PROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott

(1)

ANSLAG/BEVIS

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Organ Kommunstyrelsens arbetsutskott

Sammanträdesdatum 2011-02-23

Datum för anslags

uppsättande 2011-03-03

Datum för anslags

nedtagande 2011-03-24 Förvaringsplats för protokollet Kommunkansliet i Klippan

Underskrift

Elisabeth Olsson Madeleine Atlas

Ann-Sofie Karlsson, tjg i st f Bodil Andersson Rune Persson

Eva Stjärnlind

Övriga närvarande Richard Johansson, ej tjg ersättare Kerstin Persson, ej tjg ersättare Hans-Eric Lundgren, ej tjg ersättare Evy Arvidsson, sekreterare

Hans-Åke Lindvall, kommundirektör Björn Pettersson, teknisk chef, §§ 41-49 Camilla Lundgren, trafikingenjör, §§. 42-49 Anders Ebbesson, utvecklingsstrateg, § 51

Torsten Persson och Mia Mattsson, ISS Facility Services AB, § 42

Utses att justera Eva Stjärnlind Justeringens plats

och tid

Kommunkansliet i Klippan, onsdag 2 mars 2011

Sekreterare ____________________________________________

Evy Arvidsson Ordförande

____________________________________________

Bengt Svensson Justerare

____________________________________________

Eva Stjärnlind

(2)

Signatur justerare Utdragsbestyrkande

Innehållsförteckning:

§ 42 Information om entreprenadutsättning

§ 43 Information om Nya Snyggatorpsskolan

§ 44 Kommunens fysiska åtgärder för att motverka otillåtna fordonshastigheter, bakgrund och riktlinjer

§ 45 Justering av felparkeringsavgifter

§ 46 Ändring av parkmark i syfte att tillgodose parkeringsplatser i Söndraby

§ 47 Fortsatt avstängning av Åbygatan

§ 48 Åtgärder på Oderljungavägen

§ 49 Tilldelningsbeslut för entreprenad, om- och tillbyggnad av kök på Åbyskolan

§ 50 Försäljning av Kyrkoladan 1:2 (f d Riseberga skola)

§ 51 Inriktningsmål 2012

(3)

§ 42

Information om entreprenadutsättning

Ärendet

Torsten Persson och Mia Mattsson, ISS Facility Services AB informerar om företaget, som bedriver olika former av verksamhet till bl a kommuner på entreprenad.

_____

(4)

§ 43

Information om Nya Snyggatorpsskolan

KS 2010.0062.291

Ärendet

Tekniska förvaltningen har sammanfattat en lägesrapport rörande ombyggnaden av Snyggatorpsskolan. Skolan har varit aktuell för renovering en längre tid och nu har renoveringen kommit en bit på väg. Under arbetets gång har namnet symboliskt bytts till Nya Snyggatorpsskolan. Ett utredningsarbete som verkligen har engagerat elever, lärare och ledningen visar att skolan kan göras modern igen inom befintlig fasad. En omfattande renovering och enbart tillbyggnader för elevernas mötesplatser behövs, för att passa till dagens pedagogik. Därtill behövs en upprustning av den skolgården.

Etapp 1 är nu praktiskt sett färdig och omfattar:

- mötesplatsen ”Hjärtat” för eleverna – en tillbyggnad på 255 m², - ombyggt bibliotek

- ett avbrott på den långa mörka korridoren som gick tvärs skolan, - ny huvudentré från söder,

- första arbetslagsrummet för lärarna,

och nya sittplatser, träd, multisportarena m.m. på skolgården.

Förberedelser för etappen 2 pågår nu som mest, med detaljprojektering och bearbetning av alla detaljfrågor som vanligtvis uppkommer när man ska bygga om i äldre byggnader. I planeringen förutsätts byggstart i juni månad och arbete under hela höstterminen.

Etappen är tänkt att omfatta:

- ny huvudentré från norr och som leder rakt in i Hjärtat, - renoverade salar för textilslöjd

- renoverade NO-salar på mittskeppets ovanvåning,

- mer dagsljus in i, och ljuddämpning i korridoren vid NO-salarna, - renovering av ytterligare tre klassrum,

- omflyttning och renovering av rum för administration och personal, och fortsatt markombyggnad på norra sidan och mellan aulan/matsalen och Lilla Snyggatorp.

Investeringsbudgeten 2011 och 2012 vardera omfattar 5 Mkr. I dagsläget är det osäkert om beloppen räcker för etapp 2.

Beslutsunderlag

Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse 2011-02-14 med skisser som visar hur kommande etapper kan uppdelas.

Arbetsutskottets beslut

Informationen noteras och redovisas för Kommunstyrelsen.

_____

(5)

§ 44

Kommunens fysiska åtgärder för att motverka otillåtna fordons- hastigheter, bakgrund och riktlinjer

KS 2011.0112.512

Ärendet

Tekniska förvaltningen redovisar bakgrund och förslag till riktlinjer för vilka fysiska åtgärder kommunen kan göra för att motverka otillåtna fordonshastigheter.

Kommunens grundläggande åtagande

Kommunen är väghållare för i stort sett alla gator inom detaljplaner. Uppgiften att vara väghållare regleras i Plan- och bygglagen och i Väglagen. I lagstiftningen är innebörden av väghållningen mycket knappt beskriven. En gata ska utformas med hänsyn till behovet av …god trafikmiljö…,… tillbörlig hänsyn till enskilda och allmänna intressen, så som trafiksäkerhet…..

När det gäller övervakning av trafiken och förarnas beteende inskränker sig kommunens befogenhet till i praktiken bara parkeringsövervakning.

Statens åtagande

All hastighets- och trafikantövervakning är en uppgift för Polisen, annat än just övervakning av stannande och parkering. Ambitioner och insatser för att få ett bra samspel mellan väghållning och övervakning kan förbättras en del. Statens stöd via polismyndigheterna till kommunerna i trafikfrågor är svagt.

Förväntningar hos allmänheten väcks om att den fysiska miljön ska förändras i stället, eftersom trafikanternas beteenden övervakas i liten omfattning.

Fysisk planering i Klippans kommun

I den fysiska planeringen, främst detaljplaner, ska gatorna utformas så att

sträckningen i plan och höjd blir praktisk för den avsedda trafiken. Utformningen ska ge en hög trafiksäkerhet med rätt hastighet för alla trafikanter. Därtill ska gatan bidra till planområdets attraktivitet. Med rätt hastighet menas att gatan och dessa

anordningar ordnas så att normalbilisten kör sitt fordon i som högst den hastighet som omgivningen tål. Det vill säga en hastighet som passar barn, gående, personer med vissa funktionshinder, boende, cyklister och korsande trafik.

Befintligt gatunät

Merparten av kommunens gator har byggts vid tider då synen på fordonstrafikens negativa sidor antagligen var annorlunda än idag. Det var en stad- och samhällsut- byggnad med behov av trafikförsörjning som verkade växa exponentiellt upp i det blå Idag står vi med breda gator, ibland monotont långa. Vi använder bilar som ger förarmiljöer där höga hastigheter knappt märks. Den breda gatan blir lätt bil-använd som en sluten korridor för att snabbt komma fram. Samtidigt växer irritation och motsättningar, då förväntan hos boende på lugna, trygga och säkra bostadsområden

(6)

punkteras av upplevda höga fordonshastigheter och höga trafikflöden.

Fysiska åtgärder för att dämpa höga fordonshastigheter

För att göra det obekvämt att köra en bil i för hög hastighet kan gatans tvärprofil eller höjd ändras, på sätt som har prövats och använts på många platser landet över.

Vanliga åtgärder;

 upphöjning/gupp, ofta i kombination med övergångsställe. Kan utformas mer eller mindre skarpa, det vill säga att lutningen på ramperna kan varieras.

 avsmalning, så att möte på den snörpta sträckan inte kan ske.

 sidoförskjutning, så att ett körfält är opåverkat och mötande trafik måste byta körfält när det är fritt.

 chikan, det vill säga inlagda kurvor på körbanorna, ibland med en större refug eller ö som skiljer körbanorna åt.

Att tänka på;

 Alla åtgärder ovan har sina begränsningar och nackdelar. De är avpassade för att reducera hastigheten för bilar. Mopeder och motorcyklar påverkas oftast inte.

 Gupp kan medföra markvibrationer och ljudstörningar när fordonen bromsar in och accelererar.

 Avsmalning och sidoförskjutning kräver ett hyggligt stort trafikflöde för att genomsnittshastigheten ska sänkas.

 Chikan, ibland utförd med blomsterlådor (kräver tillstånd och bekostas av fastighetsägare), kan vara mycket besvärliga att passera för tyngre servicefordon.

Beslutsunderlag

Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse 2011-02-14 med förslag till Riktlinjer.

Arbetsutskottets förslag till beslut

Kommunstyrelsen föreslås anta följande Riktlinjer = Prioriterade åtgärder:

Fysisk ändring av gata för att dämpa höga fordonshastigheter utförs i första hand

 som upphöjt/gupp övergångsställe

 som en del av en viktig skolväg

 eller där antalet korsande gående är särskilt stort.

Fysisk ändring av gata för att begränsa framkomligheten, och därmed för att styra trafik till annan gata, görs i första hand;

 när ny och bättre lämpad gata har byggts i närområdet,

 eller när gata har stängts av och trafiken söker olämpliga genvägar, där åtgärder kan behövas.

Upphöjt övergångsställe eller gupp, eller fysiska åtgärder för att begränsa framkomligheten, på annan plats än vad som anges ovan kan anordnas om kommunen bedömer situationen som särskilt angelägen vid prövning i det enskilda fallet.

____

(7)

§ 45

Justering av felparkeringsavgifter

KS 2010.0051.514

Ärendet

_____ Kommunen har i nuläget en felparkeringsavgift, 500 kr, oavsett typen av felparkering. Avgiften fastställdes av Kommunfullmäktige 2005-04-26, § 41.

Detta kan tyckas vara orätt, då till exempel den bilist som stått för länge på en parkeringsplats med tidsbegränsad parkering får betala lika mycket som en som parkerat på eller för nära ett övergångsställe.

Tekniska förvaltningen föreslår därför en differentiering i två skilda belopp för de olika typerna av felparkering - 500 kr samt 700 kr .

En jämförelse har gjorts med Åstorps och Ängelholms kommuner.

Åstorp har samma belopp; t.ex. 300 kr för att ha stått för länge på tidsbegränsad/avgiftsbelagd parkeringsplats, 500 kr vid parkering mot

parkeringsförbud samt 700 kr för otillåten parkering på t.ex. stanna-förbud och handikapparkering.

Ängelholm har två olika belopp; t.ex. 400 kr för att ha stått för länge på

tidsbegränsad/avgiftsbelagd parkeringsplats och vid parkering mot parkeringsförbud samt 700 kr för otillåten parkering på t.ex. stanna-förbud och handikapparkering.

Beslutsunderlag

Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse 2010-12-21 med förslag till justering av felparkeringsavgifterna.

Arbetsutskottets förslag till Kommunstyrelsen

Kommunfullmäktige föreslås fastställa avgifter för olika typer av felparkering enligt följande:

Mot färdriktning/längdriktning 700 kr

I vägkorsning 700 kr

På gång-/cykelbana 700 kr

På plats för rörelsehindrade 700 kr

Vid förbud att stanna eller parkera 700 kr

Stått för länge på avgiftsfri plats 300 kr

På allmän plats inom tättbebyggt område som är terräng 500 kr

På busshållsplats 500 kr

På ändamålsplats 500 kr

På plats för visst fordonsslag 500 kr

Vid förbud att parkera 500 kr

Övrigt 500 kr

(8)

§ 46

Ändring av parkmark i syfte att tillgodose parkeringsplatser i Söndraby

KS 2010.0004

Ärendet

Fastighetsägare utmed Blåklintstigen i Söndraby har inkommit med förnyad skrivelse om ändring av parkmark till parkeringsplatser i Söndraby.

Tekniska förvaltningen lämnar följande yttrande som svar på förslaget:

Bakgrund

Ärendet startade 2005 och under 2006 återremitterade Kommunstyrelsens arbetsutskott ärendet till plangruppen för ytterligare utredning.

Förslagställarna återkom 2010 i ärendet och vill ha en lösning på det upplevda problemet. Tekniska förvaltningen har på plats mött berörda fastighetsägare och har informerat om de aspekter som finns i ärendet. Ärendet har också hanterats i

plangruppen.

En bakgrund för det upplevda behovet av parkeringsplatser

Under den stora utbyggnaden av villaområden på 1970- och 1980-talen var det modernt i planeringen att ta i rejält med den gröna pennan. Gräsmattor som skiljer kvarter eller husgrupper blev på sina håll större än fotbollsplaner, vändplatserna inne bland husen försågs med gröna öar typ rondeller och ingen tänkte på hur de skulle skötas. Byggföretagens ekonomi förbättrades om husen packades och tomterna krympte, och det ritades plats för en bil framför garaget/carporten.

När antalet hushåll med två bilar och därtill uppställning av husvagn eller husbil ökar, och någon inreder en hårsalong i villan eller blir dagmamma – då kan en del villaägare se bilparkeringen som bekymmer. För att bekvämt minimera

gångavståndet till bilen börjar en del att parkera på vändplatsen eller på anslutande gräsmatta. Ingetdera är tillåtet och tilltagen väcker också reaktioner i områdena.

Åtgärd

Den beskrivna situationen kan uppkomma på många villagator, främst i Klippan och Östra Ljungby-Stidsvig, där dessa områden dominerar. Önskemål om fler

parkeringsplatser har också kommit från villaägare på minst 3 andra gator.

Det finns oftast parkmark, som praktiskt sett kan ändras till parkering. Den

springande punkten är ekonomin. När gator och parkmark i villaområdena anlades, fördelades kostnaderna på tomterna och därmed på husköparna. Dessa köpte sig helt enkelt en viss standard på tomtstorlek med parkeringsmöjligheter.

Bygger kommunen nu fler parkeringsplatser sker ett värdetillskott för vissa fastig- heter. Parkeringsplatserna blir självfallet allmänna, men är inte allmänt behövda.

(9)

Ställningstagande

Lösningen föreslås bli att de fastighetsägare som har ett reellt behov får rätt att disponera del av kommunens parkmark för bilparkering. Man bygger och sköter platserna på egen bekostnad. En förutsättning är att marklov kan ges för bilparkering på den aktuella platsen.

Övrigt

 De flesta villatomterna kan omdisponeras så att bil nr 2 får plats. I några fall blir det dock svårt att göra så, när tomtutfarten är till vändplats.

 Parkering kan ske på gatan, med det hänsynstagande som alla bilister har att visa, utan att yrkesfordon eller räddningstjänsten hindras.

 Nästan alltid finns det möjlighet att parkera enligt den vanliga 24-timmarsreglen på närliggande gata.

Beslutsunderlag

Skrivelse från tre fastighetsägare 2010-01-02

Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse 2011-02-13 Arbetsutskottets förslag till beslut

Kommunstyrelsen föreslås besvara framställning från fastighetsägare i Söndraby med Tekniska förvaltningens ovan redovisade yttrande.

_____

(10)

§ 47

Fortsatt avstängning av Åbygatan

KS 2011.0068.511

Ärendet

Det har under lång tid kommit klagomål från boende på Åbygatan att fordon kör alldeles för fort. Då denna är en bred och rak gata är det möjligt att komma i höga hastigheter på relativt kort sträcka.

Tekniska förvaltningen placerade ut blomsterurnor i början av augusti 2010 för att dämpa hastigheten. Tanken var att de skulle stå till november och sedan eventuellt få ett mer permanent utförande, beroende på hur de boende reagerade.

Det har kommit in många åsikter, både positiva och negativa:

+ Boende längs gatan upplevde betydligt lägre hastigheter på fordonen.

+ Trevligt med blommor som hinder.

+ ”Det bästa kommunen gjort”

- Fordon krånglade sig upp på trottoaren för att komma förbi. (Detta åtgärdades med att placera ytterligare en kruka på trottoaren)

- Långa omvägar när man letar parkeringsplats

- Mer körande i gatorna vid letande av parkeringsplats - Farthinder hade varit effektivare

I slutet av januari inkom ett brev från Klippans Trafikskola där de skriver att de

”upplever avsevärda olägenheter och begränsningar i deras verksamhet”. De föreslår även ett antal andra åtgärder.

Sammanfattningsvis uppfattar Tekniska förvaltningen att de boende på Åbygatan är över lag mycket nöjda med åtgärden. De som bor på gatorna runt om i området är mer negativa.

Beslutsunderlag

Skrivelse från Klippans Trafikskola AB 2011-01-28 Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse 2011-02-09 Arbetsutskottets beslut

1. Blomsterurnorna får stå kvar tillsvidare.

2. Tekniska förvaltningen får i uppdrag att ta fram utförande- och kostnadsförslag för en mer permanent avstängning.

_____

(11)

§ 48

Åtgärder på Oderljungavägen

KS 2010.0392.512

Ärendet

Trafiken på Oderljungavägen ger skäl för boende längs vägen att ha synpunkter på främst höga hastigheter. Situationen har gällt i många år och kommunen har svarat med att planera för en ombyggnad av korsningen Oderljungavägen-Åkervägen.

Korsningen har karaktär av ”landsvägskorsning” och det kan vara lite svårt att tillämpa högerregeln.

Tekniska förvaltningen redovisar följande dagsläge med förslag till provisoriska åtgärder under 2011

 Kommunen har ansökt om statlig medfinansiering (50%) för att bygga om korsningen. Ansökan har förnyats under flera år och inga pengar är beviljade under perioden fram till 2014.

 Boende längs vägen har muntligen framfört klagomål och begäran om åtgärder.

2010-08-18 kom också en namninsamling in.

 Möjligheter till att provisoriskt ändra korsningen har studerats. Med så kallade betonggrisar kan trafiken styras enligt bilaga A eller B Au § 48/11, där dessa markeras med fetare streckad linje.

 För gående längs Oderljungavägen är bropassagen över Bäljane å särskilt smal. Bredden på bron kan minskas med samma metod som ovan, till ett körfält, bilaga C Au § 48/11. Med ett körfält medges självfallet inte möte på bron för bilar och lastbilar, och då krävs det en enkel trafikreglering. Avsikten är att ge gående och cyklister ett mer skyddat utrymme på bron. I stort sett medför avsmalningen också att fordonshastigheterna sänks något.

Beslutsunderlag

Skrivelse med namninsamling 2010-08-10

Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse 2011-02-18 med förslag till provisoriska åtgärder

1. Provisoriska trafikstyrningsåtgärder i korsningen Oderljungavägen-Åkervägen och Oderljungavägens bro över Bäljane å prövas under 2011.

2. Arbetsutskottet förordar en lösning i korsningen som görs så tilltalande som möjligt.

_____

(12)

§ 49

Tilldelningsbeslut för entreprenad, om- och tillbyggnad av kök på Åbyskolan

KS 2008.0037.291

Ärendet

Arbetsutskottet uppdrog 2010-12-15, § 284, åt Tekniska förvaltningen att upphandla entreprend för om- och tillbyggnad av Åbyskolans kök, i enlighet med redovisat förslag, fram till besked om tilldelning.

Tekniske chefen Björn Pettersson lämnade lägesrapport rörande upphandlingen och att beloppet som avsatts i investeringsbudgeten inte räcker för att slutföra projektet vid Arbetsutskottets sammanträde 2011-02-16, § 39. Arbetsutskottet gav då Tekniska förvaltningen uppdrag att fortsätta upphandlingen samt överlämnade finansieringen av köksprojekten till KB 2011.

Tekniska förvaltningen har nu gjort en utvärdering av de två anbud, benämnda A och B, som inkommit i upphandlingen. Det mest fördelaktiga anbudet har lämnats av anbudsgivare A.

Beslutsunderlag

Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse 2011-02-22.

Tekniska förvaltningen får i uppdrag att ge besked om att kommunen avser teckna avtal med anbudsgivare A i upphandlingen av entreprenad för om- och tillbyggnad av Åbyskolans kök och att efter erforderlig tid teckna avtal med anbudsgivaren.

_____

(13)

§ 50

Försäljning av Kyrkoladan 1:2 (f d Riseberga skola)

KS2009.0361.253

Ärendet

Kommunstyrelsen har 2009-10-07, § 156, beslutat om försäljning av nedlagda skolfastigheter och delegerat beslutsrätten om försäljning av bl a f d Riseberga skola till Kommunstyrelsens arbetsutskott.

Kommunstyrelsens ordförande har på delegation anlitat Svensk Fastighetsförmedling som mäklare för den aktuella fastigheten.

Förslag om försäljning av fastigheten till Benny Pettersson, Hjälmshultsgatan 5 B, 254 41 Helsingborg, föreligger nu. Enligt upprättat köpekontrakt, bilaga Au § 50/11, uppgår köpeskillingen till 395 000 kr. Överlåtelsedatum är satt till senast 2011-05- 20.

Beslutsunderlag

Av Svenska Fastighetsförmedling upprättat köpekontrakt 2011-02-22 Arbetsutskottets beslut

Arbetsutskottet godkänner försäljning av fastigheten Kyrkoladan 1:2 till Benny Pettersson för en köpeskilling av 395 000 kr och på de övriga villkor som framgår av köpekontraktet, bilaga Au § 50/11.

_____

(14)

§ 51

Inriktningsmål 2012

KS 2011.0054.041

Ärendet

Inför ny mandatperiod har en del justeringar i styrmodellen gjorts. Styrperspektiven tonas ner och istället relateras målen direkt till fokusområdena. Det medför att fokus- områdena får en starkare ställning som den nivå där målanalyserna sammanfattas.

Ett seminarium har genomförts den 24-25 januari 2011 med främsta syfte att förankra styrmodellen och ta fram förslag till nya fokusområden. Sammanlagt 27 politiker och 13 tjänstemän tog fram sammanlagt drygt 25 olika förslag till fokusområden. Dessa diskuterades gemensamt och processen ledde till ett förslag omfattande fem fokusområden. Kommunstyrelsen fortsatte sedan 2011-02-02

diskussionerna om fokusområden inför beslut i kommunfullmäktige. Fokusområdena skall fastställas som underlag för nämndernas arbete med att ta fram nya eller

reviderade inriktningsmål.

Kommunstyrelsen beslöt 2011-02-02 att följande förslag till fokusområden ska ligga till grund för nämndernas fortsatta arbete, nämligen

 Våra barn och ungdomar/Resultaten i skolan

 Dialog

 Folkhälsa/Livskvalitet.

 Varumärke/Identitet/Helhetsansvar.

Beslutsunderlag

Kommunstyrelsens beslut 2011-02-02, § 35.

Sammanställning av förslag till inriktningsmål för Fokusområden från seminariet 24- 25 januari

1. Framtagandet av inriktningsmål för 2012 bereds vidare vid ett extra sammanträde med Arbetsutskottet måndag 7 mars kl 9.30 –(12.00).

2. Inriktningen är att 1-3 inriktningsmål per fokusområde ska tas fram vid mötet.

_____

(15)

(16)

(17)

(18)

(19)

(20)

(21)

(22)

(23)