utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning (ej dubbelräkning mellan grupperna), januari 2004 - oktober 2012
Antal totalt inskrivna arbetslösa i utsatta grupper och övriga totalt inskrivna arbetslösa
Källa: Arbetsförmedlingen, säsongrensad och trendad serie
Arbetslösheten för utsatta grupper ökar 2013 och 2014
Arbetslösheten för utsatta grupper bedöms fortsätta öka åren 2013 och 2014. Den bedöm-ningen ligger väl i linje med budskapen i föregående prognoser. Skillnaden är att ökningstak-ten nu graderas upp. Antalet arbetslösa som tillhör utsatta grupper bedöms nå 265 000 under senare delen av år 2013. Detta innebär en ökning med drygt 25 000 personer jämfört med slutet av år 2012. En fortsatt ökning, men inte lika stor, förutses år 2014. Utsatta gruppers andel av totala antalet inskrivna arbetslösa ligger på en hög nivå, cirka 60 procent, men ande-len bedöms komma att sjunka något framöver. Anledningen är en ökad tillströmning av andra kategorier av arbetslösa i samband med den lägre efterfrågan på arbetskraft.
Arbetslösheten sammansättning – en stor utmaning
Den över tid växande andelen inom utsatta grupper innebär att arbetslöshetens sammansätt-ning genomgått kraftiga förändringar de senaste åren – utvecklingen har gått mot allt mer komplexa och svåra uppdrag för Arbetsförmedlingen. Den inrymmer bland annat personer med kort utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, överförda från Försäkringskassan, nyanlända från andra länder, arbetslösa inom yrken på tillbakagång, arbetslösa akademiker med utbildningsinriktning mot yrken med stort överskott på arbetssökande, och så vidare. Det ställs därmed stora krav på bred kompetens hos perso-nalen och skarpt vässade arbetsmarknadspolitiska redskap för att på ett effektivt sätt mot-verka arbetslöshetens negativa skadeverkningar för alla dessa grupper av arbetslösa. Den ständiga utmaningen att motverka en ökad strukturell arbetslöshet ställs nu på sin spets. En sådan form av arbetslöshet drabbar de enskilda arbetslösa hårt med sannolikhet för definitiv utslagning från arbetslivet. Det finns nu en ökad risk för att den strukturella arbetslösheten permanentas på en högre nivå i efterdyningarna av nuvarande konjunkturförsvagning. Den
typen av arbetslöshet drabbar även svensk ekonomi negativt genom att potentiella BNP för-svagas.89
Fler inskrivna i utsatta grupper genom de nya uppdragen 2010
Arbetsförmedlingen fick år 2010 två nya stora uppdrag90, vilka inneburit ett breddat ansvars-område och fler inskrivna inom myndighetens verksamhetsansvars-område. Dessa uppdrag har med-fört fler inskrivna totalt sett, fler öppet arbetslösa och ett ökat antal personer inom program-men med aktivitetsstöd. Antalet inskrivna91 vid Arbetsförmedlingen har inom ramen för de tillkommande uppdragen ökat med cirka 45 000 personer mellan januari 2010 och oktober 2012. Dessutom har det funnits ytterligare drygt 35 000 som varit inskrivna under perioden inom uppdragen men som avaktualiserats från Arbetsförmedlingen. Alla de 45 000 personer-na sakpersoner-nar inte arbete utan ökningen av antalet totalt inskrivpersoner-na arbetslösa uppgår till kpersoner-nappt 30 000 personer.
Det går dock inte att bokföra alla dessa redovisade ökningar som ett extra tillskott av arbets-sökande eftersom en del personer ändå skulle ha varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen, oav-sett uppdragen. Huvuddelen av dem som överförts från Försäkringskassan skulle med stor sannolikhet inte ha varit inskrivna idag men däremot torde en del av dem som ingår inom etableringsuppdraget ha blivit inskrivna, om än i ett senare skede. Det har dessutom inte bara skett en ökning av inskrivna arbetssökande utan även en tidigareläggning av inskrivningarna vid Arbetsförmedlingen genom att myndigheten har huvudansvaret för hela etableringspro-cessen i det svenska samhället.
Detta tillskott av arbetslösa – vilka till stor del är programdeltagare – har i hög grad påverkat utvecklingen av antalet totalt inskrivna arbetslösa inom utsatta grupper. Under perioden från januari 2010 till oktober 2012 har överföringen av personer från sjukförsäkringssystemet och tillflödet av nyanlända haft en stark inverkan på totala antalet inskrivna arbetslösa i utsatta grupper. Uppskattningsvis kan nivån av arbetslösa inom utsatta grupper ha ökat med 20 000 till 25 000 personer92 på grund av de tillkommande uppdragen. Den förändringen baseras på en exkludering av dem som i alternativfallet ändå hade blivit anmälda vid Arbetsförmedling-en. Tendensen är – trots denna rensning av tillkommande arbetslösa – att antalet totalt in-skrivna arbetslösa i utsatta grupper ökar tydligt och att uppgången förstärkts under somma-ren och hösten 2012. De breddade uppdragen för att stimulera utbudet av arbetskraft har sannolika påverkat andra individer att komma snabbare till Arbetsförmedlingen, vilket också kan ha bidragit till ökningen. Även andra reformer för att stimulera arbetskraftsutbudet har verkat i samma riktning.
89 Potentiell BNP är den produktionsnivå som kan upprätthållas vid normalt utnyttjande av tillgängliga produktionsfaktorer i form av kapital och arbetskraft.
90 Överföringen av personer från sjukförsäkringssystemet till Arbetsförmedlingen samt etableringsuppdraget (etableringen i det svenska samhället av flyktingar samt kvotflyktingar).
91 Inkluderar samtliga sökandekategorier, till exempel även dem som har arbete men som kvarstår som arbetssökande vid Arbets-förmedlingen.
92 En enkel beräkning baserat på arbetsmarknadsuppgifter före och efter år 2010, det vill säga hur volymerna av totalt inskrivna arbetslösa påverkades i och med de tillkommande uppdragen.
Tusental
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
75 100 125 150 175 200 225 250
Utsatta exkl uppdragen Utsatta
Förgymnasialt utbildade, äldre 55- år, utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning
(ej dubbelräkning mellan grupperna) januari 2004 - oktober 2012
Totalt antal inskrivna arbetslösa utsatta grupper samt exkl. de nya uppdragen fr.o.m. 2010
Säsongrensad och trendad serie Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetslösa med långa tider utan arbete ökar i utsatta grupper
Det totala antalet inskrivna arbetslösa som varit utan arbete under lång tid har uppvisat små förändringar under det senaste året. Av de 400 000 personerna som var öppet arbetslösa eller deltog i arbetsmarknadspolitiska program i oktober 2012 hade drygt 135 000 personer saknat arbete längre tid än ett år. Bakom talen döljer sig dock stora skillnader i utveckling mellan utsatta grupper och övriga arbetslösa. Av de drygt 135 000 personerna tillhörde drygt 100 000 personer någon av de utsatta grupperna och antalet har ökat de senaste två åren, vilket betyder att andelen stigit successivt, till 75 procent. Gruppen övriga arbetslösa med tider utan arbete längre än ett år visar på motsatt utveckling med en minskning under mot-svarande tid. Beskrivningen understryker de stora svårigheterna att snabbt finna ett arbete för arbetslösa som tillhör någon av de utsatta grupperna. Det är dock värt att påpeka att en del av dem som går i garantiprogrammen räknas som sysselsatta i AKU. Det sammanhänger med att man kan jobba upp till 30 dagar och ändå stå kvar i garantiprogrammen utan att avaktualiseras.
Tusental
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
0 20 40 60 80 100 120
Övriga Utsatta
Säsongrensad och trendad serie Källa: Arbetsförmedlingen januari 2006 - oktober 2012
Totalt antal inskrivna arbetslösa i utsatta grupper och övriga arbetslösa, mer än ett år utan arbete
Nästan var tredje arbetslös har saknat arbete över 3 år på en 10-årsperiod
Summeras tiden utan arbete för de totalt inskrivna arbetslösa över en längre tidsperiod fram-kommer en än mer komplett bild av arbetsmarknadsproblemet. En stor del av dem som idag är inskrivna arbetslösa har varit inskrivna tidigare och har en historia med långa perioder då de saknat arbete. En betydande del av de arbetslösa har således en svag anknytning till ar-betslivet och går ofta mellan arbetslöshet och tillfälliga anställningar, men även att de tidvis lämnar arbetskraften. En del av dessa personers arbetsmarknadsproblem är så pass stora att det är svårt att finna vägar för att nå en långsiktigt stadigvarande lösning på deras sysselsätt-ningssituation.
Av de totalt inskrivna arbetslösa i oktober hade 112 000 personer93 saknat arbete längre tid än 3 år under den senaste tioårsperioden. Det motsvarar nästan 30 procent av samtliga totalt inskrivna arbetslösa. Detta är ett annat sätt att mäta tid utan arbete än den metodik som an-vänds i den löpande redovisningen av tider utan arbete, se fotnot. Antalet och andelen har ökat något jämfört med för sex månader sedan. När det gäller dem med de längsta tiderna utan arbete – minst tre år – stod de utsatta grupperna för hela 70 procent. Antalet personer med tider utan arbete på mer än tre år kommer att öka mer tydligt under år 2013 och upp-gången bedöms tillta år 2014.
93 Metoden att mäta långa tider utan arbete enligt detta sätt (öppen arbetslöshet och program med aktivitetsstöd) skiljer sig från andra mätningar genom att Arbetsförmedlingen i denna beskrivning summerar de sammanlagda tiderna utan arbete per individ under en tioårsperiod. I vanliga fall mäts enbart den senaste perioden utan arbete. I denna undersökning summeras således samt-liga arbetslöshetsperioder (inklusive programperioder) sedan 31 oktober 2002 för dem som var inskrivna som arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd den sista oktober 2012.
Tusental
06v 06h 07v 07h 08v 08h 09v 09h 10v 10h 11v 11h 12v 12h 0
20 40 60 80 100 120
Över 36 mån 24-36 mån
12-24 mån
Källa: Arbetsförmedlingen våren 2006 - hösten 2012
Sammanlagd tid utan arbete under en tioårsperiod för totalt antal inskrivna arbetslösa
Arbetslösheten ökar mest bland utomeuropeiskt födda
Antalet totalt inskrivna arbetslösa ökar i tre av fyra grupper inom ramen för de ovan redovi-sade utsatta grupperna. Det är endast gruppen arbetslösa i åldrarna 55-64 år som legat på en ungefär oförändrad nivå de senaste två åren. Arbetslösheten för de enskilda grupperna be-döms fortsätta att öka åren 2013 och 2014, även för åldrarna 55-64 år. Liksom under det sen-aste året kommer gruppen totalt inskrivna arbetslösa som är utomnordiskt födda att uppvisa den starkaste ökningen följt av arbetslösa med högst förgymnasial utbildning. Dessa grupper sammanfaller till viss del, varvid utomnordiskt födda står för en betydande del av ökningen av arbetslösa med högst förgymnasial utbildning. Totalt antal inskrivna arbetslösa med funkt-ionsnedsättning har uppvisat en kontinuerlig ökning i ungefär samma takt sedan mitten av år 2008, alltså i samband med finanskrisen och de successiva överföringarna av personer från sjukförsäkringssystemet.
Tusental
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
20 40 60 80 100 120
Arbetslösa 55-64 år
Högst förgymnasial utbildning Funktionsnedsatta*
Utomeuropeiskt födda
*med nedsatt arbetsförmåga. Säsongrensad och trendad serie Källa: Arbetsförmedlingen
januari 2005 - oktober 2012 Totalt antal inskrivna arbetslösa
fördelade på enskilda grupper
Tiden utan arbete ökar främst bland utomeuropeiskt födda
Det sker en successiv ökning av totalt inskrivna arbetslösa som varit utan arbete längre än ett år i tre av de fyra utsatta grupperna. Antalet arbetslösa som varit utan arbete längre än ett år skiljer sig inte så mycket mellan tre av grupperna medan den är lägre för arbetslösa i åldrarna 55-64 år. Å andra sidan är andelen med långa tider utan arbete av det totala antalet arbetslösa hög för gruppen arbetslösa 55-64 år, mer än 50 procent.
Den allra starkaste uppgången för arbetslösa med långa tider utan arbete sker bland uto-meuropeiskt födda, vilket delvis är en följdverkning av gruppens stora tillströmning i arbets-kraften. Denna grupp har vanligtvis en längre tidsmässig sträcka att färdas innan de kommer ut i arbete genom att etableringen i det svenska samhället tar tid.
En oroande tendens är att antalet inskrivna arbetslösa som varit utan arbete med mer än ett år stiger så pass tydligt överlag i grupperna. Den pågående ökningen är relativt stark redan i ett läge då den vikande konjunkturen ännu inte hunnit få något större genomslag på arbets-marknaden. För de närmaste två åren finns därför en stor risk för att antalet arbetslösa med långa tider utan arbete ökar kraftigt, i synnerhet inom de grupper som redan har ett svårt utgångsläge på arbetsmarknaden.
Tusental
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
0 10 20 30 40 50
Arbetslösa 55-64 år Utomeuropeiskt födda Funktionsnedsatta*
Högst förgymnasial utbildning
*med nedsatt arbetsförmåga. Säsongrensad och trendad serie Källa: Arbetsförmedlingen
januari 2006 - oktober 2012
Totalt antal arbetslösa inskrivna i utsatta grupper, mer än ett år utan arbete
Korttidsutbildade – högst grundskola
Svag arbetsmarknad för dem med förgymnasial utbildning
En gemensam nämnare för en betydande del av de totalt inskrivna arbetslösa är kort skolut-bildning, det vill säga högst förgymnasial utbildning. Utbildningsnivån är en mycket viktig faktor för arbetslösas möjligheter att finna ett arbete. Det går vanligtvis en skiljelinje mellan förgymnasialt och gymnasialt utbildade när det gäller möjligheten att finna ett arbete och nå en fast förankring i arbetslivet. Gymnasiekompetens är i de flesta fall ett grundläggande krav vid rekrytering av personal även om det egentligen inte behövs den utbildningsnivån för att utföra arbetsuppgifterna på aktuell befattning. Gymnasiekompetens är också en nödvändig plattform för att vidareutbilda sig.
Under perioden 2008 till 2012 har antalet totalt inskrivna arbetslösa med högst förgymnasial utbildning ökat stadigt. Det har skett ungefär en fördubbling av arbetslösheten på fyra år från 60 000 till nästan 120 000 personer. Undantaget är en svag nedgång under vinterhalvåret 2010/2011. Det finns två förklaringar bakom den förändring som skett. Ungefär en tredjedel av ökningen utgörs av inrikes födda och de utgör också hälften av det totala antalet arbetslösa med förgymnasial utbildning. Den ökningen skedde i samband med finanskrisen då syssel-sättningen föll kraftigt i landet. Två tredjedelar av ökningen faller på utrikes födda och för deras del har det skett en kontinuerlig ökning ända sedan år 2008.
Utsikterna för prognosperioden pekar mot en fortsatt ökning av totalt antal inskrivna arbets-lösa med högst förgymnasial utbildning. Tillskottet av utrikes födda med högst förgymnasial utbildning i befolkningen 16-64 år sker genom invandring. Det tillskottet har under de sen-aste sex åren legat på i genomsnitt nästan 10 000 personer per år enligt SCB:s befolkningssta-tistik. Det skrivs dock in 5 000 till 7 000 utrikes födda som arbetslösa med denna utbild-ningsnivå per år. Arbetskraftsdeltagandet är emellertid mindre än 50 procent, vilket antyder att den årliga befolkningsökningen för denna grupp snarare är den dubbla. Mycket tyder på
att ökningstakten av totalt inskrivna arbetslösa blir av minst lika stor omfattning under pro-gnosperioden, eller cirka 7 000 personer per år. Dessutom bedömer vi att det sker ett tillskott av arbetslösa bland inrikes födda av ungefär samma storleksordning. Det betyder att det sker en ökning av totalt inskrivna arbetslösa med förgymnasial utbildning till drygt 140 000 per-soner vid slutet av år 2014. Den utvecklingen innebär att konkurrensen om det begränsade antalet lediga jobb med lägre utbildningskrav blir knivskarp.
Tusental
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
0 20 40 60 80 100 120
Utrikes födda Inrikes födda
Totalt
Säsongrensad och trendad serie Källa: Arbetsförmedlingen januari 2005 - oktober 2012
Totalt antal inskrivna arbetslösa med högst förgymnasial förgymnasial utbildning, totalt, inrikes och utrikes födda
Allt fler arbetslösa med kort utbildning under 45 år
Det är främst är män som ligger bakom uppgången av korttidsutbildade och det har sin främsta förklaring i att män på denna utbildningsnivå deltar i arbetskraften i betydligt högre utsträckning än kvinnor.
Fördelas arbetslöshetstalen per ålder framkommer en mycket tydlig utveckling. Andelen ar-betslösa (och även antalet) med högst förgymnasial utbildning ökar främst i åldrar under 45 år medan det sker små förändringar i högre åldrar. Ökningen fördelar sig på samtliga åldrar mellan 16 och 44 år. Av diagrammet nedan framgår att 65 000 eller drygt 60 procent av det totala antalet inskrivna arbetslösa med högst förgymnasial utbildning finns i åldrar under 45 år.
Ungdomar (men även personer i högre åldrar) med kort utbildning löper stora risker att med tiden permanent hamna i arbetslöshet eller helt slås ut från arbetskraften. En sådan situation kan dessutom få andra negativa följdverkningar, till exempel hälsoproblem och sociala pro-blem. Den pågående utvecklingen mot fler arbetslösa med kort utbildning är mycket allvarlig eftersom den eroderar det framtida arbetskraftsutbudet på det sättet att många personer på denna utbildningsnivå inte kommer att delta i arbetslivet eller åtminstone inte delta fullt ut på samma sätt som personer på högre utbildningsnivåer.
Tusental
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
0 10 20 30 40 50 60 70
45-64 år 20-44 år
Säsongrensad och trendad serie Källa: Arbetsförmedlingen januari 2005 - oktober 2012
Totalt antal inskrivna arbetslösa med förgymnasial utbildning fördelat på ålder
Påfyllnad av nya med kort utbildning 2013 och 2014
Utvecklingen pekar entydigt mot fler arbetslösa med kort utbildning, av konjunkturmässiga skäl men även av andra skäl. Arbetskraftsutbudet på denna utbildningsnivå fylls på med per-soner som invandrat till Sverige och i den gruppen är medelåldern låg. Nästan 80 procent av nyanlända invandrare94 finns i åldrarna under 40 år. En hög andel har högst förgymnasial utbildning. Under perioden januari 2009 till april 2012 uppgick den andelen till nästan 50 procent.
Det sker vidare en kontinuerlig påfyllnad av ungdomar med ofullständig utbildning. Det finns ett betydande antal ungdomar som inte fullföljer sin skolutbildning med fullständigt god-kända slutbetyg. Den problematiken finns bland både inrikes och utrikes födda, men den är betydligt mer utbredd i den senare gruppen. Ungefär 40 procent av ungdomar med utländsk härkomst och cirka 20 procent av inrikes födda ungdomar har inte fullföljt sin skolgång med fullt godkända betyg. Andelarna har bara förändrats lite mellan olika år under ganska lång tid. Talen bekräftas även av uppgifter om befolkningens utbildningsbakgrund. Cirka 24 pro-cent av 19-åringarna redovisas med grundskola som högsta utbildningsnivå år 2011. Andelen sjunker sedan betydligt genom att en del av gruppen graderar upp sina betyg efter gymnasie-skolan vilket visar sig i att andelen sjunkit till 12 procent bland 22-åringarna.
Det är en synnerligen svår utmaning för Arbetsförmedlingen att finna lämpliga vägar med långsiktiga lösningar för den stora och växande gruppen av framför allt yngre arbetslösa med kort skolutbildning. För att nå långsiktiga lösningar på arbetsmarknadsproblemet för kort-tidsutbildade behövs både utbildnings- och sysselsättningsskapande insatser, varav utbild-ningarna i första hand genomförs utanför arbetsmarknadspolitiken. En lösning kan vara att Arbetsförmedlingen kan anvisa till grundläggande vuxenutbildning. Den kan genomföras inom den kommunala vuxenutbildningen eller inom folkhögskolorna.
94 Inskrivna vid Arbetsförmedlingen (flyktingar eller flyktingliknande skäl samt kvotflyktingar).
Långa tider utan arbete blir ännu längre
De sammanlagda arbetslöshetsperioderna blir allt längre för korttidsutbildade, mätt under en tioårsperiod. Det bekräftar att arbetslösa med kort utbildning har en över tid mer och mer bekymmersam arbetsmarknadssituation. Uppgången av antalet personer som har långa tider utan arbete, över tre år, tilltog mellan hösten 2008 och hösten 2009. Mellan våren 2010 och hösten 2011 avstannade ökningen, se diagrammet nedan. Mellan hösten 2011 och hösten 2012 tog ökningen ånyo fart och antalet personer med sammanlagda tider utan arbete i mer än 3 år steg till drygt 35 000. Det innebär att nästan var tredje arbetslös med högst förgymnasial ut-bildning hade varit utan arbete i mer än tre av de senaste tio åren. Resultatet visar tydligt att en stor del blir kvar i arbetslöshet under långa tider. Mot bakgrund av att en växande del av arbetslösheten bland förgymnasialt utbildade består av yngre personer är dessa resultat alar-merande. Dessa yngre arbetslösa riskerar livslånga arbetsmarknadsmässiga problem.
Tusental
06v 06h 07v 07h 08v 08h 09v 09h 10v 10h 11v 11h 12v 12h 0
10 20 30 40
Över 36 mån 24-36 mån
12-24 mån
Källa: Arbetsförmedlingen våren 2006 - hösten 2012
Sammanlagd tid utan arbete under en tioårsperiod för totalt antal arbetslösa förgymnasialt utbildade
Utrikes födda
Stor tillströmning av utrikes födda i arbetskraften
Det sker ett stort årligt tillskott av utrikes födda i befolkningen. Den utrikes födda befolkning-en 16-64 år har sedan mittbefolkning-en av 2005 ökat med cirka 250 000 personer.95 Under samma pe-riod har antalet utrikes födda i arbetskraften ökat med nästan 205 000 personer och antalet sysselsatta med omkring 165 000 personer. Det betyder att det årliga tillskottet i arbetskraf-ten ligger på i genomsnitt cirka 30 000 personer. Detta är en betydligt högre utväxling till arbetskraften och sysselsättningen än under någon annan period de senaste 20 åren. Åt-minstone kortsiktigt innebär fler i arbetskraften även betydligt fler inskrivna på Arbetsför-medlingen.
95 Enligt AKU.
Den beskrivna utvecklingen har medfört att 90 000 fler utrikes födda är inskrivna som ar-betssökande vid Arbetsförmedlingen jämfört med mitten av 2005. Av dessa står drygt 70 000 fler utrikes födda registrerade som öppet arbetslösa eller deltagare i program med aktivitets-stöd. Det innebär att av det årliga arbetskraftstillskottet på 30 000 personer sedan 2005 har i genomsnitt cirka 10 000 skrivits in som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen, det vill säga ungefär var tredje.
Två tredjedelar kommer från länder utanför Europa
Den goda tillströmningen av personer till arbetskraften och till sysselsättningen har medfört att arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden96 upprätthållits väl och periodvis ökat trots det stora tillskottet av nyanlända invandrare som trätt in i arbetskraften. Nyanlända invandrare från länder utanför Europa, till exempel Afrika och Asien, behöver normalt ganska lång tid på sig för att etablera sig i arbetslivet och har därför betydligt lägre deltagande i ar-betskraften och lägre sysselsättningsgrad än de utrikes födda som varit i Sverige under lång
Den goda tillströmningen av personer till arbetskraften och till sysselsättningen har medfört att arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden96 upprätthållits väl och periodvis ökat trots det stora tillskottet av nyanlända invandrare som trätt in i arbetskraften. Nyanlända invandrare från länder utanför Europa, till exempel Afrika och Asien, behöver normalt ganska lång tid på sig för att etablera sig i arbetslivet och har därför betydligt lägre deltagande i ar-betskraften och lägre sysselsättningsgrad än de utrikes födda som varit i Sverige under lång