Kansliavdelningen Dnr KS/2020:193-003 2020-11-09 1/2
Strängnäs kommun Nygatan 10
Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00
www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
Handläggare Sofie Somers 0152-291 58
Kommunstyrelsen
Förslag till riktlinjer för prövning av barnets bästa i
enlighet med lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att
1. anta förslag till riktlinjer för prövning av barnets bästa i enlighet med lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter 2020-11-09
Beskrivning av ärendet
Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) blev lag i Sverige 2020-01-01. I och med det har förvaltningen tagit initiativ till att se över Strängnäs kommuns riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvens-analyser, beslutad av kommunfullmäktige 2017-05-29 § 119, för att harmoniera riktlinjerna med lagen.
De tidigare riktlinjerna har delats upp i ett förslag till nya riktlinjer och en rutin, som kommer att beslutas av kommundirektören (KS/2020:197). Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra kommunens förhållningssätt i barnrättsfrågor och skapa förutsättningar för att verksamheterna ska göra likartade bedömningar av när prövningar av barnets bästa ska genomföras. Riktlinjerna ska beslutas av kommunfullmäktige. Rutinerna ska konkretisera och komplettera riktlinjerna med beskrivningar av kommungemensamma metoder för hur prövningar av barnets bästa ska gå till, samt beskriva den interna stödstrukturen som finns för arbetet enligt den nya lagen.
Förslaget till riktlinjer har varit ute på remiss till barn- och utbildningsnämnden, kulturnämnden, miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden, teknik- och fritidsnämnden, rådet för funktionshinderfrågor, Strängnäs kommuns ungdomsråd (SKUR), Strängnäs Fastighets AB, samt SEVAB Strängnäs Energi AB. Endast barn-och utbildningsnämnden hade förslag på mindre ändringar gällande exempel. Riktlinjerna har uppdaterats utifrån denna synpunkt.
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Beslutet innebär inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.
Övriga konsekvenser
Tydliga riktlinjer för när prövningar av barnets bästa i enlighet med lagen (2018:1 197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter ska göras blir ett stöd för nämnderna och förvaltningen, vilket ger förutsättningar för att de gör likartade bedömningar. Det hjälper förvaltningen att uppfylla lagen och lagens intentioner. Arbetet enligt lagen är en del i arbetet med att uppfylla de globala målen i Agenda 2030.
Uppföljning
Uppföljning av riktlinjerna sker utifrån kommunens ordinarie plan för delårsrapportering och årsredovisning.
Beslutsunderlag
Remissvar Riktlinjer för prövning av barnens bästa i enlighet med lagen om barnkonventionen, SEVAB 2020-06-10
Protokollsutdrag KS § 76 2020-04-29
Protokollsutdrag, KN § 90, 2020-09-29, remissvar Protokollsutdrag MSN § 121, 2020-09-29, remissvar Protokollsutdrag, BUN § 111 2020-09-29, remissvar Protokollsutdrag, SN § 107 2020-09-29,remissvar
Förslag till riktlinjer för prövning av barnets bästa i enlighet med lagen
(2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter, 2020-11-09
Beslutet skickas till
Barn- och utbildningsnämnden Kulturnämnden
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden
Teknik- och fritidsnämnden Rådet för funktionshinderfrågor
Strängnäs kommuns ungdomsråd (SKUR) Strängnäs Fastighets AB
SEVAB Strängnäs Energi AB
2020-11-09 1/5
Beslutad: åååå-mm-dd § xx
Myndighet: Kommunfullmäktige
Diarienummer: KS/2020:193-003
Ersätter: Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser, beslutad av kommunfullmäktige 2017-05-29 § 119, samt
handlingsplan för hur intentionerna i FN:s konvention om barnets rättigheter ska tillämpas, beslutad av kommunfullmäktige 1996-12-06 § 135
Gäller för: Alla nämnder och förvaltningen
Gäller fr o m: 2015-12-14
Gäller t o m: 2018-12-30
Dokumentansvarig: Lokala barnombudsmannen
Uppföljning: Årligen/ÅÅÅÅ-MM-DD
Förslag till riktlinjer för prövning av barnets bästa i
enlighet med lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter
1 Bakgrund
Förenta Nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter (barnkonven-tionen) antogs av FN:s generalförsamling 1989. Barnkonventionen började gälla den 2 september 1990 sedan den godkänts av Sverige och 19 stater till. Sedan dess har Sverige i folkrättslig mening varit bunden av konventionens krav. 2018 fattade riksdagen beslut om att göra barnkonventionen till svensk lag. Lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter gäller från och med den 1 januari 2020.
Strängnäs kommun har sedan länge ett aktivt arbete med att implementera och arbeta i enlighet med barnkonventionen. Redan i december 1996 beslutade kommunfullmäktige att godkänna en handlingsplan för hur intentionerna i FN:s konvention om barnets rättigheter skulle omsättas i praktiken. Sedan 2010 har Strängnäs kommun en lokal barnombudsman på heltid, som ansvarar för att samordna, driva på och utveckla kommunens arbete med barnrättsfrågor, samt arbetar tillsammans med Strängnäs kommuns ungdomsråd (SKUR).
Barnkonventionen kräver att vi ser till barns behov av trygghet och skydd, samtidigt som barn ska respekteras och ha möjlighet att själv kunna påverka sitt liv. För att följa lagen behöver kommunen se till att alla beslut som påverkar barn
2020-11-09 2/5 2 Syfte med riktlinjerna
Dessa riktlinjer är ett stöd för kommunens verksamheters arbete med att genomföra lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). De tydliggör kommunens förhållningssätt i barnrättsfrågor och ger förutsättningar för verksamheterna att göra likartade bedömningar av när prövningar av barnets bästa ska genomföras.
Hur prövningen av barnets bästa bör gå till beskrivs i Strängnäs kommuns Rutiner för prövning av barnets bästa i enlighet med lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter (KS/2020:197).1 Rutinerna beslutas av kommundirektören. Alla verksamheter har därutöver möjlighet att ta fram egna, mer detaljerade och verksamhetsspecifika, rutiner för prövningar av barnets bästa. I rutinerna finns även den interna stödstrukturen för arbetet enligt barnkonventionen beskriven.
Arbetet enligt lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är en del i arbetet med att uppfylla de globala målen i Agenda 2030.
3 Barnkonventionen
Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 sakartiklar som bestämmer vilka rättigheter som gäller för alla barn i hela världen - oavsett hudfärg, kön, språk, religion, ursprung, funktionsnedsättning eller ställning i övrigt.
Barnkonventionen ställer krav på att barn oavsett bakgrund ska ses som
kompetenta och handlingskraftiga, men att de också har rätt till stöd och skydd.
Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra grundprinciperna och de visar vägen för hur helheten ska tolkas:
2. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras.
3. Barnets bästa ska alltid sättas i främsta rummet.
6. Alla barn har rätt till liv och utveckling.
12. Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet.
Barnkonventionens artiklar ger vägledning om vad som kan vara barnets bästa.
Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Beslutsfattare ska pröva detta och visa hur man kommer fram till barnets bästa. För att kunna bedöma barnets bästa måste barnet ges möjlighet att framföra sina synpunkter.
Först när barnets åsikter tas med i besluten kan barnets bästa lyftas fram och sättas i främsta rummet. Det innebär inte att barnets bästa är den enda faktorn som beaktas. Barnets bästa måste dock aktivt övervägas och i beslutsunderlaget
2020-11-09 3/5 ska det framgå att barnets bästa har utretts, samt att man har tagit hänsyn till barnets bästa genom att sätta det i främsta rummet.
Rätten att ha en åsikt och få möjlighet att uttrycka den får inte vara beroende av ekonomiska resurser. Det handlar om barns rätt att efter ålder och mognad, medverka vid alla avgöranden som rör deras situation och omgivning.
Beslutsfattare bör skapa möjligheter för barn och unga att bli hörda och se till att de former och kanaler som används är anpassade för målgruppen. Strängnäs kommun har metoder och verktyg, samt ett stödsystem som ger alla delar av förvaltningen möjlighet att hämta in synpunkter från barn i alla typer av ärenden.
Det finns beskrivet i kommunens rutiner.
Lagen (2018:1197) om FN:s konvention om barnets rättigheter är en
rättighetslag som reglerar enskilda individers rättigheter gentemot det allmänna, bland annat kommunen. Det betyder att barn är rättighetsbärare och att det allmänna (kommunen) är ansvarig för att ta hänsyn till och skyldig att arbeta för att uppfylla barnets rättigheter.
4 Prövning av barnets bästa
Artikel 3.1 i barnkonventionen slår fast att barnets bästa ska sättas i främsta rummet. Därmed behöver en prövning av barnets bästa genomföras i alla beslut som direkt eller indirekt rör barn. Anledningen är att barn är en särskilt sårbar grupp med begränsade möjligheter att vara en del av den demokratiska
processen. Därför är det extra angeläget att analysera konsekvenserna av alla beslut som rör barn.2
Enligt FN-kommittén för barnets rättigheter är barnets bästa:
1. En materiell rättighet. Barnet har rätt att få sitt bästa bedömt och bli satt i främsta rummet när olika intressen ska vägas mot varandra.
2. En rättslig tolkningsprincip. Om det finns flera tolkningsmöjligheter ska den tolkning väljas som bäst tillgodoser barnets bästa.
3. Ett tillvägagångssätt. Beslutsprocessen ska belysa både de förväntade positiva och negativa konsekvenserna för barnet. Av beslutsmotiveringen ska det framgå hur hänsyn har tagits till barnets bästa.
Prövningar av barnets bästa görs både i beslut som gäller enskilda barn och beslut som gäller en särskild grupp barn eller gruppen barn (alla människor under 18 år). Särskilt viktigt är det att göra prövningar av barnets bästa när beslutet kan förmodas eller riskerar att leda till försämringar för barnet/barnen.
2 Den beskrivande texten i avsnitt 4 Prövning av barnets bästa baserar sig till stora delar på SKL:s skrift ”Prövning av barnets bästa – ett verktyg för styrning och ledning”
2020-11-09 4/5 Exempel på ärenden som gäller enskilda barn där prövningar av barnets bästa ska genomföras är beslut om insatser från socialtjänsten eller avstängning av ett barn från fritidsgården. Men prövningar av barnets bästa ska även finnas med i underlag till beslut som indirekt berör enskilda barn, till exempel beslut om försörjningsstöd eller andra insatser från socialtjänsten till vuxna i barns närhet.
Exempel på frågor där barnets bästa behöver prövas för grupper av barn eller barn i allmänhet är organisatoriska förändringar i en skola/kulturskolan, ombyggnad av en förskolas utemiljö, anläggandet av nya ytor och lokaler för kultur- och idrottsverksamhet, förändringar i trafikmiljöer, start av en ny fritidsgård, planering av ett nytt bostadsområde, samt förändringar i regelverk/-policys eller dylikt för bidrag, stöd eller insatser från kommunen. Till skillnad från beslut som rör enskilda barn, fattar alla nämnder och kontor/avdelningar olika former av beslut som rör grupper av barn eller barn i allmänhet.
En fullständig prövning av barnets bästa bör innehålla följande underlag:
1. Lagstiftning som reglerar frågan som ska prövas 2. Relevanta artiklar ur barnkonventionen (lagen) 3. Aktuell forskning och teorier
4. Synpunkter från beprövad erfarenhet
5. Synpunkter från barnet/barnens sociala nätverk (om det är relevant) 6. Synpunkter från barnet/barnen det gäller
Prövningen av barnets bästa sker i två steg. Först görs en utredning som visar vad som är barnets bästa i det aktuella fallet. Barnkonventionens artiklar ger
vägledning i vad som kan vara barnets bästa i det aktuella fallet. Sedan tas
beslutet i frågan, där barnets bästa utgör en del av beslutsunderlaget. Om beslutet går emot barnets bästa, ska kompenserande åtgärder övervägas och planeras på kort och lång sikt. Beslutsprocessen ska vara transparent och dokumenteras.
I beslutsprocessen och prövningen av barnets bästa är det viktigt att förstå kopplingen till artikel 12 i barnkonventionen, barnets rätt att få säga sin mening och få den beaktad i förhållande till ålder och mognad. Barnets rätt att uttrycka sin åsikt bidrar med barnets perspektiv på frågan. Det ska vägas mot vuxnas barnperspektiv i bedömningen av barnets bästa, det vill säga vad vuxna anser vara det bästa för barnet i det aktuella fallet. När vi genomför prövningar av barnets bästa genom att väga in barnkonventionens artiklar i beslutsunderlaget enligt ovan, arbetar vi med ett barnrättsperspektiv.
5 Ansvarsfördelning
Alla nämnder och kontors-/avdelningschefer har ansvar för att sätta sig in i vad
2020-11-09 5/5 de kommunövergripande riktlinjerna och rutinerna följs, samt för att
verksamhetsspecifika rutiner, anvisningar, verktyg och metoder för prövning av barnets bästa tas fram vid behov. Vidare ansvarar de för att de medarbetare som behöver det har kunskap om lagen och hur man gör prövningar av barnets bästa.
För prövningar av barnets bästa som gäller grupper av barn eller barn i allmänhet i ärenden där man redan från början ser att det finns risk för att
beslutet/-åtgärden leder till försämringar för barnen, ska metoden barnkonsekvens-analyser användas.3 Eftersom det är ett omfattande arbete att genomföra en fullständig barnkonsekvensanalys, krävs ett beslut från nämnden eller kommundirektör/kontorschef/avdelningschef om att genomföra en barnkonsekvensanalys i ett ärende.
Förtroendevalda och chefer ansvarar för att efterfråga prövningar av barnets bästa som beslutsunderlag i ärenden som direkt eller indirekt rör barn.
Nämnderna ansvarar för att följa upp arbetet med prövningar av barnets bästa i sin egen verksamhet.
6 Uppföljning
Kommunstyrelsen ansvarar för att årligen följa upp nämndernas arbete enligt dessa riktlinjer och rapportera det till kommunfullmäktige.
Utöver det kan kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, nämnderna,
kommundirektören, samt kontors-, avdelnings- och verksamhetschefer besluta om ytterligare uppföljningar av arbetet med prövningar av barnets bästa.
Kommunstyrelsen ansvarar för att riktlinjerna revideras vid behov.
Kansliavdelningen Dnr KS/2020:497-012 2020-10-29 1/2 Handläggare
Sofie Somers 0152-291 58
Kommunstyrelsen
Utvärdering ”säker sommar”
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att
1. godkänna rapporten ”Utvärdering säker sommar”.
Beskrivning av ärendet
En ökad ungdomsbrottslighet under våren 2020 föranledde en
kontorsövergripande samverkan mellan kommunens verksamheter, polis och civilsamhälle. Målbilden var att nå lugn och ökad trygghet i kommunen som helhet. Under sommaren genomfördes flertalet generella och riktade insatser kring ungdomar både i form av trygghetsskapande aktiviteter och genom extra resurser för att öka närvaron av vuxna utomhus på kvällar.
En utvärdering av den samverkan och de aktiviteter som genomfördes under våren och sommaren 2020 presenteras i den bifogade rapporten.
De intervjuer som legat till grund för utvärderingen visar på att det blev en
lugnare sommar än förväntat. Sammantaget kan det konstateras att man lyckades åstadkomma mycket tillsammans på en väldigt kort förberedelsetid. Det är svårt att säga exakt vad som gav effekt, sannolikt är det en kombination av de samlade aktiviteterna. Det råder enighet bland de inblandade att samverkan gav effekt och det faktum att socialtjänsten omhändertog flera unga som stod för en stor del av brottsligheten hade en avgörande roll för att det blev mindre brott.
Insatser som bygger på samverkan behövs även på lång sikt, då upplevd otrygghet och ungdomskriminalitet är fortsatt prioriterade områden. Det råder enighet om att vuxennärvaro utomhus på kvällar och nätter i någon slags form behövs även framöver.
En fortsatt långsiktig samverkan kring trygghet runt unga kan med fördel göras utifrån ett generellt förtydligande av syfte, målgrupper och organisation.
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.
Övriga konsekvenser
Beslutet medför inga övriga konsekvenser.
Uppföljning
Ingen uppföljning krävs.
Beslutsunderlag
Rapport, Utvärdering ”säker sommar”, 2020-10-29 Beslutet skickas till
Socialnämnden
Barn- och utbildningsnämnden Teknik- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kulturnämnden
Lars Ekström Sofie Somers
Kommundirektör Utredare
Kansliavdelningen Dnr KS/2020:497-012 2020-10-29 1/8 Handläggare
Sofie Somers Tel. 0152-291 58
Kansliavdelningen
Utvärdering av ”säker sommar” - kontorsövergripande samverkan kring trygghet
Bakgrund
I Strängnäs står tryggheten högt på den politiska agendan. Den upplevda tryggheten har minskat de senaste åren trots att den faktiska brottsligheten är jämförelsevis låg. Under våren uppmärksammande polisen kommunens
tjänstemän och politiker på att det skett en drastisk ökning av antalet utredningar som gällde brottsanmälningar gällande ungdomar. Det man såg var ökad
brottslighet och oroligheter kring ungdomar i Åker styckebruk och i Strängnäs centrum – platser som gallerian Präntaren och Resecentrum men även
oroligheter kring ungdomar i övriga delar av kommunen.
De anmälda brotten hade även ändrat karaktär och blivit allt grövre. Sex till sju ungdomar (varav fyra under femton år) hade uppemot trettio olika misstankar om brott registrerade.
Polisen vittnade även om en beteendeförändring hos ungdomar gentemot både väktare och polis. Förändringen handlade om en stor nonchalans och likgiltighet inför vuxna. Till problembilden hör att ungdomarna samlades i stora grupper vilket ibland urartade till upploppsliknande situationer.
Inom kommunens organisation befarades att läget kunde förvärras under sommaren då många förväntades vara hemma på grund av Corona-pandemin.
Utifrån den rådande situationen uppstod en samverkanssatsning som kom att kallas ”säker sommar”.
Syfte och frågeställning
Utvärderingen av ”säker sommar” är framåtsyftande och tanken är att den ska ligga till grund för utformning och utveckling av det fortsatta trygghetsskapande arbetet i kommunen.
De frågor som ställts till de olika är samverkansparterna är:
- Vilka styrkor finns det med den samverkan som ägde rum under ”säker sommar”?
- Hur skulle samverkan kunna stärkas långsiktigt?
- Hur kan vi skapa förutsättningar för fortsatt brottsförebyggande samverkan?
- Hur blev effekten av de samlade åtgärderna?
Metod och avgränsning
I början av september samlades de olika aktörerna för att göra en första
gemensam utvärdering av sommarens samverkan som kallades ”säker sommar”.
Resultaten från denna utvärdering har legat till grund för fördjupade intervjuer.
De som har intervjuats är representanter från Fritidsgårdarna, Team ungdom, flera representanter för socialtjänsten samt polisen. Även representant för det privata initiativet Nattvandrarna har intervjuats.
Den del av ”säker sommar” som finansierats via den inrättade Trygghetsfonden utvärderas separat.
Främst ligger fokus på fritidsgårdarnas och socialtjänstens samarbete kring utökad vuxennärvaro genom fältande.
Samverkan ”säker sommar”
Ett ökat antal brottsanmälningar under våren 2020 genererade på uppdrag av kommundirektören en förvaltningsövergripande samverkansgrupp. Brotten som polisen uppmärksammande var allt grövre och man kunde också se att antalet fall av misshandel bland unga ökade. Under maj och juni månad utredde polisen sammanlagt tjugoen misshandelsbrott där misstänkt gärningsman var mellan femton och tjugoett år, detta i jämförelse med sex stycken året innan samma period.
Gruppen leddes av kommunens säkerhetschef och hade som syfte att genom samverkan ta fram åtgärder på både kort och lång sikt för att minska risken att oroligheterna skulle accelerera ytterligare. Samtliga kommunens verksamheter ombads ta fram förslag på insatser på kort sikt och lång sikt.
Samverkanssatsningen hade en gemensam målbild för samtliga aktiviteter.
”Att nå lugn och ökad trygghet i kommunen som helhet, genom både generella och riktade insatser kring ungdomar, i samarbete mellan kommunens
verksamheter, polis och civilsamhälle.”
Kommunens kommunikationsarbete var ett viktigt verktyg för att hålla ihop det samlade trygghetsarbetet både internt och externt. Det blev också viktigt ör att kunna visa invånarna vad kommunen gjorde i trygghetsfrågan under sommaren.
Målgruppen för kommunikationen var inte i första hand kommunens ungdomar,
framförallt Facebook, blev responsen mycket positiv – både i form av likes och delningar.
Detta resulterade i medial uppmärksamhet och det skrevs positivt om Säker sommar.
Till ungdomarna kommunicerades ”Äntligen sommar” i en rad sociala medier.
Även kommunikationsarbetet kring trygghetsfonden var viktig under sommaren för att få föreningar och företag att söka medel för trygghetsskapande aktiviteter.
Aktiviteter under ”säker sommar”
Trygga vuxna på stan
Samverkansgruppen identifierade att vuxennärvaron behövde förstärkas utomhus på kvällar och nätter.
Sedan tidigare finns Team ungdom etablerade, de ligger organisationsmässigt under fritidsgårdsverksamheten och har uppdraget att jobba uppsökande. Det betyder att de möter de unga där de befinner sig.
En av de kortsiktiga lösningarna inom ramen för samverkan ”säker sommar” var att socialtjänsten tillsatte extra fältare för sommaren. Fältarna från socialtjänsten rekryterades utifrån frivillighet och dessa personer sågs som en förlängning av Team ungdoms arbete. Syftet med socialkontorets fältare var att finnas som
”trygga vuxna på stan” vilket också var det som stod tryckt på deras blåa västar.
Gemensamt mål för fältarna, fritidsgårdarna och Team Ungdom under sommaren var att vara trygga vuxna för alla ungdomar, samt att arbeta relationsskapande. Fältarna arbetade med att besöka ställen där ungdomar befann sig och uppdraget var att synas, lyssna och stötta. Fältandet samordnades av personal från fritidsgårdarna som varje kväll hela sommaren höll i möten där
Gemensamt mål för fältarna, fritidsgårdarna och Team Ungdom under sommaren var att vara trygga vuxna för alla ungdomar, samt att arbeta relationsskapande. Fältarna arbetade med att besöka ställen där ungdomar befann sig och uppdraget var att synas, lyssna och stötta. Fältandet samordnades av personal från fritidsgårdarna som varje kväll hela sommaren höll i möten där