 2016 2017 2015 2016 2017
Total budget 1 225 2 325 1 835 50 50 50
4 65007 Konstnärlig
utsmyckning
400 600 760
4 65001 Konstinköp 250 300 300
4 65002 Reinvest Ängeln 200 200
4 65003 Reinvest
Konsthallen
100 100
4 65004 Reinvest
Perrongen
100 100
4 Hörsal/entré 200 0 0
4 65008 RFID skolbibl 375 375 375 50 50 50
4 Koha (bibl.systm) 650
18
7 Särskilda uppdrag
Förstudie "Black Box"
Utreda möjligheterna att erbjuda plats till förföljda konstnärer och författare genom det s k
"Fristadssystemet".
19
