I detta stycke kommer jag beröra vad som behöver förändras i skolans organisation för att ämnesintegrering ska kunna fungera. Skolans organisation har i intervjuerna starkt blivit kopplad till hur lärarna uppfattar ämnesintegrering. Jag kommer beröra tre olika fragment som framkommit i intervjuerna vilka är: schematekniska lösningar,
arbetslaget & ledarskapet och kursplaner.
Det som återkommer i intervjuerna hos flera av lärarna är att det behövs förändringar i scheman. Alla är överrens om är att tiden är begränsad och att det behövs schematekniska förändringar om ämnesintegrering ska möjliggöras. Matematikläraren förklarar att: ”ibland kan det vara schematekniska lösningar som gör det möjlig” samtidigt som Sv.2 menar att: ”det skulle säkert bli ännu bättre ämnesintegration mellan karaktärsämnet och mina ämnen i svenska om man lade ännu mer tid på det”. Lärare 1 i restaurang menar att det finns många idéer och uttrycker: ”jo det finns ju väldigt mycket att göra men, som det ser ut nu har vi ingen tid, det är väldigt fullt på våra scheman”. Ytterligare en viktig aspekt är att det ges tid för gemensam planering och lärare 2 i svenska framför önskemål om att: ”man skulle vilja sitta ner med de andra lärarna, nu har jag kommit på det, du har kommit på det och du det, kanske skulle man kunna göra någonting tillsammans”.
Något som är en gemensam nämnare i intervjuerna är att arbetslaget måste arbeta för ämnesintegrering vilket bland annat uttrycks av matematikläraren: "måste finnas, på något sätt ett gemensamt intresse i arbetslaget eller gruppen att jobba så”. Sv.2 kommer tydligt ihåg vilken skillnad arbetslaget hade för ämnesintegrering och uttrycker att ”jag har ju sett en jättestor utveckling sedan arbetslaget kom", vilket tyder på att lärarlaget haft en betydande roll för ämnesintegrering. Vidare uttrycker karaktärsämneslärarna att: ”man måste liksom gå in för det allihop”.
Något som lyfts upp i intervjuerna är att skolans ledarskap har betydelsefull roll i ämnesintegrering och R.1 kritiserar starkt att: ”det är ju skolledningen som inte drar åt rätt håll, de spretar åt alla olika håll och det måste ju komma direktiv ovanifrån att så här gör vi, nu ska vi göra si och så. För då måste vi jobba med det, annars blir det så, det
29
flyter ut”. Samtidigt lyfter lärare R.2 upp vikten av skolans ledarskap genom att förklara att: ”det får bli så att ledningen säger så här, nu ska vi ta en dag och se vad vi kan göra för ämnesintegrering i skolan”. Däremot ger lärare Sv.2 uttryck för att ämnesintegrering aldrig får tvingas fram utan att det ska ske när tillfälle ges och det känns bra. Samtidigt menar läraren att det är viktigt att veta varför man ska ämnesintegrera om nu skolledningen ger order om det.
När det kommer till hur kursplaner påverkar ämnesintegrering, ger alla intervjuade lärarna en tydlig bild av vad de tycker om kursplanerna. Speciellt Lärare M.1 ger uttryck för att kursplanen i matematik inte är så flexibel och att det därför inte är lätt att nå målen om man ändrar för mycket. Läraren menar att det kan blir svårt för elever att få samma kunskap i matematik som andra elever får om den anpassas för mycket efter studieinriktningen och att det i sin tur leder till svårigheter att klara det nationella provet.
Matematikläraren menar att det hade funnits mer intresse att arbeta ämnesintegrerat om det: ”hade det funnits, extra timmar i kursen för att jobba ämnesintegrerat så kanske man hade kunnat våga göra det mer”. Samtidigt menar Sv.2 att målen i svenska är någorlunda fria och tror att man med ämnesintegrering: ”vinner nog mer än man förlorar, och språkämnena är ju så att både engelskan och svenskan är det så att det finns inga kursplaner där det står att man ska hinna med någonting särskilt". Hon menar vidare att: ”det är ju så pass luddigt i kursplaner och kriterier och det står ju inte vilken typ av del man ska jobba med så man kan ju jobba med integrering till programmen".
Däremot kritiserar lärare R.2 kursplanerna och menar att de borde vara mer konkreta i hur det ska arbetas med ämnesintegrering. Det som återkommer i intervjuerna är att kursplanerna inte är anpassade till ämnesintegrering och att det istället blir att matematiken får olika nivåer beroende på vilket program eleverna går. Lärare 1 i restaurang uttrycker det så här: ”kursplanerna borde vara annorlunda, att skolverket tar tag också, att de ger tydligare direktiv med ämnesintegrering för att det ska fungera […]men det är ju så att nationella prov och kursplaner och kursmålen inte är skrivna för ämnesintegrering precis, det står ju att man gärna ska göra det men det finns ingen, sen ska vi läsa samma matte och svenska som de gör på naturprogrammet också, och det lämnar inte så mycket frihet då”.
30
7 SLUTANALYS OCH DISKUSSION
I detta kapitel kommer jag redogöra min analys, föra en diskussion om de olika kategorierna i resultatet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare på ett hotell- och restaurangprogram och involverade kärnämneslärare förhåller sig till ämnesintegrering. De frågor som varit grunden för arbetet har berört lärarnas uppfattning av ämnesintegrering, om de arbetat med det och vad det kan ge för elevers lärande samt skillnaden mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärares sätt att förhålla sig till ämnesintegrering.
7.1 Hur uppfattar lärarna ämnesintegreringen i sitt ämne
på hotell- och restaurangprogrammet?
Det jag kommit fram till genom intervjuerna är att lärarnas uppfattning, inställning och attityd har betydelse för om ämnesintegrering fungerar eller inte. Jag har upptäckt att de berörda lärarna har en positiv attityd gentemot ämnesintegrering och att de anser att deras ämnen blir mer intressanta och att vyerna vidgas. Liknande resultat har bland annat Gustavsson och Johansson (2007), Johnsson (2007) redovisat i sina examensarbeten vilket tyder på att det överlag finns en positiv inställning till ämnesintegrering. Däremot har jag insett att det verkar gå trögt att införa ett ämnesintegrerat arbetssätt i den aktuella skolan vilket även Johnsson (2007) skriver om.
Jag uppfattar att skolans ledarskap har ett visst ansvar för ämnesintegrering och att det är viktigt att de ger de rätta förutsättningarna för att arbeta ämnesintegrerat. Detta bekräftas av Lena Hansson (2007) som lägger tyngdpunkt på att skolans ledarskap har ett stort ansvar. Genom resultat och tidigare forskning i ämnet ser jag att tydligt mål och arbete med helhet i skolan är förutsättning för att alla ämnen ska värderas lika och på så vis uppmuntra ämnesintegrering.
I min undersökning verkar inte lärarutbildningen har någon betydelse för om lärarna valt att arbeta ämnesintegrerat. Däremot har jag kommit fram till att om lärarutbildningen lagt större tyngdpunkt på ämnesintegrering så hade det blivit ett naturligare inslag i undervisningen vilket bekräftas av Hansson (2007). I resultatet har
31
många lärare uttryckt att lärarutbildningen inte gav utrymme för ämnesintegrering vilket jag tror kan vara en grund om lärare använder det i sitt yrke. Samtidigt tror jag att det finns fler aspekter som påverkar om ämnesintegrering sker, men att lärarutbildningen berör ämnet tror jag är en grundläggande faktor.
Uppfattningarna skiljer sig åt mellan lärarna i kärnämne och karaktärsämne på så vis att det finns antydan till att karaktärsämneslärarna är de som får ta initiativ till ämnesintegrering. Hos kärnämneslärarna finns åsikter om att det mest gynnar karaktärsämneslärarna. Lärarna visar här att det finns en motsättning i vem ämnesintegreringen egentligen gynnar. Som jag tidigare nämnt skriver även Skolinspektionen (2010) och Sandström (2005) om denna problematik. Tydligt är att det finns en mer positiv attityd hos karaktärsämneslärarna än kärnämneslärarna vilket även Skolinspektionen och Sandström bekräftar.
Jag har insett att problemet handlar om att kärnämneslärarna är rädda att inte nå kursmålen eller att innehållet i deras ämne kommer förenklas. För att råda bukt på dessa problem tror jag på ett ökat samarbete mellan kärn- och karaktärsämneslärare för att kunna se möjligheterna tillsammans istället för en inbillad problematik. Återigen kommer skolans ledarskap in i bilden där de måste ge förutsättningarna för ett bättre samarbete samtidigt som kursplaner måste vara tydligare i hur arbetet i ämnena kan anpassas till studieinriktningen och att det ges utrymme åt det i kursplanen.
7.2 Vilka förutsättningar anser sig lärarna behöva för att
arbeta med ämnesintegrering?
Utifrån min undersökning och teori i arbetet så har jag insett att det finns en rad olika hinder för ämnesintegrering samtidigt som det måste finnas vissa förutsättningar för att det ska fungera. Utöver skolans ledarskap har jag kommit fram till att lokaler är en förutsättning för ämnesintegrering vilket resultatet tydligt pekar på. Detta bekräftas även av Skolverkets rapport (1998). Både kärnämneslärare och karaktärsämneslärare ger uttryck för att de hade arbetat mer ämnesintegrerat om det hade funnits bättre lokaler.
Jag har insett att ämnesintegrering gynnas om undervisning i kärnämnen och karaktärsämnen sker i samma byggnad vilket även bekräftas av Skolverkets rapport (1998). Jag har genom resultat och tidigare forskning sett en positiv respons om/när
32
kärnämnena i större utsträckning förlagts till de lokaler där den praktiska delen av utbildningen ligger. Jag anser att det på den aktuella skolan finns starkt begränsade lokaler där det endast finns en lektionssal i anslutning till köket och en liten lokal med ett fåtal datorer. Förutsättning för ämnesintegrering skulle vara ett flertal större lokaler och en riktig datasal i anslutning till köket. Jag menar att detta skulle möjliggöra fler autentiska lärandemiljöer där exempelvis matematikläraren kan ha praktiska lektioner för att koppla vissa uppgifter till studieinriktningen. Det skulle finnas större möjlighet för eleverna att arbeta med teoretiska ämnen i anslutning till köket om där finns tillgång till datorer, vilket exempelvis underlättar för projektarbetet som årskurs tre skriver. Även andra teoretiska kurser inom hotell- och restaurangprogrammet hade gynnats om lokalernas utformning varit bättre.
För övrigt har jag kommit fram till att tid är avgörande för ämnesintegrering. I intervjuerna lyser ofta brisen på tid som ett hinder för ämnesintegrerad undervisning. Detta är även något som jag tidigare nämnt utifrån Yrkesutbildningsdelegationen (2006) och Arfwedsson (1988). I anslutning till min lärarpraktik har jag insett att det är ett högt tryck på lärare idag då det finns många elever som behöver extra stöd och hjälp. Det som framkommer i resultatet är att mycket tid blir elevstörd och det är många extramöten i anslutning till att åtgärdsprogram ska skrivas vilket både kräver mer tid och engagemang. Jag har kommit fram till att det borde prioriteras att ha fler lärare per klass och mer tid för gemensam planering eller att antal undervisningstimmar ses över så att lärare får mer tid till planering, åtgärdsprogram och annat praktiskt som måste fungera.
Material är något som underlättar ämnesintegrering vilket framkommer i mitt resultat. Detta diskuteras mest av kärnämneslärarna vilket tyder på att det finns lite material som är anpassat för ämnesintegrering i de teoretiska kurserna. Samtidigt har karaktärsämneslärarna gett uttryck för problematiken att undervisa årskursvis med en matematikbok vilket även Gilljam (2009) tar upp. Jag tror inte alltid att material behöver vara ett hinder för ämnesintegrering. Idag finns mycket information att hitta på internet och karaktärsämneslärarna håller inte sin undervisning till enbart böcker. De söker inspiration på internet, tv, tidningar och tidskrifter. Jag tror att det finns väldigt mycket undervisningsmaterial som inte behöver kopplas till en viss bok utan det gäller att se vad som är intressant i elevers vardag och deras studieinriktning.
Vidare har jag genom resultat och tidigare forskning förstått att nytänkande är en viktig del i arbetet med ämnesintegrering. Detta är förenat med vilken inställning
33
lärarna har till ämnesintegrering. Antingen kan de köra sitt race eller ha en önskan om att utveckla sin undervisning eller så kan lärarna välja att arbeta programinriktat eller ämnesinriktat vilket även Sandström (2005) tar upp. Hon belyser problematiken med lärare som är bakåtsträvande och hävdar att ämnesindelat arbete är det bästa medan andra anser att ett programinriktat tänk är viktigt. Genom arbetets gång har jag insett att mycket talar för att ett programinriktat tänk är viktigt för elever och lärare. Lärare får mer inblick i elevernas skolgång och ökad inspiration samtidigt som eleverna uppfattar helheten i sin utbildning och ser att allt hänger ihop.
Utifrån resultatet finns det antydan på att kursplanerna borde vara tydligare och ge bättre riktlinjer för hur arbetet med ämnesintegrering ska ske. Jag har genom arbetet uppfattat att de berörda lärarna inte nöjer sig med att det står i kursplaner att elever ska få möjlighet att koppla det teoretiska till sin studieinriktning. Det måste komma tydligare direktiv från skolverket.
7.3 Vad anser lärarna att ämnesintegrering kan ge för
elevers lärande
Det finns alltså en tydlig linje i resultatet som visar på att ämnesintegrering är positivt för elevers lärande. Utifrån intervjuer och litteratur inser jag ämnesintegrering är viktigt för elevens helhetsbild, motivation, samband och framtida yrkesval. Jag tror att det är viktigt att skolan inte placerar in ämnen i olika fack utan att de får bli till ett pussel där alla bitar blir till helhet. Detta framkommer tydligt i intervjun samtidigt som det påpekas av bland annat Andersson (2005), Andersson (2010,) Fock & Sasserson (2005), Skolverkets undersökningar och Gilljam (2009). Dessa visar på att ämnesintegrering främjar elevers lärande och att det verkar motiverande.
Det framkommer i resultatet att ämnesintegrering är positivt, speciellt om elevers vardag vävs i undervisningen vilket kan kopplas till Säljö, Dewey och Dysthe. Det framkommer även att ämnesintegrering enligt elever ibland kan uppfattas som för mycket.
Som jag tidigare nämnt har jag i min lärarpraktik sett elevers bristande förmåga att koppla ihop kärnämnen till studieinriktningen. Jag är övertygad om att ämnesintegrering ger en bättre förutsättning till att se detta samband. De intervjuade lärarna har enbart
34
uttryckt att ämnesintegrering är positivt för elevers lärande. Jag tror inte att det går att skilja praktik och teori åt vilket även bekräftas av Dewey och Säljö. Jag tror att ämnesintegrering kan förbättra elevers kunskaper i de teoretiska ämnena likväl som i de praktiska. Speciellt tror jag att svenskan är ett otroligt redskap för ämnesintegrering eftersom det är genom språket som elever tar till sig kunskap vilket även Dysthe och Säljö poängterar. Det viktiga är att alla ämnen får värde så att elever får ett bredare kunskapsområde som är kopplat till deras vardagsliv och studieinriktning så att de kan se att allt hänger ihop.
7.4 Ämnesintegrering och skolans organisation
Till sist vill jag beröra skolans organisation och ledarskap som förutsättning för ämnesintegrering. Detta då skolans organisation är något som lärarna tydligt tagit upp i deras uppfattning om ämnesintegrering.
Jag menar att det är tydligt att skolans ledarskap har ett stort ansvar om ämnesintegrering sker eller inte. Det jag berört i tidigare kategorier går tillbaka till huruvida skolans ledarskap fungerar. Om de tar sitt ansvar och ger förutsättningar med tydliga mål så tror jag att ämnesintegrering kommer fungera bättre vilket också Lena Hansson (2005) poängterar.
I mina resultat har det framkommit att skolans ledarskap är splittrat och att det inte finns någon röd tråd genom verksamheten. Jag har kommit fram till att det är viktigt att det finns tydligt uttalade mål för skolans verksamhet där skolans ledarskap drar åt samma håll. Det är betydelsefullt att ledarskapet ger riktlinjer för hur ämnesintegrering kan användas och i vilken utsträckning de vill att det ska prägla skolan.
Jag tror inte att det fungerar om en rektor på skolan arbetar för ämnesintegrering och en annan rektor inte alls har det på sin prioriteringslista. Det måste finnas en gemensam vision för ämnesintegrering och det anser jag att det inte finns på den aktuella skolan.
35
8 SLUTSATS OCH FRAMTIDA
FORSKNING
En kort slutsats i arbetet visar att om ämnesintegrering ska fungera i praktiken måste alla delar fungera på skolan. Det räcker inte med att det finns ett intresse från skolans ledarskap utan det måste gå hand i hand med lokalers utformning, schematekniska detaljer, intresse hos lärare, tid, material och kursplaners utformning. På den aktuella skolan fungerar inte alla dessa komponenter vilket försvårar ämnesintegrering även om det finns ett intresse hos de berörda lärarna. Lärarna har en positiv attityd till ämnesintegrering och menar att det är positivt för elevers lärande, motivation, helhetsbild och trygghet, ändå går det trögt att praktiskt omsätta det.
Genom arbetets gång har tankar vuxit fram hur ämnesintegrering mer praktsikt skulle kunna omsättas och om det finns redskap som underlättar ämnesintegrerad undervisning. Ett område som jag skulle vilja forska vidare inom är informations- och kommunikationstekniken påverkan på ämnesintegrering och om det genom digitala medier och IKT finns större möjligheter till ämnesintegrering.