Uppsala län; Uppland; Uppsala socken; Fullerö 21:33 och 21:66 Wivianne Bondesson

(1)

Fullerö bostäder

Efter beslut av Länsstyrelsen i Uppsala och på uppdrag av Fullerö Park AB har Riksantikvarieämbetet, UV Mitt genom- fört en arkeologisk utredning av fastigheterna Fullerö 21:33 och Fullerö 21:66, i Uppsala socken och kommun. Vid utredningen registrerades 13 objekt varav två med undernummer.

Fyra av objekten utgörs av fornlämningar, sju av objekten ut- görs av övriga kulturhistoriska lämningar och fyra objekt var boplatslägen som kunde avfärdas efter utredningsgrävning och utgår därmed.

UV RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK UTREDNING

Fullerö bostäder

Uppsala län; Uppland; Uppsala socken; Fullerö 21:33 och 21:66 Wivianne Bondesson

(2)

(3)

Fullerö bostäder

Uppsala län; Uppland; Uppsala socken; Fullerö 21:33 och 21:66 Dnr 3.1.1-3128-2013

Wivianne Bondesson

(4)

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2013. Medgivande I 2012/0744.

Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning.

Bildredigering och layout Åsa Östlund Omslag

Framsida: Vy över boplatsen objekt 12 sedd från sydsydväst. Foto: Wivianne Bondesson.

Baksida: Vy över boplatsen objekt 4:2 sedd från sydsydväst. Foto: Wivianne Bondesson.

Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014 Riksantikvarieämbetet,

Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) UV Mitt

Kontoret i Hägersten:

Instrumentvägen 19 126 53 HÄGERSTEN Fax: 010-480 80 94

Kontoret i Uppsala:

Hållnäsgatan 11 752 28 UPPSALA Fax: 010-480 80 47

Tel.: 010-480 80 00

e-post: uvmitt@raa.se

e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se

(5)

Innehåll

Sammanfattning 5 Inledning 5

Antikvarisk bakgrund 5 Arkeologisk potential 8 Målsättning 9 Metod 9 Resultat 10

Fornlämningar 10

Övriga kulturhistoriska lämningar 10 Utgår 16

Referenser 16 Kartor 16

Administrativa uppgifter 16

Bilagor

1. Objekttabell 17 2. Schakttabell 18 3. Fyndtabell 20

Figurer

1. Utredningsområdets läge markerat på utdrag ur Terrängkartan. Skala 1:50 000. ...4

2. Resultatkarta över utredningsområdet med objekt markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1:4 000. ...6

3. Objektkarta över utredningsområdet med objekt och schakt markeradeutdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1:4 000. ...11

4. Detalj av utredningsområdes västra del med forn- och kulturlämningar markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1:500. ...12

5. Detalj av utredningsområdes östra del med forn- och kulturlämningar markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1:500. ...13

6. Terrängmodell av boplatsen objekt 5. Skala 1:15 000. ...14

7. Terrängmodell av boplatsen objekt 12. Skala 1:15 000. ...14

8. Vy över boplatsen objekt 5 sedd från sydsydväst. Foto ...15

9. Härden A1 i objekt 3:2. Foto ...15

10. Härden A2 i objekt 4:2. Foto ...15

(6)

4 Fullerö bostäder

Figur 1. Utredningsområdets läge markerat på utdrag ur Terrängkartan 620 Uppsala. Skala 1:50 000.

(7)

Sammanfattning

Vid utredningen registrerades 13 objekt varav två med undernummer. Fyra av objekten utgörs av fornlämningar, (objekten 3:2, 4:2, 5 och 12). Sju av objekten utgörs av övriga kulturhistoriska lämningar (objekten 6–11 samt 13) och fyra objekt var boplatslägen som kunde avfärdas efter utrednings- grävning och utgår därmed (objekten 1, 2, 3:1,4:1).

Inledning

Efter beslut av Länsstyrelsen i Uppsala och på uppdrag av Fullerö Park AB har Riksantikvarieämbetete, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt genomfört en arkeologisk utredning av fastigheterna Fullerö 21:66 och Fullerö 21:33, i Uppsala socken och kommun.

Ytan omfattade 0,3 km².

Området utgörs av övervägande skogs- och bergsområden med ställvis hällmark. Det utgörs till största delen av steniga och blockiga föryngringsy- tor som därtill utsatts för stubbtäkt. Nivåerna varierar mellan cirka 30 och 45 meter över havet och har därmed varit tillgängligt för människans påverkan och utnyttjande sedan yngre stenålder och framåt.

Texten i kapitlen ”Antikvarisk bakgrund” samt ”Arkeologisk potential”

bygger, i anpassad och nedkortad form, till större delen på rapporten från utredningsområdet omedelbart väster om det aktuella området, författad av Niclas Björck och Fredrik Larsson år 2012.

Antikvarisk bakgrund

Området fornminnesinventerades år 1951 och revideringsinventerades år 1979. Inom utredningsområdet fanns inga sedan tidigare registrerade fornlämningar.

Fullerö är beläget i en av de fornminnestätaste trakterna i Sverige. Forn- lämningarna finns främst i dalgången mellan skogen och ån och de förhisto- riska lämningarna hör i detta område kronologiskt till bronsålder–järnålder.

Under järnåldern präglas området av närheten till Gamla Uppsala och Vals- gärde. För fornlämningsbilden i övrigt rör det sig i området huvudsakligen om boplatsytor (t.ex. Gamla Uppsala 197, 598, 601, 602) och skärvstens- högar (t.ex. Gamla Uppsala 177:1–3, 179:1–4, 180, 181:1–6, 189:1, 190:2) samt gravar i form av mer eller mindre ensamliggande stensättningar (t.ex.

Gamla Uppsala 168, 169, 171, 172, 173, 175, 185, 187:1–6, 636) och gravfält (t.ex. Gamla Uppsala 166, 176, 186, 188, 191, 206, 208, 247).

Kategorin boplatser kan exemplifieras av Fulleröboplatsen (Gamla Upp- sala 598) som undersöktes mycket nära det nu aktuella utredningsområdet (förromersk järnålder). En ny upptäckt vid denna undersökning var att inslag från bronsåldern, inte minst inom gravfälten i impedimentsmark, framkom. En annan nyupptäckt från Fulleröboplatsen är den typ av tratt- formiga tjärframställningsgropar som uppmärksammades för första gången under E4-undersökningarna år 2002. På Fulleröboplatsen påträffades även

(8)

# # # #

# # ##

# #

## # #

# " Obj. 9Obj. 6Obj. 11

Obj. 10 Obj. 8 Obj. 7

Obj. 13 Obj. 5 Obj. 12Obj. 4:2

Obj. 3:2

Uppsala 181:2 Uppsala 183:1

Uppsala 181:3 Uppsala 175:3Uppsala 175:1 Uppsala 175:2

Uppsala 179:3

Uppsala 179:4

Uppsala 182:1

Uppsala 181:1

Y 650200 X 6648200

Y 649400

X 6647600 0200 m

"

" ##

Utredningsområde Fornlämning enligt utredning Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning Fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS

Figur 2. Resultatkarta över utrednings- området med objekt markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan, blad 11I 9a. Skala 1:4 000.

(9)

ett fragment av en sminkpalett. Denna typ av palett har annars sin närmsta parallell ifrån Gamla Uppsala högar. Fyndet visar sannolikt hur nära knutna hantverkare i området kring Fullerö varit till centralorten i Gamla Uppsala.

Av dessa exempel framgår tydligt att kategorierna ofta går in i varandra, det finns gravar på eller invid boplatserna och inte sällan boplatslämningar vid gravfälten. På samma sätt är de ofta brukade under lång tid och inte sällan finns t.ex. boplatsspår från både bronsålder och järnålder rumsligt nära varandra. En viktig lärdom ifrån undersökningar av sådana platser är att de äldre lämningarna ofta är mest synliga i mer blockig moränmark intill boplatslämningarna såsom skärvstensanläggningar och gravar. Ett förhållande som motiverat att dessa miljöer utreds mer noggrant än de traditionellt har gjorts.

Det finns också äldre undersökningar i trakten av Fullerö som är bety- delsefulla t.ex. grav- och boplatsområdet (RAÄ 163:1), undersökt av G. A.

Hellman år 1934. Det rör sig om ett av de rikaste gravfynden från 300-talet e.Kr. som påträffats i Sverige. Graven, en kammargrav, innehöll tre finger- ringar av guld, ett ämbarformigt hänge av guld samt ett romerskt guldmynt präglat för Maximianus Hercules (286–305 e.Kr.) som försetts med ögla och burits som hänge (SHM 20724). Det ger en antydan om att den gravlagde kan ha varit soldat i den romerska armén. Under 1960-talet utfördes nya undersökningar inom Gamla Uppsala 163:1. Vid dessa framkom bl.a. gravar från vendel- och vikingatid. Bland fynden kan framhållas ett välbevarat svärd, spelbrickor, pilspetsar och föremål med granatinläggningar. Vidare påträffades dräktspännen, en bärnstenspärla, glas- och karneolpärlor etc. i graven. Vid dessa undersökningar framkom utöver nämnda även ett hus från järnålder. Fyndmängden i anslutning till huset var stor. I området förekom gjutformar, deglar och ej färdiga eller misslyckade smycken som tyder på att sådana har framställts på platsen. Både grav- och boplatslämningarna visar således på närvaron av en social elit i området under både romersk järnålder och vendel-/vikingatid.

Resultaten av undersökningarna i området visar att det under bronsålder och äldre järnålder funnits ett flertal bebyggelselägen mellan ån och skogen på Fullerös och Ekebys marker. Möjligen flyttas bebyggelsen närmare ån och de historiskt kända bytomterna under yngre järnålder. Från äldre järnålder och framåt finns också lämningar som antyder närvaron av personer med stort anseende och rikedom. Var den medeltida bebyggelsen legat är inte helt klart men kanske kan den ha legat på eller invid de bytomter som är kända från 1600-talet och senare.

Undersökningar av boplatsen Uppsala 602:1 strax nordväst om utred- ningsområdet visar på en mycket stor och rik bosättning som spänner över en lång tidsperiod, med dateringar från bronsålder till vikingatid. Utred- ningsområdet utgör utmarken till denna boplats och även till senare tiders gårdsmiljöer.

I SHM:s fyndkatalog finns åtta fyndposter som kan knytas till Fullerö.

Fyra av dem, inv. nr. 32748, 32747, 20724, och 32746, härrör från undersökta RAÄ nr: Uppsala 191:1 (gravfält), 298:1 (boplats), 645 (hög), och 297:1 (boplats). Ett inv. nr 8853 är en fornsakssamling men verkar inte vara från

(10)

Fullerö. Nr 21219 kommer från Söderbyn i Fullerö och härrör från skadade gravar och består av en armring i brons, brända ben och bränd lera. Nr 20231 kommer även det från en skadad hög och består av lerkliningsbitar.

Slutligen nr 7247 är en 12 cm lång stenyxa med skafthål, funnen i Fullerö no 6 av arrendatorn.

Arkeologisk potential

Topografin och fornlämningsbilden i närområdena antydde att området skulle kunna rymma okända boplatser, framför allt från yngre stenålder.

Boplatser är en kategori som sällan fått en bra representativitet i Forn- minnesregistret vilket beror på att många av dem saknar synliga lämningar ovan mark. Om inte marken är öppen, t.ex. upplöjd, vid inventeringstillfället så upptäcks inte boplatsen. Till detta krävs oftast utredningsgrävning på lämpliga lägen.

Utredningsområdet ligger på nivåer mellan 30–45 meter över nuvarande havsnivå och i dessa områden lyfts de första kobbarna och öarna ur havet redan under tidigneolitikum (ca 4000 f.Kr.). Nämnda kobbar och öar utgör en utpräglad ytterskärgård. Omkring 3200 f.Kr. utgör området öster om Fullerö en uppbruten skärgårdsmiljö med enstaka större öar. Den största ön ligger något öster om utredningsområdet och är cirka 4,5×4,5 kilometer stor. Detta innebär att en äldsta bosättningsfas inom utredningsområdet hypotetiskt är möjlig redan under sen tidig- och mellanneolitikum (ca 3500–3000 f.Kr.).

Under en mer framskjuten del av mellanneolitikum, omkring 2600 f.Kr., när havet står cirka 35 meter över nuvarande nivå ligger utrednings- området på norra ändan av en 1,3×2 kilometer stor ö samt på en mindre ö öster därom. Ytterskärgården finns vid denna tid cirka 30 kilometer österut och utredningsområdet är beläget i en skyddad mellanskärgård. Det finns inga lösfynd som hör till perioden i själva Fullerö men från mer höglänta områden belägna några kilometer öster om utredningsområdet finns t.ex.

en trindyxa vilket visar att människor har rört sig i området redan under tidig- och mellanneolitikum.

Under senneolitikum (ca 2000 f.Kr.) när havet står omkring 30 meter högre än idag ligger utredningsområdet lite indraget vid en bukt mot nord- väst på en stor ö (ca 10×7 kilometer). Väster om ön finns ett 3,5 kilometer brett sund mellan ön och fastlandet. Utredningsområdet är vid tiden fortfarande beläget i en skyddad mellanskärgård. I Historiska museets samlingar finns tre enkla skafthålsyxor som kan dateras till stenålderns slutskede eller möjligen bronsålderns inledning (SHM 7247; SHM 10021 och SHM 8853:126). I samlingarna vid Uppsala universitets museum för nordiska fornsaker finns ytterligare fynd bl.a. skafthålsyxa (UMF 2024), borrtapp till skafthålsyxa (UMF 4374) samt mejsel av svartgrön bergart (UMF 2025).

De indikerar aktiviteter i området under senneolitikum och bronsålder.

Under bronsålder (1300 f.Kr.) när havet står cirka 23 meter högre än idag ligger utredningsområdet i en innerskärgård exponerat mot ett sund.

(11)

Utredningsområdet ligger ungefär 500 meter från stranden och sundet i väs- ter är vid denna tid cirka 1,5 kilometer brett. Miljön är fortfarande kustnära men kan karaktäriseras som innerskärgård. Under bronsåldern växer ön vid Fullerö samman med fastlandet i norr och blir därigenom en fastlandslik halvö. Landhöjningens verkan gör också att de spridda öarna under brons- ålder växer samman. När havet, under bronsålder, står cirka 20–25 meter högre än idag ligger utredningsområdet på en cirka 10×8 kilometer stor ö.

Intill utredningsområdet finns skärvstenshögar som visar att bebyggelse har funnits i närområdet även under bronsåldern. Utgår man från landskapsut- vecklingen bör lämningarna från både sten- och bronsåldern främst tolkas som kustnära bosättningar och aktiviteter. Undersökningar visar dock att det redan vid denna tid handlar om ett till stora delar agrart samhälle med en ekonomi baserad på odling och boskap (saxat och nedkortat ur UV Rapport 2012:197, av Niclas Björck och Fredrik Larsson).

Även andra okända lämningar med anknytning till utmarksbruk från senare tidsperioder skulle kunna förekomma.

Målsättning

Den övergripande målsättningen vid en särskild arkeologisk utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventeringen, etapp 1, noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplatser. Status för dessa boplatslägen fastställs i en senare etapp genom utredningsgrävningar.

Följande mer specifika målsättning för det aktuella området kunde urskiljas förutom en redovisning av övriga kulturhistoriska lämningar som påträffats i området:

• Lokalisera boplatser från yngre stenålder och bronsålder.

• Registrera övriga kulturhistoriska lämningar.

Metod

Arbetet inleddes med en kort excerpering av bakgrundsmaterial, bl.a. historiska och geologiska kartor, DMS, FMIS och aktuella rapporter.

Vid fältinventeringen har jordmån kontrollerats med hjälp av jordsond.

Nya och möjliga fornlämningar, d.v.s. boplatser utan synlig markering ovan mark har beskrivits och mätts in med DGPS.

Utredningsgrävning av möjliga fornlämningar, i detta fall boplatslägen, har utförts med hjälp av bandburen grävare, där så varit möjligt, varvid schakt tagits upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Ytan för stenålderslägen har finrensats för hand vid behov för att finna boplatsindi- kationer. Vid norra delen av objekt 4 samt vid hela objekt 1 har provgropar grävts manuellt varvid maskintid växlats mot ytterligare en arkeolog. Efter dokumentation och inmätning lades schakten/provgroparna igen.

(12)

Resultat

Vid utredningen registrerades 13 objekt varav två med undernummer. Fyra av objekten utgörs av fornlämningar, (objekten 3:2, 4:2, 5 och 12). Sju av objekten utgörs av övriga kulturhistoriska lämningar (objekten 6–11 samt 13) och fyra objekt var boplatslägen som kunde avfärdas efter utrednings- grävning och utgår därmed (objekten 1, 2, 3:1,4:1).

Fornlämningar

Fornlämningarna utgörs av en ensamliggande herdehärd (objekt 3:2), och tre boplatser av lite olika karaktär (objekt 4:2, 5 och 12). Den ensamliggande härden är tydligt förhistorisk och ligger strategiskt belägen på en utskjutande udde omgiven av små bergsknallar. Härifrån har man fri uppsikt över den platta, leriga och ställvis lite sanka dalbottnen som bör ha utgjort rik betes- mark. Under 1600-talet har den även varit delvis uppodlad enligt Ägodel- ning från år 1687, vilket talar för dess bördighet. Datering av herdehärdar är inte alltid prioriterat men av de som dateras verkar en majoritet landa i järnåldern. I detta fall är det av intresse att se om betesdriften i skogen kan kopplas till de fornlämningar som undersökts tidigare vid odlingsområdena i nordväst och svara på om man idkat utmarksbruk och använt skogen som resurs.

Objekt 4:2 påminner på många sätt om objekt 3:2. Här påträffades dock lite mer, en härd, en kol/sotfläck samt en övrig slagen kvarts. Läget är även det strategiskt i en västvänd skyddad gip, omgiven av klippor, med utblick över den bördiga dalgången. Tänker man sig ett yngre stenåldersscenario var här i stället en grund lagun med lerbottten som bör ha erbjudit ett rikt fiske- och sjöfågelbestånd under t.ex. gropkeramisk tid.

Objekt 5 ligger högst belägen av boplatserna och vid en tänkt strandlin- jedatering tillhör den platsens äldsta skede, tidigneolitikum, då den låg på stranden i en sydsluttning på en endast ett par hundra meter stor ö. Strax söder om denna ö låg ytterligare två mindre öar och tillsammans omgärdar de en mindre, grund fjärd – en fin marin fångstmiljö. På boplatsen påträf- fades förutom skärvsten två slagna kvartsar och tre slagna flintor.

Objekt 12 är belägen på en lite lägre nivå, strax söder om objekt 5. Den ligger fint på en planare och något mindre stenig yta nedanför ett läande litet klippstup. Nu var här en lite större ö och platsen vetter mot ett tämligen smalt sund i öster. Ett sund är alltid strategiskt då alla marina bytesdjur trängs ihop vid passagen och då blir mer lättfångad. Här påträffades skärv- sten och brända ben.

Övriga kulturhistoriska lämningar

De övriga kulturhistoriska lämningarna utgörs av ett gränsmärke i form av en kort mur (objekt 13) samt bebyggelselämningar efter dels torpet Stenbron (objekt 6–9), dels uthus förmodligen hörande till den utflyttade gården Norrbo (objekt 10–11).

(13)

# # # #

# # ## #

# # #

# Obj 4:1

Obj. 3:1 Obj. 2 Obj. 1

" Obj. 9Obj. 6Obj. 11

Obj. 10 Obj. 8 Obj. 7

Obj. 13 Obj. 5 Obj. 12Obj. 4:2

Obj. 3:2

Uppsala 181:3 Uppsala 175:3Uppsala 175:1 Uppsala 175:2

Uppsala 179:3

Uppsala 179:4

Uppsala 182:1

Uppsala 181:1

Y 650200 X 6648200

Y 649400

X 6647600 0200 m

"

" ##

Utredningsområde Fornlämning enligt utredning Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning Objekt, ej fornlämning Fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS

Figur 3. Objektkarta över utrednings- området med objekt och schakt markera- deutdrag ur digitala Fastighetskartan, blad 11I 9a.blad 11I 9a. Skala 1:4 000.

(14)

"

Obj. 3:2 Obj. 3:1

Obj. 2

Obj. 1

S4 S3

S5 S1

S2

Pg16 Pg9

Pg20 Pg10

Pg19 Pg12 Pg8

Pg1

Pg2

Pg14

Pg15 Pg11

Pg17 Pg13

Pg3

Pg18

Y 649600

X 6647800

Y 649400

X 6647600

0 50 m

"

Utredningsområde

Fornlämning enligt utredning Objekt, ej fornlämning Schakt eller provgrop

Figur 4. Detalj av utredningsområdes västra del med forn- och kulturlämningar markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan, blad 11I 9a. Skala 1:500.

(15)

" Obj 9

Obj. 6

Obj. 11

Obj. 10 Obj. 8

Obj. 13 Obj. 4:1 Obj. 5 Obj. 12 . 4:2

S14

S23 S11

S17 S10

S19

S13

S15 S16 S21

S12 S20

S22 S18

Pg6

Pg4Pg5Pg7 A4 A2

Y 650000

X 6647800 050 m

" "

Utredningsområde Fornlämning enligt utredning Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning Objekt, ej fornlämning Schakt och provgrop Anläggning

Figur 5. Detalj av utrednings- områdes östra del med forn- och kulturlämningar markerade på utdrag ur digitala Fastighetskar- tan, blad 11I 9a. Skala 1:500.

(16)

0 500 m

Figur 6. Terrängmodell av boplatsen objekt 5. Skala 1:15 000. Av Anders Biwall.

Figur 7. Terrängmodell av boplatsen objekt 12. Skala 1:15 000. Av Anders Biwall.

(17)

Gränsmärket står i en befintlig gräns och är inte av särskilt anmärkningsvärd karaktär. Gränsen förefaller ha tillkommit i samband med lagaskifte som här upprättades år 1842. Inga äldre gränser i denna sträckning har kunnat återfin- nas i det historiska kartmaterialet.

Objekten 6–9 utgör tillsammans en lägenhetsbebyggelse vid namn Stenbron.

Här finns rester efter boningshus, uthus, en jordkällare och en terrassering.

Dess enda historiska belägg är från Ekonomiska kartan från år 1952, på äldre kartor saknas den helt.

Objekten 10 och 11 utgörs också av bebyggelselämningar men här är dateringen mer oklar. Idag ligger hus och gårdar vid Norrbo. En del av den nuvarande åkermarken härikring har varit odlad till och från sedan 1600-talet men de första utritade husen dyker upp först vid Laga skifte år 1842. På härads- kartan från år 1859 ligger här en s.k. tå- eller fallbebyggelse med fyra samtida backstugor, ingen av dem dock på platsen av de nu påträffade grunderna. Uti- från denna bakgrund har objekten antagits vara uthus till den bebyggelse som kvarstår ännu idag. Dock ger den större uthusgrunden ett mycket ålderdomligt intryck och är ingrävd i sluttningen. Då det inte finns någon husgrund med spismursröse i närheten kan de två objekten inte ses som en komplett enhet.

Figur 8. Vy över boplatsen objekt 5 sedd från sydsydväst.

Foto: Wivianne Bondesson.

Figur 9. Härden A1 i objekt 3:2. Foto: Figur 10. Härden A2 i objekt 4:2.

(18)

Utgår

De fyra boplatslägena (objekten 1, 2, 3:1 och 4:1) som utgår var alla utvalda utifrån sin topografiska lämplighet dels för kortare bosättning i samband med utnyttjandet av havets resurser i ett förhistoriskt skärgårdslandskap under yngre stenåldern dels utifrån sin lämplighet ur bronsålders-/järnåldersboplatssynpunkt invid lämplig betes- och odlingsmark. Inom lägena drogs schakt med grävma- skin utan att påträffa tillräckliga spår efter förhistorisk mänsklig aktivitet varför objekten utgår. Inom det ursprungliga objekt 3 påträffades den ovan nämnda herdehärden varför objektet delades upp i två undernummer med olika antikvarisk bedömning. Detsamma gäller det ursprungliga objekt 4 där endast en mindre, topografiskt avgränsbar yta uppvisade förhistoriska indikationer, varför även detta objekt delades upp i två undernummer med olika antikvarisk bedömning.

Referenser

Björck, N. & Larsson, F. 2012. Senneolitkum och bronsålder i Fullerö park.

Riksantikvarieämbetet. UV Rapport 2012:197. Stockholm.

Lindkvist, A. 2009. Fullerö Park. SAU rapport 2009:13. SAU. Uppsala.

Onsten-Molander, A. & Wikborg, J. 2006. Trekanten och Björkgården.

Boplatslämningar från brons- och järnåldersmiljö. Arkeologi E4. SAU skrifter 13. Uppsala.

Schutz, B. & Göthberg, H. 2007. Förhistoriska boplatser och historisk bytomt vid Fullerö-Storvreta. Upplandsmuseet rapport 2007:06. Uppsala.

Kartor

Ekonomisk karta, år 1952. J133_11I9a 54.

Delning av utmarkmark och utägor, år 1789. B22_9_4.

Geometrisk avmätning, år 1640. B22_9a5_96_99.

Häradskartan, år 1859–1863. J112 84 2.

Laga skifte, år 1842. B22_9_5.

Storskifte, år 1763. B22_9_2.

Ägodelning, år 1687. A18 118_19.

Ägodelning, år 1720. B22_9_1.

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 3.1.1-3128-2013.

Länsstyrelsens dnr: 431-3031-13.

Projektnummer:12675.

Intrasisprojekt: UV 2013:191.

Undersökningstid: 29 oktober samt 1 och 11–15 november 2013.

Projektgrupp: Projektledare Wivianne Bondesson, arkeologerna Anders Bornfalk Back och Mats Nelson.

Exploateringsyta: 0,3 km².

Läge: Ekonomiska kartan, blad 11I 9a.

Koordinatsystem: SWEREF 99 TM.

Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: N 664 7480, E 649311.

Höjdsystem: –.

Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: –.

Fynd: F1–5 förvaras på UV Mitt i avvaktan på fyndfördelningsbeslut.

(19)

Bilagor

Bilaga 1. Objekttabell

Objekt nr Beskrivning Statusförslag Kommentar

1 Boplatsläge, ca 140×50 m stort (N–S). Beläget på tämligen plant krön av blockig moränrygg. Markberett, skadat.

Skogsmark, hygge. 35–40 m ö.h.

Ej fornlämning. Utgår. Utredningsgrävd manuellt med 16 provgropar. Ej åtkomlig med maskin.

2 Boplatsläge, ca 40×25 m stort (Ö–V), beläget i S-sluttning söder om blockig moränrygg. Exponerar mot flackt område. Enstaka block och sten. Skogsmark, hygge. 30 m ö.h.

Ej fornlämning. Utgår. Utredningsgrävd med två schakt.

3:1–2 1. Boplatsläge, ca 45×40 m stort (Ö–V), beläget på S-vänd udde med spridda stenar och block. Exponerar mot stor plan yta i söder, fjärd.

2. Härd. Ensamliggande s.k. herdehärd. Skogsmark, hygge.

30 m ö.h.

1. Ej fornlämning. Utgår.

2. Fornlämning

1. Utredningsgrävd med tre schakt.

2. Tidigare A1 4:1–2 1. Boplatsläge, ca 300×80 m stort (NNÖ–SSV), beläget i V-sluttning

av berg ner mot plant område. Ställvis mycket blockigt och stenigt.

2. Boplats, ca 40×30 m stor (N–S). Belägen i en gip omgiven av brantare sluttning och klippor. Inom ytan påträffades en härd, en kol/sotfläck och ett fynd av slagen kvarts. Belägen som en mindre del inom 4:1. Skogsmark, hygge. 30–35 m ö.h.

1. Ej fornlämning. Utgår.

2. Fornlämning

1. Utredningsgrävd med 9 schakt och 4 provgropar där maskinen inte kunde ta sig fram.

2. Utredningsgrävd med ett schakt.

5 Boplats, ca 120×50 m stort (ÖSÖ–VNV), beläget i flack SV-sluttning, i mer sten/blockfri mark än övrigt i området. Exponerar mot en grund vik. Fynd av skärvsten, slagen kvarts och flinta. Skogsmark, hygge. 35–40 m ö.h.

Fornlämning Utredningsgrävd med sex schakt.

6 Lägenhetsbebyggelse. Husgrund, ca 9×9 m stor (NV–SÖ) med ställvis synlig stenfot, 0,1–0,2 m hög. Spismursröse (ca 3×5 m stort och 1,2 m högt) med tegel, pannor och skräp. Järnspis bredvid.

Biologiskt kulturarv av fruktträd, snöbär. Flack Ö-sluttning mellan moränhöjd och åker. Skogsmark, gammal tomtmark. 30 m ö.h.

Övrig kulturhistorisk

lämning. Torpet Stenbron. Markerad på Ekonomiska kartan från 1952.

7 Terrassering, ca 10,5 m lång (Ö–V), stenskodd, ca 0,3–0,4 m hög av upp till 1 m långa stenar. Bevuxen med syren. Flack Ö-sluttning mellan moränhöjd och åker. Skogsmark, gammal tomtmark.

30 m ö.h.

lämning. Ingår i obj 6.

8 Husgrund, jordkällare, ca 5×4 m stor (Ö–V), 0,2–1 m hög och 0,3 m djup, igenrasad. Öppning mot V. Flack Ö-sluttning mellan morän- höjd och åker. Skogsmark, gammal tomtmark. 30 m ö.h.

lämning. Ingår i obj 6.

9 Husgrund, uthus, ca 12×11 m stort, ställvis synlig stenfot, 0,1–0,3 m hög av upp till 0,7 m långa stenar.Flack Ö-sluttning mellan morän- höjd och åker. Skogsmark, gammal tomtmark. 30 m ö.h.

lämning. Ingår i obj. 6.

10 Husgrund, 8,5×4,5 m stor (N–S), ingrävd i Ö-sluttning. Stenfot 0,3–1 m h av 0,4–1 m stora stenar och block. Utbyggnader, ca 1,2 m breda på gavlarna, öppna mot Ö. Ö-sluttning ner mot åkermark.

Skogsmark, barrskog. 35 m ö.h.

Övrig kulturhistorisk lämning.

11 Husgrund, jordkällare, 8×6 m stor (Ö–V) ca 0–1 m hög och 0,2–0,4 m djup, igenrasad. Öppning mot Ö. Delvis skräpfylld.

Ö sluttning ner mot åkermark. Skogsmark, barrskog. 35 m ö.h.

Ingår i obj. 10.

12 Boplats, 130×60 m stort (NNÖ–SSV), beläget på tämligen plant område i Ö-sluttning av moränhöjd, nedanför hällmark. Mindre stenigt och blockigt än annars. Fynd av skärvsten och brända ben.

Tämligen plant område i Ö-sluttning av moränhöjd. Skogsmark, hygge. 35 m ö.h.

Fornlämning Utredningsgrävd med två schakt.

13 Gränsmärke, i form av kort mur, ca 5–6 m lång, 1 m bred och 0,3–1m hög. Lagd i flera skift av 0,3–1,2 m stora stenar och block.

Belamrad med taggtråd. Krön av moränhöjd. Skogsmark, barrskog och hygge. 35 m ö.h.

Belägen i befintlig gräns.

(20)

Bilaga 2. Schakttabell

Schakt nr/

Provgrop nr

Obj. nr/

Provgrop nr

Beskrivning Anläggningar och fynd

S1 Obj. 2 7×2,5 m stort (NNÖ–SSV) och 0,25 m djupt. Schaktet placerades i slyig skogsmark.

Under torven 0,12 m mylla med ett fåtal stenar 0,1×0,1 m samt enstaka skärviga stenar <0,15×0,1 m. Under detta alven bestående av ljusgrå lerig silt. En större markfast sten 0,9×0,6 m i södra delen av schaktet. En testgrop (0,6 m djup) upptogs av maskin i mitten av schaktet för att undersöka undergrunden, vilken bestod av lera.

S2 Obj. 2 5×1,9 m stort (N–S) och 0,25 m djupt. Schaktet placerades i terräng med block och sten. Under torven ett ca 0,1 m tjockt matjordlager. Enstaka skärviga stenar

<0,15×0,15 m. Under detta alven bestående av siltig lera. Ett markfast block i söder.

S3 Obj. 3 15×3 mstort (Ö–V) och 0,22 djupt. Schaktet placerades i stenig skogsmark (kalhygge). Torven och myllan ca 0,2 m tjock. Under detta alven bestående av siltig lera. Omrört i väst; nedtryckta rötter och stenar (modern skogsväg).

S4 Obj. 3 28×3 m stort (NÖ–SV) och 0,25 m djupt. Schaktet lades i stenig skogsmark (kalhygge) mellan större block. Under torven ett myllager ca 0,15 m tjockt, med enstaka skärviga stenar <0,1×0,1 m samt rundade stenar. Under detta alven bestå- ende av silt i norr och lera i söder, med grusiga fläckar i mellan. Ett par markfasta stenar i schaktets centrala delar. Södra delen av schaktet stört av modern väg;

hjulspår och grusad bank.

S5 Obj. 3 5×3 m stort (Ö–V) och 0,2 m djupt. Schaktet placerat i terräng med stora block.

Under torven 0,1 m mylla med enstaka stenar <0,15×0,15 m. Under detta alven bestående av lerig silt. En härd (A1) påträffades i schaktets västra del.

A1. Härd. Oval mörkfärgning 0,9×0,65 m med fnyk av kol och skörbränd sten (<0,15×0,15 m) i plan. Anl. placerad på östra sidan av sten (0,9×0,6 m), vilken rubbades av maskin men lades tillbaka. Ej undersökt. Benämnd Obj. 3:2

S6 Obj. 4:1 10×3–8 m (N–S) och 0,2 m djupt. Schaktet placerat i sluttande skogsmark (kalhygge). Under torven ett tunt matjordslager ca 0,12 m tjockt med enstaka skärviga och rundade stenar <0,1×0,1m. Under detta alven bestående av lera med enstaka markfasta stenar <0,4×0,4 m.

S7 Obj. 4:2 9×3 m stort (N–S) och 0,2 m djupt. Schaktet placerat i sluttande skogsmark (kalhygge). Under torven ett ca 0,1 m tjockt matjordslager vilket överlagrar ett siltigt lerlager som övergår i lera efter ca 0,1 m (alven). Fläckvis i detta, i norr, ett gruslager ca 0,06 m tjockt, i vilket en härd (A2) framkom. I syd påträffades en sotfläck (A3) samt en bit slagen kvarts (F1) strax SV om A2. En testgrop (0,9 m djup) upptogs med maskin för att kontrollera undergrunden, vilken utgjordes av lera.

A2. Härd. Rund i plan, 0,58×0,55 m, med fnyk av kol samt enstaka obrända och skörbrända stenar

<0,15–0,1 m. Södra delen skadad av maskin.

A3. Sotfläck. Oval i plan, 0,4×0,3 m (N–S), skadad i syd av maskin.

Placerad norr om sten (0,5×0,3 m), vilken rubbades av maskin men lades tillbaka. Ej undersökt F1. Slagen kvarts.

S8 Obj. 4:1 5×2,5 m stort (N–S) och 0,25m djupt. Schaktet placerat i sluttande skogsmark (kalhygge). Under torven ett 0,1 m djupt matjordslager under vilket ett gruslager (0,05 m) fläckvis återfinns. I detta fynd av ett par mindre bitar kvarts, möjliga avslag. Under detta alven bestående av lera. En testgrop (1,0 m djup) upptogs med maskin för att kontrollera undergrunden, vilken bestod av lera.

Kvartsen ej tillvaratagen,

S9 Obj. 4:1 4×1,5 m stort (SV–NÖ) och 0,2 m djupt. Schaktet placerat terräng med sten och block. Under torven ett matjordslager (0,05 m tjockt). Under detta ett siltigt lerlager med ett antal stenar <0,3×0,3 m, lagret övergår till ren lera i alven. Ett fynd av kvarts, möjligt avslag.

Kvartsen ej tillvaratagen,

S10 Obj. 4:1 4,5×2,5 m stort (NÖ–SV) och 0,15–0,25 m djupt. Schaktet placerat på en plan yta i en annars sluttande skogsmark (kalhygge). Under torven ett matjordslager (endast i NÖ) 0,1 m tjockt. Under detta siltig lera vilken övergår i ren lera i alven.

S11 Obj. 4:1 4×2,5 m stort (Ö–V) och 0,2 m djupt. Schaktet placerat i sluttande skogsmark (kalhygge). Under torven ett matjordslager (0,1 m tjockt) vilket överlagrar alven bestående av lera.

S12 Obj. 4:1 5×1,5 m stort (NNÖ–SSV) och 0,35 m djupt. Schaktet placeat i stenig sluttning i skogsmark (kalhygge). Under torven morän bestående av grus och sten

<0,1×0,1m. En sotfläck (A4) påträffades i norra delen av schaktet.

A4. Sotfläck. Oregelbunden ovalformad i plan 2,5×1,4m.

Sotig och fet, ca 0,1 m tjock.

Kraftigast i syd, tunnar ut mot norr.

S13 Obj. 4:1 4×2 m stort (N–S) och 0,25 m djupt. Schaktet placerades i stenig skogsmark (kalhygge). Under torven morän bestående av stenar 0,05×0,05–0,4×0,4 m blandat med grus. Även markfasta block i moränen.

(21)

Schakt nr/

Provgrop nr Obj. nr/

Provgrop nr Beskrivning Anläggningar och fynd

S14 Obj. 5 6×4 m stort (SV–NÖ) och 0,2 m djupt. Schaktet placerat i stenig skogsmark (kalhygge). Under torven morän bestående av sten upp till 0,3×0,3 m och grus. Även större markfasta stenar (0,6×0,6 m) i moränen.

S15 Obj. 5 4×2 m stort (N–S) och 0,25 m djupt. Schaktet placerat i stenig skogsmark (kalhygge). Under torven moränen bestående av stenar upp mot 0,3×0,3 m samt grus.

Även enstaka markfasta stenar upp mot 0,5×0,5 m i moränen. 1 slagen kvarts.

F2

S16 Obj. 5 4,5×1,5–3 m stort (NÖ–SV) och 0,2 m djup. Schaktet placerat i skogsmark (kalhygge). Under torven fläckvis med fin sand (<0,05 m tjockt) vilket sedan övergår till morän bestående av grus samt sten upp till 0,5×0,5 m. 1 slagen kvarts.

F3

S17 Obj. 5 4,5×2,3 m stort (NNÖ–SSV) och 0,2 m djupt. Schaktet placerat i skogsmark (kalhygge). Under torven morän bestående av grus samt sten upp till 0,2×0,2m. En testgrop (0,9m) upptogs med maskin för att kontrollera undergrunden: morän- lagret 0,4m, grövre grus 0,2 m, lera.

S18 Obj. 5 2,5×1,5 m stort (NÖ–SV) och 0,25 m djupt. Schaktet placerat i skogsmark. Under mossan ett siltigt lager (0,15 m tjockt) med enstaka stenar <0,12×0,1 m, vissa av dem skärviga. Under detta alven bestående av ett lager av grus och mindre sten.

S19 Obj. 5 4×2 m stort (Ö–V) och 0,22 m djupt. Schaktet placerat i skogsmark. Under mossan ett 0,2 m tjockt ljusbrunt siltlager med enstaka stenar <0,15×0,15 m, vissa av dem skärviga, samt fnyk av kol. I undre halvan av lagret strax öst om en markfast sten (0,3×0,3 m) påträffades fynd av flinta (F4). Under detta ett ljusgrått lager med grus och lera (endast en mindre fläck framtagen vid baning). Schaktet ej grävt i botten.

F4

S20 Obj. 12 4,5×1,8 m stort (NÖ–SV) och 0,3 m djupt. Schaktet placerat i stenig skogsmark (kalhygge). Under torven morän bestående av grus och sten upp till 0,15×0,15 m.

Även enstaka större stenar 0,5×0,5 m.

S21 Obj. 12 4×2 m stort (NNÖ–SSV) och 0,1–0,2 m djupt. Schaktet placerat på stenig plan yta nedanför en brant sluttning. Under torven ett sandigt siltlager med skärviga stenar (<0,12×0,12m) och fnyk av kol. I mellersta delen av schaktet ca 0,1 m ned i lagret påträffades fynd av brända ben, F5, (en tom fyndpåse lades på fyndplatsen innan igenläggning). En mörk fläck, tveksam anläggning, troligen stenlyft, observerades i södra delen av schaktet. Schaktet ej grävt i botten.

F5

S22 Obj. 4:1 3×2 m stort (N–S) och 0,2 m djupt. Schaktet placerat i skogsmark. Under torven ett grusigt, något lerigt lager, vilket utgjorde alven. Två i plan diffusa mörkfärg- ningar med fnyk av kol observerades i mitten av schaktet och bedömdes som naturliga.

S23 Obj. 4:1 9×2–2,3 m stort (NÖ–SV) och 0,2–0,25 m djupt. Schaktet placerat i en stenfri sänka i skogsmark. Under torven ett moränstråk i väst och sand/grus i öst (fläckvis sandig silt). Sot från rotbränder mörkar vissa delar av jorden. Enstaka större stenar

<0,6×0,6 m.

Pg1 Obj. 1 1×0,6 m stor och 0,22 m djup. Provgropen placerad i stenig skogsmark (kalhygge). Under torven ett siltlager (0,12 m tjockt) med enstaka stenar (<0,05×0,05 m).

Under detta grusig morän med ett antal stenar (<0,4×0,4 m).

Pg2 Obj. 1 0,7×0,5 m stor och 0,2 m djup. Provgropen placerad i stenig skogsmark (kalhygge). Under torven ett siltigt lager (0,1 m tjockt) med inslag av sten, 0,05×0,05 m.

Under detta grusig morän med en större sten, 0,4×0,2 m.

Pg3 Obj. 1 0,6×0,4 m stor och 0,18 m djup. Provgropen placerad i stenig skogsmark (kalhygge). Under torven ett siltlager (0,1 m tjockt) med enstaka stenar,

<0,04×0,04m. Under detta morän med en större sten, 0,35×0,35 m.

Pg4 Obj. 4 1,1×0,9 m stor (ÖSÖ–VNV) och 0,18 m djup. Provgropen placerad i skogsmark.

Under torven (0,05m) ett lerlager med ett antal stenar <0,2×0,2 m. En skärvig sten, 0,07×0,07 m.

Pg5 Obj. 4 0,8×0,65 m stor (ÖNÖ–VSV) och 0,15–0,18 m djup. Provgropen placerad i skogsmark. Under torven (0,07 m) ett siltlager med 3 stenar i storleken 0,15×0,1 m.

Pg6 Obj. 4 0,9×0,8 m stor (SÖ–NV) och 0,1–0,15 m djup. Provgropen placerad i skogsmark.

Torv och rötter (0,05 m), därefter grå lerig silt som mot botten övergår mot en ljus- grå nyans med inslag av stenar, 0,1×0,05 m.

Pg7 Obj. 4 0,7×0,7 m stor och 0,17m djup. Provgropen placerad i skogsmark. Under torven (0,08m) ett lerlager av ljusbrun lera med enstaka stenar <0,15×0,15 m.

Pg8 Obj. 1 1,0×0,7 m stor och 0,16 m djup. Provgropen placerad i stenig skogsmark (kalhygge). Under torven (0,05 m) ett siltlager (0,1 m) med inslag av sten (<0,08×0,08 m) och fnyk av kol i söder. Under detta stenar, <0,3×0,3 m, i en gles packning med grus i mellan.

Pg9 Obj. 1 1,1×1 m stor och 0,18 m djup. Provgropen placerad i stenig skogsmark (kalhygge).

Under torven (0,09×0,12 m) ett mörkbrunt siltigt lager som mot botten övergår i en ljusbrun sandig silt med ett flertal stenar (0,1–0,4 m stora) som täcker nästan hela ytan.

(22)

20 Fullerö bostäder Schakt nr/

Provgrop nr Obj. nr/

Provgrop nr Beskrivning Anläggningar och fynd

Pg10 Obj. 1 0,8×0,65 m stor (SÖ–NV) och 0,15 m djup. Provgropen placerades i stenig skogsmark (kalhygge). Under torven (0,08 m) ett 0,02 m tjockt siltlager. Under detta sandig morän med ett flertal stenar, 0,25–0,07 m stora.

Pg11 Obj. 1 0,9×0,6 m stor och 0,17 m djup. Provgropen placerad i stenig skogsmark (kalhygge). Under torven (0,07 m) ett sandigt siltlager (0,0 8m) med inslag av sten

<0,05×0,05 m. Under detta sandig morän med stenar upp mot 0,25×0,2 m.

Pg12 Obj. 1 1,5×1 m stor och 0,12–0,18 m djup. Schaktet placerades i stenig skogsmark (kalhygge). Under torven (0,12 m) mörkbrun silt vilket överlagrar orangebrun morän innehållandes sten, 0,05–0,2 m stora.

Pg13 Obj. 1 0,8×0,7 m stor och 0,23 m djup. Schaktet placerat i stenig skogsmark (kalhygge). Under torven (0,07 m) ett sandigt siltlager (ca 0,1 m) med enstaka stenar,

<0,05×0,05 m. Under detta morän med grusig sand samt stenar upp mot 0,3×0,3 m.

Pg14 Obj. 1 0,7×0,7 m stor (ÖNÖ–VSV) och 0,15–0,2 m djup. Schaktet placerat i stenig skogsmark (kalhygge). Under torven (0,04–0,1m) ett siltlager med ett flertal 0,08×0,15 m stora stenar. Sandigare mot botten. En sten, 0,4 m, centralt i gropen.

Pg15 Obj. 1 0,8×0,8 m stor och 0,18 m djup. Schaktet placerat i skogsmark. Under mossan en rotmatta (0,05 m). Därefter ett siltlager (0,1 m) med enstaka stenar <0,06×0,06 m vilket överlagrar morän bestående av grus och sten, <0,3×0,3 m.

Pg16 Obj. 1 1,6×0,8 m stor och 0,13–0,22 m djup. Schaktet placerat i skogsmark. Under mossan (0,13–0,15 m) ett humöst mörkbrunt siltlager. I botten fin gråbrun sand och ett flertal stenar, 0,1–0,4 m stora.

Pg17 Obj. 1 0,65×0,65 m stor (SSÖ–NNV) och 0,1–0,2 m djup. Schaktet placerat i skogsmark.

Under torven (0,07–0,1 m) en sandig och grusig morän med stenar, 0,03–0,3 m stora. Mycket rötter.

Pg18 Obj. 1 0,5×0,5 m stor (mindre mot botten) och 0,15 m djup. Schaktet placerat i stenig skogsmark (kalhygge). Under torven (0,07–0,1 m) ett sandlager med enstaka småsten. I botten en 0,18 m stor sten.

Pg19 Obj. 1 1,1×0,7 m stor (NV–SÖ) och 0,19 m djup. Schaktet placerat i skogsmark (kalhygge).

Under torven ett siltlager (0,1 m tjockt) med enstaka stenar upp mot 0,1×0,12 m.

Under detta morän bestående av grus och sten <0,35×0,35 m.

Pg20 Obj. 1 1×0,9 m stor (Ö–V) och 0,1–0,2 m djup. Under torven (0,1–0,15 m) ett ljusgult sandlager (0,03–0,05 m tjockt). Detta övergår till en mörkbrun silt för att i botten bli en ljusbrun sandig silt med inslag av stenar, 0,1–0,2 m stora. En rund kolfläck (0,08×0,08 m) i väst tolkas so en bränd rot.

Bilaga 3. Fyndtabell

Fynd nr Objekt nr Schakt nr Typ Vikt i g

1 4:2 7 1 övrig slagen kvarts 33,8

2 5 15 1 övrig slagen kvarts 1,1

3 5 16 1 kvartsavslag 0,9

4 5 19 1 avslag i matt ljusgrå flinta (?), två övrig slagen flinta 1,8

5 12 21 Brända ben av djur 3,7

(23)

(24)

Fullerö bostäder

Efter beslut av Länsstyrelsen i Uppsala och på uppdrag av Fullerö Park AB har Riksantikvarieämbetet, UV Mitt genom- fört en arkeologisk utredning av fastigheterna Fullerö 21:33 och Fullerö 21:66, i Uppsala socken och kommun. Vid utredningen registrerades 13 objekt varav två med undernummer.

Fyra av objekten utgörs av fornlämningar, sju av objekten ut- görs av övriga kulturhistoriska lämningar och fyra objekt var boplatslägen som kunde avfärdas efter utredningsgrävning och utgår därmed.

Fullerö bostäder

Uppsala län; Uppland; Uppsala socken; Fullerö 21:33 och 21:66 Wivianne Bondesson