Å TGÄRDSFÖRSLAG SOM I NULÄGET SAKNAR FÖRUTSÄTTNINGAR ATT GENOMFÖRAS

I Sammanställning studerade åtgärdsförslag UA1 redovisas ett stort antal åtgärdsförslag med syftet att inom ramen för dagens transportsystem möjliggöra ett förändrat resande.

I nedanstående avsnitt redovisas översiktligt vissa åtgärdsförslag för vilka utredningen bedömer att det i nuläget saknas förutsättningar för att gå vidare med ett genomförande. Det kan gälla avsaknad av juridiska eller finansieringsmässiga förutsättningar eller att tillräcklig politisk acceptans saknas.

Vidare är det i flera fall osäkert huruvida åtgärden skulle ha en tydlig och bestående avlastande effekt på trafiksituationen längs väg 155, delen Torslanda–Öckerö.

Personfärja Öckerö–centrala Göteborg (åtgärd KT 7)

Utredningen har studerat förutsättningarna för att etablera trafik med personfärja mellan Öckerö och centrala Göteborg. I dialog med två marknadsaktörer som utför personfärjetrafik har möjliga rutter, tidtabeller och trafikeringsupplägg studerats. Utifrån trafikeringsuppläggen har även

kostnadsbedömningar gjorts, med fokus på att åstadkomma ett tillräckligt attraktivt trafikutbud under pendlingstimmarna under morgon och eftermiddag på vardagar. I dialogen har förutsättningarna avseende både ägande och leasing av personfärjor studerats.

I den genomförda resvaneundersökningen ställdes även frågor om till vilken grad som resenärer i stråket skulle nyttja personfärja för resan mellan Öckerö kommun (eller från Lilla Varholmen) och centrala Göteborg, i första hand Lindholmspiren (norra älvstranden) och Stenpiren (södra

älvstranden).

Utifrån resultaten i resvaneundersökningen bedömer utredningen att de avlastande effekterna för väg 155, delen Torslanda–Öckerö, är osäkra. En grundläggande faktor i detta är att pendlingsresenärernas målpunkter är geografiskt utspridda, varför personfärjan endast skulle nå ett fåtal av dem. Bland annat uppger 9 procent av Öckerö-borna att ”Jag skulle göra samtliga/nästan alla mina resor med

personfärjan istället”, jämfört med de 54 procent som uppger ”Det skulle inte ändra mitt

färdmedelsval”. Resvaneundersökningen indikerar även att det främst är de som åker kollektivtrafik från Öckerö kommun som kan tänka sig att ta personfärjan istället.

Vidare har förutsättningarna studerats avseende att hitta en hållbar ansvarsfördelning och

affärsmodell för att etablera trafik med personfärja. I detta är i första hand Västra Götalandsregionen, i rollen som kollektivtrafikmyndighet, och Västtrafik centrala aktörer, för att kunna inkludera

personfärja i kollektivtrafikutbudet.

De juridiska förutsättningarna för Trafikverket att bedriva personfärjetrafik har utretts inom myndigheten, med slutsatsen att Trafikverket i sitt uppdrag inte har de möjligheterna.

Sammantaget bedömer utredningen att förutsättningarna saknas för att etablera trafik med personfärja mellan Öckerö och centrala Göteborg. Slutsatsen baseras i första hand på förutsättningarna för att hitta en hållbar affärsmodell, detta utifrån kostnadsbilden för

personfärjetrafiken. Vidare bedömer utredningen att det är osäkert huruvida personfärjan de facto skulle ha en tydlig och bestående avlastande effekt på trafiksituationen på väg 155, Torslanda–Öckerö.

Ekonomiska styrmedel (åtgärd SM 1–3)

Utredningen har översiktligt studerat förutsättningarna för att införa ekonomiska styrmedel, i första hand i form av färjeavgift och trängselskatt.

En utgångspunkt har varit att sådana styrmedel bör inriktas på att minska flödet på färjelederna och väg 155 på Hisingen under timmarna med högtrafik. Vidare har en utgångspunkt varit att styrmedel bör kunna göra undantag för exempelvis fordon med fler än två resenärer (samåkning).

Vägfärjelederna är – i likhet med samtliga andra vägfärjeleder i Sverige som avser en förlängning av allmän statlig väg – inte belagd med färjeavgift. Ett beslut om färjeavgift skulle kräva lagändring, och i sådana fall göra färjetrafiken till Öckerö kommun till ett unikt undantag bland vägfärjeleder i Sverige.

Utöver de juridiska aspekterna är det viktigt att notera att en färjeavgift skulle slå ensidigt mot resenärer till och från Öckerö kommun.

Väg 155 delen Torslanda–Öckerö omfattas för närvarande inte av trängselskatt. Närmsta

betalstationer är belägna på Älvsborgsbron respektive längs Lundbyleden i höjd med Lindholmen.

Beslut om trängselskatt fattas av riksdagen, och skulle sannolikt behöva innebära att dagens utformning av trängselskattesystemet i Göteborg utökas för att även omfatta väg 155.

Till skillnad från färjeavgift, skulle trängselskatt kunna utformas på ett likvärdigt sätt gentemot resenärer till och från både Öckerö kommun och berörda delar av Göteborgs Stad.

Utredningen bedömer att politisk acceptans i nuläget saknas för att fortsatt driva frågor om att införa färjeavgift eller trängselskatt på väg 155, delen Torslanda–Öckerö.

I sammanhanget är det även värt att notera att det är osäkert huruvida ekonomiska styrmedel de facto skulle ha en tydlig och bestående avlastande effekt på trafiksituationen på de berörda delarna av väg 155. Enligt resvaneundersökningen uppger bland annat 41 procent att ekonomiska aspekter ”Inte alls”

påverkar valet av färdmedel, medan 12 procent uppger att det påverkar ”Jättemycket”. Inom utredningen har en känslighetsanalys genomförts för att bedöma effekten av att införa trängselskatt som vore väg 155 en del av Göteborgs trängselskattesystem (se avsnitt 9.2, UA3 Ljusblå).

Busskörfält på hela eller delar av sträckan Gossbydal–Lilla Varholmen (åtgärd KT 5) Trafikverket har sedan tidigare noggrant utrett förutsättningarna för att låta bygga busskörfält på sträckan Gossbydal–Lilla Varholmen. I denna utredning bedömdes redan i tidiga skeden att

byggnation av busskörfält på hela eller delar av sträckan är alltför omfattande – sett till såväl kostnad och intrångseffekter som tidsperspektiv – för att rymmas inom UA1.

Omfattningen av att bygga busskörfält på sträckan Gossbydal–Lilla Varholmen ligger i paritet med de vägåtgärder på Hisingen som studeras inom UA2 och UA3 Ljusblå.

I det fallet att vägåtgärder enligt UA2 eller UA3 Ljusblå skulle beslutas, kan möjligtvis frågan

aktualiseras om att under vissa förutsättningar använda ”det tredje körfältet” som ett busskörfält, och då möjligtvis som en del av en stegvis utbyggnad.

Prioritering av samåkning i färjelägena (åtgärd SÅ 1)

Utredningen har studerat förutsättningarna att, på motsvarande sätt som bussen, i färjelägena kunna prioritera fordon med fler än två resenärer, exempelvis samåkning. Prioriteringen i färjelägena skulle innebära att dessa fordon kommer först på och först av vägfärjorna.

Åtgärden skulle ha en marginell kostnad men de faktiska effekterna är osäkra. Den symboliska effekten kan dock vara betydelsefull.

Trafikverket har studerat de juridiska förutsättningarna för att kunna genomföra prioritering enligt ovan i kollektivkörfält, med slutsatsen att de förutsättningarna i nuläget saknas.

Minskad färjetrafik på Hönöleden (åtgärd F 1)

Inom utredningen har trafikanalyser genomförts för att undersöka effekterna av att minska

färjetrafiken på Hönöleden, främst under högtrafiktimmarna på morgonen. Syftet skulle vara att öka motståndet för pendlare att ta bilen från de sammanbundna öarna på morgonen, med förhoppningen att detta även skulle minska flödet mot Hönöleden på eftermiddagen och därigenom skapa mer plats för övriga trafikanter på Hjuviksvägen. Analyserna visar en överhängande risk för köbildning fram mot Hönö Pinan under morgonrusningen, hela vägen bak till cirkulationsplatsen med Öckerövägen, även om det bara skulle vara en (1) fysisk färja som ställs in. Om kön når denna cirkulation skulle även busstrafiken drabbas, liksom övrig intern trafik på de sammanbundna öarna. Dessutom är det oklart om en begränsning i kapaciteten under morgontimmarna verkligen skulle innebära lägre flöde på Hjuviksvägen i västgående riktning under eftermiddagsrusningen. Risk finns att det snarare skulle leda till att morgontrafiken in mot Göteborg blir mer utspridd men att trafikanterna ändå skulle resa hem mot Öckerö på eftermiddagen under samma tidsperiod som idag. Således är det osäkert huruvida åtgärden de facto skulle ha en tydlig och bestående avlastande effekt på trafiksituationen på de

berörda delarna av väg 155. Se PM Trafikanalys (VISSIM) för vidare information.