• No results found

NSN200, Svenska II inom ämneslärarprogrammet och gymnasiet, 30 hp

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "NSN200, Svenska II inom ämneslärarprogrammet och gymnasiet, 30 hp"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kurslitteratur

NSN200, Svenska II inom ämneslärarprogrammet och gymnasiet, 30 hp

Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2012-12-09..

Gäller fr.o.m. vt 2011

Med reservation för ev. ändringar p.g.a. utgången litteratur e.d.

Delkurs 1: Ungdomslitteratur och ungdomsskildring, 7,5 hp

Facklitteratur

Cadden, Mike (2000). ”The Irony of narration in the young adult novel” Children’s Litterature Association Quarterly 25:2, s. 146–154.

Furuland, Lars & Ørvig, Mary (1994). Ord och bilder för barn och ungdom. 3,

Ungdomslitteraturen. Historik, kommentarer, texturval. Stockholm: Rabén & Sjögren (avsnitten ”Ungdomslitteraturen – en introduktion”, ”Pojkbokens och flickbokens traditioner”)

Lund, Hans (red.) (2002). Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel. Lund: Studentlitteratur (i urval enligt lärarens anvisning).

McCallum, Robyn (2006). ”Young Adult Literature”. I: Zipes, Jack David. (red.). The Oxford encyclopedia of children's literature. Vol 4. Oxford: Oxford University Press. (s. 214–219) [ebok via SUB]

Svensson, Sonja (1999). ”Dödspolare, skuggmän och förlorade fäder. Idyllfobin i 1990-talets ungdomsbok.” I: E. Flatekval (red.). Förankring och förnyelse. Nordiska ungdomsromaner inemot år 2000. Stockholm: Gleerup. (s. 107–121)

Trites, Roberta Seelinger (2000). Disturbing the universe. Power and repression in adolescent literature. Iowa City: University of Iowa Press (kap. 1)

Trites, Roberta Seelinger (2007). Twain, Alcott, and the birth of the adolescent reform novel.

Iowa City: University of Iowa Press (kap. 2, 5, 7).

Westin, Boel (2002). ”Vad är barnlitteraturforskning?” I: S. Bergsten (red.).

Litteraturvetenskap – en inledning. Lund: Studentlitteratur. (s. 125–137)

Wilkie-Stibbs, Christine (2008). The outside child, in and out of the book. London: Routledge (kap. 1)

Därtill tillkommer c:a 100 s facktext i anslutning till den valda skönlitteraturen.

(2)

Skönlitteratur

Enligt lärarens anvisning läses ett urval skönlitteratur (totalt c:a 1500 s.). Urvalet innehåller ungdoms- och vuxenböcker, någon representativ äldre pojk- och flickbok, en populär skräck-, fantasy- eller detektivroman, samt film och/eller dataspel.

Delkurs 2: Litterär textanalys, 7,5 hp

* = kompendium Facklitteratur

* Bergman, Kerstin (2006). ”August Strindbergs Ett drömspel”, i Att granska och diskutera.

Dramatikanalyser, red. B. Jonsson & B. Sjöberg, Lund: Studentlitteratur. (s. 49–62)

Bergsten, Staffan (red.)(2002). Litteraturvetenskap – en inledning, Lund: Studentlitteratur. (s.

51–98, 115–128, 173–188, 205–214)

* Bettelheim, Bruno (1979 o senare). ”Gåsflickan. Att bli självständig”, Sagans förtrollade värld. Folksagornas innebörd och betydelse, övers. D. Törngren, Stockholm: Norstedts.

(s.164–172)

Franker, Qarin (2007). ”Marjane – en iranska i Europa. Språk och identitetsskapande i den grafiska romanen Persepolis”, samt M. Carlsson, ur ”Introduktion”, i Språk och gräns/er – om språk och identitetsskapande i några skönlitterära verk, red. M. Carlsson, Rapporter om svenska som andraspråk (ROSA 11), Göteborgs universitet. (s. 91–124 och 1–5) [pdf:

http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/21238]

* Hansson, Gunnar (1997). ”Läsarnas litteraturhistoria – när, hur och varför?”, i

Litteratursociologi. Texter om litteratur och samhälle, red. L. Furuland & J. Svedjedal, Lund:

Studentlitteratur. (s. 376–387)

Jonsson, Bibi & Sjöberg, Birthe (2007). Att granska och diskutera. Lyrikanalyser, Lund:

Studentlitteratur (c:a 150 s enligt lärarens anvisning)

Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson, Anders (1999). Analysexempel ur Epikanalys. En introduktion, Lund: Studentlitteratur. (s. 75–82 (Shelley), 89–93 (Dagerman), 124–132 (Lagerlöf)).

Lindén, Claudia (2009). ”Karen Blixen och maskulinitetens dekonstruktion. En läsning av

’The Old Chevalier’/’Den gamle vandrende Ridder’, Samlaren vol. 130. s. 102–138. [pdf på nätet]

* Malmio, Kristina (2010). ”Gåtfulla repliker, udda fragment. En analys av några intertexter i

’Även dina kameler’, i Jo. – Nej. Metodologiska läsningar av Solveig von Schoulz novell

”Även dina kameler”, red. K. Malmio, Meddelanden från avdelningen för nordisk litteratur nr. 22, Helsingfors universitet. (s. 50–62)

(3)

Naghibi, Nima & O’Malley, Andrew (2005). ”Estranging the Familiar: ’East’ and ’West’ in Satrapi’s Persepolis”, ESC (English Studies in Canada) 31:2–3, (s. 223–248)

[pdf: <http://ejournals.library.ualberta.ca/index.php/ESC/article/viewFile/1337/896..]

* Nilsson, Magnus (2010). Den föreställda mångkulturen. Klass och etnicitet i svensk samtidsprosa, Hedemora: Gidlunds. (s. 18–35)

* Nordenstam, Anna (2005/2010). ”’Tar på mej kavajen’. Om genus och sexualitet i Ninni Homqvists novell ’Kostym’”, i Genusvetenskapliga litteraturanalyser, red. A. Arping & A.

Nordenstam, Lund: Studentlitteratur. (s. 125–140)

Nordlund, Anna (2008). Litteraturvetenskaplig analys genom hundra år – åtta sätt att läsa Gösta Berlings saga. Stockholm: Liber. (s. 8–319)

Thorson, Staffan (2009). ”Den dubbla responsen. Om samtal om läsning”. Ämnesdidaktiska brobyggen. Didaktiska perspektiv inom lärande och forskning, red. B. Schüllerqvist et al, Karlstad: Karlstad UP. (s. 226–251) [e-bok via SUB]

* Trotzig, Astrid (2004). ”Biografi som kategori”, Pequod 34. (s. 23–27)

* Törnqvist, Egil (2004). ”’Tid och rum existera icke.’ Tidsproblematiken i Strindbergs Ett drömspel”, Strindbergiana 19, red. B. Steene, Stockholm: Strindbergssällskapet. (s. 94–109)

Wolf, Lars (2002). Läsaren som textskapare, Lund: Studentlitteratur. (s. 37–130)

* Öhman, Anders (2002). Populärlitteratur. De populära genrernas estetik och historia, Lund: Studentlitteratur. (s. 77–92)

Recensioner, artiklar, intervjuer etc kring Ibsen, Vildanden, tillgängliga på nätet (c:a 20 s enligt lärarens anvisning) http://ibsen.net/index.gan?id=91&subid=0

Skönlitteratur

Blixen, Karen / Dinesen, Isak (1934 o senare). ”Den gamle vandrende Ridder”, Syv fantastiske fortællinger / Seven Gothic Tales / Sju romantiska berättelser

Dagerman, Stig (1947 o senare). ”Den främmande mannen”, Nattens lekar

* Grimm, Jakob & Grimm Wilhelm. ”Gåspigan”

Holmqvist, Ninni (1995 o senare). ”Kostym”, Kostym Ibsen, Henrik (1884 o senare). Vildanden [pdf på nätet:

http://ibsen.net/index.gan?id=11124384&subid=0]

Lagerlöf, Selma (1891 o senare). Gösta Berlings saga

Lagerlöf, Selma. ”Hämnd får man alltid”, kan läsas i Epikanalys, s. 118–123

(4)

Satrapi, Marjane (2004–08) Persepolis, övers. Gabriella Theiler, Stockholm: Ordfront. valfri del (1–4)

von Schoulz, Solveig (1965). ”Även dina kameler”, Även dina kameler.

Shelley, Mary (1918 o senare). Frankenstein Strindberg, August (1901 o senare). Ett drömspel

Lyrik läses i anslutning till de exempel som Wolf tar upp i Läsaren som textskapare, samt de 13 dikter som ingår i Att granska och diskutera. Lyrikanalyser.

Ytterligare 2–3 noveller enligt anvisning av läraren, förslagsvis bland följande:

Holmqvist, Ninni (2002 o senare). ”Flower power”, Biroller

Mansfield, Katherine (1922 o senare). ”The garden party” / ”Garden partyt” / ”Ett garden- party” (kan läsas på engelska på nätet, www.gutenberg.org, eller i sv. övers. i

novellsamlingarna Preludium eller Smekmånad) de Maupassant, Guy (1880 o senare). ”Fettpärlan”

Söderberg, Hjalmar (1898 o senare). ”Pälsen”, Historietter Tjechov, Anton (1899 o senare). ”Damen med hunden”

Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Följande artiklar:

– Josephson, Olle. En bok om textvård. S. 5–23;

– Reichenberg, Monica. Röst och kausalitet i läroböcker. S. 45–59;

Totalt ca X sidor.

Delkurs 3: Litteracitet och textanalys, 7,5 hp

Bellander, Theres. 2010. Ungdomars dagliga interaktion: En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier. Kapitel 9. Uppsala universitet:

Institutionen för nordiska språk. S. 175–197. (22 s.)

http://www.nordiska.uu.se/personal/theresbellander/ (9 maj 2012)

Bergman-Claesson, Görel. 2006. Att skapa en genre. Tre gymnasielärare kommenterar

elevtexter. I: B. Melander (red.), Svenskans beskrivning. 26. Uppsala: Hallgren & Fallgren. S.

75–80. (Stencil, säljs på institutionen.) (6 s.)

Chrystal, Judith-Ann. 2005. Att ändra åsikt och ge plats för andra röster. Elevers ändringar efter resonssamtal. I: P. Ledin m.fl. (red.), Svenskans beskrivning 28. Förhandlingar vid Tjugoåttånde sammankomsten för svenskans beskrivning. Örebro den 14–15 oktober 2005.

(Svenskans beskrivning. 28.) Örebro: Humanistiska institutionen, Örebro universitet. S. 87–

96. (10 s.) (Stencil, säljs på institutionen.)

(5)

Coffin, C. 2006. Historical Discourse. The Language of Time, Cause and Evaluation.

London: Continuum. (Enligt lärarens anvisningar, max 15.s.) (Stencil, säljs på institutionen).

Falk, Maria Lim. 2008. Svenska i engelskspråkig skolmiljö. Ämnesrelaterat språkbruk i två gymnasieklasser. (Stockholm Studies in Scandinavian Philology. New Series 46.) Ak. Avh.

Institutionen för nordiska språk. Stockholms universitet. Kapitel 3 och 5. S. 48–63, 79–156.

(94 s.) http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:199897 (9 maj 2012)

Gunnarsson, Britt-Louise & Karlsson, Anna-Malin (red).. 2007. Ett vidgat textbegrepp.

(TeFa. 46.) Uppsala: FUMS, Institutionen för nordiska språk. Uppsala universitet. (15 s.) Följande artiklar:

Gunder, Anna. Textuell verklighet. S. 74–81. (8 s.) (Stencil, säljs på institutionen)

Karlsson, Anna-Malin. Multimodalitet, multisekventialitet, interaktion och situation.

Några sätt att tala om ”vidgade texter“. S. 20–26. (7 s.) (Finns på Mondo)

Josephson, Olle (red.). Textvård. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. (75 s.) Följande artiklar:

Björkvall, Anders. Bild och text i annonser. S. 94–101;

af Geijerstam, Åsa & Wiksten Folkeryd, Jenny. Elevtexter i grundskolan. S. 24–35;

Josephson, Olle. En bok om Textvård. S. 5–23;

Nyström Höög, Catharina. Gymnasisttexter. S. 24–35;

Nyström Höög, Catharina. Den mottagaranpassade myndigheten. S. 85–93;

Ransgart, Martin. Läsvärda läroböcker kräver helhetsgrepp. S. 5–23;

Reichenberg, Monica.Röst och kausalitet i läroböcker. S. 45–59;

Sundberg, Gunlög. Att bedöma andraspråkstexter. S. 102–110.

Hedeboe, Bodil. 2007. ”On the ‘internal dialogue’ between an examination task and preuniversity students’ responses.” I: A. McCabe et al (red.) Advances in Language and Education. London: Continuum. (Stencil, säljs på institutionen). S. 196–211. (16 s.)

Holmberg, Per. 2010a. Text, språk och lärande. Introduktion till genrepedagogik. I: Olofsson, Mikael (red). Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag. S. 13–27. (12 s.) (Stencil säljs på institutionen.)

Holmberg, Per. 2010b. Genrepedagogik i teori och praktik. Nyretorik och Sydneyskolan i två gymnasielärares klassrum. I: C. Falk, A. Nord & R. Palm (red.) Svenskans beskrivning 30.

Förhandlingar vid Trettionde sammankomsten för svenskans beskrivning. Stockholm:

Institutionen för nordiska språk. S. 123–132. (9 s.) (Stencil, säljs på institutionen)

(6)

Karlsson, Anna-Malin. En arbetsdag i skriftsamhället. Ett etnografiskt perspektiv på

skriftanvändning i vanliga yrken. Stockholm: Språkrådet och Norstedts Akademiska Förlag.

S. 7–40, 85–111, 122–141. (81 s.)

Lind Palicki, Lena. 2005. Hur man än vänder sig har man rumpan bak – om hur man

konstruerar kön i en progressiv lärobok. I: Språk och stil 15. Uppsala: Swedish Science Press.

S. 161–192. (31 s.) Tillgänglig som pdf i kursplattformen.

Olin-Scheller, Christina. 2008. Filmmänniskor och datornördar. Pojkars identitetsskapande genom fiktionstexter. I: M. Nordberg, R. Frangeur, A. Hellman, A-S. Holm & R. Jonsson (red.) Maskulinitet på schemat. Stockholm:Liber. S. 189–204. (15 s.) (Stencil, säljs på institutionen)

Olofsson, Mikael. m.fl. 2006. ”Funktionell grammatik – en introduktion samt analys av en lärobokstext i samhällskunskap.” I: M. Axelsson m.fl. (red.). Ämne och språk. – språkliga dimensioner i ämnesundervisningen. Stockholm. S. 126–144. (19 s.)

http://www.stockholm.se/Fristaende-

webbplatser/Fackforvaltningssajter/Utbildningsforvaltningen/Sprakforskningsinstitutet/Publik ationer/ (2 maj 2012)

Palmér, Anne. 2010. Dialogen och monologen. Svenskundervisning på gymnasieskolans yrkesförberedande program. I: I: C. Falk, A. Nord & R. Palm (red.) Svenskans beskrivning 30. Förhandlingar vid Trettionde sammankomsten för svenskans beskrivning. Stockholm:

Institutionen för nordiska språk. S. 271–281 (10 s.) (Stencil, säljs på institutionen)

Artiklar om ca 50 sidor tillkommer enligt lärarens anvisningar.

Hjälpmedel:

Språkriktighetsboken. 2005. Svenska språknämnden. Stockholm: Norstedts Ordbok.

Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. 13 uppl. 2006. Stockholm: Norstedts.

http://www.svenskaakademien.se/web/Ordlista.aspx

Svenska skrivregler utgivna av Språkrådet. 2008. Stockholm: Liber

Totalt ca 495 sidor.

Delkurs 4: Svenskämnets didaktik, 7,5 hp

Berge, Anna & Blomqvist, Per (2012). Skrivundervisning – i samspel med litterära texter.

Stockholm: Liber. Del I och III (100 s.)

Bommarco, Birgitta (2006). Texter i dialog. En studie i gymnasieelevers litteraturläsning.

Malmö University. (valda delar 100 s.)

Gibbons, Pauline (2010). Lyft språket, lyft tänkandet: Språk och lärande. 1. uppl. Uppsala:

Hallgren & Fallgren. Kap. 1, 3 och 6. (85 s.)

(7)

Hoel, Torlaug Løkensgard (2001). Skriva och samtala: Lärande genom responsgrupper. Lund:

Studentlitteratur. (valda delar, 70 s.)

Hultin, Eva (2009). Det ovanliga i vanliga klassrumssamtal. Ur: Makt, mening, motstånd.

Stockholm:.Liber. (34 s.)

Lorentzen, Rutt Trøite & Smidt, Jon (red.) (2009). Det nödvändiga skrivandet: Om att skriva i förskolan och skolans alla ämnen. Stockholm: Liber. Del II–III. (50 s.)

Molloy, Gunilla (2003). Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Kap. 2 och 3. Lund:

Studentlitteratur. (104 s.)

Molloy, Gunilla (2011). Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum. Lund: Studentlitteratur.

Kap. 1 och 4–7. (120 s).

Parmenius Swärd, Suzanne (2008). Skrivande som handling och möte [Elektronisk resurs] : gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet. Diss. Lund : Lunds universitet, 2008. (valda delar, 100 s.)

Skolverket: Kurs- och ämnesplaner i svenska för grund- och gymnasieskolan.

www.skolverket.se

Artiklar från aktuell ämnesdidaktisk forskning om ca 75 sidor.

samt

Berge, Anna & Blomqvist, Per (2012). Skrivundervisning – i samspel med litterära texter.

Stockholm: Liber. Del II (60 s.) eller Molloy, Gunilla (2008). Reflekterande läsning och skrivning. Andra upplagan. Lund:

Studentlitteratur. Kap 2, 8, 14 och 17. (60 s.)

(848 s.)

References

Related documents

- visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet

- visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet

- visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet

- visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet

- visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet

Studenten redogör för och diskuterar vuxnas och ungas utveckling såväl grundläggande som avancerad litteracitet samt hinder för denna såsom läs- och skrivsvårigheter, med godtagbar

Fram till 1944 var dessa företeelser för- bjudna i Sverige men då man valde att lega- lisera homosexualitet så följde andra sexuella avarter med av bara farten.. Yttrandefriheten

som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande,