Kinesiska direktinvesteringar - Företagsförvärv på den svenska marknaden

Kinesiska direktinvesteringar -

Företagsförvärv på den svenska marknaden

Kandidatuppsats 15 hp

Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet

HT 2020

Datum för inlämning: 2021-01-15

Ida Krusell

Sara Stenberg Kumlin

Sammandrag

Studien undersöker de huvudsakliga motiven bakom kinesiska företagsförvärv på den svenska marknaden. På senare tid har Kinas direktinvesteringar inom de europeiska länderna ökat, där Sverige har varit en av de huvudsakliga mottagarna. Som följd har det uppstått en oro i såväl Europa som Sverige kring vilka motiv som ligger bakom investeringarna. För att undersöka vilka de huvudsakliga motiven är har en egen analysmodell med fyra propositioner utarbetats. Analysmodellen baseras på Dunnings fyra motiv för utländska direktinvesteringar (FDI), tidigare studier om Kinas investeringsmönster samt fakta om den svenska marknadens egenskaper. För att besvara studiens ​forskningsfråga genomfördes fyra intervjuer. Resultatet visade att samtliga av Dunnings motiv går att applicera på kinesiska investerare vid val av investeringsmarknad, men där vissa motiv är mer vanligt förekommande. Studien tyder även på den kinesiska statens starka inflytande över kinesiska investerare och hur det kan överträffa individuella motiv.

Nyckelord: Dunning’s eclectic paradigm, Foreign Direct Investment, Företagsförvärv, kinesiska direktinvesteringar, MNF, Dunnings fyra motiv för FDI

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

1.1 Problemformulering 1

1.2 Frågeställning och syfte 4

1.3 Disposition 4

2. Teoretisk referensram 5

2.1 Foreign direct investment 5

2.2 Dunning’s eclectic paradigm 6

2.2.1 Avgränsning av Dunnings paradigm 7

2.2.2 Dunnings lokaliseringsfördelar 7

2.2.3 Dunnings fyra motiv för utländska MNF aktiviteter 8

2.3 Utveckling av analysmodell och propositioner 9

2.3.1 Marknadssökande FDI (MS) 10

2.3.2 Effektivitetssökande FDI (ES) 11

2.3.3 Resurssökande FDI (RS) 12

2.3.4 Strategiskt tillgångssökande (SAS) 12

3. Metod 14

3.1 Forskningsdesign 14

3.2 Urval 14

3.2.1 Beskrivning av respondenter 15

3.3 Operationalisering 16

3.4 Datainsamling 18

3.4.1 Genomförande - Intervjuformat 18

3.5 Metodkritik 19

4. Resultat 21

4.1 Proposition 1 (MS) 21

4.2 Proposition 2 (ES) 21

4.3 Proposition 3 (RS) 22

4.4 Proposition 4 (SAS) 23

5. Analys 24

6. Slutsats 29

6.1 Implikationer 29

6.2 Reflektioner & framtida forskning 30

Källförteckning 31

Bilagor

Bilaga 1 - Intervjumall

1. Inledning

Under de senaste 20 åren har antalet direktinvesteringar i världen ökat snabbare än både export och produktion vilket har spelat en stor roll i den ekonomiska globaliseringen (Lee 2017; Tillväxtanalys 2020). Utländska direktinvesteringar (FDI) är en viktig del av den globala ekonomin, framförallt då det främjar ekonomisk tillväxt, men även för att det leder till ökad sysselsättning, produktivitet och teknologisk utveckling (Jensen 2003). En utländsk direktinvestering innebär att ett företag etablerar sig i ett annat land genom att förvärva ett befintligt företag eller starta ett eget från grunden, i syfte att driva och utveckla dotterföretagets verksamhet och samtidigt behålla kontroll över investeringen (Tillväxtanalys 2020). De främsta drivkrafterna bakom företags utlandsinvesteringar är en strävan efter förbättrad lönsamhet och ökade intäkter (Business Sweden 2018). Det kan även vara för att nå nya marknader, öka produktiviteten samt för att förvärva strategiska tillgångar (ibid.).

Därtill kan det vara i syfte att sprida risken för utländska investeringar (Rugman 1979 se Dunning 2000).

För att förklara företags beslut till att investera utomlands har flertalet teoretiska modeller utvecklats (Jensen 2003). En av de främsta teorierna på ämnet är Dunning’s eclectic paradigm, även kallad OLI-modellen (Ownership, Location, Internalization), vilken har sin grund i flertalet ekonomiska och organisatoriska teorier (Dunning 1988; 2001). Modellen beskriver de förklarande faktorerna till företags utländska direktinvesteringar och de aktiviteter multinationella företag (MNF) gör (Dunning 1988). De tre faktorerna är​följande:

ägarspecifika-, lokaliserings- och internaliseringsfördelar (ibid.). Då faktorerna är starkt kontextuella, beskriver modellen även fyra motiv för internationalisering: marknadssökande-, resurssökande-, effektivitetssökande- samt strategiskt tillgångssökande (Dunning 2000).

Multinationella företags motiv för FDI kan skilja sig mellan industriländer och utvecklingsländer, där utvecklingsländer ofta använder utländska direktinvesteringar som en språngbräda för att nå strategiska resurser (Lu, Liu & Wang 2010). Här rör det sig huvudsakligen om utgående direktinvesteringar, det vill säga när ett företag etablerar ​en verksamhet utomlands eller förvärvar ett utländskt företag (Tillväxtanalys 2020). Allt fler utvecklingsländer genomför utgående direktinvesteringar, oavsett utvecklingsnivå eller storlek, där även små och medelstora företag (SMFs) investerar utomlands (Perea &

Stephenson 2017; UNCTAD 2007). Utgående direktinvesteringar från utvecklingsländer har ökat kraftigt under de senaste åren, där BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) stod för en stor del av denna ökning med 62 procent av totala utgående FDI år 2015 (Perea & Stephenson 2017). Utav den totala ökningen stod Kina ensamt för 36 procent (ibid.).

Kina är idag en av världens största ekonomier med näst störst utgående FDI efter Japan (Bajpai 2020; UNCTAD 2019). Sedan 1990-talet då den kinesiska strategin ”go global”

introducerades har kinesiska direktinvesteringar utomlands ökat avsevärt, såväl i totala summor som i storlek per investering (Kolstad & Wiig 2012; UNCTAD 2007).

Huvudsakligen har investeringarna skett i industrier relaterade till gruvverksamhet, resurser och tillverkning, samt genom investeringar från statligt ägda företag (UNCTAD 2007). Under perioden 2009-2019 var de största mottagarna av kinesiska investeringar Hong Kong och USA, men kinesiska direktinvesteringar återfinns världen över (Statista 2020a). Enligt data från UNCTAD mottog 142 länder investeringar från Kina under perioden 2003-2006 (Kolstad & Wiig 2012).

Västra Asien är värdemässigt den viktigaste nya investerarregionen för Europa med stadigt ökande direktinvesteringar, vilket talar för tillväxtmarknadernas stora roll som utländska investerare (Blomkvist & Drogendijk 2016). Mellan 2005-2019 var Europa en av Kinas största investeringsregion med strax under 400 miljarder dollar i totala investeringar (Statista 2020a). Även i Sverige har de kinesiska direktinvesteringarna ökat (Statista 2020b). De senaste åren har de kinesiska direktinvesteringarna i Sverige tredubblats och sedan år 2002 har 51 kinesiska majoritetsförvärv av svenska företag genomförts (Hellström, Almén &

Englund 2019; Mannheimer Swartling u.å.a). Bland dessa återfinns AB Volvo, Volvo Cars, Spotify och Radisson, där förvärvet av Volvo har bidragit till en stor del av direktinvesteringarnas omfattning (Blomkvist & Drogendijk 2016; Hellström, Almén &

Englund 2019). Därtill har kinesiska investeringar även gjorts i såväl svensk mark som i svensk infrastruktur (Weissman & Rappe 2017), samtidigt som Kina har haft visioner att bygga Nordens största hamn i Bohuslän (Jensen 2018).

De kinesiska företagsförvärven inom Europa har skapat en oro på såväl den svenska som den europeiska marknaden och har gett upphov till debatt kring Kinas motiv bakom investeringarna (Hellström, Almén & Englund 2019; Petersson, Almén, Denward, Holmquist,

Malmlöf & Ädel 2020). Förvärven har orsakat en oro rörande både nationell säkerhet och utmanad konkurrenskraft i de berörda länderna (Hellström, Almén & Englund 2019). I Sverige har förvärven mötts av blandade reaktioner; dels positiva ​efter ökade finansiella medel, men även en rädsla för att känslig teknik ska överföras till den kinesiska militären (Andersen 2019; Augustsson 2018; Lundquist 2019). Efter oron över utländska direktinvesteringar och dess implikationer för landets säkerhet har en ny bestämmelse införts:

lag med (2020:826) kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. Lagen syftar åt att förbereda inför en granskningsmekanism med vilken man vill få en större kontroll över utländska investeringar (Direktinvesteringsutredningen 2020). Trots att lagen avser samtliga utländska investeringar har de kinesiska investeringarna varit avgörande för debatten gällande behoven för sådan investeringsgranskningsmekanism (Petersson et. al 2020). Till stor del grundas osäkerheten kring förvärven i en tveksamhet om motiven bakom företagsförvärven.

I takt med Kinas ständigt skiftande ekonomiska och politiska klimat har landets investeringsmönster förändrats, vilket ger fog för att anta att även motiven bakom dessa har förändrats (Buckley, Cleg, Cross, Liu, Voss & Zheng 2007; Clegg, Mei Lin, Voss, Yen &

Shih 2016). Innan år 2001 ansågs direktinvesteringarna inte vara motiverade av förvärv av strategiska tillgångar samtidigt som kinesiska investerare ansågs vara något ovetande om eller likgiltiga inför politiska risker och etiska förpliktelser (Buckley et. al 2007). Efter Kinas inträde i World Trade Organization (WTO) år 2001, och i samband med Kinas statliga strategier, ”go global” och ”made in china 2025”, har motiven förändrats och fått ett större fokus på förvärv av tillgångar (Buckley et. al 2007; Petersson et. al 2020). I och med de nämnda strategierna har det statliga stödet och incitament för utländska investeringar ökat vilket inneburit ytterligare ett motiv för att investera utomlands (Lu et. al 2010). Investerare har därtill ansetts lockas av stora marknader med stor grad naturliga resurser, ett rikt näringsliv samt akademi och ett dynamiskt forskningsklimat (Kolstad & Wiig 2012;

Mannheimer Swartling u.å.a).

På senare tid återfinns fåtal studier som undersöker motiven bakom Kinas utländska direktinvesteringar. Därtill är flertalet av de studier som finns, publicerade eller baserade på data från år 2010 eller tidigare (Kolstad & Wiig 2012; Lu et. al 2010). Sedan dess har Kina ekonomiskt sett vuxit i en lavinartad takt varigenom det finns god anledning att anta att motiven bakom direktinvesteringarna har förändrats (Paul & Benito 2018). Detta i

kombination med de ökade oroligheterna kring Kinas motiv bakom investeringar i Sverige skapar ett motiv för ytterligare undersökning: ​Varför är kinesiska investerare intresserade av den svenska marknaden?

1.2 Frågeställning och syfte

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för de kinesiska företagens huvudsakliga motiv bakom direktinvesteringar, i form av företagsförvärv, på den svenska marknaden.

Uppsatsen syftar således åt att identifiera de huvudsakliga anledningarna till varför kinesiska investerare har valt att etablera sig på den svenska marknaden. Studiens resultat kan i framtiden vara relevant för att förstå vilka motiv som ligger bakom Kinas förvärv av svenska företag samt företag i andra länder med liknande förutsättningar. Samtidigt bidrar studien med ytterligare förståelse kring vilka motiv som påverkar kinesiska investerare vid val av marknad.

Detta kommer att undersökas genom följande frågeställning:

Vilka är de huvudsakliga motiven bakom de kinesiska företagsförvärven på den svenska marknaden?

1.3 Disposition

Studien består av totalt sex kapitel vilka i sin tur är uppdelade i flera underavsnitt. Uppsatsen inleds med ett introducerande kapitel där studiens problemformulering, syfte samt frågeställning presenteras. Det andra kapitlet beskriver studiens valda teori, Dunnings OLI-modell, och därefter formuleras fyra propositioner vilka kommer ligga till grund vid undersökning av frågeställningen. I det tredje kapitlet presenteras studiens valda metod där forskningsdesign, urval samt datainsamling beskrivs. Det fjärde kapitlet redogör sedan för resultatet från intervjuer med fyra olika företag, vilket därefter analyseras i kapitel fem kopplat till det teoretiska ramverket för att besvara studiens frågeställning.

Avslutningsvis, i kapitel sex beskrivs studiens slutsats där även implikationer och förslag till framtida forskning presenteras.

2. Teoretisk referensram

Med foreign direct investment (FDI) avses en direktinvestering där ett företag etablerar eller köper ett utländskt bolag med avsikt att driva och utveckla dotterföretagets verksamhet och behålla kontroll över investeringen (Tillväxtanalys 2020). Definitionen av en utländsk direktinvestering är när minst tio procent av röster eller aktier i ett företag ägs av en utländsk investerare, där investeringen kan vara såväl utgående som ingående (Kommerskollegium 2019; Tillväxtanalys 2020). En utgående direktinvestering sker då ett företag etablerar en verksamhet utomlands eller förvärvar ett utländskt företag, medan en ingående direktinvestering sker då ett utländskt företag gör motsvarande i hemlandet (Tillväxtanalys 2020). Såväl utgående som ingående direktinvesteringar har positiva välfärdseffekter, särskilt betydelsefulla är direktinvesteringar för små utvecklade länder som Sverige (Tillväxtanalys 2020). Utländska direktinvesteringar är därtill en viktig faktor till att främja internationell handel och skapa långvariga och stabila relationer mellan ekonomier (OECD 2020).

Den teoretiska litteraturen om FDI fokuserar till stor del på Greenfield-investeringar, då företag startar ett dotterbolag på en ny marknad från grunden, trots att företagsförvärv och fusioner sedan lång tid tillbaka varit den dominerande typen av utländska direktinvesteringar (Buckley & Ghauri 2002 s 135; Head & Ries 2008; Lee 2017). Ett företagsförvärv är en typ av utgående direktinvestering där en organisation anskaffar en annan i syfte att erhålla kontroll över företaget (Buckley & Ghauri 2002 s 1). Syftet bakom förvärv kan vara att erhålla stordriftsfördelar, få tillgång till det andra företagets teknologiska färdigheter eller ta del av deras räckvidd på marknaden (ibid. s 2). En variant av företagsförvärv är fusion, där tillgångarna från två tidigare separata företag slås samman för att bilda en ny enhet (Buckley

& Ghauri 2002 s 1; Business Sweden 2018). En sådan sammanslagning kan ske när två företag har liknande marknadsvärde och är likvärdiga i storlek (Business Sweden 2018). I relation till antalet företagsförvärv är dock andelen fusioner mycket liten, där flertalet fusioner i själva verket är förvärv där ena företaget kontrollerar det andra (Buckley & Ghauri 2002 s 1).

2.2 Dunning’s eclectic paradigm

Dunning’s eclectic paradigm, även benämnd OLI-modellen, har de senaste två decennierna varit en ledande teori för att förklara ökningen av MNFs internationella aktiviteter (Cantwell

& Narula 2003). Modellen presenterades år 1976 av John H. Dunning i syfte att medföra en helhetssyn till vilka faktorer som påverkar ett företags val av internationella aktiviteter (Dunning 1988). Dunnings paradigm är en integrering av flertalet ekonomiska och organisatoriska modeller (ibid.). Bland dessa finns teorier för internationalisering och lokalisering, såväl som teorier relaterade till riskdiversifiering och produktlivscykeln (Dunning 2000). Till följd av integreringen av flertalet teorier ses modellen ofta som en representant för klassiska teorier som förklarar företags internationella aktiviteter (Dunning 1988).

Modellen beskriver de bestämmande faktorerna bakom FDI utifrån tre fördelar:

Ägarspecifika- (​Ownership advantages​), lokaliserings- (​Locational advantages​) och internaliseringsfördelar (​Internalization advantages​) (Dunning 2000; 1988). Den ägarspecifika fördelen, O, respektive internaliseringsfördelen, I, beskriver ett företags interna bestämmande faktorer inför internationella aktiviteter. Med ägarspecifika fördelar avses företagets unika konkurrensfördelar (Dunning 1988). Ju större dessa är i förhållande till andra företag desto mer sannolikt är det att företaget kommer kunna engagera sig i utländska aktiviteter eller öka befintlig utländsk produktion (Dunning 2000). Internaliseringsfördelen medför sedan ett ramverk med vilket företaget kan värdera olika sätt att utnyttja deras unika konkurrensfördelar och kompetenser, givet andra länders attraktivitet (Dunning 2000).

Fördelen beskriver således varför företag väljer att utnyttja deras konkurrensfördelar på ett visst sätt, på en viss marknad (Dunning 2001).

Sammanfattningsvis förklarar ägarspecifika fördelar företagets interna konkurrensfördelar medan internaliseringsfördelar förklarar hur ett företag kan nyttja dessa, givet ett lands egenskaper (Dunning 2001). Därmed fokuserar den ägarspecifika fördelen på vilka unika fördelar företaget har, medan internaliseringsfördelen förklarar varför ett företag väljer att expandera utomlands på ett visst sätt (Dunning 2000). Lokaliseringsfördelen syftar sedan åt att koppla samman de interna ägarspecifika- och internaliseringsfördelarna med externa, landsspecifika omständigheter (Dunning 2001).

2.2.1 Avgränsning av Dunnings paradigm

På grund av studiens begränsade tidsram har vi valt att avgränsa undersökningen till att endast undersöka motiven i relation till Dunnings lokaliseringsaspekt. Som följd av modellens sammanlänkade karaktär är de tre variablerna dock till stor del beroende av varandra (Dunning 2001). Exempelvis kan lokaliseringsfördelar influeras av företagets ägarspecifika fördelar, som i sin tur kan komma att påverka företagets benägenhet att internalisera (ibid.). Att dela upp modellen kan därför, sett till variablernas beroendeförhållande, anses vara problematiskt då även ägarspecifika- och internaliserings- fördelar är centrala vid val av marknad. I denna studie undersöker vi fördelen med att investera på en specifik geografisk plats, den svenska marknaden, och i sin tur de kinesiska investerarnas huvudsakliga motiv bakom detta. Studien undersöker därmed endast det generella intresset och motiven bakom företagsförvärven, utan relation till ett specifikt företag eller deras unika omständigheter. Därtill hade det krävts en mer omfattande studie för att undersöka samtliga variabler och motiv, såsom direkt tillgång till individuella företag för att undersöka respektive ägarspecifika- och internaliserings fördelar. Således är det bästa alternativet att avgränsa Dunnings paradigm och endast undersöka motiven i relation till en av de tre variablerna.

2.2.2 Dunnings lokaliseringsfördelar

Dunnings OLI-modell betonar vikten av lokaliseringsfördelar, L, vid val av utländska MNF aktiviteter (Dunning 2000; 1988). Lokaliseringsfördelar beskriver de landsspecifika fördelarna på en utländsk marknad och avser att förklara vart en särskild investering bör ske (Dunning 2000). Ett företags benägenhet att investera i ett specifikt land influeras av landets egenskaper och förmågor, som företaget i sin tur kommer att använda tillsammans med deras egna konkurrensfördelar (Dunning 2000; Dunning & Lundan 2008 s 323). Således, för att en investering ska ha potential att lyckas, krävs lokaliseringsfördelar vilka kompletterar företagets ägarspecifika konkurrensfördelar (Dunning 2000).

Dunnings lokaliseringsfördelar beskrivs av en stor mängd variabler vilka påverkar ett lands attraktivitet vid direktinvesteringar (Dunning 2000). Det kan vara naturliga resurser, marknadsstorlek, lönefaktorer samt politiska och statliga aspekter (Dunning 2000; Rugman 2009). Samtliga variabler anses vara känsliga inför samhälleliga förändringar varigenom nya variabler kan uppstå som följd (Dunning 2000). Senare forskning har därför utvidgat modellen till att inkludera andra bestämmande faktorer, exempelvis politiska risker,

valutakurs, kulturella aspekter samt regelverk och lagar (ibid.).​Det är därmed viktigt med ett ekonomiskt och politiskt system som möjliggör utnyttjandet av företagets konkurrensfördelar i det specifika landet (Dunning & Lundan 2008 ss 323-324). Lokaliseringsfördelar är därför av stor betydelse för den ekonomiska aspekten av internationalisering (Benito & Tomassen 2003 s 181). Vinst från handel uppstår exempelvis genom skillnader i länders karaktärsdrag, såsom olika kostnader och efterfrågemönster, vilket i sin tur påvisar en variation i naturliga faktortillgångar (ibid. s 181).

2.2.3 Dunnings fyra motiv för utländska MNF aktiviteter

Betydelsen och sammansättningen av OLI-faktorerna är starkt kontextuella för företaget och skiljer sig mellan olika industrier, länder och företag (Dunning 2000; 2001). Som följd har Dunnings paradigm kompletterats med fyra motiv för utländska MNF aktiviteter, vilka konkretiserar de tre fördelarna och dess implikationer (Dunning 2000). De fyra motiven är:

marknads-, effektivitets-, resurs- samt strategiskt tillgångssökande FDI (ibid.). Viktigt att uppmärksamma är att de fyra motiven, trots definierade separat, till viss del har egenskaper som överlappar med varandra (Dunning och Lundan 2008 s 68). För större företag är det därtill vanligt att kombinera egenskaper av flera motiv, samtidigt som motiven kan förändras då företag blir mer erfarna som utländska investerare (ibid. s 68).

Marknadssökande FDI

Marknadssökande FDI beskriver ett företags motiv till att välja en marknad där det finns en efterfrågan samt potential till att växa (Dunning 2000). Ett motiv kan vara att behålla affärer med befintliga huvudleverantörer eller kunder som flyttat sin produktion utomlands, eller för att få kännedom om den lokala marknaden såsom affärsverksamhet, språk, kultur, producenter och lagar (Dunning & Lundan 2008 s 70). Att ha en facilitet på den lokala marknaden kan därtill innebära lägre produktions- och transaktionskostnader samtidigt som det ger företaget en fysisk närvaro på marknaden (ibid. s 71). Viktiga faktorer är marknadens karaktär exempelvis investeringsklimat, kostnadsfaktorer samt handelshinder (Dunning 1973).

Effektivitetssökande FDI

Effektivitetssökande FDI syftar till företagets motiv att erhålla en effektiv specialisering av företagets befintliga tillgångar (Dunning 2000). Här avses exempelvis tillgång till arbetskraft, infrastruktur eller immobila tillgångar (ibid.). Företaget strävar på så sätt efter att dra nytta av

olika faktortillgångar, efterfrågemönster och kulturer genom att samla produktionen till ett begränsat antal platser via vilka de sedan levererar till andra marknader (Dunning & Lundan 2008 s 72). En effektivitetsorienterad direktinvestering sker vanligen i syfte att omstrukturera befintlig marknads- eller resursbaserad investering, för att uppnå effektiv allokering av resurser, stordriftsfördelar och riskspridning (ibid. s 72). Därtill, sker sådana investeringar huvudsakligen från stora och erfarna multinationella företag (ibid. s 72).

Resurssökande FDI

Med resurssökande FDI avses ett företags motiv att söka sig till en marknad för att tillgå specifika naturresurser till lägre priser än de kan tillgå i hemlandet (Dunning 2000; Dunning

& Lundan 2008 s 68). Syftet för det investerande företaget är att bli mer konkurrenskraftigt och lönsamt än vad det hade kunnat bli på den inhemska marknaden (Dunning & Lundan 2008 s 68). Det kan exempelvis vara att tillgå en viss typ av lokala resurser, produkter eller arbetskraft till ett lägre pris, men kan även vara i syfte att erhålla teknologiska förmågor eller andra kompetenser (ibid. s 69). Andra viktiga egenskaper är väl fungerande institutioner och regelverk samt en kvalitativ infrastruktur (Benito & Tomassen 2003 s 183).

Strategiskt tillgångssökande FDI

Genom strategiskt tillgångssökande motiv avser företaget att stärka eller skydda befintliga, företagsspecifika konkurrensfördelar gentemot andra företag (Dunning 2000). Strategiskt tillgångssökande sker vanligtvis för att anskaffa tillgångar från andra utländska företag (Dunning & Lundan 2008 s 72). På så sätt kan företaget förbättra deras egna konkurrensfördelar, främja långsiktiga strategiska mål och upprätthålla global konkurrenskraft (Dunning 2000; Dunning & Lundan 2008 s 72). Motivet innebär således en strävan efter att omstrukturera tillgångar för att möta företagets långsiktiga mål (Dunning &

Lundan 2008 s 72). Vid direktinvesteringar motiverat av strategiskt tillgångssökande, är landets utveckling inom forskning och utveckling av stor betydelse (Dunning 1996).

2.3 Utveckling av analysmodell och propositioner

I följande avsnitt presenteras en analysmodell vilken utgår från Dunnings lokaliserings- fördelar respektive Dunnings fyra motiv för FDI. I modellen kommer de fyra motiven att förkortas enligt följande: Marknadssökande (MS), resurssökande (RS), effektivitetssökande (ES) och strategiskt tillgångssökande (SAS). Baserat på Kinas tidigare motiv i relation till

MS, RS, ES och SAS, samt vad den svenska marknaden erbjuder i relation till motiven, har fyra propositioner utarbetats för att besvara frågeställningen. De fyra propositionerna är kopplade till varsitt motiv och medför en indikation, baserad på tidigare fakta, kring vilka motiv som bör vara av störst relevans. Propositionerna kommer därefter att användas för att undersöka vilka som är de huvudsakliga motiven bakom de kinesiska företagsförvärven i Sverige.

Propositionerna baseras på sekundärdata som huvudsakligen har inhämtats från tidigare studier publicerade i välkända vetenskapliga tidskrifter. Studierna har huvudsakligen hämtats från Business Source Complete med sökord relaterade till Dunning’s eclectic paradigm/

OLI-framework, China och Foreign Direct Investment. För att avgöra om en studie är trovärdig har vi använt oss av tre alternativa kriterier: Academic Journal Guide, där vi använt oss av studier rankade tre eller högre (Chartered Association of Business Schools 2018), studier skrivna av en välkänd författare eller om det är en välkänd och citerad artikel.

Figur 1. Egen Analysmodell

2.3.1 Marknadssökande FDI (MS)

Enligt tidigare forskning är marknadssökande ett av de huvudsakliga motiven bakom kinesiska direktinvesteringar (Zhao, Lin & Zhao 2010). Ofta är investeringarna riktade till större marknader alternativt till länder med lägre inkomster eller lägre arbetskraftskostnader (Amighini & Franco 2013; Kolstad & Wiig 2012; Yang, Wang, Wang & Yeh 2018). Utöver det finns visst stöd på att kinesiska investerare dras till marknader med svaga och underutvecklade institutioner (Kolstad & Wiig 2012), samtidigt som de har ansetts vara likgiltiga inför såväl politiska risker som etiska dilemman (Buckley et. al 2007). Därtill har Kinas politiska inflytande ansetts öka i takt med deras ökade antal utländska direktinvesteringar, samtidigt som de inte tycks attraheras av politisk stabilitet (Amighini &

Franco 2013; Buckley et. al 2007; Kastner 2016). Vid flera tillfällen har Kina dessutom använt sin ekonomiska makt för att uppnå politiska mål (Petersson et. al 2020).

Den svenska marknaden är en liten, öppen ekonomi samtidigt som Sverige innehar plats 11 över högst real GDP per capita i världen (Statista 2020b; Tillväxtanalys 2019). Sverige är utöver det ett politiskt stabilt land med starka institutioner och är därtill ett av världens minst korrupta länder (​Regeringskansliet 2018; Statista 2020b; Transparency u.å.). I relation till politisk stabilitet och statlig styrka är Sverige således inte att anse som en bra match för kinesiska investerare. Därtill har Sverige, i jämförelse med Europas genomsnitt, högre arbetskostnader per timme, högre arbetslöshet samt en högre genomsnittlig prisnivå (Eurostat 2020). Följaktligen blir proposition 1:

Proposition 1 ​: Kinas tidigare investeringar har varit på stora, underutvecklade marknader med låga priser och billig arbetskraft. Till följd av den svenska statens styrka, Sveriges höga arbetskostnader och prisnivåer, är marknadssökande inte ett huvudsakligt motiv bakom kinesiska företagsförvärv på den svenska marknaden.

2.3.2 Effektivitetssökande FDI (ES)

Som tidigare nämnt kan ett motiv bakom effektivtetsorienterade direktinvesteringar vara att omstrukturera befintliga investeringar för att uppnå en effektiv allokering av resurser (Dunning & Lundan 2008 s 72). Enligt tidigare studier anses Kinas effektivitetsorienterade MNF aktiviteter vara medierade genom andra aktiviteter (Zhao, Lin & Zhao 2010). Zhao, Lin och Zhao (2010) menar att kinesiska direktinvesteringar i huvudsak motiveras av resurs- eller marknadsorientering, men att dessa aktiviteter, genom att bidra till stordriftsfördelar samt produktion och export av intermediära produkter, kan leda till effektivitetsförbättringar.

Samtidigt består Kinas strategiska utvecklingsplan av ett fokus på att bli världsledande inom tillverkning, varigenom effektivitet kan anses vara viktigt utifrån ett kinesiskt perspektiv (Wang, Wu & Chen 2020). Däremot, då effektivitetsorienterade direktinvesteringar oftast sker för att effektivisera en redan befintlig investering, anser vi inte att effektivitetssökande är ett huvudsakligt motiv bakom Kinas företagsförvärv på den svenska marknaden. Detta trots Kinas strategiska utvecklingsplan med fokus på effektivisering av den kinesiska tillverkningen. Proposition 2 blir därmed följande:

Proposition 2 ​: Effektivitetssökande direktinvesteringar medieras vanligen genom marknads- eller resurssökande aktiviteter och är därmed inte ett huvudsakligt motiv bakom kinesiska företagsförvärv på den svenska marknaden.

2.3.3 Resurssökande FDI (RS)

Enligt tidigare studier har Kina, i relation till resurssökande utländska aktiviteter, ansetts genomföra förvärv för att skapa strategisk kapacitet för att motverka landets komparativa nackdel (Rui & Yip 2008). Enligt UNCTAD (2007), är de resursorienterade investeringarna nästan alltid initierade av statligt ägda företag. Med det statliga främjandet av utländska direktinvesteringar präglades företagens investeringar av de statliga motiven vilket innebar ​ett större fokus på ​att hitta nya marknader, säkra naturliga resurser samt anskaffa avancerad teknologi, varumärken och andra tillgångar (​Buckley et. al 2008; ​UNCTAD 2007; ​Wu &

Chen 2001​). Sverige är ett av världens ledande länder vad gäller informations- och kommunikationsteknologi och anses därtill erbjuda billig och lättillgänglig teknik (World Economic Forum 2014). ​Sverige har även rika naturtillgångar som möjliggjort utvecklade industrier, och i sin tur lett till ett bra välfärdssystem med hög levnadsstandard (Svenska FN-förbundet 2018). Exempel på Sveriges rika naturtillgångar är vattenkraft, timmer och mineraler (ibid.). Dessutom är Sverige ett av världens ledande länder inom teknologi samt en kunskapsekonomi (Global Innovation Index 2020; World Economic Forum 2014). Utifrån detta blir proposition 3 följande:

Proposition 3 ​: Sett till Sveriges rika naturresurser och dess världsledande position inom teknologi, är resurssökande att anse som ett av de huvudsakliga motiven bakom kinesiska företagsförvärv på den svenska marknaden.

2.3.4 Strategiskt tillgångssökande (SAS)

Historiskt sett har strategiskt tillgångssökande inte varit det huvudsakliga motivet bakom Kinas utländska direktinvesteringar​(Zhao, Lin & Zhao 2010)​. Däremot, i och med införandet av statliga strategier finns fog för att anta att detta har förändrats. År 1999 lanserades statens första policy för att främja utländska direktinvesteringar, “go global”, genom vilken ​den kinesiska staten etablerade en tydlig direktion för direktinvesteringar (Lu et al. 2010). Efter Finanskrisen år 2008-2009 betonades Kinas behov på ekonomisk struktur och innovation blev i centrum av den nationella strategin (Lin 2020). Som följd började staten favorisera strategiska industrier vilket resulterade i en statlig strategi för direktinvesteringar: Made in

China 2025 (MIC2025) (ibid.). Den strategiska utvecklingsplanen syftar åt är att transformera Kina till en världsledande industri för tillverkning (Wang, Wu & Chen 2020). MIC 2025 har identifierat tio breda industrier med fokus på teknik, inom vilka Kina strävar åt att förvärva strategiska tillgångar för att erhålla tekniska tillverkningsfördelar (Petersson et. al 2020; Lin 2020).

Således anses de aktiviteter motiverade av strategiskt tillgångssökande vara influerade av landets exponering för utländsk konkurrens, statlig struktur samt relevanta finansiella- eller ledarskapsförmågor (Cui, Meyer & Hu 2014). I jämförelse med andra europeiska länder ligger Sverige i framkant inom forskning och utveckling samt innovation (Business Sweden u.å.a; Global Innovation Index 2020). Därtill är Sverige ett av världens mest utvecklade post-industriella länder med fokus på innovation, hållbarhet, jämställdhet och samarbete (Business Sweden u.å.b). Följaktligen blir proposition 4 följande:

Proposition 4 ​: Det statliga Kinas ökade fokus på förvärv av strategiska tillgångar och Sveriges ledande status inom innovation ger stöd för strategiskt tillgångssökande som ett av de huvudsakliga motiven bakom kinesiska företagsförvärv på den svenska marknaden.

3. Metod

Studien undersöker de huvudsakliga motiven bakom kinesiska företagsförvärv på den svenska marknaden. Motiven kommer att analyseras utifrån Dunnings fyra motiv bakom FDI, där propositioner baserade på Kinas tidigare motiv i relation till den svenska marknaden har utarbetats. För att få en insikt och förståelse för de huvudsakliga motiven bakom förvärven, har studien genomförts med hjälp av intervjuer av semistrukturerad karaktär (Bell, Bryman &

Harley 2019 s 436). Strukturen valdes för att vid behov kunna ställa följdfrågor till respondenterna, utöver de huvudfrågor som utarbetats (ibid. s 436). Således efterföljs en intervjuguide (se bilaga 1) i största utsträckning för samtliga respondenter, där det fanns möjlighet att ställa följdfrågor för att få en bättre förståelse för respondentens svar (ibid. s 436).

Vid genomförande av studien har vi förhållit oss till Uppsala Universitets ramverk och rekommendationer för uppsatsskrivande. Vidare har ett objektivt och neutralt förhållningssätt eftersträvats för att minska risken för subjektivitet samt för att undvika egen tolkning om vad som är viktigt och betydelsefullt (Bell, Bryman & Harley 2019 s 374). Vi har därtill eftersträvat att beskriva kontexten för studiens utförande på ett detaljerat sätt, för att möjliggöra bedömning av datan samt dess överförbarhet (ibid. s 365). Vidare har vi på ett tydligt sätt försökt redogöra för samtliga moment i forskningsprocessen, vilket anses viktigt för att studien ska inneha stabilitet och pålitlighet (ibid. s 365).

3.2 Urval

Totalt genomfördes fyra intervjuer med respondenter från fyra respektive organisationer och företag: Svenskt Näringsliv, Mannheimer Swartling, Totalförsvarets Forskningsinstitut och Organisation D. Vid intervjuerna medverkade en respondent, med undantag för intervjun med Mannheimer Swartling, där två respondenter från företaget deltog. Vid val av respondenter var kriterierna sakkunniga respondenter från välkända organisationer eller företag vilka kunde medföra ​relevant information för studien. Därmed har ett ändamålsenligt urval genomförts där vi har valt respondenter utifrån relevans för forskningsfrågan. Tidigt i processen hade ett antal relevanta organisationer tänkts ut, vilka kontaktades via e-post. Vissa kontaktades via organisationens e-post för att öka chansen att få mailet vidarebefordrat till

lämplig person, medan andra respondenter kontaktades direkt via mail då de, utifrån arbetstitel och beskrivning, ansågs besitta mest kunskap inom ämnesområdet. Vid utskick av e-post beskrev vi först vilka vi var, studiens syfte samt att deltagande i intervjun skulle uppskattas men var frivilligt. Redan i första mailet var vi tydliga med möjligheten till anonymitet.

Ett tänkt alternativ till urvalet av respondenter var att intervjua kinesiska företag som förvärvat svenska företag. Dock, på grund av studiens begränsade tidsram, samt svårigheten att nå sådana företag, valde vi istället att intervjua personer som besitter kompetens och expertis inom området. Detta även då studien fokuserar på kinesiska företagsförvärv generellt och inte berör en specifik bransch eller industri.

3.2.1 Beskrivning av respondenter

Den första intervjun var med en representant från Svenskt Näringsliv. Personen har valt att vara anonym och kommer därför att benämnas som Respondent A. Svenskt Näringsliv är företagsamhetens röst i Sverige och det svenska näringslivets röst i EU (Svenskt Näringsliv u.å). De representerar företagsamheten vid dialog med myndigheter och fackliga organisationer samt arbetar för att skapa en tryggare arbetsverksamhet och ett bättre företagsklimat (ibid.). Respondent A har kunskap inom såväl svenskt som internationellt företagande.

Den andra intervjun var med två representanter från advokatbyrån Mannheimer Swartling.

Byrån erbjuder affärsjuridisk rådgivning och har kontor i såväl Sverige som Kina med klienter från både svenska och internationella företag (Mannheimer Swartling u.å.b). På intervjun medverkade Lucas Jonsson, Partner, och Daria Yan, Senior Associate. Både Jonsson och Yan är aktiva på såväl den svenska som den kinesiska marknaden, där Jonsson bland annat har erfarenhet inom företagsförvärv, gränsöverskridande investeringar samt internationella uppdrag (Mannheimer Swartling u.å.c). Yan har lång erfarenhet av arbete i både Shanghai och Hongkong, såväl som flertalet examen inom både europeisk och kinesisk rätt (Mannheimer Swartling u.å.d).

Tredje intervjun var med Oscar Almén från Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI). FOI är en statlig myndighet och ett av Europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet (Totalförsvarets Forskningsinstitut u.å.a). På beställning av utrikesdepartementet publicerade

FOI i november 2019 rapporten “Kinesiska bolagsförvärv i Sverige: En kartläggning” där Almén var en av medförfattarna (Hellström, Almén & Englund 2019). Rapporten kartlägger kinesiska företagsförvärv i Sverige och identifierar 51 majoritetsförvärv samt 14 minoritetsförvärv (ibid.). Almén är docent inom statsvetenskap och arbetar som Kina-analytisk expert på FOI (Totalförsvarets Forskningsinstitut u.å.b).

Respondenten från fjärde intervjun har valt att hålla såväl organisation som sitt namn anonymt varigenom de kommer att benämnas som Organisation D respektive Respondent E.

Organisationen arbetar med att förbättra affärsmöjligheter för svenska företag i Kina, varigenom respondenten bidrog med kunskap och erfarenhet från ett kinesiskt perspektiv.

Respondent E har en lång erfarenhet av kinesiska marknaden och är manager över företagets Shanghai avdelning.

Således bidrar de fyra intervjuerna med olika perspektiv, vilket hjälper oss att skapa en bred helhetssyn och uppfattning av forskningsområdet. Svenskt Näringsliv bidrar med ett allmänt perspektiv rörande den svenska marknaden samt insikt om internationellt företagande, medan FOI tillför ett säkerhetspolitisk perspektiv. Därtill tillför Mannheimer Swartling ett legalt perspektiv och kunskap rörande den legala aspekten av motiven och till sist bidrar Organisation D med en djupare insikt om den kinesiska marknaden.

3.3 Operationalisering

Utifrån Dunnings fyra motiv för FDI, tidigare studier om kinesiska motiv bakom direktinvesteringar och den svenska marknadens egenskaper, har fyra propositioner tagits fram. Från propositionerna, kopplade till varsitt av de fyra motiven, har därefter totalt 13 intervjufrågor utarbetats för att besvara frågeställningen. För varje proposition ställdes mellan 3-4 frågor, varav en utav frågorna var ett påstående där respondenten fick skatta sitt svar mellan 1-5 beroende på hur mycket de höll med om påståendet. Respondenten ombads därefter att motivera sin position. Intervjun avslutades med en bredare öppen fråga, vilken agerade som en uppsamlingsfråga om respondenten ville tillägga något. Frågan är inte direkt kopplad till något motiv och är därför inte inkluderad i nedanstående tabell.

Intervjufrågorna avser att sammankoppla den teoretiska bakgrunden med den verkliga situationen genom att bryta ned motiven i mindre, mätbara, delar (Bell, Bryman & Harley

2019; Lynham 2002). Detta dels för att underlätta för respondenterna då de inte nödvändigtvis känner till den använda litteraturen, men även för att fånga fler infallsvinklar av motiven. Frågorna är således framtagna med hänsyn till studiens teoretiska referensram, samt uppdelade i fyra sektioner för att behandla respektive motiv. I tabellen nedan presenteras intervjufrågorna i förhållande till den proposition respektive det motiv de är kopplade till.

Tabell 3.3 Operationalisering av Dunnings fyra motiv

3.4 Datainsamling

3.4.1 Genomförande - Intervjuformat

Intervjufrågorna delades upp i två avsnitt, första avsnittet inkluderade frågor om MS och ES medan det andra avsnittet avsedde frågor om RS och SAS. Vid intervjun var båda​närvarande och befann sig på samma plats, där en agerade moderator och den andra förde anteckningar.

Respektive avsnitt inleddes med en kort förklaring av relevanta begrepp för att ge respondenterna en klarare uppfattning av intervjuns teoretiska bakgrund, samt för att undvika eventuella missförstånd. Vem som skulle vara moderator bestämdes i förväg där en agerade moderator för det första avsnittet medan den andra modererade det andra. Upplägget valdes huvudsakligen för att den modererande parten skulle bibehålla fokus, vilket är svårt under en längre period.

Som tidigare nämnt genomfördes semistrukturerade intervjuer utifrån en utarbetad intervjumall (se bilaga 1), där följdfrågor ställdes vid behov (Bell, Bryman & Harley 2019 s 436). Intervjufrågorna skickades i förväg till samtliga respondenter, i syfte att de skulle ha möjlighet att se frågorna under intervjun. Intervjuerna tog omkring 30-45 minuter vardera, även detta blev respondenterna informerade om i förväg. Till följd av covid-19 hölls samtliga intervjuer via videolänk på Zoom eller Skype. En negativ aspekt med onlinebaserade intervjuer är att det kan uppstå dålig uppkoppling, vilket kan drabba både flytet och förståelsen i intervjun, detta var dock inte ett förekommande problem (ibid. s 453). Att genomföra onlinebaserade intervjuer besparade dock både tid och resekostnader, samtidigt som det innebar att vi fick tillgång till respondenter utanför vår direkta omgivning. Det ökade därtill sannolikheten att respondenterna kunde medverka, då onlinebaserade intervjuer generellt sett är mindre tidskrävande (ibid. s 453).

För att minimera risken för misstolkningar spelades samtliga intervjuer in för att möjliggöra senare analys, vilket godkändes av samtliga respondenter. Vi var även tydliga med att ljudet från inspelningen vid förfrågan kan delas med examinationskommittén, men att eventuell konfidentiell information vid sådant fall kommer att strykas. I efterhand har vi båda tolkat och stämt av respondenternas svar noggrant för att säkerställa att svaren uppfattats korrekt.

Om eventuell fundersamhet kvarstod efter intervjun ställdes en följdfråga via mail, där respondenten hade möjlighet att utveckla sitt svar.

För att säkerställa intervjufrågornas betydelse för studien, utformades de som tidigare nämnt med forskningsfrågan i åtanke (Bell, Bryman & Harley 2019 s 440). Därtill utformades de relativt öppet, för att ge stort utrymme för utförliga svar. Intervjun genomfördes med ett flexibelt förhållningssätt där en huvudfråga ställdes vilken vid behov följdes upp av en följdfråga för att fånga upp mer utvecklade svar (ibid. s 448). Intervjun avslutades med en uppsamlingsfråga, där respondenten hade möjlighet att tillägga om de ansåg något ytterligare vara viktigt. Utöver dessa formulerades som nämnt fyra påståenden, en per proposition, där respondenten fick bedöma på en skala 1-5 hur mycket de höll med om påståendet.

Påståendena formulerades endast för att skapa en variation i frågorna samt för att provocera fram ett ställningstagande, respondenterna fick därefter förklara sitt val av position. Vidare kommer endast respondenternas motivering att analyseras.

Då intervjuerna rör ett potentiellt känsligt ämne har vi valt att hålla samtliga respondenter anonyma vid presentation av resultatet. Att behålla sin anonymitet och inte bli direktkopplade till sina svar var därtill något flertalet respondenter önskade. Det kommer således inte vara möjligt att särskilja respondenternas svar.

Tabell 3.4.1 Respondentöversikt

3.5 Metodkritik

Inledningsvis hade vi intentionen att genomföra en kvantitativ studie, där vi hade tänkt samla in statistik på kinesiska företagsförvärv på den svenska marknaden. Detta dels då tidigare studier med liknande syften huvudsakligen har baserats på kvantitativ data, samtidigt som det skulle ha gett ett statistiskt generaliserbart resultat. Redan tidigt i studien framkom det dock att det saknas utförlig statistik inom området, varigenom en kvantitativ studie varken hade

gett ett statistisk signifikant eller tillförlitligt resultat. Tillvägagångssättet ansågs därför inte vara optimalt.

Sett till intervjufrågorna om effektivitet, var det svårt för vissa respondenter att förstå den teoretiska bakgrunden till frågan, vilket kan ha lett till att frågan uppfattades på ett annat sätt än avsett. I det aktuella fallet svarade fyra av fem respondenter tvärtemot vad tidigare litteratur föreslår, vilket dels kan vara en indikator på att respondenterna inte uppfattade frågan, eller att de inte anser tidigare litteratur stämma. För att motverka en feltolkning av frågan eftersträvade vi att förklara litteraturen på ett pedagogiskt sätt och ställde även förtydligande följdfrågor. Vid framtida studier bör frågan omformuleras med fokus på att ha ett så enkelt språk som möjligt och eventuellt ge tydligare exempel.

Därtill, då respondenterna saknade direkt koppling till företagsförvärven samt hade viss tystnadsplikt, kunde de endast ge generella exempel för att motivera sina svar. Mer specifika exempel hade kunnat ge en tydligare beskrivning av vissa förvärv och dess kontext för en utförligare analys. Dock, då vi inte studerar enskilda företagsförvärv eller någon specifik bransch anses den allmänna och mer generella förståelsen bakom motiven vara av störst betydelse.

4. Resultat

Vid val av investeringsmarknad menade respondenterna att ett huvudsakligt kriterium är att investeringen blir lönsam. Respondenterna beskrev vidare hur val av marknad kan variera beroende på vad företaget söker. I relation till den svenska marknaden ansåg samtliga respondenter att kinesiska investerare huvudsakligen söker teknologi snarare än låga kostnader. Respondenterna trodde även att investeringarna i Sverige inte är baserade på en motivering att öka det politiska inflytandet. En respondent menade dock att Kina söker sig till länder vilka är förhållandevis enkla att ta sig in på, där Sverige har utgjort en bra kandidat.

Flera respondenter beskrev därtill att motiven kan skilja sig mellan såväl privata och statliga företag, som avancerade och framväxande ekonomier. En respondent menade dessutom att kinesiska investerare är mer pragmatiska samt likgiltiga inför etiska dilemman och politiska risker då de övertrumfas av ett strategiskt eller politiskt motiv. En annan respondent exemplifierade Kinas oetiska beteende med förvärv i Afrika där dåliga arbetsförhållanden framkommit, exempelvis hade arbetare segregerats på basis av etnicitet.

Flertalet respondenter nämnde därtill lag (2020:826) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. Respondenterna menade att regeln kan ha en negativ inverkan på utländska direktinvesteringar i den bemärkelsen att vissa investeringar kan stoppas, men att det återstår att se hur regeln används i praktiken. En respondent nämnde dock följande: “​[Investeringarna] har pågått de senaste 15 åren, så att göra det nu, när företagen redan har varit del i att utveckla kritiska samhällsområden, så tror jag att det kan det vara lite 'too little too late​'”.

4.2 Proposition 2 (ES)

Vid fråga om investeringar motiverade av ett effektivitetssök ansåg fyra av fem respondenter detta vara ett huvudsakligt motiv bakom direktinvesteringarna. Därmed att kinesiska företag till stor del investerar utomlands för att förbättra effektiviteten. Den femte respondenten beskrev att effektivitetssökande är landets andra huvudsakliga motiv, där det primära motivet är ett sök efter innovation. Respondenten menade: “ ​Först kommer investeringen för att få tag på innovation, sen ta den hem till lokala marknaden, sen effektivisera den och massproducera​”. Exempel på vad investerarna söker vid förbättring av effektivitet menade

respondenterna varierar beroende på företag och sektor, men att det huvudsakligen rör sig om teknik och kunskap. En respondent uppmärksammade därtill att Kina på senare tid uppvisat ett tydligt intresse och trend på att ta hem produktionen. Från en annan respondent framgick det att Kina alltid varit duktiga på effektiv tillverkning, men att de nu eftersträvar att förbättra inhemsk kvalitet.

Flera av respondenterna betonade även svårigheterna att urskilja affärsmässiga investerings- beslut med beslut som influerats av de statliga strategierna. Här avses hur de statliga strategierna påverkar de reella finansieringsmöjligheterna. En respondent föreslog till och med att det inte rör sig om motiv utan snarare beror på företagens möjlighet att investera utomlands: “​Om Kina har hård strategi att begränsa​¹ utländska förvärv, är det nästan omöjligt för något företag att göra undantag [...] inte riktigt motiv bakom privata företag, utan om de kan göra det eller inte​”. Därtill menade respondenten att privata kinesiska investerare har en stor benägenhet och villighet att ta risker och investera i utlandet, men att det hämmas av de statliga strategierna.

4.3 Proposition 3 (RS)

Samtliga respondenter betonade Sveriges ledande position inom teknologi som en av drivkrafterna bakom kinesiska investerares vilja att göra företagsförvärv på den svenska marknaden. Här menade respondenterna att de huvudsakliga tillgångar och resurser som Sverige sticker ut med är högteknologi och innovation. Även hälsa, biotech, turism samt nordisk design och nordiska varumärken nämndes. Däremot bekräftades att Kina söker olika resurser i olika länder. En av respondenterna menade att det är andra resurser de söker i Sverige än exempelvis i Afrika, där de huvudsakligen söker naturliga resurser såsom mineraler.

En respondent beskrev därtill hur hållbarhet och miljövänliga sätt att göra affärer på är populärt i Kina i dagsläget, och kan därmed vara något de söker. Något som framgick av en annan respondent var att naturresurser kan anses vara ett intresse för Kina, sett till föroreningar i både vatten och luft i Peking och Shanghai. Respondenten beskrev hur regeringen stöttar hållbarhet, men att det inte syns helt i praktiken. En annan respondent menade följande: “​[Kinesiska företag] följer inte någon helt annorlunda logik än andra

1 I originalcitatet använde respondenten ordet restriktera

företag [...], däremot det som skiljer kinesiska företag är att de har den här politiska styrningen i botten, det gör att de är mycket mer beroende av att de ligger i linje med det som kommunistpartiet har, i olika planer, lagt fast​”.

4.4 Proposition 4 (SAS)

Gällande förvärv av strategiska tillgångar menade respondenterna att det är investeringens strategiska värde och de affärsmässiga fördelarna som är det viktiga. Samtliga respondenter ansåg att kinesiska investerare är mer benägna att göra företagsförvärv i Sverige sett till de områden landet ligger i framkant inom, exempelvis innovation och teknik. En av respondenterna menade att det är nästintill dominerande.

Samtliga respondenter påpekade den statliga inblandningen för kinesiska företagsförvärv och hur det påverkar de utländska direktinvesteringarna. En av respondenterna menade att det är nästintill omöjligt för privata företag att genomföra utländska förvärv som inte ligger i linje med statlig strategi och policy. Från en annan respondent framgick det att privata företag försöker motivera deras planerade förvärv genom att visa att de agerar i linje med kinesiska statens intressen: “​När det är privata företag, så tror jag att man iallafall försöker motivera det utåt som att man vill koppla sig till statliga strategier, för att få det att se ut som att man agerar i kinesiska statens intresse [...] ​”. En respondent menade däremot att det inte nödvändigtvis finns en direkt korrelation mellan de statliga strategierna och investerares motiv bakom företagsförvärv. Respondenterna var dock enhälliga om hur de statliga strategierna påverkar såväl statliga som privata företag vid utlandsinvesteringar.

Samtliga respondenter beskrev även att motiven har förändrats över tid. Tidigare investeringar har gett upphov till stora utflöden av resurser vilket har lett till en medvetenhet och försiktighet från den kinesiska sidan. Synsättet har påverkat de statliga strategierna och dess utformning vilket lett till att de blivit mer restriktiva. Det framkom också att det kan vara svårt att särskilja om ett företag är privat eller statligt, att företag över en viss storlek inte tillåts vara privata samt att det finns ett krav för företag att dela sin data med staten.

5. Analys

I relation till marknadssökande direktinvesteringar bekräftades av flera respondenter att det inte är låga priser och billig arbetskraft som kinesiska investerare söker i Sverige. Däremot styrktes marknadssökande som ett av de av de huvudsakliga motiven, men att det i relation till den svenska marknaden snarare är till följd av vad marknaden kan erbjuda i fråga om forskning och utveckling. Sveriges höga lönekostnader avvärjer således inte kinesiska investerare. Vidare menade flera respondenter, likt vad Kastner (2016) och Petersson et. al (2020) nämner, att trots att Kina vid flera tillfällen har investerat i syfte att vinna politiskt inflytande, är det inte ett motiv i förhållande till den svenska marknaden. Det innebär dock inte att politiska aspekter inte är en del av motivet, utan snarare att det är de statliga strategierna som påverkar de kinesiska investerarnas motiv. Likt vad Dunnings teori föreslår bekräftades även att motiven skiljer sig mellan marknader. Som nämnt har politiskt motiverade investeringar skett i framväxande ekonomier som Afrika, medan sådana investeringar är mindre vanligt i avancerade ekonomier. Respondenterna menade därtill att Kina vanligen rör sig till avancerade ekonomier för teknologi, motsvarande till framväxande ekonomier för naturresurser.

En respondent menade vidare att den svenska staten kan ses som relativt svag, då det är förhållandevis enkelt för ett utländskt företag att etablera sig på den svenska marknaden. På grund av detta, samt avsaknaden av en granskningsmekanism, har flertalet kritiska investeringar redan genomförts. Detta indikerar följaktligen att statlig styrka inte avvärjer kinesiska investerare att investera på den svenska marknaden. Utöver det bekräftar respondenterna vad Buckley et. al (2007) framför i relation till kinesiska investerares likgiltighet inför politiska risker, där respondenterna menade att dessa undermineras av investeringens strategiska värde. Detta bekräftas både av vad respondenterna framför samt av Kinas tidigare investeringsmönster. Statlig styrka, såväl som kinesiska investerares faktiska motiv att investera på den svenska marknaden talar för att propositionen inte kan accepteras.

På dessa grunder avslår vi därmed proposition 1, att Sveriges höga kostnader och statliga styrka inte avvärjer kinesiska investerare från att investera på den svenska marknaden.

Däremot framkommer det att marknadssökande, i jämförelse med de tre andra motiven, inte är det primära motivet bakom kinesiska företagsförvärv i Sverige.

I förhållande till uppsatsens andra proposition, motiv kopplade till effektivitetssök, var respondenterna inte helt eniga. Utifrån vad fyra av fem respondenter svarade bör propositionen avslås då respondenterna ansåg effektivitetssök vara ett huvudsaklig motiv för kinesiska investerare. Fyra av respondenterna svarade således tvärtemot vad Dunning och Lundan (2008) föreslår om att direktinvesteringar motiverade av effektivitetssök sker efter redan befintlig investering. Den femte respondenten svarade däremot i enlighet med tidigare litteratur och menade att investeringar motiverade av effektivitetssök ofta sker för att effektivisera en redan befintlig investering. Det framgick även att effektiv tillverkning är något som Kina alltid varit duktiga på, och att de i dagsläget huvudsakligen strävar efter att förbättra den inhemska kvaliteten. Vad som framgick av den femte respondenten indikerar att kinesiska investerare inte huvudsakligen​​har ett effektivitetssökande motiv.

Sammantaget bekräftade alltså en av respondenterna tidigare litteratur medan resterande fyra talade emot. I detta fall, med intervjupersoner vilka inte nödvändigtvis är bekanta med frågans bakomliggande litteratur, är det svårt att avgöra svarens signifikans. I det aktuella fallet, med endast en liten studie, går det därför inte att dra någon slutsats om huruvida effektivitetssök är ett huvudsakligt motiv för kinesiska investerare. För att dra en sådan slutsats bör ytterligare prövning ske för att utesluta en missuppfattning av den ställda frågan.

Följaktligen kan vi varken avslå eller acceptera proposition 2.

Sett till propositionen om resurssökande motiv, betonade respondenterna att de resurser kinesiska investerare söker skiljer sig beroende på bransch och verksamhet samt vart förvärven sker. Majoriteten av respondenterna betonade hur Kina söker olika resurser i olika länder och att naturresurser inte är vad de primärt söker i Sverige. Detta trots att en av respondenterna menade på att Kina är i behov av naturresurser. Anledningen är att många andra marknader erbjuder naturresurser, och att Sverige i den bemärkelsen inte nödvändigtvis är det självklara valet. Samtliga beskrev istället högteknologi som den främsta tillgången kinesiska investerare söker på den svenska marknaden, där många även betonade innovation, medtech och biotech. En av respondenterna beskrev därtill att det huvudsakligen är teknologi då det framförallt är inom den branschen många förvärv har skett, vilket även bekräftas av Kinas tidigare investeringsmönster​.Således framgick det från flertalet respondenter att Kina söker sig till en viss typ av tillgångar och resurser, snarare än att de söker sig till Sverige som land.

Ett par av respondenterna beskrev även kinesiska investerares intresse i hållbarhet, något som de även indikerar att Sverige är bra på. Samtidigt framkom det att privata och statliga företags intressen i Kina kan skilja sig åt. Privata företag har exempelvis ett större driv och strävan efter att förvärva kunskap och färdigheter relaterade till hållbarhet, medan statliga företag i större utsträckning följer de statliga och lokala kampanjerna. Det kan med andra ord vara svårare för statliga företag att vara hållbara då de inte har samma valmöjlighet. Detta talar för statens inflytande som kan påverka de kinesiska investeringarna.

Viktigt att uppmärksamma, vilket även bekräftas av respondenterna, är att enskilda företag kan söka andra resurser än de som har nämnts. Detta går således i linje med Dunning paradigm, där företags val av marknad baseras på sökande efter landsspecifika egenskaper vilka kompletterar deras ägarspecifika konkurrensfördelar. Därtill nämns en stor mängd resurser vilka kinesiska investerare söker, men där de huvudsakliga förvärven har varit i syfte att förvärva teknik eller kunskap. Således talar resultatet för att kinesiska investerare huvudsakligen söker långsiktiga strategiska resurser, i form av högteknologi och innovation.

Proposition 3 bör därför endast delvis accepteras, då det är Sveriges framgångar inom teknologi och forskning, snarare än naturresurser, som lockar kinesiska investerare till att göra företagsförvärv på den svenska marknaden. Här indikeras således strategiskt tillgångssökande (SAS) som ett huvudsakligt motiv.

I relation till den fjärde propositionen framgick det att Kinas statliga strategier kan påverka förvärv av strategiska tillgångar, men att det inte nödvändigtvis finns en direkt korrelation.

Samtliga respondenter bekräftar Kinas ökade fokus på att bli världsledande inom såväl forskning och utveckling som kvalitetstillverkning och innovation. Här framgår från flera respondenter en koppling till ett sök efter strategiska tillgångar och således en koppling till vad MIC2025 fokuserar på. Respondenterna hade därmed delade meningar om det finns en direkt korrelation mellan strategin och företagsförvärven, men var enade om att statliga strategier är en påverkande faktor. Flertalet respondenter beskrev hur det är nära omöjligt för företag att genomföra investeringar som inte ligger i linje med makthavarnas vilja. Här avses hur investeringar och deras koppling till statliga strategier påverkar möjligheten att erhålla statligt stöd och finansiering.

Som tidigare nämnt bekräftade samtliga respondenter att Sverige innehar den typ av strategiska resurser eller kompetenser som Kina söker. Därtill genomförs investeringar inom

flertalet områden, där investeringar kopplade till innovation och teknik är dominerande. Den fjärde och sista propositionen kan därför accepteras i sin helhet. Här rör det sig huvudsakligen om strategiska förvärv vilka arbetar för de statliga strategierna.

Likt vad Dunning och Lundan (2008) beskriver, tyder undersökningen på viss överlappning av de fyra motiven, samtidigt som det finns fog att anta att kinesiska investerare emellertid kombinerar motiv. Av undersökningen framkom att samtliga motiv, såväl som motivens relevans, kan variera beroende på bransch, marknad och företagets konkurrensfördelar. I relation till effektivitetsbaserade investeringar kom undersökningen därtill fram till att detta troligen inte är ett huvudsakligt motiv. Här kan antas att undersökningen stämmer överens med vad Dunning och Lundan (2008) nämner om att investerare, efter mer erfarenhet, ofta byter motiv. Således att kinesiska investerare vanligen går in på en marknad för att erhålla resurser eller kompetenser, medan de därefter strävar efter att effektivisera investeringen.

Detta stämmer dessutom överens med Kinas tidigare investeringsmönster, där såväl investeringar som statliga strategier har förändrats över tid (Buckley et. al 2007). Vi kan därtill se hur de två senare motiven, RS och SAS, har stora likheter. Detta som följd av de statliga strategiernas fokus på att göra Kina till en framstående ekonomi inom tillverkning, där de till stor del söker resurser som erhåller dem teknologiska framgångar och kompetenser.

Något som därtill framgick av samtliga motiv var den kinesiska statens påverkan på utländska direktinvesteringar. Samtliga respondenter tydliggjorde detta i relation till såväl de statliga strategierna och dess inverkan på både privata och statliga motiv, som de kinesiska företagens nära koppling till den kinesiska staten. I relation till de statliga strategierna betonade flertalet respondenter relevansen i att göra investeringar vilka är i linje med de statliga strategierna. Som en respondent nämnde, går det till och med att anta att det ofta rör sig om vilken möjlighet kinesiska investerare har, snarare än vilka motiv som ligger bakom en investering. Detta i kombination med det faktum att samtliga företag är förpliktade att dela sin data med staten samt att företag över en viss storlek inte tillåts vara privata, suddar ut gränsen mellan statliga och privata företag. Respondenterna berättigar därtill den oro som uppstått på den svenska marknaden angående de kinesiska förvärven och den statliga inblandningen i dessa (Hellström, Almén & Englund 2019). Således finns ytterligare fog att anta att statliga policys, såsom MIC2025, till viss del övertrumfar de individuella motiven bakom direktinvesteringarna. De privata investerarna har en stark vilja att investera utomlands samt en stor villighet att ta risker, men till följd av de statliga strategierna hämmas

dessa. Detta kan därtill tydas av Kinas investeringsmönster, där antalet utländska investeringar har avtagit sedan införandet av de restriktiva strategierna. Sammantaget, vilket flera respondenter nämnde, hade de enskilda företagens motiv troligen sett annorlunda ut om den kinesiska statens inflytande inte hade varit lika omfattande.

6. Slutsats

Syftet med studien var att undersöka vilka huvudsakliga motiv som ligger bakom de kinesiska företagsförvärven på den svenska marknaden. Med hjälp av Dunnings paradigm, tidigare studier om Kinas investeringsmönster och fakta om den svenska marknadens egenskaper har fyra propositionerna utarbetats för att besvara syftet. Propositionerna har sedan undersökts med hjälp av fyra intervjuer med totalt fem respondenter, där frågor utarbetade från propositionerna har ställts till respondenterna. Studiens första proposition (MS) avslogs medan den andra (ES) varken avslogs eller accepterades. Däremot kunde den tredje propositionen (RS) delvis accepteras medan den sista (SAS) accepterades i sin helhet.

Av studien framkom det att samtliga av Dunnings fyra motiv påträffas vid kinesiska investerares val av investeringsmarknad, men att dessa är olika vanligt förekommande.

Studien bekräftar även att motiven till viss del kan överlappa samt kombineras. Ett av de främsta motiven då Kina investerar på den svenska marknaden är att förvärva strategiska tillgångar som den svenska marknaden erbjuder, exempelvis teknologiska framgångar eller kunskap inom forskning och innovation. Det framkom därtill att detta till viss del kan skilja sig mellan statliga och privata företag, där privata företag lägger större fokus på grön teknik och hållbarhet för eget intresse, medan de statliga företagen i huvudsak agerar enligt de statliga strategierna och för statlig vinning.

Vad som däremot visade sig ha en större inverkan vid utlandsinvesteringar var Kinas starka centralmakt. Från samtliga respondenter framkom den kinesiska statens inblandning i utländska investeringar, där det är av relevans att göra investeringar som ligger i linje med de statliga strategierna. För detta fall är Dunnings fyra motiv inte heltäckande, där kinesiska investerare till stor grad påverkas av de statliga påtryckningarna och strategierna, snarare än att agera utifrån eget intresse och individuella motiv. I och med den kinesiska statens påverkan på företagens investeringar är Dunnings teori därför otillräcklig för att förklara motiven bakom investeringarna.

6.1 Implikationer

Denna studie har medfört en tydligare och mer aktuell förståelse av de kinesiska motiven bakom utländska direktinvesteringar. Trots att studien lagt fokus på företagsförvärv på den svenska marknaden, har studien medfört flertalet generella implikationer. Studien bidrar med att ge en helhetsbild över kinesiska investerares motiv bakom företagsförvärv på den svenska