Detaljplan för Domherren 23 m.fl.
Öster, Jönköpings kommun
Antagandehandling 2017-12-20 Dnr: 2015:308
Planbeskrivning
PPP PP
P
P
P
PP PP
P
P
P PPPPPPPPPPPPPPPPPPPPP PPPPPPPP PPPPP
P
P
P
PPPPPPP
P
P
P
P
P
P
P
P
P
P
P
P
P
P
P
P
P
P PP
PPPPP
PP PP
P
P
P
PP
PP
P
P
P
P
PP
P PP
PPP
P PP
P
P
P PP
PPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPP
Bangå Bangårdsgatan
Gnejsvägen Bangå
rdsgatan
Granitvägen Gnejsvägen
anitvägen Glimmervägen
Bangårdsrondellen
Fortunagatan
Försörjningsvägen
E4
E4 E4
E4
E4 Braheparken
Brunnsgatan Barnarpsgatan
Barnarpsgatan Barnarpsgatan
Gjuterigatan Brunnsgatan
Bauers brygga
Bastionsparken
BjörngrändBjörngränd
Apotekargränd
Dag Hammarskjölds plats
Fortunagatan
Gelbgjutargatan
Boktryckarg
atan Fortunagatan
Aspholmsgatan Fiskargränd
Barnarpsgatan
Bredgränd
Borgmästargränd Ankargatan
Banvaktsgatan Föreningsgatan
Godhemsgatan
Bolagsgränd Båtmansbacken
Artillerig atan
Bomgatan
Kiselvägen
Herkulesvägen
Herkulesvägen
Kalkstensgatan Herkulesvägen
Kiselvägen
Herkulesvägen
Klubbhusgatan
Klubbhusgatan
Herkulesvägen Kålgårdsrondellen
Kålgårdsparken
John Bauers Park Hoppets Gränd
Hoppets Torg
Kyrkogatan Kyrkogatan
Högskolerondellen Hamnplan
Hamngatan
Hamngatan
Hamnplansgatan Kanalplan Hovrättsgränd Kanalgatan
Kålgårdsgatan Kanalgatan Hovrättstorget
Lantmätargränd
Kålgårdsgatan Lennart Enanders plats Lillsjöplan
Kulturgatan Lantmätargränd Järnvägsgatan
Hamnparken Hotellplan
Lantmätargränd Lejongatan
Liljeholmsgatan
Kanalgatan
John Bauersgatan
Knektaparken Kålgårdsgatan
Munksjöpromenaden
Munksjöpromenaden
Norsuddsgatan
Munksjöpromenaden
Munksjöpromenaden
Norsuddsgatan
ervägen Roddarrondellen Munksjöpromenaden
Roddarg atan
Munksjöpromenaden R
oddarg atan
Munksjöpromenaden
Rocksjöpromenaden
Sjukhusgatan
Psykiatrivägen
Psykiatrivägen Sjukhusgatan
Rocksjöpromenaden Rocks
jöprom enaden
Rocksjöpromenaden
Rekrytvägen
Sjukhusgatan Skolgatan
Residensgatan Nygatan
Oxtorgsgatan
Munksjöbron
Munksjögatan
Magnus Ladulås plats Rådhusparken
Museigatan
Odengatan Målargatan
Skillnadsgränd Rosengränd
Norra Strandgatan
Slottsgatan
Odengatan Poppelgränd
RänterigrändRänterigränd
Skolgränd Smedjegatan
Museiparken
RökerigrändPrästgränd
Nydalsgatan Munksjögatan
Pelargatan Pylongatan
Pollaregatan
Pollaregatan
Pollaregatan Norra Strandgatan
Skolgatan Lundströms plats
Parkgatan
Norra Strandgatan
Rose nbergsg
atan Lönnholmsgatan
Mellangatan
Plantagegränd Lönnholmsgatan
Slottsgatan
Odengatan Odengatan
Odengatan Norra Strandgatan
Rocksjöpromenaden
Rocks jöpromenaden Rocksjöpromenaden
Odengatan Rocksjörondellen
Stånggatan Vagngatan
Västra Holm gatan Stenhuggargatan
Vinterviks gatan
Sotargatan Verkstadsgatan
Smålandsgatan Trädgårdsgatan
Smålandsgatan
Vallgatan Västgötagatan
Vallgatan Vallgatan
Södra Strandgatan
Stenhuggargatan
Stjärngränd Änkhusgatan Ulfsparregatan
Vattengränd
Västra H olmgatan
Västra Holm
gatan
Stenhuggargatan
Smidesgränd Södra Strandgatan Västra Storgatan
Västra Storgatan
Västra Strandpromenaden
Strandpromenaden
Strandpromenaden
Torggränd VedtorgetTullportsgatan Vintergatan
Undergången
Strandgränd
Tullportsrondellen
Starrgatan Strandpromenaden Strandpromenaden
Östra Strandgatan
Östr a Holm
gatan Östra Storgatan
Östra Holmgatan
Östra Storgatan
Östra S trandgatan Östra Strandgatan
Östra Torget Östra Storgatan
Östra Storgatan Östra Storgatan Östra Storgatan
Slottskajen
Smedjegatan
Slottsgatan
Teaterrondellen Museirondellen
Planområde
Så här görs en detaljplan med utökat planförfarande
Planbesked
Ärendet påbörjas när en byggherre ansöker om planbesked. I planbeskedet uppges föreslagen markanvändning samt bebyggelsens placering och om- fattning. Planavdelningen sammanställer ansökan med kompletterande underlag, varpå Stadsbyggnadsnämnden beslutar om ifall processen ska påbörjas eller inte.
Samråd
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en handling inför samrådet. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget genom att samla in kunskap och synpunkter, och att ge berörda insyn och möjlighet att påverka. De som har rätt att medverka vid samrådet är samrådskretsen, bestående av sakägare, Länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Tiden för samrådet annonseras i tidningen.
Synpunkter ska lämnas in skriftligen under samrådstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Efter samrådet sammanställs och kommenteras synpunkterna i en samråds- redogörelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Granskning
Efter samrådet, och innan planen kan antas, ska planen vara tillgänglig för granskning under minst tre veckor. Granskningen innebär att myndigheter och sakägare och andra som berörs av planen ges möjlighet att lämna synpunkter.
Tiden för granskning annonseras i den lokala tidningen.
Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Kommunen sammanställer sedan synpunkterna i ett granskningsutlåtande. Utlåtandet skickas till de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.
Antagande
När granskningsutlåtandet har skickats ut antas planförslaget av kommun- fullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden. Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda kan överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter att antagandebeslutet har tillkännagetts.
Laga kraft
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut, om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av Mark- och miljödomstolen och därefter kan prövningsrätt till mark- och miljööverdomstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när ärendet slutligen har avgjorts.
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Inledning
En detaljplan är en juridiskt bindande handling som bestämmer vilken användning av mark och vatten som är tillåten. Syftet med detaljplaneprocessen är att pröva om ett område kan anses lämpligt för en viss typ av användning och utformning. Detaljplanen är bindande vid prövning av bygglov.
En detaljplan innefattar en plankarta, en planbeskrivning och bilagor. Varje enskild kommun ansvarar för hur planbeskrivningen ser ut. I Jönköpings kommun används följande upplägg:
Bakgrund, syfte och huvuddrag – En sammanfattande beskrivning av detaljplanen.
Planförslag – En beskrivning av den markanvändning som föreslås i detalj- planen.
Plankarta och bestämmelser - En förklaring av plankartan och dess bestämmelser.
Planens konsekvenser – Här beskrivs eventuella följder av detaljplanen.
Förutsättningar – Nulägesbeskrivning samt planförslagets relation till övriga styrdokument.
Genomförande av detaljplanen – Beskrivning av ekonomiska frågor, fastighetsrättsliga frågor samt tidplan.
Innehåll
Bakgrund, syfte och huvuddrag . . . 4
Revideringar efter samråd . . . 5
Planförslag . . . 7
Plankarta och bestämmelser . . . 16
Planens konsekvenser . . . . 22
Förutsättningar . . . . 33
Genomförande av detaljplanen . . . . . 43
Handlingar
Planbeskrivning Plankarta
Behovsbedömning
Bilagor
Grundkarta 1:1000 2016-04-25 Trafikbullerutredning 2016-11-16 Trafikbullerutredning 2016-04-08 Antikvarisk utredning 2015:2
Arkeologisk förundersökning 2015:45
Statusutredning av fastigheten Domherren 23, 2014-01-15 Översiktlig miljöteknisk undersökning, 2014-05-16 Miljöteknisk undersökning, 2017-05-18
PM Kostnadsuppskattning sanering, 2017-06-15 PM Kompletterande provtagning, 2017-09-28
Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik, 2014-04-29 Projekterings-PM, geoteknik, 2014-04-29
Tillämpning av barnkonventionen 2016-05-03
Samtliga handlingar och bilagor finns på www.jonkoping.se sökord: detaljplan
Höger: Översiktsbild med planområdet utpekat
Nedan: De delar av planområdet som är tänkt att bebyggas. Befintliga byggnader är utmärkta med namn.
Bakgrund, syfte och huvuddrag
Planområdet är beläget mellan Odengatan och Slottsgatan på Öster. Fastigheterna som planen behandlar är Domherren 23 som är bebyggd med äldre industri- och verksamhetslokaler och del av Öster 1:1 och Kålgården 1:1 som är det kommunala vägnätet. Då verksamheten ska flytta till nya lokaler lämnas plats åt nya bostadskvarter. I det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet är projektet omnämnt och byggnation förväntas påbörjas under 2018.
På platsen finns idag ett flertal byggnader av varierande storlek och karaktär samt en större parkeringsyta. Förslaget innebär att detaljplanen, om den vinner laga kraft, möjliggör för att delar av den befintliga bebyggelsen samt parkeringsytan ersätts med främst bostadsbebyggelse med möjlighet till inslag av verksamheter. Med hänsyn till omkringliggande kulturhistoriskt värdefull bebyggelse regleras den tilltänkta bebyggelsens höjd, takutformning och placering mot gatan. Planen möjliggör även för att fabriksbyggnaden kan användas för främst bostäder, men även verksamheter så som restaurang, handel och kontor.
Utöver exploateringen på Domherren 23 kommer även planen att innefatta del av Öster 1:1, för att höja standarden på gatan genom att skapa ett bredare gång- och cykelstråk, samt Kålgården 1:1.
SAAB Vågfabriken
Befintlig
Tillkommande Tillkommande
Timmerhuset
Fabriksbyggnaden
Revideringar efter granskning
Plankarta
En mindre redaktionell ändring har gjorts av plankartan, i enlighet med miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande. Planbeskrivningen har uppdaterats på samma sätt. I övrigt har inga ändringar gjorts av planförslaget från granskningen.
Planbeskrivning
Mindre redaktionella justeringar har gjorts i planbeskrivningen avseende skrivspråk. Justeringarna innebär ingen förändring för planförslaget.
En mindre ändring har gjorts av texten gällande kulturhistoria, då 44:an och Baracken rivits mellan granskning och antagande. Grundkartan under detaljplanekartan är även uppdaterad i enlighet med detta.
6
Planförslag
Plandata
Läge och areal
Planområdet är ca 1,6 hektar stort och består av fastigheten Domherren 23, 1,2 ha, samt del av fastigheterna Öster 1:1 och Kålgården 1:1.
Markägoförhållanden
Fastigheten Domherren 23 ägs av Fastighets AB Odengatan Jönköping, Öster 1:1 och Kålgården 1:1 ägs av Jönköpings kommun.
Bebyggelse
Bebyggelse i väster samt fabriksbyggnaden
Förslaget innebär att bostadsbebyggelse, med inslag av verksamheter i markplan, uppförs. Bebyggelsen är indelad i två byggnadskroppar, den befintliga fabriksbyggnaden samt en ny byggnad, vilka tillsammans utgör ett slutet bostadskvarter. Höjden på den tilltänkta bebyggelsen tar hänsyn till omkringliggande bebyggelse, där dess höjd inte överskrider fabriksbyggnadens översta, teglade, horisontella linje. Fabriksbyggnadens fasad mot omkringliggande gator lämnas oförändrad. I markplan finns möjlighet att placera restaurang, café och verksamhetslokaler, vilket bidrar till liv i gaturummet. Under den tilltänkta byggnaden och fabriksbyggnaden anläggs ett gemensamt parkeringsgarage, med in- och utfart från Slottsgatan.
DOMHERREN VÄSTER 20160419
TAKFOTSHÖJD +105,1
BOSTÄDER BOSTÄDER BOSTÄDER BOSTÄDER EV TAKTERASS
BOSTÄDER
BOSTÄDER
BOSTÄDER
LOKALER
GARAGE LOKALER
ÄNKHUSGATAN ULFSPARREGATAN(NY DRAGNING)
GARAGE
NYTT BOSTADHUS BEFINTLIG KONTORSBYGGNAD
PRINCIPSEKTION
A008 20160419
DOMHERREN VÄSTER
VY FRÅN ODENGATAN 20160419A009 DOMHERREN VÄSTER
Föreslagen fasad från Odengatan
Sektion
Detaljplaneförslaget innebär att tre omkringbyggda gårdar kan skapas. Planen möjliggör att fabriksbyggnadens befintliga lanterniner som täcker innergården kan bevaras och skapa en stor bottenplan för verksamheter. Planen möjliggör även att den södra och norra delen av fabriksbyggnaden byggs samman med en länkande byggnad.
1:600
[A3] 02 5 10 20 30m
DOMHERREN VÄSTER 20170113
104 m2 96 m2
78 m2 78 m2
96 m2 78 m2
78 m2
GGGG
TM
TT KFG ST
G GGGG
TMTT FK
G
ST G GGG
TMTT
G
F
K G GGG
TMTT
G
F
K G
TM TT
G
G
K/F ST
TM TT GG
K/FST
FK
TMTT
STG
GG
FK
TMTT
STG
GG
F
K
TM TT
STGGG FK
TM TT
STGGG
FK
TM TT ST
GG FK
TMTT
STGG FK
TM TT
STGG
80 m2
110 m2 35 m2
116 m2 8 m2
80 m2 35 m2 116 m2
80 m2 80 m2 104 m2
TRAPPHUS 7
TRAPPHUS 5
TKN TRAPPHUS 6
TKN TRAPPHUS 8
+89,9 +89,9
+89,9
+89,9 (RAMP TILL GARAGE)
FÖRRÅD BARN- VAGNAR
UTESERVERING MOT SÖDER
TRAPPHUS 3 TRAPPHUS 1
TKN
TRAPPHUS 2 TKN
TRAPPHUS 4 BOSTAD/
LOKAL
+89,9 +89,9 BOSTAD/
LOKAL
BOSTAD/
LOKAL
BOSTAD/
LOKAL +90,8 GRILLPLATS
LEKPLATS
CYKLAR
CYKLAR SOL & LEKYTA GARAGENEDFART
179 m2 187 m2
LOKAL
LOKAL LOKAL LOKAL
RESTAURANG CAFÈ
TVÄTTSTUGACYKEL FÖRRÅD
KÖK BAR UTESERVERING
ENTRÈ RESTAURANG
CAFÈ
ENTRÈ LOKAL
ENTRÈ BOSTAD
PASSAGE
LOKAL BARNVAGN RULLSTOL BARNVAGN
RULLSTOL
TEKNIK BARNVAGN RULLSTOL
ENTRÈ BOSTAD ENTRÈ LOKAL
ENTRÈ BOSTAD ENTRÈ
LOKAL ENTRÈ
LOKAL
PARKERING PARKERING
ENTRÈ BOSTAD
ENTRÈ BOSTAD
CYKEL16 st GC - VÄG
BOSTADSGÅRD CYKEL 12 st
TRANSFORMATOR -STATION
CYKEL18 st
CYKEL 12 st
BARNVAGN RULLSTOL BARNVAGN RULLSTOL
153 m2
43 m2
106 m2 88 m2
UTEPLATS
ENTRÉTORG
NYTT BOSTADSHUS INDRAGEN
ENTRÈVÅNING ENTRÈ LOKAL
INFART PARKERING
ULFSPARREGATAN
SLOTTSGATAN
ODENGATAN
ÄNKHUSGATAN
SITUATIONSPLAN
A001
OMBYGGNAD BEFINTLIGT HUS BOSTADSHUSNYTT
NYTT BOSTADSKVARTER
TRANSFORMATOR -STATION
LANTERNINER PÅ BEFINTLIGT TAK
TILL - BYGGNAD
Illustrationsplan Ny föreslagen
fastighetsgräns
Bebyggelse i öster
Bostadsbebyggelsen är tänkt att uppföras på den nuvarande parkeringen.
Bebyggelsen utgörs av fyra sammanbyggda byggnadskroppar, där takfoten är anpassad för att inte bli högre än fabriksbyggnadens översta, teglade, horisontella linje. Detaljplanen tillåter en bebyggelse motsvarande fem våningar med sadeltak. Under kvarteret anläggs ett parkeringsgarage med in- och utfart från förlängningen av Ulfsparregatan. Detaljplanen tillåter även att verksamheter blandas med bostäderna, så som kontor och centrumverksamhet.
Kulturhistoria
På fastigheten Domherren 23 har industriverksamhet bedrivits sedan 1895, då Lindells Vågfabrik startade. På fastigheten finns tre byggnader: Vågfabriken, Timmerhuset och fabriksbyggnaden. Fram till omkring 1960 delades fastigheten i två delar av Östra Holmgatan. Gatan omvandlades senare till kvartersmark och har därefter slutat användas som genomfartsväg. Jönköpings läns museum har bedömt att fabriksbyggnaden och Vågfabriken har så stora kulturhistoriska värden att de bör bevaras och markeras i detaljplan med q, ”byggnadens karaktär skall skyddas mot förvanskning”. Övriga byggnader inom fastigheten bedöms inte uppfylla Plan- och bygglagens stadganden om kulturhistoriskt värde. Läs vidare under rubriken Kulturhistoria i avsnittet Förutsättningar.
Hänsynstagande till kulturhistoria
I det aktuella förslaget bevaras fabriksbyggnaden och detaljplaneförslaget möjliggör en omvandling till en kombination av bostäder och verksamheter, så som kontor, restaurang, utbildningsverksamhet m.m. Fasaden mot omgivande gator bevaras så som den är, med undantag för entrédelen vid Slottsgatan.
Planförslaget medger att den utskjutande byggnadsdelen vid garagenedfarten mot Slottsgatan rivs. Dessa förändringar har bedömts acceptabla, då rivningen av den påbyggda entrédelen anses återställa byggnaden så som den såg ut när den först byggdes samt att den utskjutande byggnadsdelen vid garagenedfarten inte bedöms vara en viktig del sett till byggnadens karaktär. Denna byggnadsdel bedöms inte ha samma bevarandevärde som resterande byggnad, då den inte anses bidra till byggnadens ursprungliga karaktär.
Delar som bevaras i ombyggnadsförslaget:
• Byggnadens volym, med undantag för den påbyggda ingången, den utskjutande byggnadsdelen vid garagenedfarten mot Slottsgatan och den en våning höga byggnaden med sågtandat tak.
• Fasadmaterial
• Fönsterindelning och fönsterutformning, med undantag för betongglasen i bottenplan, vilka föreslås ersättas med glas.
• Avsaknaden av balkonger.
• Huvudentréns indragna, glasade parti.
• Huvudtrapphusets volym och material.
• Planförslaget möjliggör att de befintliga lanterninerna kan bevaras.
Det aktuella gestaltningsförslaget som finns för området innebär att Vågfabriken, Timmerhuset och 44:an ersätts med nya bostadsbyggnader. För att markera ny bebyggelse görs ett indrag i fasaden mot Odengatan och Slottsgatan där den nya byggnaden dockar an mot fabriksbyggnaden. Dragningen av den tidigare Östra Holmgatan återinförs som en förlängning av Ulfsparregatan, vilket återställer den gamla vägdragningen.
Den tillkommande bebyggelsen på den nuvarande parkeringen, öster om fabriksbyggnaden, förses med bestämmelse om sadeltak. Detta med anledning av att omkringliggande bostadskvarter har sadeltak. Bestämmelsen syftar även till att säkerställa att fabriksbyggnaden får ett eget uttryck längs Odengatan, då det kvarteret har ett flackt tak. Fabriksbyggnadens gestaltning som industribyggnad förstärks på detta sätt. Den nya bebyggelsen som dockar an mot fabriksbyggnaden tillåts få ett flackt tak, då dessa byggnader byggs samman och bildar en ny enhet.
Trafik
Gång- och cykel
I samband med planläggningen av Domherren 23 breddas Änkhusgatan med ca 3 meter för att ge plats för en bredare gång- och cykelbana. Denna gång- och cykelbana förseslås kopplas till den gång- och cykelbana som detaljplanen för
)
) — +1
@@@@ @@@@
@@@@
) — ) —
Indrag mot Slottsgatan
Indrag mot Odengatan
kvarteret Drotten 10 förberedde söder om Odengatan. Den norra delen av Änkhusgatan är idag enkelriktad för både cykel- och biltrafik. Förslaget innebär att Änkhusgatan dubbelriktas för cykeltrafiken, medan biltrafiken fortsatt förblir enkelriktad. Detta gör att det skapas en sammanhängande nord-sydlig koppling mellan den huvudcykelled som går längs med Odengatan och de cykelvägarna som går längs Kanalgatan.
Cykelparkering
Cykelparkering sker på innergård, i cykelförråd på första våningen samt i de nedsänkta parkeringsgaragen. Då alla cykelförråd för fabriksbyggnaden och det östra kvarteret är förlagt i garagen, och därför innebär en höjdskillnad från gata, är det viktigt att skapa lättillgängliga cykelparkeringar i marknivå för att undvika att cyklar ställs på trottoaren utanför kvarteren. Det faktiska parkeringsbehovet bedöms vid bygglov när det är möjligt att beräkna behovet utifrån då gällande parkeringsnorm. Bedömning har gjorts att det är möjligt att lösa det antalet cykelparkeringar som maximalt kan krävas inom fastigheten.
Bilparkering
Bilparkeringsytor för bostadsbebyggelse kommer att finnas i parkerings- garage under markplan som täcker båda kvarteren. Besöksparkeringar till verk- samheterna kan anordnas som markparkeringar, alternativt delvis som parkeringar i garagen. In- och utfart till parkeringsgaragen kommer att ske från Slottsgatan för den västra delen och från förlängningen av Ulfsparregatan för den östra delen. I garagen finns sammanlagt utrymme för ca 190 parkeringsplatser, vilket bedöms vara tillräckligt för det aktuella förslaget. Det faktiska parkeringsbehovet bedöms vid bygglov med då gällande parkeringsnorm.
Stenhuggargatan Björngränd
Östra Storgatan
Änkhusgatan
Kanalgatan
Östra Holmgatan Ulfsparregatan Ränterigränd
Stenhuggargatan
Slottsgatan
Odengatan
John Bauersgatan Godhemsgatan Bolagsgränd
Norra Strandgatan
Strandgränd
Kålgårdsgatan Huvudcykelled
Cykelväg
Föreslagen cykelväg
1:300
[A3] 01 2 5 10 15 m
DOMHERREN VÄSTER 20160419
GARAGEUPPFART
GARAGE 48 PLATSER
FÖRRÅD
FÖRRÅD FÖRRÅD FÖRRÅD
RAMP TILL GARAGE I BEFINTLIG BYGGNAD
NYTT BOSTADSHUS
GARAGE 69 platser
RAMP / TRAPPA OVANFÖR
BEFINTLIG RAMP RIVES
BEFINTLIGT
BEFINTLIG RAMP RIVES
BEFINTLIG KONTORSBYGGNAD
BEFINTLIGT TRAPPHUS
BEFINTLIGT TRAPPHUS
BEFINTLIGT TRAPPHUS
BEFINTLIGT TRAPPHUS
GARAGEPLAN A002
SKALA 1:300
0 5 10 15m www.enterarkitektur.se
Kv DOMHERREN 23 - ÖSTER JÖNKÖPING FÖRSLAGSHANDLING 2015.09.09 johan.lund@enterarkitektur.se 031-155040 johan.ljungqvist@enterarkitektur.se 031-151550 3 ROK 2 ROK
4 ROK GEMENSAMHETS- UTRYMMEN TRAPPHUS
N
LOKAL 1 ROK
91,8 m2 66,8 m2
83,3 m2 104,1 m2
57,0 m2
115,4 m2
66,8 m2 83,3 m2
104,1 m2 57,0 m2
IN- OCH UTFART FRD/TEKNIK
TRAPPHUS 7 TRAPPHUS 8 OUTGRÄVT FRD/TEKNIK
INFART GARAGE +89,9m
TRAPPHUS 5 TRAPPHUS 6
OUTGRÄVT
FRD/TEKNIK FRD/TEKNIK
FRD/TEKNIK
FRD/TEKNIK
TRAPPHUS 4
OUTGRÄVT
FRD/TEKNIK
TRAPPHUS 1 TRAPPHUS 2
OUTGRÄVT FRD/TEKNIK
FRD/TEKNIK FRD/TEKNIK
TRAPPHUS 3
GARAGE 74 PLATSER +88,0m
A003
GARAGEPLAN
Parkeringsgarage under tillkommande byggnad
Parkeringsgarage under tillkommande byggnad Parkeringsgarage under
fabriksbyggnaden
Tillgänglighet
I samtliga byggnader finns det hissar i anslutning till trapphusen och handikappsparkeringsplatser i närheten av hissarna. Byggnader och utemiljö rekommenderas att ha en utformning som bidrar till att gällande normer för tillgänglighet uppfylls. För vägledning se Bättre för alla - Basutformning för bostäder i nyproduktion (Jönköpings kommun, 2011).
Handikappsparkering ska anordnas inom 25 meter från entré. Utmed Odengatan är detta inte möjligt att tillgodose, då det inte kommer tillåtas parkeringar längs med Odengatan, på grund av dess trafikbelastning.
Handikappsparkering ska därför anordnas så att avståndet till entréer ut mot Odengatan blir så kort som möjligt. Detta kan lösas antingen i garage eller i markplan inom fastigheterna.
Utformning av gator
Planområdet innefattar den södra delen av Änkhusgatan och en förlängning av Ulfsparregatan och en del av Odenagatan.
Änkhusgatan
Änkhusgatan planeras bli 15 meter bred och måste därför breddas med 3 meter. Vägbreddningen ska möjliggöra en 2,5 meter bred gångbana i väster och ett 6,5 meter brett körfält för biltrafik. Mot Domherren 23 skapas en 4 meter bred gång- och cykelbana, vilken skiljs från körfältet av 2 meter breda fickparkeringar som delas av med trädplanteringar. Se illustration på nästa sida.
För att denna vägbreddning ska vara möjlig behöver 3 meter på västra sidan av Domherren 23 planläggas som allmän platsmark, se karta Fastighetsrättsliga frågor på nästa sida.
Förlängning av Ulfsparregatan
Förlängningen av Ulfsparregatan planeras bli 13,5 meter bred och ha en utformning med 2,5 meter gångbana i väster, ett 6,5 meter brett körfält, följt av 2 meter fickparkering som delas med trädplantering likt Änkhusgatan. Längst i öster skapas en 2,5 meter bred gångbana. Gatan öppnas mot Odengatan och möjliggör in- och utfart med högersväng. Dock tillåts inte vänstersväng med anledning av Odengatans utformning med refuger mellan körriktningarna.
Odengatan
Odengatan öppnas upp för in- och utfart med högersväng för att klara sophämtning och snöröjning utan vändzon samt för att skapa kvarter med en stadsmässig gatustruktur.
Gatuparkering
Fickparkering planeras utmed Änkhusgatan och Ulfsparregatan och cykel- och markparkering planeras inom fastigheten. Parkeringarna utmed de kommunala gatorna är inte menade att tillgodose parkeringsbehovet som uppstår för Domherren 23. För att reglera detta bör parkeringarna på gatumark vara tidsbegränsade. Markparkeringarna inom Domherren 23 är inte menade att tillgodose bostädernas parkeringsbehov utan finns för butiksbesökare och andra tillfälliga besökares parkeringsbehov.
Gångbana2,5 m Körfält6,5 m P + Träd2,0 m 2,5 m FÖRLÄNGNING AV
ULFSPARREGATAN
15,0 m Domherren
23 Domherren
23
Gångbana2,5 m Körfält6,5 m P + Träd2,0 m Cykel/Gång4,0 m Dvärgen
18 Domherren
23 ÄNKHUSGATAN
13,5 m
Gångbana
Gångbana P + Träd
Körfält
2,5 m 6,5 m 2,0 m 2,5 m
FÖRLÄNGNING AV ULFSPARREGATAN
15,0 m Domherren
23 Domherren
23
Gångbana2,5 m Körfält6,5 m P + Träd2,0 m Cykel/Gång4,0 m Dvärgen
18 Domherren
23 ÄNKHUSGATAN
13,5 m
Gångbana
Förslag till förändring i markägoförhållanden
I och med planförslaget föreslås att viss mark som idag är privatägd görs om till kommunalägd med användningen gata. De 3 meter som Änkhusgatan breddas minskas från Domherren 23 och marken för förlängningen av Ulfsparregatan föreslås övergå från privatägd till kommunalägd.
Teknisk försörjning
VA
Det finns befintliga vatten- och avloppsledningar i Slottsgatan och i Odengatan som kan försörja planområdet. Fastigheterna inom planområdet kommer att försörjas med spillvattenanslutningar genom självfall.
Dagvatten
Domherren 23 samt omkringliggande gator ligger under lägsta rekommenderade grundläggningshöjd på grund av översvämningsrisk, som är +90,3 meter över nollplanet. Fabriksbyggnadens första våning ligger ca 1,5 meter över gatunivån, vilket gör att den redan idag är skyddad. Det första bjälklaget i de övriga byggnaderna som finns inom planområdet ligger inte så högt över +90,3. Om dessa ska bevaras blir det viktigt att se över hur dessa kan skyddas mot höga vattennivåer.
Kommunens karteringar visar att ytvattnet norr om planområdet rör sig i riktning mot korsningen Slottsgatan - Ulfsparregatan, för att sedan fortsätta på Ulfsparregatan i riktning mot Vättern. Invid den befintliga garagenedfarten, och där korsningen mellan Slottsgatan och förlängningen av Ulfsparregatan, föreslås finns en lågpunkt. För att förhindra att dagvatten samlas i dessa lågpunkter föreslås att garagenedfarterna, som ligger där i dagsläget, fyllas igen och att in- och utfarter till garaget samordnas till den västra nedfarten mot Slottsgatan.
Det finns även möjlighet att skapa en lutning från fasaden ut mot Slottsgatan för att leda bort ytvattnet från fastigheten.
Förslag - privat mark inom Domherren 23 Förslag - kommunal mark
Privat mark, omkringliggande fastigheter
Dom- herren Citadellet
Domaren
Dvärgen
Odengatan Slottsgatan
Ulfsparregatan
Änkhusgatan
Befintlig fastighets- gräns
Förslag till förändrad markanvändning
En nätstation för el föreslås placeras på den västra sidan av förlängningen av Ulfsparregatan. Med anledning av att marken där i dagsläget ligger under +90,3 meter över nollplanet bör den tekniska utrustningen placeras över +90,3 meter för att minska risken att ytvatten tränger in.
Ytvattnet söder om planområdet rör sig i riktning mot mitten av fabriksbyggnadens fasad. Det finns en lågpunkt på Odengatan där vatten kan ansamlas och som skulle kunna nå fasader inom Domherren 23 vid större skyfall. Då detta är en lokal lågpunkt, det vill säga att vatten inte rinner dit ifrån andra områden samt att fabriksbyggnadens entrévåning ligger ca 1,5 meter ovanför +90,3 meter, anses inte denna lågpunkt ha någon större påverkan på befintlig bebyggelse.
Det finns i dagsläget inte ett tillräckligt utbyggt dagvattennät, där dagvatten och spillvatten är separerat, men det planeras att byggas ut inom några år. Plan- området kopplas därför på det befintliga nätet tills vidare.
Dagvattnet från Domherren 23 ska i första hand hanteras inom fastigheten, genom exempelvis sedumtak och planterade innergårdar. Vid större regn blir lokalt omhändertagande inte möjligt, då gårdsytans planterbara bjälklag inte kan hantera stora mängder vatten. Vid dessa tillfällen ska vattnet ledas till de kommunala dagvattenledningarna. Vid ett större skyfall kommer inte de kommunala dagvattenledningarna ha möjlighet att ta emot dagvatten från fastigheten, då deras kapacitet inte räcker till vid dessa tillfällen. Det kommer då att krävas vattenavledning på ytan.
Uppvärmning
Bebyggelsen kan anslutas till närliggande fjärrvärmeledningar, som är indragna på fastigheten via Slottsgatan.
El
Byggnaderna kan anslutas till befintligt elnät.
Det finns i dagsläget en transformatorstation för högspänning inom fastigheten.
Det finns ett behov av en nätstation på Domherren 23, då nätstationen på Citadellen 28 redan idag är hårt belastad. Med anledning av det antal bostäder och verksamheter som planeras kommer därför en nätstation behöva placeras inom planområdet. Nätstationen kommer att planläggas med ett eget användningsområde, teknisk anläggning, på den västra sidan av förlängningen av Ulfsparregatan mot Slottsgatan. Nätstationen kommer att försörja båda fastigheterna som bildas inom nuvarande Domherren 23.
Med anledning av att den nya nätstationen placeras i anslutning till fabriksbyggnaden bör den ges en utformning som samspelar med denna. Detta kan göras genom att formgjuta betongen i fasaden för att efterlikna tegel samt att matcha fasadfärgen med fabriksbyggnaden. Det finns även delar av fabriksbyggnaden, så som utseendet av den originalport som finns placerad mot Slottsgatan, som kan inkorporeras i gestaltningen av nätstationen.
Avfall
Avfallshantering ska ske inom fastigheterna. Gemensamma utrymmen och anordningar för avfallshantering ska vara tillgänglighetsanpassade samt utformas så att kraven på god arbetsmiljö för avfallshämtaren uppfylls.
Risken för olyckor i samband med avfallshantering bör minimeras, varför avfallsbilarna inte ska behöva backas eller köras på gång- och cykelvägar. Vid hämtningsstället bör det ej finnas några hinder, exempelvis i form av parkerade cyklar eller bilar. Hämtningen bör placeras i fastighetsgräns med avstånd från platser så som gemensamhetsytor och restauranger där folk vistas i större utsträckning. Anvisningar gällande avfallshanteringen finns i kommunens Renhållningsordning och även i Avfall Sveriges handbok för avfallsutrymmen.
Kommunen rekommenderar att tillgång till samtliga åtta fraktioner finns inom fastigheten, både med tanke på miljön och för att det bidrar till en lägre kostnad för fastighetsägaren. De åtta fraktionerna är: matavfall, sorterat brännbart avfall, returpapper (tidningar m.m.), pappersförpackningar, plast- förpackningar, metallförpackningar, färgat glas och ofärgat glas. Utöver detta är det bra om fastighetsägaren möjliggör för insamling av elektronik och batterier. För att underlätta sorteringen av avfall bör det finnas separerade kärl även i lägenheterna.
Återvinningsstation finns vid Rosenbergsgatan ca 1 km bort.
Störningar, hälsa och säkerhet
Brandskydd
Insatstid
Räddningstjänstens insatstid till området är under 10 minuter.
Tillgänglighet
Framkomlighet till byggnader ska planeras så att avståndet mellan dörrar i fasad och möjliga uppställningsplatser för räddningstjänstens fordon understiger 50 meter, i enlighet med BBR 5:72. Detta för att räddningstjänsten ska kunna göra en effektiv räddningsinsats. Det förutsätts att varje dörr i fasad är en angreppspunkt.
Brandvatten
Brandvatten ska anordnas enligt gällande VAV-norm. Avståndet mellan brandpost och angreppspunkt bör understiga 100 meter.