Är högläsningsboken anpassad för elever i lågstadiet?

I frågan om lärarnas bokval ifrågasätter vi böckerna Eldens hemlighet och Tonje och brevets hemlighet då det inte finns några bilder alls (Bilaga 2). Detta skapar en förvirring då alla lärarna som deltog i enkätundersökningen svarade att de använder sig av bildstöd, samt att forskning belyser att bildstödet är en viktig del under högläsningen (Norling, 2015, s. 25). I det teoretiska ramverket lyfter Molloy (2007, s. 48) i c-axeln att läraren ska iaktta förhållandet mellan eleven och litteraturen vilket vi inte kan se i valet av Eldens hemlighet, då den är rekommenderad för högstadieelever. Något som synliggörs i resultatet är att boken fanns på hyllan “verkliga livet”

på biblioteket. Är detta något som behövs belysas som det “verkliga livet” för barn i lågstadiet?

En annan bok som även handlar om livet olika frågor och funderingar är Sandvargen som är skriven av Åsa Lind. Denna bok är dock rekommenderad för barn mellan 6–9 år och i boken finns det även bildstöd vilket synliggör de abstrakta frågorna i boken. Utifrån det teoretiska ramverket är Sandvargen mer anpassad efter eleverna, då det kan öppna upp ett samtal mellan lärare, elev och litteraturen. Om läraren lyfter ett samtal om texten kan detta bidra till att eleven får en utvecklad förmåga att analysera texter (Skolverket, 2019, s. 257–259). Som vuxen behöver man göra eleverna engagerade i olika samhällsfrågor för att de ska enklare ska kunna bemöta olika motgångar i livet (Molloy, 2002, s. 325).

I enkätundersökningen fick lärarna dock endast svara på vad de har för favorithögläsningsbok och det framkommer då inte vilka andra böcker de läser för sina elever. Något som vi reflekterar över är att just den boken som man anser ha som favorit kanske inte innehåller de kriterier som önskas uppfyllas vid högläsningen. Som beräknat tidigare i resultatdiskussionen finns det cirka 178 skoldagar på ett skolår där lärarna har möjlighet att läsa högt för sina elever.

31 Under ett skolår kan det alltså finnas högläsningsböcker som innehåller bilder och är rekommenderade till den åldern eleverna har. Utifrån detta ser vi att lärarna har större möjlighet att anpassa läsandet och valet av bok för att de ska nå fler elever vilket de kan göra om de läser vid fler tillfällen under skolåret.

6.6. Högläsning kopplat till läroplanen

I skymundan kan vi se spår av att läroplanen syftar till högläsningen på olika sätt i from av att eleverna ska få möta en social gemenskap och lust till att lära (Skolverket, 2019, s. 9). Eleverna får genom högläsningen möta skönlitterära texter och genom boksamtalet möjligheter att kommunicera och analysera texterna som lästs. De möts genom olika samtalssituationer i form av boksamtal som utvecklar förståelse för olika åsikter, texters budskap, nya ord och känslor (s. 257–259). Detta är något som kan lyftas i olika högläsningsböcker. Vårt teoretiska ramverk knyter även an till läroplanen med hjälp av högläsningen då bandet mellan läraren, eleven och litteraturen möter varandra genom planering, anpassning och läroplanens olika mål som nämns ovan.

6.7. Slutsats av resultat

Vad, hur och varför använder lärarna högläsningen i sin undervisning?

Slutsatsen som synliggörs utifrån resultatet och resultatdiskussionen kopplat till denna frågeställning är att lärarna använder sig av berättande böcker under högläsningen vilket syftar till vad. I relation till detta anpassar lärarna materialet till eleverna genom att använda sig av olika kringaktiviteter som synliggör hur lärarna använder högläsningen. Anledningen till varför lärarna använder sig av högläsningen är för att öka elevernas språk- och kunskapsutveckling samt att detta ger eleverna en gemensam upplevelse. Något vi reflekterat över är att högläsningen är ett väldigt bra verktyg att använda just på grund av att det kan skapa ett samband mellan värdegrund och ett ämnesövergripande arbete, för att uppnå många mål utifrån läroplanen.

Vilka kringaktiviteter använder lärarna till högläsningen och varför?

32 I relation till denna frågeställning drar vi slutsatsen att lärarna använder sig av olika kringaktiviteter för att inkludera eleverna i undervisningen och för att utveckla elevernas förståelse och språkutveckling. Läsfixarna och Chambers grundfrågor är de två centrala kringaktiviteterna som lärarna i enkätundersökningen använder sig av. Dessa två modeller ger boksamtalen struktur och en gemensam utgångspunkt samt ett öppet klimat i klassrummet för att bilda en god relation mellan lärare, elev och litteratur. Andra kringaktiviteter som används runt om högläsningstillfället är att eleverna får samtala med en axelkompis och att de får vara med i valet av bok. Lärarna nämner även vikten av upplevelse, där läraren ska ha roligt med sina elever samt läsa boken med inlevelse så att eleverna blir nyfikna av bokens handling.

Vilken betydelse anser lärarna att högläsningsbokens innehåll, bilder och karaktärer har för elevers lärande?

En slutsats som dras i koppling till denna frågeställning är att lärarna tycker att bilderna är meningsfulla under högläsningen då de kan skapa en inkludering och en förstärkt upplevelse av innehållet i relation till litteraturen. Något annat som framkom var variationen av huvudkaraktärernas identitet samt genus, detta för att alla eleverna ska kunna få känna igen sig vid olika tillfällen under högläsningen.

33

7. Implikationer

Denna studie gav oss en större inblick och förståelse i hur lärarna använder sig av högläsningen i undervisningen, att det inte enbart handlar om att läsa ur en bok. Om högläsningsmomentet ska gynna elevernas språk- och kunskapsutveckling är kringaktiviteterna i undervisningens rum en betydande faktor för utvecklingen. Detta har lett oss vidare till vad som hade kunnat gjorts ytterligare för att undersöka arbetet hur lärarna använder sina kringaktiviteter.

Observationer i klassrummen är ett perspektiv där vi hade kunnat skriva loggbok om vad läraren ger uttryck för under självaste högläsningen för eleverna, men även hur läraren får eleverna delaktiga vid olika typer av metoder. En annan observation att iaktta hade kunnat vara hur läraren framför boken vid start samt hur avslutet ser ut då läraren och klassen är färdiga med boken. Elevperspektivet är ännu ett område man hade kunna observera, där intervjuer och elevernas syn på högläsningen hade kunnat synliggöras. På detta sätt finns det en möjlighet att se om eleverna känner sig delaktiga vid högläsningsmomentet och vid olika boksamtal. Som tidigare nämnts i undersökningen är högläsning ett bra verktyg att använda sig av i undervisningen då momentet kan inkludera värdegrund och många ämnen som finns i läroplanen. Detta kan bidra till att eleverna är väl förberedda inför livet efter skolan.

Högläsningens betydelse ska man inte underskatta.

34

8. Referenser

Adelmann, K. (2002). ATT LYSSNA TILL RÖSTER: Ett vidgat lyssnandebegrepp i ett didaktiskt perspektiv. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Andersson, M. (2014). Berättandets möjligheter: multimodala berättelser och estetiska lärprocesser. Diss. Luleå: Luleå tekniska univ., 2014. Luleå.

Chambers, A. (2011). Böcker inom och omkring oss. (Ny, reviderad utgåva). Huddinge: X Publishing.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (Fjärde upplagan).

Lund: Studentlitteratur.

Forsström, K. & Nilsson, R. (2020). Ett utvecklat ordförråd: med högläsning som en didaktisk metod. [Examensarbete, Högskolan i Halmstad] Digitala Vetenskapliga Arkivet: http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1449519/FULLTEXT02.pdf Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter: en studie av barns läsning i årskurs F-3.

Diss. Lund: Lunds universitet, 2007. Malmö.

Levinsson, M. (2017). FIXAR LÄSFIXARNA LÄSNINGEN? I Almqvist, J., Hamza, K. &

Olin, A. (red.), Undersöka och utveckla undervisning: professionell utveckling för lärare. (s. 32). Lund: Studentlitteratur.

Molloy, G. (2002). Läraren, litteraturen, eleven: en studie om läsning av skönlitteratur på högstadiet. Stockholm: Lärarhögskolan.

Molloy, G. (2007). Skolämnet svenska – en kritisk ämnesdidaktik, Lund: Studentlitteratur.

Nationalencyklopedin (u.å.) högläsning. Hämtad 15-03-21:

http://www.ne.se.ezproxy.bib.hh.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/högläsning Norling, M. (2015). Förskolan - en arena för social språkmiljö och språkliga processer.

Diss. Västerås: Mälardalens högskola, 2015. Västerås.

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2019. [Stockholm]: Skolverket.

35 Skolverket (2007). PIRLS 2006. Hämtad 21-04-15:

https://www.skolverket.se/publikationer?id=1756 Skolverket (2017). PIRLS 2016. Hämtad 21-04-15:

https://www.skolverket.se/publikationer?id=3868

Svensson, A-K. (2012). Med alla barn i fokus - om förskolans roll i flerspråkiga barns språkutveckling. - Paideia. - 1904-9633 :4, s. 29–37, Hämtad 21-03-30 från:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:869525/FULLTEXT01.p

Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2013. Stockholm.

36

9. Bilagor

Bilaga 1: Enkätundersökning

I vilken årskurs arbetar du mest i just nu? *

Förskoleklass Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3

Använder du dig av högläsning i din undervisning? *

Ja Nej

Hur många gånger i veckan använder du högläsningen i din undervisning? *

0–1 gång i veckan 2–3 gånger i veckan Alla dagar i veckan

Varför högläser du? (fler svar är möjliga) *

Av en rutin

För att det gynnar eleverna För att jag tycker det är roligt

Vad är det centrala syftet med högläsningen i din undervisning? *

Språkutveckling/begreppsförståelse /utvecklat ordförråd

37 Hörförståelse

Utvecklad fantasiförmåga Konflikthantering Annat

Under vilken tid på dagen använder du högläsningen i din undervisning? *

På morgonen På förmiddagen På eftermiddagen

Finns det någon tanke kring valet av högläsningsbok? *

Ja Nej

Vad lägger du mest fokus på i valet av högläsningsbok? *

Ämneskunskaper inom området vi arbetar med.

Värdegrunden.

Läsupplevelse.

Vilken genre inriktar du dig mest på i valet av högläsningsbok? *

Fakta Berättande

Vilken är din favorithögläsningsbok? *

Öppet svar

38 Använder du dig av boksamtal under högläsningen? *

Ja Nej

Tycker du boksamtalet är ett användbart verktyg under högläsningen? *

Ja Nej

Använder du dig av bilder under högläsningen? *

Ja Nej

Hur tror du bildstödet påverkar eleverna? (fler svar är möjliga) *

Bildstödet försämrar elevernas fantasiförmåga.

Bildstödet stärker bokens innehåll.

Bildstödet stöttar elevernas fantasiförmåga.

Bildstödet påverkar inte eleverna.

Hur får du eleverna delaktiga under högläsningen? *

Öppet svar

39

Bilaga 2: Högläsningsböcker

Titel Författare År Bilder Huvudkaraktär Handling

Sandvargen Åsa Lind 2002 Bilder utan

färg

Kille och tjej Lasse och Maja har en detektivbyrå och löser mysterium.

40

41

Drakskeppet Maj Bylock 2010 Bilder utan färg.

42 någonsin träffa sin

familj igen?

Tonje och det hemliga brevet

Maria Parr 2009 Inga bilder Tjej Tonje Glimmerdal

är det enda barnen i

Två bröder Jonathan har

berättat om landet

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se www.hh.se

Kristin Forsström