Ämneslärarstudenter i religionskunskap

7.2.1. Ålderns betydelse för kunskap kring ledarskap

Likt den första enkäten, Ledarskap i lärarprofessionen, visar även denna på ett liknande resultat för kunskap om ledarskap utifrån åldersgrupp. Den tydliga skillnaden i svaren mellan åldersgrupp 20–25 år visar hur socialiseringsprocessen har påverkat studenterna olika genom livet. För dem som menar att de besitter bra kunskap utifrån sin utbildning har med sannolikhet en grund med tidigare erfarenhet och kunskap som bidrar till att

43 ledarskapsutbildningen och ämneslärarutbildningen överlag inte enbart består av nya upptäckter. Likt det Berger (2015) förklarar om att människans förståelse utgår från upplevelser och erfarenheter kan studenternas säkra svar om ledarskap tolkas som en förståelse för det utbildningen handlar om. Än mer tydligt blir det i analytisk form när studenterna förklarar anledningen till bristfällig kunskap om ledarskap utifrån

perspektiv som ålderns och utbildningens påverkan. På grund av ung ålder har inte personerna fått någon eller tillräcklig erfarenhet av ledarskap, en koppling till att det inte är enkelt att ta till sig kunskap eller sätta det i perspektiv utan tidigare erfarenheter i ämnet.

Den socialkonstruktivistiska teorin speglas i det åldersgrupp 26–30 år och 31–35 år antyder i sina svar för kunskap om ledarskap. Alla som menar att de besitter

bristfällig kunskap om ledarskap drar paralleller till sina brister i erfarenhet om

ledarskap, därav deras tillförlit till att ämneslärarutbildningen står för allt införskaffande av kunskap gällande detta. Socialiseringsprocessen sker för dessa studenter i och med lärarutbildningen, formandet av de inre perspektiven för ledarskapsrollen för identitet, känslor och tänkandet hos studenterna. Processen för äldre åldrar är generellt något vagare i jämförelse med dem i ung ålder, därav en större risk att dessa studenter får det något svårare väl ute i yrkesprofessionen (Berger 2015, s. 92). Genom den

socialkonstruktivistiska teorin kan samma mönster och liknelser ses för den äldsta åldersgruppen och dess kunskapsinnehav av ledarskap. Utifrån teorin kan svaren tolkas som ett resultat av att deras ålder står för en förklaring till erfarenhet och lång

socialiseringsprocess för att känna trygghet i att vara en ledare (Berger 2015, s. 92).

7.2.2. Uppfattning av utbildningen kring ledarskap

Analys av studenternas syn på ledarskapsutbildningen i stort visar tydligt på hur erfarenhet och kunskap påverkar deras personliga syn på vad en bra utbildning är och inte. Utan personliga erfarenheter är det viktigt att utbildningen består av mer praktiska övningar för att få mer verkliga perspektiv på läraryrket. Trots god erfarenhet och positiv respons på utbildningen om ledarskap är det önskvärt och positivt att utöka sin kunskap om ledarskap genom att kombinera kurser med varandra (Aspelin 2005, ss. 47–

52).

I jämförelse med resultatet för första enkäten skiljer sig svaren från studenterna gällande kunskap om ledarskap utifrån sin utbildning och uppfattningen av

ledarskapsutbildningen. Det är större del studenter som menar att utbildningen har varit bra än antalet studenter som anser att de besitter god kunskap om ledarskap från

44 pågående utbildning. Detta kan förklaras genom att återigen se på ålderns påverkan och de erfarenheter som studenterna har med sig in i utbildningen. Den unga åldern kan vara en anledning till att de inte har med sig erfarenheter i utbildningen, men att

ämneslärarutbildningen är en start till uppbyggnaden av deras ledarskapsidentitet (Berger 2015, s. 92). Trots att ett större antal studenter är nöjda med vad utbildningen har gett önskar de ändå en utökad ledarskapsutbildning för att känna sig redo för det kommande läraryrket. De som anser att de är redo för läraryrket menar att det är

utbildningens bredd och variation på sätt att lära sig om ledarskap som VFU, praktiska- och teoretiska övningar. Utifrån teorin visar det sig tydligt att erfarenheter och ett skapande av det som ska arbetas med ger en god förberedelse för att lyckas med de uppgifter som ens arbete innebär (Angelöw & Jonsson 2015, s. 36).

7.2.3. Samband mellan högskola/universitet och kunskap kring ledarskap För att ge perspektiv och klarhet i studenternas åsikt om ledarskapsutbildningen utifrån lärosäte ger den socialkonstruktivistiska teorin en förklaring till att brist på ledarskap enbart inte behöver vara på grund av utbildningen, utan har också att göra med det personliga utvecklingsperspektivet. Med en tydlig och säker bild av sig själv gällande ledarskap skapar förutsättningar till att ta till sig det utbildningen har att erbjuda. Sett till ålder kan lärosätena även ha ett bristfälligt utbud sett till både kunskap och omfång för att ge lärarstudenter rätt underlag och kunskaper för att kunna utföra sitt kommande arbete på ett bra sätt. En utbildning som omfattar 4–5 år av studier kan tyckas vara nog för att bidra till en socialiseringsprocess för att ha möjlighet till att lyckas med sitt framtida yrke. I analys av resultatet för de studenter som menar att utbildningen gett bristfälliga kunskaper är studenterna eniga om att de saknar vetskapen om vad som utgör en god ledare i skolan. Detta kan förklaras genom teorin att det finns en saknad för dessa studenter i skapandet av den egna identiteten utifrån upplevelser, ett personligt utvecklingsperspektiv som handlar om att processa egen information och kunskap för att i kombination med andra människor diskutera och komma fram till det egna förhållningssättet (Angelöw & Jonsson 2015, s. 36).

7.2.4. Vikten av ledarskap i yrkesprofessionen med utgångspunkt i religionsämnet

Av dem studenter som medverkat i enkätundersökningen har alla varit ute på någon eller alla verksamhetsförlagda utbildningar. Detta, utifrån studenternas svar, har gett en inblick och förståelse för hur viktigt ledarskapet är för en lärare i dagens skola. Av

45 studenternas tidigare och nya erfarenheter av ledarskap finns en tydlig åsikt från alla studenter att ledarskap behövs för att utöva och praktisera läraryrket överhuvudtaget.

Genom utbildningens innehåll av ledarskap och VFU påverkar det varje student på en personlig nivå utan att de är medveten om det. Samhället och mötet med andra

människor skapar vår förståelse och hur vi ser på omvärlden, det är med andra ord ingenting som studenterna bidrar till att skapa på egen hand. Med studenternas möten med olika kulturer och religioner genom sin uppväxt i det mångkulturella Sverige bidrar det till sammansättningen av egenskaper och perspektiv som finns om ledarskap. Av detta menar studenterna att ledarskapet blir än mer viktigt i ämnet religionskunskap, att leda olika individer med olika bakgrunder och tro mot samma mål i skolan (Aspelin 2005, ss. 47–52).

8. Diskussion

Följande del av examensarbetet visar resultatet i form av diskussion för lärarledarskap tillsammans med enkätundersökningarna. För att stärka resultatet används tidigare forskning för att hitta likheter, olikheter och andra synsätt på ämnet ledarskap.