Ludvika kommun ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska. (§18 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk) Kommunens mål är att erbjuda den, som så begär, äldreomsorg, helt eller delvis, utförd av finsktalande personal. Kommunen måste därför säkerställa att det vid efterfrågan finns tillgång till tvåspråkig (svenska-finska) äldreomsorg. Kommunen skall också se till att även brukarna inom äldreomsorgen får ta del av finskspråkig kultur.
ÅTGÄRDER
Vård- och omsorgsförvaltningen håller för närvarande på att se över hur de kan organisera den finskspråkiga äldreomsorgen i kommunen.
Det har genomförts en kartläggning av vårdpersonalens språkkunskaper, och resultatet tyder på att det redan finns resurser inom kommunen för att klara av den befintliga efterfrågan. Den största utmaningen ligger i att se till att det finns finsktalande personal på de boenden där det bor finskspråkiga äldre, men även inom hemtjänsten. För att uppmuntra personalen att använda finska i arbetet, fick den finsktalande personalen delta på en språkkurs i vårdfinska i februari 2016. Det finns diskussioner om att anordna en fortsättningskurs fortfarande under det här året.
Det genomfördes även en kartläggning om finskspråkig äldreomsorg, och enkätresultatet tyder på en stor efterfrågan på finskspråkig äldreomsorg:
”Respondenterna sätter stort värde på att bli bemötta på finska.
Baserad på svaren, verkar respondenterna koppla det finska språket i äldreomsorgen med trygghet. Det räcker inte heller att erbjuda finskspråkigt kulturutbud på de befintliga boenden, utan även personalen förväntas kunna prata finska. Resultatet visar även ett tydligt behov för att kunna kommunicera om sin hälsa på sitt modersmål; läkaren och sjuksköterskorna ska helst vara finskspråkiga. Tryggheten handlar även om att bygga upp en gemenskap där de finsktalande brukarna tillgång till finsk kultur och sitt modersmål.” (Enkätanalys, äldreomsorg).2
Kulturutbudet inom äldreomsorgen ligger under utveckling. Det finns planer på att under våren beställa in rörelseverkstad, dansföreställning, samt högläsning på finska till äldreboenden. Det finns också förhoppningar om att den finskspråkiga personalen i framtiden kan delta i planeringen och organiseringen av finskspråkigt kulturutbud för de äldre.
Det har även översatts informationsmaterial på finska, bl.a. om hemtjänsten, äldreboenden och anhörigstöd. Utöver detta har det även tagits fram ”Jag talar finska”-knappar för personalen, samt en frasbok med vanliga ord och fraser på finska, som även personalen utan tidigare kunskaper i finska kan använda sig av för att kommunicera med de finskspråkiga brukarna.
RESULTATANALYS
Äldreomsorgsfrågan är den absolut största farhågan hos kommunens sverigefinska minoritet. Tack vare språkkartläggningen hos vårdpersonalen har vi kommit fram till att det finns personal som behärskar finska och som gärna använder språket i arbete. Det ligger på vård- och omsorgsförvaltningens ansvar att se till att dessa personer får jobba med de finskspråkiga brukarna.
Det behöver finnas en tydlig rutin kring hur de finskspråkiga äldre får information om deras rätt till finskspråkig äldreomsorg, men även allmän information om äldreomsorg på finska. Det är också viktigt att i fortsättningen ange finskan som merit vid nyrekrytering så att antalet finsktalande medarbetare ökar inom förvaltningen. Även fortsatta, kompetenshöjande insatser inom det finska språket rekommenderas.
2 http://ludvika.se/suomeksi/suomeksi/suomenkielenhallintoalue/dokumenttipankki
4 Hur har förvaltningarna jobbat med den sverigefinska minoriteten 2015-2016?
Det skickades vid årsskiftet fem frågor till varje förvaltning inom kommunorganisationen där de fick svara på hur de jobbat med nationella minoriteter och den sverigefinska minoriteten i synnerhet. Syftet med enkäten var att kartlägga hur förvaltningarna sedan kommunen blivit ett förvaltningsområde har jobbat, alternativt tänker att jobba, med den sverigefinska minoriteten. Svaren på frågorna har sammanställts nedan och får tala för sig själva.
1. Har förvaltningen jobbat med frågor som rör nationella minoriteter och sverigefinnar i synnerhet?
Om ja; beskriv gärna vad som gjorts.
Samhällsbyggnadsförvaltningen: Det har varit information i förvaltningens ledningsgrupp och en inventering har gjort vilka som kan vara behjälpliga i finska om behov finns.
Räddningstjänsten: Nej.
Social- och utbildningsförvaltningen: Förvaltningen har inte specifikt jobbat med nationella minoriteter förutom att man i skolan har försökt prioritera hemspråksundervisningen där det funnits behov, och ordna undervisning på bästa sätt. I övrigt har förvaltningen och särskilt Individ och familjeomsorgen varit i en pressad situation i arbetet under det senaste halvåret på grund av alla ensamkommande asylsökande ungdomar. Vi hade avtal på 14 men fick ta emot närmare 140 individer. Det har inte varit fokus på finnar nu.
Stöd- och styrningsförvaltningen: Ja naturligt via vår samordning av det finska förvaltningsområdet. Enheterna inom förvaltningen är uppdaterade i frågan men behöver jobba in rutiner i det dagliga arbetet kopplat till intentioner och krav för både det finska förvaltningsområdet och frågor kring nationella minoriteter.
Kultur- och fritidsförvaltningen: Nej
Vård- och omsorgsförvaltningen: Vi har deltagit i de aktiviteter som projekt Finskt förvaltningsområde erbjudit. Representant i styrgrupp finskt förvaltningsområde, samt utsedd kontaktperson som deltar i träffar med finska föreningar. Inventerat vilken personal som är finsktalande, och som önskar delta i utbildning i finska.
2. Har förvaltningen blivit kontaktad, alt. fått förfrågningar från
privatpersoner på finska? Om ja; har förvaltningen kunnat svara på förfrågningar utan extern hjälp?
Samhällsbyggnadsförvaltningen: Nej.
Räddningstjänsten: Nej.
Social- och utbildningsförvaltningen: Ja, förvaltningen har blivit kontaktad på finska och förvaltningen har kunnat svara på frågor utan extern hjälp p.g.a. egen finsktalande personal.
Stöd- och styrningsförvaltningen: Ja, det har förekommit vid enstaka tillfällen till reception Stadshuset. Vi har kunnat svara utan extern hjälp då vi har finsktalande receptionist. Inga förfrågningar till övriga enheter inom förvaltningen.
Kultur- och fritidsförvaltningen: Nej.
Vård- och omsorgsförvaltningen: Nej.
3. Har förvaltningen behövt använda externa tolk-/översättartjänster på finska?
Samhällsbyggnadsförvaltningen: Nej.
Räddningstjänsten: Nej.
Social- och utbildningsförvaltningen: Inte på senare tid. I första hand har förvaltningen alltid använt egen personal som kan finska.
Stöd- och styrningsförvaltningen: Ja naturligt i förvaltningen då vi samordnar det Finska förvaltningsområdet... Men inte för övrigt under 2015.
Kultur- och fritidsförvaltningen: Nej.
Vård- och omsorgsförvaltningen: Nej.
Under 2016;
4. Har förvaltningen specifika idéer/planer på hur den kommer att jobba med finskt språk/kultur under 2016?
Samhällsbyggnadsförvaltningen: De verksamheter som främst berörs av att kunna kommunicera i framför allt myndighetsutövningen kommer att jobba med att ta fram blanketter etc. i den mån som tid finns.
Räddningstjänsten: Nej.
Social- och utbildningsförvaltningen: Tyvärr finns det inga specifika planer för finskt språk/kultur under 2016 men vi är glada över det finska förvaltningsområdet.
Stöd- och styrningsförvaltningen: Vi kommer att beakta finska språket vid anställningar. Även i beaktande gällande vårt kommunikativa arbete kopplat till hemsidesinformation och kommande facebooksida. Förvaltningen kommer regelbundet att följa upp arbetet via sin ledningsgrupp under året.
Kultur- och fritidsförvaltningen:
- Informationsträffar internt i olika grupper om finskt förvaltningsområde (ledningsgrupp, APT:n)
- Ordna med ett serviceombud som blir kontaktperson inom kultur- och fritidsförvaltningen
- I samverkan med Suvi Hänninen översätta olika program
(exempelvis sportlovsprogrammet) till finska och sedan publicera det på webben
- Hjälpa till att sprida information om aktiviteter som planläggs så att det når ut till olika geografiska områden/mötesplatser
- Erbjuda en informationsträff för målgruppen angående kultur- och fritidsförvaltningens utbud
- Tvåspråkig information vid två träffar angående möjligheten att boka lokaler och planer
- Medverka vid samrådsmötena för att få reda på behov och idéer Vård- och omsorgsförvaltningen: Vi kommer gå igenom den lägesrapport som är gjord för att se över hur vi kan rusta oss när efterfrågan om finsktalande personal kommer. Framförallt inom äldreomsorg men även biståndshandläggningen.
5. Finns det något som kan förbättras/utvecklas inom förvaltnings-områdesarbetet rörande er förvaltning alt. kommunens gemen-samma arbete?
Samhällsbyggnadsförvaltningen: Utforma blanketter på finska.
Räddningstjänsten: Inget som vi för tillfället tycker att är angeläget nu
Social- och utbildningsförvaltningen: En positiv sak är att personalen som redan är tvåspråkig kan få lära sig mer finska och även att det ordnas kurser i finska språket för alla som är intresserade. I alla fall har två av förvaltningens personal anmält sig till kursen i finska.
Stöd- och styrningsförvaltningen: Fokus på sociala krav och utanförskap kopplat till förvaltningens alla verksamhetsområden kan förbättras. Vi kan bli mer aktiva i frågor som rör förvaltningsområdet. Främst kopplat till vårt upphandlingscenter och de krav de skall möta i upphandlingar. Underlätta för alla grupper att delta.
Kultur- och fritidsförvaltningen: Det finns säkert saker som kan förbättras men jag har bara haft ansvaret för kultur- och fritidsförvaltningens medverkan i några dagar
Vård- och omsorgsförvaltningen: Känner att vi är delaktiga och får information och kan även vara med och påverka till det bättre.
5 Ekonomi
Regeringen har avsatt medel för arbetet med minoriteterna inom förvaltningsområden, i syfte att täcka för de merkostnader som uppstår med anledning av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Ludvika kommun som har färre än 50 000 invånare får årligen 1 grundbelopp, vilket motsvarar 660 000 kronor.
Kommunen använde sammanlagt 516 888 kronor på förvaltningsområdesarbetet under 2015. 132 200 kronor kunde föras över till 2016 års budget, då språkkursen för vårdpersonalen inte hann anordnas under 2015. Sammanlagt 10 992 kronor blev oanvända, delvis på grund av ett antal försenade leverantörsfakturor.
Merparten av statsbidraget användes på lönekostnader, språk och kultur, samt information. Fördelningen av statsbidraget har justerats för år 2016, med förstärkt fokus på barn- och äldreomsorg och minskade lönekostnader.
För detaljerad redovisning av förbrukade medel av 2015 års statsbidrag, se bilaga 1.
Avslutande ord
Det har skett en hel del sedan Ludvika kommun ingick i förvaltningsområdet för finska språket. Däremot har kommunen efter drygt ett år ännu inte uppfyllt alla de målsättningar som den själv satt upp för samma tidsperiod.
Samtidigt som man åstadkommit mycket inom information och kultur, haltar det fortfarande inom förskolefrågan och äldreomsorgen – två av grundpelarna inom minoritetslagstiftningen. Det finns inte i dagsläget någon organiserad finskspråkig äldreomsorg eller förskoleverksamhet i kommunen, även om man tagit steg åt rätt riktning. Även bristen på finskspråkig personal inom vissa förvaltningar gör det svårt för kommunen att uppfylla kravet på finskspråkig service. Däremot kan kommunen påstå att ha uppnått den mer allmänna målsättningen om att:
”… sprida kunskap om lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk bland politiker, kommunanställda och invånare i kommunen, samt informera om de finskspråkigas rättigheter i kommunen.”
Dock kan det vara klokt att vara lite försiktig med att uttala sig om att ha uppfyllt kravet om att informera om minoritetsrättigheter innan man gjort en ordentlig utvärdering. Förslagsvis skulle kunskapsnivån i framtiden kunna mätas med hjälp av medarbetarenkäter och kartläggningar bland kommunens sverigefinska minoritet.
Även om kommunen har jobbat med att synliggöra finska språket, saknas det fortfarande tydliga tidsplaner och ibland även intentioner för att långsiktigt trygga det finska språkets ställning och status i kommunen. Bristen på intentioner kan delvis rationaliseras bort och skyllas på att kommunen är i början av en sorts omorganisation, samt att ämnesområdet fortfarande är nytt för många. Samtidigt har jag i min roll som projektledare fått höra att sverigefinnarna inte kan prioriteras pga. dålig ekonomi i kommunen, flyktingkrisen, obefintlig efterfrågan, eller för att de flesta talar tillräckligt bra svenska. Personligen tror jag att det är viktigt att uppmärksamma den här sortens kakofoni, så att vi vet vad vi har att jobba med. Att den sverigefinska minoriteten åtnjuter förstärkt skydd i Ludvika kommun är inte en åsiktsfråga, utan ett åtagande kommunen enligt lagen ska fullfölja.
Minoritetslagen kommer att revideras under 2016, vilket förhoppningsvis kommer att ge mer handfasta råd och instruktioner för hur man kan uppfylla den sverigefinska minoritetens rättigheter i kommunen. Att ”förvalta” det finska
språket och den finska kulturen i Ludvika kommun är ett långsiktigt arbete som ställer krav på ett starkt över- och intersektoriellt samarbete. Samordnaren kommer även i fortsättningen ha en viktig roll i det stödjande och koordinerande arbetet, samtidigt som förvaltningarna förväntas successivt axla allt mer ansvar för att uppfylla minoritetslagens krav på kommunen.
Projektperioden kommer att fasas ut inom en månads tid, men jag vill tro att vi har skapat grogrund för ett långvarigt minoritetsarbete som utvecklas tillsammans med kommunens invånare.
Suvi Hänninen
Projektledare finskt förvaltningsområde