7. Ö VERSIKT OCH SAMMANFATTNING ________________________ 97
7.5 Äldreomsorgens politiska styrning
Ungefär hälften av politikerna anser inte att tillräckliga resurser avsatts för den verksamhet man leder och är politiskt ansvarig för. Upplevelserna av resursbrist är vanligare bland personalen, där den ökar ju längre ner i styr-ningshierarkin svarspersonerna befinner sig (figur 6.1a).
Politiker som tillhör kommunernas politiska majoritet – och som därför har störst möjligheter att påverka äldreomsorgens ekonomi och organisation – uppger generellt mer positiva bedömningar av äldreomsorgen än de politi-ker som ingår i den politiska minoriteten (figur 6.1b).
Politikerna och äldreomsorgspersonalen är i stort sett överens om att kommunens politiker har ett betydande inflytande över äldreomsorgens eko-nomi, kvalitet och organisation/arbetsmiljö. Stora delar av omsorgsperso-nalen anser dock att det råder obalans mellan politikernas inflytande och an-svar. De vill i större utsträckning än politiker och centrala tjänstemän öka politikernas ansvarstagande för äldreomsorgens ekonomi, kvalitet och orga-nisation/arbetsmiljö.
Den största skillnaden mellan kommunernas politiker och centrala för-valtningstjänstemän å ena sidan och omsorgsarbetarna å den andra gäller synen på politikernas ansvar för organisation och arbetsmiljö. Bland de cen-trala tjänstemännen och politikerna vill en fjärdedel respektive en dryg tredjedel öka politikernas ansvar för arbetsmiljön, medan drygt tre fjärde-delar av omsorgsarbetarna anser att politikerna ansvar på detta område bör ökas (figur 6.4). En rimlig tolkning är att omsorgsarbetarna på detta sätt vill ställa politikerna till svars för de problem i arbetsmiljön som de upplever och som kommit till tydligt uttryck i rapportens olika kapitel.
R EFERENSER
Almqvist, R (2004) ”Två decennier med ’New Public Management’ Succé eller fiasko?”, Kommunal ekonomi och politik, vol 8, nr 4, 2004.
Arbetsmiljöverket & SCB (2004) Arbetsmiljön 2003. Statistiska Meddelanden Am 68 SM 0401. Stockholm: Statistiska Centralbyrån.
Aronsson, G & Gustafsson, K (2002) Sjuknärvaro –förekomst och utvecklings-tendenser. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, Arbete och hälsa, nr 2002:8.
Astvik, W (2003) Relationer som arbete. Förutsättningar för omsorgsfulla möten i hem-tjänsten. (Akad. avh.) Stockholm: Arbetslivsinstitutet nr 2003:8.
Bach, S (1999) ”Europe: Changing public service employment relations.” I:
Bach, S. et al (eds.) Public Service Employment Relations in Europe. Trans-formation, modernization or inertia? London: Routledge.
Bastin M, Fredriksson K & Andersson A (2003) Arbetsmiljö och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Slutbetänkande från Utredningen om analys av hälsa och ar-bete (AHA-utredningen. SOU 2003:13, Bilaga 4. Stockholm: Fritzes.
Bejerot, E & Aronsson, G. (2000) ”Psykiskt och fysiskt tröttande arbete – tendenser under 1990-talet.” I: Marklund, S (red.) Arbetsliv och hälsa 2000.
Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet.
Blomqvist, P & Rothstein, B (2000) Välfärsstatens nya ansikte Demokrati och marknadsreformer inom den offentliga sektorn. Stockholm: Agora.
Bogen, H (2001) ”Hvilke konsekvenser har konkurranseutsetting for an-satte?”, Tidskrift for Velferdsforskning, vol 4, nr 4.
Bäck, H (2000) Kommunpolitiker i den stora nyordningens tid. Malmö: Liber.
Bäckman, O (2001) ”Med välfärdsstaten som arbetsgivare –arbetsmiljön och dess konsekvenser inom välfärdstjänsteområdet under 1990-talet.” I: Szebehely, M (red) Välfärdstjänster i omvandling. SOU 2001:52. Stockholm: Fritzes.
Corby, S & White G (1999) ”From the New Right to New Labour.” I:
Corby, S & White G (eds.) Employee Relations in the Public Services. London:
Routledge.
Dellve, L (2003) Explaining occupational disorders and work ability among home care workers. (Akad. avh) Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, Institu-tionen för arbetsmedicin.
Eriksen, E O (1998) Kommunikativt ledarskap. Om styrning av offentliga institu-tioner. Göteborg: Daidalos.
Eriksson, C (1999) ”Hur gick det med medborgarstyret i 1990-talets sjukvård?
En litteraturöversikt”, De nya styrsystemen inom hälso- och sjukvården –vad hände med ekonomi, arbetsmiljö och demokrati? SOU 1999:66, bilaga 1. Stockholm:
Fritzes.
Forssell J (2003) Deltidsarbetslöshet - en forskningsöversikt utifrån aktuell forskning och statliga utredningar. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, Arbetslivsrapport nr 2003:20
Gustafsson, R Å (1999) ”Den nya ekonomistyrningen och arbetsmiljön.” I:
De nya styrsystemen inom hälso- och sjukvården –vad hände med ekonomi, arbets-miljö och demokrati? SOU 1999:66, bilaga 1.
Gustafsson, R Å (2000) Välfärdstjänstearbetet Dragkampen mellan privat och of-fentligt i ett historie-sociologiskt perspektiv. Göteborg: Daidalos.
Gustafsson, R Å (2001) ”Måste välfärdstjänstearbetarna offra sig för med-borgarna? Argument för en konsekvent medborgarrätt”, Statsvetenskaplig Tidskrift, årg 104, nr 4, 2001.
Gustafsson, R Å (2004) ”Välfärdstjänsternas ofärd.” I: Gustafsson, R Å &
Lundberg, I (red.) Arbetsliv och hälsa 2004. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket, Liber Idéförlag.
Gustafsson, R Å & Szebehely, M (2001) Arbetsvillkor och välfärdsopinion inom äldreomsorgen –en enkätbaserad fallstudie bland personal och politiker. Stockholm:
Arbetslivsinstitutet, Arbetslivsrapport nr 2001:9.
Gustafsson, R Å & Szebehely, M (2002) ”Skilda perspektiv på politikerrollen inom äldreomsorgen – om beställar-utförarmodeller i praktiken”, Tidskrift for Velferdsforskning, 5 (2) 68-84.
Hallsten, L, Lundberg, I & Waldenström, K (2004) ”Lågt psykiskt välbefin-nande –tendenser på och utanför arbetsmarknaden.” I: Gustafsson, R Å &
Lundberg, I (red.) Arbetsliv och hälsa 2004. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket, Liber Idéförlag.
Hasselbladh, H & Gustafsson, R Å (2005) Myt att fri marknad löser äldre-omsorgens problem, Göteborgs-Posten, 21 april 2005, s 35.
Hjalmarsson I, Norman E & Trydegård G-B (2004) Om man ska vara stötte-pelare åt andra måste man stå stadigt själv: en studie om äldreomsorgens chefer och de-ras förutsättningar. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum.
Hogstedt C, Bjurvald M, Marklund S, Palmer E & Theorell T (red.) (2004) Den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens. Stockholm: Statens Folk-hälsoinstitut.
Ingvad, B (2003) Omsorg och relationer. Om det känslomässiga samspelet i hemtjäns-ten. (Akad. avh.) Lunds universitet, Socialhögskolan.
Järvholm, B (red.) (1996) Arbetsliv och hälsa –en kartläggning. Stockholm: Ar-betarskyddsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet, Rådet för arbetslivsforskning.
Karasek R & Theorell T (1990) Healthy Work – stress, productivity, and the recon-struction of working life. New York: Basic Books.
le Grand, C, Szulkin, R & Tåhlin, M (2001) ”Har jobben blivit bättre? En analys av arbetsinnehållet under tre decennier.” I: Fritzell, J, Gähler, M. & Lundberg, O (red.) Välfärd och arbete i arbetslöshetens årtionde. SOU 2001:53. Stockholm:
Fritzes.
Lidwall, U, Marklund, S & Skogman Thoursie, P (2004) “Utvecklingen av sjukfrånvaron i Sverige.” I: Gustafsson, R Å & Lundberg, I (red.) Arbetsliv och hälsa 2004. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket, Liber Idéförlag.
Malm, K & Kraftling, A & Berggren T (1988) Referensdata till psykosociala och psykosomatiska index. Örebro: Stiftelsen för yrkes- och miljömedicinsk forskning och utveckling i Örebro, Metodicum, Regionsjukhuset, Rapport 3:1988.
Marklund, S & Wikman, A (2000) ”Inledning.” I: Marklund, S (red.) Arbetsliv och hälsa 2000. Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet.
Montin, S (2002) Moderna kommuner. Malmö: Liber.
Nyberg, A (2003) Deltidsarbete och deltidsarbetslöshet - en uppföljning av Deltautred-ningen (SOU 1999:27). Stockholm: Arbetslivsinstitutet, Arbetslivsrapport nr 2003:19
Regeringens skrivelse 2003/04:102. Utvecklingen inom den kommunala sektorn.
Skr 2003/04:102.
Rostila, M (2004) ”Vart tog det goda arbetet vägen?”, Arbetsmarknad & Ar-betsliv, årgång 10, nr 3, 2004.
Sanne, M (2001) Att se till helheten. Svenska kommunalpolitiker och det demokra-tiska uppdraget. Stockholms universitet: Statsvetenskapliga institutionen, Stockholm studies in politics 82.
SCB (2002) Allmänna valen 2002. Huvudresultat. Statistiska meddelanden ME10.
Socialstyrelsen (2000) Konkurrensutsättning och entreprenader inom äldreomsorgen.
Stockholm: Socialstyrelsen, Äldreuppdraget 99:6.
Socialstyrelsen (2003) Kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre och funktionshindrade. Del II, Faktagrund och beräkningar. Stockholm: Social-styrelsen.
Socialstyrelsen (2004a) Konkurrensutsättningen inom äldreomsorgen. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2004b) Äldre – vård och omsorg år 2003. Statistik – Socialtjänst 2004:3. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2005) Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2004. Stockholm:
Socialstyrelsen
SOU 2000:1 En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet. Demo-kratiutredningens betänkande.
SOU 2001:79 Välfärdsbokslut för 1990-talet. Slutbetänkande från Kommittén Välfärdsbokslut. Stockholm: Fritzes.
Svenska Kommunförbundet (2004) Aktuellt om äldreomsorgen. Stockholm:
Svenska Kommunförbundet.
Szebehely, M (1995) Vardagens organisering. Om vårdbiträden och gamla i hem-tjänsten. (Akad. avh.) Lund: Arkiv.
Szebehely, M (red.) (2005) Nordisk äldreomsorgsforskning. En kunskapsöversikt.
TemaNord 2005:508. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet
Szücs, S (2001) Nya arbetsmarknadsrelationer inom offentlig sektor. Arbetsliv, ledarskap och personaldemokrati vid 120 arbetsplatser i offentlig och privat regi.
Göteborgs universitet: CEFOS rapport nr 18.
Trydegård, G-B (2000) Tradition, change and variation. Past and present trends in public old age care (Akad avh). Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete.
Trydegård, G-B (2001) ”Välfärdstjänster till salu –privatisering och alter-nativa driftformer under 1990-talet.” I: Szebehely, M (red.) Välfärdstjänster i omvandling, SOU 2001:52. Stockholm: Fritzes.
Trydegård, G-B (2005) ”Äldreomsorgspersonalens arbetsvillkor i Norden – en forskningsöversikt”, I: Szebehely, M (red.) Äldreomsorgsforskning i Norden. En kunskapsöversikt. TemaNord 2005:508. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet Vabø, M (2005) ”New Public Management i nordisk eldreomsorg – hva forskes det på?” I: Szebehely, M (red.) Äldreomsorgsforskning i Norden. En kun-skapsöversikt. TemaNord 2005:508. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.
Wikman, A (2004) ”Indikatorer på förändrade arbetsförutsättningar.” I:
Gustafsson, R Å & Lundberg, I (red.) Arbetsliv och hälsa 2004. Stockholm:
Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket, Liber Idéförlag.
Vingård, E & Hagberg, M (2000) ”Arbetsfaktorer och besvär från rörelse-organen” I: Marklund, S (red) Arbetsliv och hälsa 2000. Stockholm: Ar-betarskyddsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet.
Ydreborg, B. & Bryngelsson, I-L. & Gustafsson, Ch. (1989) Referensdata till Örebroformulären. Örebro: Stiftelsen för yrkes- och miljömedicinsk forsk-ning och utveckling i Örebro, Metodicum, Regionsjukhuset, Rapport 6:1989.