Slutsats: Liknande typ av copingstrategi används av patienter oavsett om deras sjukdom är osynlig (kroniskt trötthetssyndrom, förmaksflimmer), synlig
(psoriasis), har signifikant fysisk inverkan (ryggmärgsskada) eller är livshotande (cancer och hjärtinfarkt).
Titel: The psychosocial adjustment of people with chronic plaque psoriasis
Författare: T. Adams, S. Glenn K. Byatt (2001)
1. Speglar abstract artikelns innehåll? Ja.
2. Finns ett tydligt syfte? Ja
3. Finns urvalsprocessen beskriven? Ja.
4. Är urvalet relevant? Ja.
5. Är bortfallet redovisat? Nej.
6. Finns etiska ställningstaganden redovisade? Ja.
7. Är slutsatserna väl underbyggda? Ja.
8. Har man svarat på frågeställningen? Ja.
9. Är artikelns referenser relevanta och aktuella? Ja.
10. Kan resultatet användas i klinisk verksamhet? Delvis.
11. Är artikeln publicerad i en vetenskaplig tidskrift?Ja.
Slutsats: Psoriasis är en vanlig sjukdom som kan leda till signifikanta psykologiska och sociala svårigheter. Depression, oro, ångest, skam och
skuldkänslor var vanligt bland deltagarna i studien. Desto yngre personerna var vid sjukdomens inträde, desto mer problem uppstod. Signifikant antal individer i den studerade gruppen verkade vara påverkade av om de var berättigade till specialistvård. Bristen av normal bedömning av de psykologiska domänerna och planera passande omvårdnad kan öka upplevelsen av sjukdom, påverka
sjukdomsmönstret och responsen av behandlingen.
Titel: The psychosocial impact of psoriasis: Physical severity, quality of life, and stigmatization.
Författare: Perrot, Stephen B, Murray, A H, Lowe, J, Mathieson , M. (2000)
1. Speglar abstract artikelns innehåll? Ja
2. Finns ett tydligt syfte? Ja
3. Finns urvalsprocessen beskriven? Ja
4. Är urvalet relevant? Ja
5. Är bortfallet redovisat? Nej
6. Finns etiska ställningstaganden redovisade? Delvis
7. Är slutsatserna väl underbyggda? Delvis
8. Har man svarat på frågeställningen? Delvis
9. Är artikelns referenser relevanta och aktuella? Ja
10. Kan resultatet användas i klinisk verksamhet? Delvis
11. Är artikeln publicerad i en vetenskaplig tidskrift?Ja
Slutsats: Våra fynd visar på behovet av en bättre skala än PASI att bedöma psoriasis patienternas fysiska lidande, såväl som de psykologiska konsekvenserna och livskvaliteten. Det verkar stå klart att det fortfarande finns mycket att lära sig om hur patienterna upplever sin psoriasis. Att predicera omständigheterna under vilka patienterna upplever positiv eller negativ anpassning verkar var ett viktigt mål för fortsatt forskning. Tills vi får bra mått för att mäta detta verkar det vara viktigast att bedöma negativ inverkan från fall till fall. Detta berör framförallt läkare och sjuksköterskor i vårdens frontlinje.
Titel: Only limited support for a role of psychosomatic factors in psoriasis Result from a case-control study
Författare: Picardi, A, Pasquini, P, Cattaruzza, M. S, Gaetano, P, Giannandrea, B, Melchi, F, Tiago, A, Camaioni, D, Abeni, D, Biondi, M.(2003)
1. Speglar abstract artikelns innehåll? Ja
2. Finns ett tydligt syfte? Ja
3. Finns ett urvalsprocessen beskriven? Ja
4. Är urvalet relevant? Ja
5. Är bortfallet redovisat? Delvis
6. Finns etiska ställningstaganden redovisade? Delvis
7. Är slutsatserna väl underbyggda? Ja
8. Har man svarat på frågeställningen? Ja
9. Är artikelns referenser relevanta och aktuella? Ja
10. Kan resultatet användas i klinisk verksamhet? Ja
11. Är artikeln publicerad i en vetenskaplig tidskrift? Ja
Slutsats: De resultat som kom fram ur studien ger bara ett begränsat stöd för de psykosomatiska faktorernas roll hos personer med psoriasis. Framtida studier borde undersöka kroniska och dagliga stressfaktorer i samband med stora livshändelser, inkludera mått på stress och även specifika patienter som nyligen fått sjukdomen.
Titel: The burden of psoriasis: A study concerning health-related quality of life among Nowegian adult patients
Författare: Wahl. A, Håvard, L,Wiklund, I, Hanestad, B R. 1. Speglar abstract artikelns innehåll Ja
2. Finns ett tydligt syfte? Ja
3. Finns ett urvalsprocessen beskriven? Delvis
4. Är urvalet relevant? Delvis
5. Är bortfallet redovisat? Delvis
6. Finns etiska ställningstaganden redovisade? Delvis
7. Är slutsatserna väl underbyggda? Delvis
8. Har man svarat på frågeställningen? Ja
9. Är artikelns referenser relevanta och aktuella? Ja
10. Kan resultatet användas i klinisk verksamhet? Ja
11. Är artikeln publicerad i en vetenskaplig tidskrift? Ja
Slutsats: Resultaten i studien visar att psoriasis patienterna rapporterar sämre hälsorelaterad livskvalité än den generella populationen. Därför måste vården av psoriasis patienter ges extra uppmärksamhet av sjukdomens påverkan på olika livsdomäner.
Bilaga 3.
SF-36. Omfattande kort- formulär med bara 36 frågor ger en 8-skalig hälsoprofil och även en sammanfattande mätning av hälsorelaterad livskvalitet. Poäng från 0- 100 räknas ihop från varje subskala, där högre poäng visar på bättre livskvalitet. Det är dokumenterat i mer än 2000 publikationer att SF-36 är användbar för att kontrollera generella och specifika populationer, jämföra bördan av olika sjuk- domar, differentiera hälsoförmånerna producerade av olika behandlingar och undersöka de individuella patienterna (Sf-36).
EQ-5D. Med EQ-5D bedöms 5 olika hälsodimensioner (hygien, rörlighet, huvud- sakliga aktiviteter, smärtor/besvär samt nedstämdhet/oro) med tre svars-alternativ som speglar graden av problem. Förutom att presentera varje dimension för sig, kan ett indexvärde som ligger mellan 0-1 räknas fram. Högre värde betyder en bättre hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D).
PASI. En patients Psoriasis Area Severity Index (PASI) är mätt efter psoriasisens utbreddhet och svårighetsgrad. Det är ett vanligt mätinstrument i kliniska utred- ningar för psoriasisbehandlingar. Vanligtvis, räknar man ut PASI före, under och efter en behandlingsperiod för att fastställa hur bra patienten svarar på behand- lingen under testets gång. Generellt betyder lägre PASI mindre psoriasis. För PASI är kroppen indelad i fyra sektioner. Var och en av de här områdena är bedömt för sig själv och sen läggs de fyra ihop för det slutgiltiga PASI. De fyra områdena är: benen; som har 40 % av huden, bålen; som har 30 %, armarna; som har 20% och huvudet 10% (PASI).
Bilaga 4.
Författare, år och titel
Syfte och frågeställning Studiedesign Urval och metod Resultat Poäng
Zachariae, R et al (2002). Epidemiology and health services research quality of life in 6497 nordic patients with psoriasis
Att uppskatta relationen mellan sjukdomens karaktär och
psoriasisrelaterad livskvalitet hos nordiska personer med psoriasis. Man vill även studera betydelsen av demografiska och socioekonomiska faktorer så som ålder, äktenskaplig situation, kön,
utbildningsbakgrund och sysselsättning som möjliga medlare för inverkan av sjukdom för psoriasisrelaterad livskvalitet. Det tredje syftet var att undersöka om där finns skillnader mellan de nordiska länderna i psoriasisrelaterad livskvalitet
Kvantitativ Totalt uppskattade 5795
föreningsmedlemmar och 702 patienter, från de nordiska länderna, sin psoriasis
svårighetsgrad och fullföljde
frågeformulären ”Psoriasis Disability Index, samt ”Psoriasis Life Stress Index”. De fick även svara på frågor om psoriasis svårighetsgrad och hur mycket tid man kunde tänka sig att lägga ner på daglig behandling m.m.
Patienter uppgav större svårighetsgrad av sjukdomen och mer försämring av livskvalitén än föreningsmedlemmar. Norska deltagare uppgav högre svårighetsgrad av sin sjukdom och mer försämring av livskvalitén än deltagare från de övriga nordiska länderna. Gifta och äldre deltagare rapporterade mindre försämring av livskvalitén än yngre deltagare och ensamboende. När man
undersökte inverkan av dessa och andra demografiska och socioekonomiska faktorer, framträdde den självrapporterade svårighetsgraden som den mest betydelsefulla förutsägelsen av psoriasisrelaterad livskvalitet. 20 poäng, hög kvalitet K. Wahl, A, Gjengedal, E R, Hanestad, B (2002).
The bodily suffering of living with severe psoriasis: in-depth interviews with 22 hospitalized patients with psoriasis
Att presentera resultat från en kvalitatativ studie som fokuserar på patienter med psoriasis, deras erfarenhet att leva med sjukdomen och sjukdomens sociala och psykologiska inverkan.
Kvalitativ 22 patienter som uppnådde dessa kriterier för
att få vara med: mer än 30 % påverkad kroppsyta, varit diagnostiserade med psoriasis i mer än 3 år, inlagda patienter på en dermatologisk enhet på ett norskt sjukhus och inte lidande av några andra kroniska sjukdomar. Man använde sig av ”grounded theory”-metoden.
Resultatet indikerar att kriterierna för behandlingen av psoriasis borde vara patientens egen uppfattning om konsekvenserna av sjukdomen. 21 poäng, hög kvalitet Vardy, D et al (2002). Experiences of stigmatization play a role in mediating the impact of desease severity on quality of life in psoriasis patients
Att undersöka sambandet mellan upplevelser av stigmatisering erfaret av personer med psoriasis och inverkan av sjukdomens svårighetsgrad på patientens livskvalité.
Kvantitativ 100 patienter med psoriasis – studiegrupp,
och 100 patienter med olika hudproblem – jämförelsegrupp. Jämförelsegruppen matchades i hänseende till kön, ålder och utbildning. Patienterna fick fylla i frågeformulär angående ”upplevelse av stigmatisering” och livskvalitet. Man gjorde en kohort-studie.
Psoriasispatienterna rapportera signifikant högre grader av upplevd känsla av stigmatisering relaterad till sjukdomen. Angående livskvalitet eller sjukdomens svårighetsgrad fann man inga signifikanta skillnader. Klinisk svårighetsgrad av psoriasis korrelerade negativt med livskvalitet hos psoriasispatienter. Känsla av stigmatisering visade sig ha en fullständigt förmedlande effekt, hos psoriasispatienter, för svårighetsgraden av sjukdomen på livskvalitén. Hos jämförelsegruppen fann man ej detta resultat.
20 poäng, hög kvalitet
Författare, år och titel
Syfte och frågeställning Studiedesign Urval och metod Resultat Poäng
Weiss, S C et al (2002). Quantifying
the harmful effect of psoriasis on health- related quality of life
Att utvärdera hälsoeffekterna av
hudsjukdomar genom att jämföra psoriasis med andra ursprungligen medicinska rubbningar. Man använda sig av tre olika skalor som mäter hälsorelaterad
livskvalitet.
Kvantitativ Totalt 35 patienter som på dessa kriterier
valdes ut: äldre än 18 år, engelsktalande och med måttlig till svår psoriasis. Deras resultat jämfördes senare med resultat från friska individer och personer med andra
ursprungligen medicinska rubbningar så som hypertention, ryggsmärta eller arthritis. Studien va ett randomiserat kontrollerat experiment.
PASIs medianpoäng var 13.0. Allt som allt kände 82% det ofta det nödvändigt att dölja sin psoriasis och att självförtroendet ofta var påverkat av deras psoriasis menade hela 74.3%. EQ-5D ”health state utility”-poäng var 13.0% lägre än för friska individer. På SF-36 var medelpoäng angående allmän hälsa 13.2% lägre och medianpoängen för social funktion var 18.7% lägre än för patienter utan någon kronisk sjukdom.
19 poäng, hög kvalitet Picardi, A et al (2002). Only limited support for a role of psychosomatic factors in psoriasis Results from a case- control study
Att undersöka vilken roll stressfulla situationer och socialt stöd har.
Kvantitativ Patienter som ej var inlagda och som precis
fått psoriasis eller vars psoriasis ökat (n=40) var jämförda med patienter som hade hudproblem där psykosomatiska faktorer räknades som mycket få.
Det betydande antalet av nyligen inträffade livshändelser, eller av oönskade, okontrollbara eller stora händelser var där ingen skillnad mellan psoriasis patienter och kontrollpersonerna. Den enda stress mätningen som visade minsta trend mot en förening med psoriasis var att de hade upplevt mer än fyra stressfulla händelser det senaste året. 20 poäng, hög kvalitet Adams,A et al (2001). The psychosocial adjustment of people of chronic plaque psoriasis
Hur mycket psykologisk stress kan man se, och med vilka miljöfaktorer är detta associerat? Vad är föreningen mellan ålder, kön, ålder för psoriasisens början, varaktigheten av sjukdom och den psykologiska anpassningen?
Kvantitativ Femtio individer deltog, 28 män och 22
kvinnor med kronisk plack psoriasis. De var utvalda med hjälp av en stratifierat prov för att representera olika åldersgrupper.
Psoriasis patienterna hade statistisk signifikant lägre värden för samtliga åtta domäner av livskvalitet i SF - 36 jämfört med kontrollpopulationen (n=2323) den största skillnaden förelåg i domänen känslomässig begränsning.
19 poäng, hög kvalitet
Författare, år och titel
Syfte och frågeställning Studiedesign Urval och metod Resultat Poäng
Wahl, A et al (2000). The burden of psoriasis: A study concerning health- related quality of life among Norwegian adult patients with psoriasis compared with general populations in norms
Målet för denna studie var att fastställa hälsorelaterad livskvalitet bland patienter med psoriasis och att jämföra dessa åsikter med resten av befolkningens åsikter.
Kvantitativ Undersökningen bestod av 283 pat. Och
2323 kontrollpersoner som representerade den allmänna uppfattningen av norska befolkningen. Hälsorelaterad livskvalitet var bedömd efter SF-36 (omfattande kort blankett med bara 36 frågor frambringat i en 8-skalig hälsoprofil och även en summering gällande livskvalitet.)
Både de demografiska & kliniska variablerna såsom ålder, kön, utbildning, sjukhusvistelse och psykiska symtom påverkande den avvikande SF-36 skalan bland patienterna. Anpassning efter kön, utbildningsnivå, ålder, kunde man se att psoriasis pat. Rapporterade signifikant lägre än de vanliga kontrollerna på skalan. Den största skillnaden fann man på den emotionella skalan. Den minsta skillnaden fann man på förändring av hälsan inom det gångna året.
18 poäng, hög kvalitet Perrot, S et al (2000). The psychosocial impactof psoriasis: physical severity, quality of life, and stigmatization
Att undersöka relationen mellan livskvalitet och känslan av stigmatisering och läkarvärderingar av svårigheter i en grupp av människor med psoriasis.
Kvantitativ 58 män och 43 kvinnor som lever med
psoriasis fyllde i ett formulär som bedömde livskvalitén och känslan av stigmatisering.
Demografiska variabler var dåliga på att förutspå resultatet av den psykosociala biten. Slutsatsen är att alla försök att förstå den psykosociala effekten av psoriasis på samma sätt som man mäter andra svåra sjukdomar kommer att vara begränsad.
16 poäng, hög kvalitet Fortune, D G et al (2002). Patients strategies for coping with psoriasis.
Syftet med studien var att undersöka strategier för coping hos patienter med psoriasis och undersöka om de skiljer sig i jämförelse med patienter med andra stora medicinska sjukdomar och en normal kontrollgrupp.
Kvantitativ Tvåhundrafemtio patienter med psoriasis
deltog i denna ”cross-sectional study”. Patienterna uppskattades med PASI och alla patienter fyllde i ”the COPE” frågeformulär samt PDI. Sextio friska kontrolldeltagare, som matchades angående kön och ålder, fyllde i ”COPE” frågeformulär i jämförande syfte. Man jämförde också medel för ”COPE” poängen för patienter med psoriasis med publiserade COPE resultat från andra medicinska sjukdomar.
De oftast förekommande copingstrategierna använda av patienter med psoriasis var accepterande, planering, aktiv coping och positiv omtolkning. I sin helhet tenderade psoriasispatienter att signifikant använda mindre aktiva copingstrategier, planering, humor och positiv omtolkning när de jämfördes med den normala kontrollgruppen. Det fanns tydlig likhet när det gällde frekvens för användning av särskilda copingstrategier mellan psoriasispatienter och patienter med andra medicinska tillstånd.
19 poäng, hög kvalitet