Prognos för arbetsmarknaden 2012-2014
Tord Strannefors Hans Tydén
Medskribent av fördjupningsrutor Thomas Liljegren
Text- och bildredigering Gun Westberg
Avstämningsdag för valuta- och räntenoteringar samt andra underlag var 2012-11-30
Rapporten kan beställas från Strömberg, Silovägen 16, 136 50 Jordbro, tel: 08-499 88 00
Eftertryck tillåten med angivande av källa.
2012-12-05
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012
Innehållsförteckning Sid
Sammanfattning ... 2
Uppföljning av tidigare prognoser ... 10
Internationell översikt ... 11
Finansiella marknader... 19
Svensk ekonomi ... 24
Efterfrågan på arbetskraft ... 39
Näringsgrenar ... 51
Inledning ... 51
Jord- och skogsbruk ... 54
Industri ... 56
Byggverksamhet ... 60
Privata tjänster ... 65
Offentliga tjänster ... 72
Utbudet av arbetskraft ... 78
Arbetslösa och inskrivna vid Arbetsförmedlingen ... 86
Utmaningar inom arbetsmarknadspolitiken ... 99
Korttidsutbildade – högst grundskola ... 106
Utrikes födda ... 109
Inskrivna med funktionsnedsättning ... 114
Äldre 55-64 år ... 118
Matchningsläget ... 120
Regional utveckling ... 124
Bilaga 1. Metod och urval ... 132
Bilaga 2. Om Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik ... 135
Bilaga 3. Kodförklaring till länsbokstäverna ... 140
Bilaga 4. Länsgrupper – NUTS 2 ... 141
Sammanfattning
Konjunkturnedgången slår nu mot arbetsmarknaden
Trots att den ekonomiska aktiviteten i Sverige dämpats har arbetsmarknaden endast försäm- rats marginellt. Sysselsättningen har fortsatt att öka under de tio första månaderna 2012, även om ökningstakten under hösten reducerats undan för undan. Däremot har arbetslöshet- en ökat, vilket helt sammanhänger med ett ökat utbud av arbetskraft. Allt fler indikatorer slår dock fast att arbetsmarknaden går in i en nedåtgående spiral. Antalet varsel om uppsägning har ökat kraftigt under hösten. Under september och oktober har 17 600 personer varslats om uppsägning, vilket var drygt 7 000 fler än under motsvarande månader 2011. Hittills i år har drygt 572 000 platser anmälts som lediga till Arbetsförmedlingen. Detta kan jämföras med nästan 589 000 platser under motsvarande period 2011. Vidare har antalet tillfälligt anställda minskat vilket är en avspegling av att det skett ungefär 50 000 färre rekryteringar under årets tio första månader jämfört med motsvarande månader 2011.
Arbetsförmedlingens intervjuer med närmare 12 000 arbetsställen inom det privata närings- livet visar att många arbetsgivare fått se efterfrågan på varor och tjänster utvecklas betydligt svagare än vad de trodde våren 2012. De ser också dystert på framtiden och deras rekryte- ringsplaner är nedtonade. Sammantaget talar detta för att arbetsmarknadsläget kommer att försämras påtagligt under det närmaste året. Sysselsättningen beräknas minska med 25 000 personer 2013 och med ytterligare 15 000 under 2014. Arbetslösheten ökar därmed från 7,8 procent 2012, via 8,4 procent 2013, till 8,5 procent 2014.
Utmaningarna blir mycket omfattande
Utmaningarna inom arbetsmarknadspolitiken blir större. Åren 2013 och 2014 innebär except- ionellt stora utmaningar med betydligt fler arbetssökande och färre lediga jobb. Ett stort antal av dem som blir arbetslösa kommer att behöva betydande insatser från Arbetsförmedlingen jämfört med tidigare konjunkturförsvagningar. Tillskottet av arbetslösa och en förändrad sammansättning av arbetslösheten betyder att utmaningarna inom myndighetens verksamhet når en rekordstor spännvidd.
Genom det krympande antalet lediga jobb kommer de arbetslösa att mötas av en än hårdare konkurrens när de söker arbete, varvid arbetslöshetstiderna förlängs för ett stigande antal arbetslösa åren 2013 och 2014. Vissa grupper riskerar mycket långa tider utan arbete. Särskilt följande grupper kommer att mötas av stora svårigheter att snabbt finna arbete:
• Personer med högst förgymnasial utbildning
• Ungdomar och särskilt de med bristfällig utbildning
• Utrikes födda, främst födda utom Europa
• Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
• Arbetslösa personer 55-64 år
Arbetslösheten inom utsatta grupper har ökat
Antalet totalt inskrivna arbetslösa som tillhör ovan nämnda utsatta grupper uppgick vid slutet av oktober till 235 000. Det kan jämföras med 164 000 inom övriga grupper av arbetslösa.
Andelen i utsatta grupper av totalt inskrivna arbetslösa uppgick därmed till cirka 60 procent.
För tre år sedan var det ungefär lika många personer i de utsatta grupperna som i övriga grupper, omkring 200 000 vardera.
Arbetsförmedlingen fick år 2010 två nya stora uppdrag1, vilka inneburit ett breddat ansvars- område. Dessa uppdrag har därmed medfört fler inskrivna totalt sett och fler öppet arbetslösa och programdeltagare. Antalet inskrivna2 vid Arbetsförmedlingen har inom ramen för upp- dragen ökat med cirka 45 000 personer mellan januari 2010 och oktober 2012, varav arbets- lösheten inklusive programdeltagare utgör nästan 30 000.
Arbetslöshetens sammansättning – en stor utmaning
Var tredje arbetslös inom utsatta grupper har kort utbildning, det vill säga högst förgymnasial utbildning, och antalet ökar åren 2013 och 2014. Tillgången på jobb för personer med kort skolutbildning minskar. Antalet sysselsatta inom yrken med lägre utbildningskrav har fallit med 25 procent under de senaste tio åren medan det totala antalet inskrivna personer i ut- satta grupper har mer än fördubblats vid Arbetsförmedlingen. Utbildningskraven har höjts under motsvarande tidsperiod varvid det tillkommit ungefär 300 000 arbetstillfällen med krav på akademisk utbildning. Denna pågående omvandling på arbetsmarknaden visar på den stora och svåra utmaning som Arbetsförmedlingen ställs inför när det gäller att matcha arbetssökande med olika utbildningsbakgrund mot lediga platser där kraven på kompetens stiger. Detta blir än svårare på en arbetsmarknad där arbetstillfällen på framför allt förgymn- asial och gymnasial nivå minskar samtidigt som antalet personer i utsatta grupper ligger på en hög nivå och dessutom ökar.
Sammansättningen av den växande skaran av arbetslösa inrymmer bland annat personer med kort utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, överförda från Försäkringskassan, nyanlända från andra länder, arbetslösa inom yrken på tillbakagång, arbetslösa akademiker med utbildningsinriktning mot yrken med stort överskott på arbetssökande, och så vidare. Det ställs därmed stora krav på bred kompetens hos Arbets- förmedlingens personal och skarpt vässade arbetsmarknadspolitiska redskap för att på ett effektivt sätt motverka arbetslöshetens negativa skadeverkningar för arbetslösa med vitt skilda bakgrunder. Den ständiga utmaningen att motverka en ökad strukturell arbetslöshet ställs nu på sin spets. En sådan form av arbetslöshet drabbar de enskilda arbetslösa hårt med ökad risk för permanent utslagning från arbetslivet. Men denna typ av arbetslöshet drabbar även den svenska ekonomin negativt genom att den potentiella BNP-tillväxten dämpas.3
1 Överföringen av personer från sjukförsäkringssystemet till Arbetsförmedlingen samt etableringsuppdraget (etableringen i det svenska samhället när det gäller flyktingar samt kvotflyktingar).
2 Inkluderar samtliga sökandekategorier, till exempel även dem som har arbete men som kvarstår som arbetssökande vid Arbets- förmedlingen.
3 Potentiell BNP är den produktionsnivå som kan upprätthållas vid normalt utnyttjande av tillgängliga produktionsfaktorer i form av kapital och arbetskraft.
Arbetslösheten ökar i flera grupper med svag ställning
Antalet totalt inskrivna arbetslösa ökar i flera av grupperna med svag ställning på arbets- marknaden, nämligen utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning och för- gymnasialt utbildade. Det är endast gruppen arbetslösa i åldrarna 55-64 år som legat på en ungefär oförändrad nivå de senaste två åren. Arbetslösheten för de enskilda grupperna be- döms fortsätta att öka åren 2013 och 2014, och även för åldrarna 55-64 år väntas då en ök- ning. Liksom under det senaste året kommer gruppen totalt inskrivna arbetslösa med födelse- land utanför Europa att uppvisa den starkaste ökningen följt av arbetslösa med högst för- gymnasial utbildning. Dessa grupper sammanfaller till viss del, varvid utomeuropeiskt födda står för en betydande del av ökningen av arbetslösa med högst förgymnasial utbildning.
Totalt antal inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsför- måga har uppvisat en kontinuerlig ökning i ungefär samma takt sedan mitten av år 2008, alltså i samband med finanskrisen och de successiva överföringarna av personer från sjukför- säkringssystemet. För arbetslösa med funktionsnedsättning, utomeuropeiskt födda och för- gymnasialt utbildade sker ökningen av arbetslösheten främst bland yngre, i första hand i åld- rar under 35 år. Det är en mycket oroande utveckling att inslaget av yngre arbetslösa ökar varav många i förlängningen riskerar att hamna allt längre ifrån ett arbete.
Arbetslösa med långa tider utan arbete ökar inom utsatta grupper
Det totala antalet inskrivna arbetslösa som varit utan arbete under lång tid har uppvisat små förändringar under det senaste året. Av de 400 000 personer som var öppet arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd i oktober 2012 hade drygt 135 000 personer saknat arbete längre tid än ett år. Bakom talen döljer sig dock stora skillnader i utveckling mellan utsatta grupper och övriga arbetslösa. Av de drygt 135 000 personerna tillhörde strax över 100 000 personer någon av de utsatta grupperna. Antalet med långa tider utan arbete (minst 12 må- nader) i de utsatta grupperna har ökat de senaste två åren till skillnad mot förhållandet hos övriga grupper av arbetslösa. Det betyder att andelen i utsatta grupper av samtliga med långa tider utan arbete stigit till att omfatta nästan 75 procent. Detta understryker de stora svårig- heterna att snabbt finna ett arbete för arbetslösa som tillhör någon av de utsatta grupperna.
Den allra starkaste uppgången för arbetslösa med långa tider utan arbete sker bland uto- meuropeiskt födda, vilket delvis är en följdverkning av gruppens stora tillströmning i arbets- kraften. För denna grupp tar det vanligtvis längre tid innan de kommer ut i arbete, eftersom etableringen i det svenska samhället tar tid.
En oroande tendens är att antalet totalt inskrivna arbetslösa som varit utan arbete mer än ett år överlag stiger så pass tydligt i de utsatta grupperna. Den pågående ökningen är relativt stark redan i ett läge då den vikande konjunkturen ännu inte hunnit få genomslag på arbets- marknaden. För de närmaste två åren finns därför en stor risk för att antalet arbetslösa med långa tider utan arbete ökar kraftigt, och i synnerhet inom de grupper som redan har ett svårt utgångsläge på arbetsmarknaden.
Europa drar ner den globala tillväxten
Anledningen till att arbetsmarknaden och ekonomin bedöms komma att försvagas markant under 2013 står att finna i konjunkturraset i euroområdet, vilket också är ett sänke för den globala ekonomin. Det finns ingenting som talar för någon starkare återhämtning i euroom- rådet under 2013 eller 2014, även om de politiska pusselbitarna kommer på plats. Den väx- ande arbetslösheten i euroområdet utgör ett rejält hinder för att området skall gå in i en åter- hämtningsperiod. Arbetslösheten uppgår för närvarande till 11,7 procent och beräknas öka till närmare 13 procent 2013. Exkluderas Tyskland uppgår den genomsnittliga arbetslösheten för övriga euroländer till närmare 14 procent. Det finns dock ljuspunkter i den globala ekonomin.
En är att Förenta staterna gått in i en återhämtningsprocess och vi har antagit att politikerna där ser till att återhämtningen blir livskraftig. Som vanligt ger dessutom de asiatiska tillväxt- länderna ett stort bidrag till den globala tillväxten. Världsekonomin bedöms komma att växa med 3,5 procent 2013 och med närmare 4 procent 2014, vilket är en viss förbättring jämfört med 2012 då globala BNP beräknas öka med 3,3 procent.
Svensk konjunktur kan trots styrka inte hålla emot
Den svenska ekonomin är stark. I ett internationellt perspektiv är de offentliga finanserna mycket starka. Finanspolitiken kan därmed vara expansiv även om budgeten kommer att uppvisa ett underskott. Även kommunernas och landstingens ekonomier får betraktas som starka. Till detta kommer att hushållen har en god inkomstutveckling och deras förmögen- hetsställning är förhållandevis stark. Detta är dock inte tillräckligt för att undvika en importe- rad konjunkturförsvagning under kommande år.
Exporten kommer att utvecklas mycket svagt. Det bekymmersamma är den svaga konjunktu- ren i Europa, dit drygt 70 procent av varuexporten går. Den negativa omvärldsbilden har också redan lett till att byggkonjunkturen har försvagats påtagligt och utsikterna för det närmaste året är dystra. Den svaga europakonjunkturen får också till följd att hushållen kommer att hålla hårdare i plånboken och att investeringskonjunkturen blir svag. Arbetsför- medlingens intervjuundersökning signalerar att 2013 blir ett kärvt år. Konjunkturinstitutets barometerindikator har försvagats markant och nått en nivå som pekar på att tillväxten i svensk ekonomi blir betydligt svagare än normalt. Nedgången under november omfattade samtliga sektorer i näringslivet samt hushållen. Detta talar för en mycket svag BNP-tillväxt framöver. BNP beräknas öka med svaga 0,8 procent 2012 och med 1,0 procent 2013. Trots allt är det den inhemska efterfrågan som bedöms bidra till den lilla ekonomiska tillväxt som vän- tas under kommande år, genom att hushållen efter hand väntas öka sin konsumtion. För 2014 räknar vi med att hushållen återfått köplusten. En viss återhämtning av exporten är trolig, och BNP bedöms då öka med 2,1 procent.
Sysselsättningen faller med 40 000 på två år
Den svaga ekonomiska aktiviteten leder till att arbetsmarknaden bedöms komma att förvagas påtagligt under 2013. Sysselsättningen faller under hela året och nedgången mellan 2012 och 2013 beräknas till 25 000 personer. Försvagningen blir störst inom tillverkningsindustrin och byggverksamheten vilka förlorar 16 000 respektive 5 000 sysselsättningstillfällen. Även den privata tjänstesektorn går ett svagt år till mötes, men där stannar nedgången av antalet sys-
selsatta vid 4 000 personer. Området är dock heterogent. Försvagningen blir störst inom verksamheterna transport, bemanning och handel. Inom den stora offentliga tjänstesektorn blir sysselsättningen i det närmaste oförändrad. Anställda inom landsting eller kommuner fortsätter att minska medan anställda med privat huvudman fortsätter att öka. Även om sysselsättningen vänder uppåt under loppet av 2014 blir inte återhämtningen tillräcklig för att undvika att den totala sysselsättningen minskar, med 15 000 personer, mellan 2013 och 2014.
Arbetskraftsutbudet minskar 2014
Den svaga konjunkturen under kommande år leder till en försämrad utveckling av utbudet av arbetskraft. Det beräknas öka med svaga 7 000 personer 2013 och minska med 9 000 perso- ner 2014. Bakom denna utveckling ligger ett antagande att fler kommer att utbilda sig istället för att gå arbetslösa. Vidare minskar antalet inrikes födda i arbetskraften medan antalet utri- kes födda ökar. På lång sikt utgör emellertid tillskottet av utrikes födda i arbetskraften en viktig förutsättning för ökad sysselsättning i landet. Den svaga utvecklingen av arbetskraften, främst bland inrikes födda, motverkar en ännu större ökning av arbetslösheten under kom- mande år. Det är värt att påpeka att prognosen för arbetskraften innehåller flera osäkerhets- moment.
Arbetslösheten ökar till 8,5 procent 2014
Arbetslösheten för vuxna är förhållandevis låg – en av de lägsta i Europa – medan ungdoms- arbetslösheten är hög. Förhållandet mellan vuxnas och ungdomars arbetslöshet är mycket ogynnsamt jämfört med övriga europeiska länder. Det sammanhänger med ett stort inslag av arbetslösa studerande i den svenska statistiken, bland annat genom att vårt utbildningssy- stem inte baseras på arbetsplatsförlagd utbildning i någon större utsträckning. Under 2013 fortsätter arbetslösheten att öka undan för undan och årsgenomsnittet beräknas till 8,4 pro- cent. Under 2014 sker en viss minskning under loppet av året men ändå bedöms den genom- snittliga nivån till 8,5 procent. Det sammanhänger med att året inleds med höga ingångsvär- den som sedan minskar något.
Detta betyder att antalet totalt inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen ökar påtagligt, från 393 000 år 2012 via 435 000 år 2013 till 445 000 år 2014. Bakom ökningen ligger inte enbart den försvagade konjunkturen utan också den utbudsstimulerande politiken, med Ar- betsförmedlingens breddade uppdrag. I detta ingår överföringar från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen och snabbare inträde på arbetsmarknaden för nyanlända invandrare påverkat av etableringsuppdraget. De kommande åren kommer också fler anställda att drab- bas av arbetslöshet vilket ytterligare försvårar för dem som står långt från en lösning av sina arbetsmarknadsproblem.
Yngre drabbas hårdast
Sysselsättningen minskar i alla åldersgrupper, men mest för personer yngre än 35 år. Det betyder också att arbetslösheten ökar mest för de unga och den ökningen förstärks påtagligt av att många nya kommer in på arbetsmarknaden. Som alltid drabbas ny- och återinträdande på arbetsmarknaden mest när efterfrågan på arbetskraft krymper. Det sammanhänger med att rekryteringarna minskar, vilket är en följd dels av att företagen inte ersätter avgångar fullt
ut dels av att färre företag växer. En annan faktor som missgynnar unga är att antalet tillfälligt anställda minskar. Det sammanhänger med att arbetsgivarna under lågkonjunkturer inte förlänger tillfälliga anställningar i samma utsträckning som vid ett bättre konjunkturläge, och att färre går från tillfällig till fast anställning. Vid varsel om uppsägning berörs också yngre i större utsträckning än andra åldrar av turordningsreglerna, men utfallet brukar förändras efter förhandlingar mellan parterna. Det betyder att också äldre förlorar arbetet, och till detta kommer att antalet nedläggningar ökar vilket också medför att fler äldre blir arbetslösa. Un- der 2014 när arbetsmarknaden går in i en återhämtningsfas gynnas de yngre av att arbets- kraftsefterfrågan vänder uppåt varvid deras arbetslöshet bedöms börja minska, medan ar- betslösheten för de äldre fortsätter att stiga något.
Fler män än kvinnor blir arbetslösa
Sett till kön har sysselsättningen vikit för männen men fortsatt att växa för kvinnorna. Det har lett till att den tidigare stora skillnaden i sysselsättningsgrad minskat. Även under de kom- mande åren försämras arbetsmarknaden mer för männen varvid skillnaden i sysselsättnings- grad fortsätter att krympa. Detta leder till att arbetslösheten stiger mer för män än för kvin- nor under de kommande åren. Anledningen är att arbetsmarknaden försvagas mest för yrken inom industrin och byggverksamheten, vilka domineras av män.
Utrikes födda drabbas senare i konjunkturförloppet
Tillväxten av den aktiva befolkningen (16-64 år) sker enbart genom tillskott av utrikes födda i allmänhet och utomeuropeiskt födda i synnerhet. Detta gäller också arbetskraften och det betyder att många nyanlända är på väg in på arbetsmarknaden. De drabbas därvid av att ef- terfrågan på arbetskraft minskar under 2013. Hittills har dock sysselsättningen för utrikes födda inte påverkats av den försämrade konjunkturen medan sysselsättningen försvagats något för inrikes födda.
Detta beror på att utrikes födda oftare än inrikes födda arbetar inom den privata tjänstesek- torn, vilken hittills stått emot försämringen på arbetsmarknaden. Det finns dock under tredje kvartalet tecken på att utrikes föddas arbetsmarknad börjat försvagas, vilket indikerar att också den privata tjänstesektorn börjar drabbas av konjunkturförsvagningen. Under det kommande året viker sysselsättningen för både inrikes födda och utrikes födda ungefär lika mycket medan uppgången i arbetslöshet blir större för utrikes födda. Detta sammanhänger med att utbudet av arbetskraft ökar för utrikes födda medan det minskar för inrikes födda.
Sedan mitten av 2005 har befolkningen fått ett tillskott på 250 000 utrikes födda. Detta har medfört ett sysselsättningstillskott på 165 000 i den gruppen. Detta är en god utväxling till arbete och det har medfört att sysselsättningsgraden för befolkningsgruppen har upprätthål- lits trots att många nyanlända trätt in på arbetsmarknaden. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes födda och utomeuropeiskt födda är dock alltjämt stor. För inrikes födda i ål- dern 16-64 år uppgick sysselsättningsgraden i genomsnitt till 78,2 procent under de tre första kvartalen 2012, vilket kan jämföras med 56,4 procent för motsvarande grupp utomeuropeiskt födda. Det finns flera förklaringar till att sysselsättningen är lägre bland utomeuropeiskt födda. En är att inslaget av enbart förgymnasialt utbildade är betydligt större, 27 procent av
befolkningen i åldern 16-64 år jämfört med 16 procent för inrikes födda under årets tre första kvartal. Det är också värt att påpeka att genomsnittsåldern för utomeuropeiskt födda med enbart förgymnasial utbildning är betydligt lägre än för inrikes födda.4 En annan förklaring är att utomeuropeiskt födda kvinnor endast i liten utsträckning deltar i arbetslivet.
Industritunga regioner drabbas mest
Nästa år väntas den svaga konjunkturen medföra en negativ sysselsättningsutveckling i näst- an hela landet. Endast Stockholms och Norrbottens län bedöms öka sin sysselsättning till slutet av 2013. Försvagningen på arbetsmarknaden drabbar industritunga regioner mest. Hit- tills har utvecklingen av varsel om uppsägning varit mest kännbar i Kronobergs, Blekinge, Västra Götalands, Skåne, Jönköpings, Värmlands och Kalmar län. Försvagningen i Skåne är också en effekt av den kärva utvecklingen i Danmark.
Hittills i år har det totala antalet inskrivna arbetslösa stigit successivt i allt fler delar av landet och i november i år ligger arbetslösheten över fjolårsnivån i 17 av landets 21 län. Nästa år fort- sätter arbetslösheten att stiga i samtliga län – en utveckling som blir allra tydligast i industri- tunga län i främst Syd- och Mellansverige.
Valda indikatorer
Procentuell förändring
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
BNP, till marknadspris 3,3 -0,6 -5,0 6,6 3,7 0,8 1,0 2,1
BNP, kalenderkorrigerat 3,5 -0,8 -4,9 6,4 3,8 1,2 1,0 2,2
Arbetade timmar, kalenderkorrigerat 3,4 0,7 -2,6 2,6 2,3 0,4 -0,4 0,5
Produktivitetstillväxt 0,1 -1,5 -2,3 3,8 1,5 0,8 1,4 1,7
KPIF, inflation, årsgenomsnitt 1,5 2,7 1,7 2,0 1,4 1,0 1,1 1,6
Timlön 3,3 4,3 3,4 2,6 2,7 3,3 3,0 3,0
Hushållens reala disp. inkomster 5,5 2,3 2,0 1,6 3,5 2,4 2,2 2,7
Privat konsumtion 3,7 0,0 -0,3 3,7 2,1 1,3 1,2 2,1
Sparkvot, inkl. avtalspension 7,2 9,0 11,0 8,3 10,1 10,8 11,6 11,3 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen.
4 Genomsnittsåldern är beräknad i åldersgruppen 20-64 år.
Nyckeltal5
Tusental/procent Förändring, tusental/procentenheter
Utfall Prognos Utfall Prognos
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014
Arbetskraft 4778 4782 4838 4893 4910 4917 4908 56 55 17 7 -9
Sysselsatta 4484 4381 4429 4522 4529 4504 4489 49 93 7 -25 -15
Arbetslösa 294 401 409 371 381 413 419 8 -38 10 32 6
Procent av arbetskraft 6,1 8,4 8,4 7,6 7,8 8,4 8,5 0,1 -0,9 0,2 0,6 0,1 Relativa arbetskraftstal 80,7 80,2 80,8 81,5 81,6 81,6 81,2 0,5 0,6 0,1 0,0 -0,4 Sysselsättningsgrad 75,7 73,5 74,0 75,3 75,3 74,7 74,3 -2,2 0,5 0,0 -0,6 -0,3
Konjunkturprogram 87 127 185 178 187 202 215 58 -8 9 15 13
Procent av arbetskraft 1,8 2,7 3,8 3,6 3,9 4,0 4,4 1,2 -0,2 0,2 0,2 0,4 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen.
5 Summeringen stämmer inte alltid på grund av avrundningar. Samtliga grupper avser 16-64 år.
Uppföljning av tidigare prognoser
Den dämpning av konjunkturen som började skönjas redan under senare delen av 2011 – och som återkommit med förnyad kraft under hösten 2012 – medför att sysselsättningsökningen mellan de båda åren blir svag. Detta har också förutsagts i höstprognosen 2011 och vårpro- gnosen 2012, vilka båda räknade med en uppgång på 5 000 personer. Föreliggande prognos bekräftar denna utveckling, och vi förutser nu en ökning med 7 000 personer.
För 2013 beräknades i 2011 års höstprognos en tydlig försvagning av sysselsättningen, med 25 000 personer. Under intryck av de tillfälligt mer optimistiska tongångarna i världsekono- min ändrades detta i vårprognosen 2012 till en förstärkning med 15 000 personer. Därefter har de mer negativa framtidsbedömningarna åter tagit överhanden, och i nu aktuell prognos räknar vi därför med en nedgång till 2013 på 25 000 personer.
Antalet personer i arbetskraften prognostiserades hösten 2011 stiga mellan 2011 och 2012 med 22 000. Detta värde justerades våren 2012 ned till 10 000, och nu beräknar vi ökningen till 17 000 personer. För 2013 har uppgången i de tre prognoserna – av liknande skäl som när det gäller sysselsättningen – varierat mellan respektive 5 000, 23 000 och 7 000 personer.
Den genomsnittliga arbetslösheten under 2012 uppgavs hösten 2011 till 7,9 procent av ar- betskraften. Nivån sänktes våren 2012 – då vissa tecken på lindring av konjunkturnedgången syntes – till 7,7 procent, men nu – när de dystrare signalerna åter dominerar – har den juste- rats upp till 7,8 procents arbetslöshet. Siffrorna för 2013 uppvisar liknande, men tydligare, svängningar. Den prognostiserade arbetslösheten för det året har därmed sänkts från 8,5 pro- cent (höstprognosen 2011) till 7,8 procent (vårprognosen 2012), för att nu åter höjas till 8,4 procent (höstprognosen 2012).
Internationell översikt
Flera ljuspunkter i världsekonomin
Trots att den globala tillväxten fortfarande är nedtryckt finns det nu flera ljuspunkter. En av dessa är att det kommit fler positiva signaler för ekonomin i Förenta staterna, och i oktober blev dessutom inköpschefsindex positivare i Kina. Ändå förblir bilden förhållandevis mörk för världsekonomin för det kommande året, vilket sammanhänger med att Europa i allmänhet och eurozonen i synnerhet är ett sänke för den globala aktiviteteten. Det finns inte heller nå- got som talar för att eurozonen kommer att gå in i en återhämtningsprocess under den närm- aste framtiden utan mycket talar för att det dröjer till 2014 innan en mer tydlig återhämtning påbörjas. Världsekonomin bedöms komma att växa med 3,5 procent 2013 och med närmare 4 procent 2014, vilket är en viss förbättring från 2012 då globala BNP beräknas öka med 3,3 procent.
Procent
197019721974 19761978
19801982 19841986
19881990 19921994
19961998 20002002
20042006 20082010
20122014 -1
0 1 2 3 4 5 6 7
Källa: Arbetsförmedlingen, IMF, KI Heldragen linje = historiskt genomsnitt
Global BNP-tillväxt
Prognos för 2012-2014
Den ekonomiska återhämtningen har påbörjats i USA
De framåtblickande indikatorerna har förbättrats i Förenta staterna och till detta kan läggas att bostadsmarknaden börjat tillfriskna. Detta har synliggjorts genom ökad husförsäljning och nyproduktion av bostäder samt att priserna börjat stiga. Det finns nu förutsättningar för att bostadsmarknaden kan komma in i en livskraftig återhämtning, vilket är nödvändigt för en återhämtning av den amerikanska ekonomin. Den senaste statistiken för BNP bekräftar att ekonomin är inne i en tydlig återhämtning då BNP växte med 2,7 procent mellan andra och tredje kvartalet uppräknat till årstakt. Detta kan jämföras med 1,3 procent andra kvartalet 2012. Bakom förbättringen under tredje kvartalet låg en förhållandevis stark privat konsumt- ion, men även ökad offentlig konsumtion samt ökade bostadsinvesteringar bidrog.
Hushållen har också blivit mer positiva för framtiden och till detta kan läggas att de amorterat ned sina skulder påtagligt. Vidare leder stigande priser på hus till att hushållens förmögenhet
ökar då närmare 65 procent av de amerikanska hushållen är egnahemsägare.6 Detta kan borga för en fortsatt god utveckling av den privata konsumtionen under 2013 och 2014. Där- emot plågas exportföretagen av en svag global efterfrågan, vilket de lär göra ett tag till. Det betyder att exporten bedöms utvecklas svagt samtidigt som importen stiger, vilket ökar un- derskottet i handelsbalansen. Också investeringskonjunkturen riskerar att bli svag, även om den förbättras via ökade bostadsinvesteringar.
Case Shillerindex = januari 2000=100
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0
50 100 150 200 250
Säsongrensad Källa: Macrobond januari 2000 - september 2012Huspriser, USA
Den stora osäkerheten är vad som händer i början av nästa år genom att det så kallade fi- nanspolitiska stupet (fiscal cliff) utlöses vid årsskiftet, det vill säga att flera tillfälliga skatte- sänkningspaket löper ut, samtidigt som besparingspaket träder i kraft för de offentliga utgif- terna. Problemet är att president Obama måste få med Republikanerna i Kongressen på tåget.
Det finns mycket som talar för att så kan bli fallet och det antas i denna prognos. Alternativet är skräckinjagande, med en finanspolitisk åtstramning som bryter nacken av återhämtningen, och risken är då stor att landet vandrar in i en recession. Vi antar alltså i denna prognos att detta inte blir fallet och att finanspolitiken blir av det slaget att den inte knäcker återhämt- ningen i den amerikanska ekonomin. BNP beräknas öka i år med 1,9 procent vilket ligger un- der konsensus. Vi antar då att BNP-tillväxten tillfälligt bromsar in under fjärde kvartalet på grund av orkanen Sandy. För 2013 och 2014 beräknas BNP komma att öka med 2,1 respektive 2,3 procent.
Arbetsmarknaden förbättras sakta men säkert
Arbetsmarknaden i Förenta staterna har förstärkts undan för undan. Arbetslösheten har sjunkit från drygt 9 procent i augusti 2011 till 7,9 procent i oktober 2012.7 Detta har skett dels genom fler jobb dels genom att en del arbetslösa lämnat arbetsmarknaden. En allvarlig ut- veckling är att den genomsnittliga arbetslöshetstiden ökat kraftigt. Hösten 2012 uppgick den till cirka 40 veckor, vilket kan jämföras med det historiska genomsnittet på knappt 15 veckor.
6 SEB, Nordic Outlook, november 2012.
7 Jämförelserna av arbetslöshet och sysselsättning avser säsongrensade värden.
Antalet sysselsatta minskade med 6,7 miljoner personer från våren 2008 till hösten 2009.8 Sedan låg antalet sysselsatta mer eller mindre stilla fram till och med sommaren 2011, varef- ter den började stiga. Sedan dess och fram till och med oktober 2012 har antalet sysselsatta ökat med nästan 4 miljoner. Detta har dock inte varit tillräckligt för att få en ökad sysselsätt- ningsgrad, utan denna minskade i åldrarna 15-64 år från drygt 71 procent våren 2008 till knappt 67 procent hösten 2009, och därefter har nivån i stort sett legat stilla. Det finns myck- et som talar för att arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas och arbetslösheten bedöms där- vid sjunka ned till drygt 7 procent under andra hälften av 2014.
Index januari 1990=100
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 70
80 90 100 110
45-54 år 35-44 år
25-34 år 16-24 år
Säsongrensad och trendad serie Källa: Macrobond
Sysselsättningsgrad, USA
januari 1990 - oktober 2012
Tillväxten bromsar in i Kina
BNP-tillväxten i Kina har dämpats sju kvartal i följd och uppgick till 7,4 procent under det tredje kvartalet i år, det vill säga klart under det historiska genomsnittet. Det finns dock en del signaler om att BNP-tillväxttakten kan öka framöver. Europa har agerat som sänke för kinesisk export men den ökar till USA – alltså en marknad som fortsätter att växa under de kommande åren – och det finns ett gott utrymme för ökad privat konsumtion. Vidare för- stärktes inköpschefsindex i oktober och studeras BNP-utvecklingen mellan andra och tredje kvartalet i säsongrensade siffror talar en del för att tillväxttakten börjat öka. Det betyder att ekonomin mjuklandat och att en förstärkning står för dörren. För närvarande finns inga utta- lade planer från regeringen att stimulera ekonomin, vilket kan vara ett tecken på att den be- dömer att nedgången har bottnat. BNP beräknas öka med i kinesiska ögon svaga 7,7 procent 2012. För 2013 bedöms BNP öka med 8,1 procent och för 2014 med något mer. Bilden är un- gefär likartad för övriga tillväxtländer i Asien och det betyder att dessa länder kommer att ge ett mycket stort bidrag till den globala tillväxten under kommande år.
8 Avser 15 år och äldre.
Procent
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0
2 4 6 8 10 12 14 16
Säsongrensad Källa:Macrobond kv 1 2000 - kv 3 2012
BNP i Kina
Heldragen linje = historiskt genomsnitt
Den japanska ekonomin uppvisar flera svaghetstecken och exporten har inte kommit på fötter efter naturkatastrofen i mars 2011. Dessutom utvecklas den privata konsumtionen och inve- steringarna svagt och dispyten med Kina om några öar kan påverka exporten negativt. Detta är allvarligt då landet är Japans viktigaste handelspartner. Japan står också inför stora utma- ningar framöver. Landet bedöms av IMF få en statsskuld i år på hela 237 procent av BNP och budgetunderskottet bedöms till 10,5 procent av BNP 2012. Till bilden hör att upplåningen sker inom landet, vilket visar att det privata sparandet är mycket stort. BNP beräknas öka med 1,8 procent 2012, men det finns goda skäl att tro på en tydlig inbromsning 2013. BNP beräknas då öka med cirka 1 procent, men en viss återhämning är sannolik 2014.
Eurozonen i recession
Eurozonen är inne i en recession och under tredje kvartalet minskade BNP med 0,1 procent jämfört med andra kvartalet, vilket betyder att BNP har försvagats två kvartal i följd. Den centrala frågan är hur länge recessionen varar. Det finns en del som talar för att den består några kvartal till. Någon tydlig återhämtning är inte i sikte därefter utan den tillväxt som för- utses bedöms komma att vara svag. Det finns dock positiva tecken, exempelvis ökad konkur- renskraft, minskat underskott i bytesbalansen och krympande budgetunderskott. Till viss del beror förbättringen på stora interna obalanser som inneburit att importen försvagats mar- kant. Den troliga bilden är att det sker en stabilisering 2013 och att återhämtningen blir mer tydlig 2014. Den bedömningen är dock osäker.
Index
198519861987 19881989
19901991 19921993
19941995 19961997
19981999 20002001
20022003 20042005
20062007 20082009
20102011 2012 60
70 80 90 100 110 120
Hög tillväxt Normal tillväxt
Låg tillväxt
Säsongrensad Källa: Macrobond
EU indikatorn för eurozonen
januari 1985 - november 2012
De framåtblickande indikatorerna för euroområdet är mycket svaga och de indikerar att om- rådet får räkna med att BNP faller även under det fjärde kvartalet. Det syns nu också allt tyd- ligare att den ekonomiska krisen i Sydeuropa alltmer påverkar ekonomierna i norra Europa.
Det land som hittills hållit uppe ångan i eurozonen är Tyskland, men där pekar de framåt- blickande indikatorerna klart nedåt, vilket talar för att den svaga tillväxten under tredje kvar- talet består under det fjärde kvartalet. Dessutom brottas Frankrike med stora problem och tillväxten där balanserar på nollstrecket. De framåtblickande indikatorerna för Frankrike slår fast att tillväxten blir klart lägre än normalt under fjärde kvartalet. Det återstår också mycket att göra i euroområdet. Dels skall budgetunderskotten ned ytterligare, dels skall statsskulder- na minska. Det betyder en starkt restriktiv finanspolitik under många år. Det som stöttar upp situationen är ECB:s köp av bland annat statsobligationer. Dock kvarstår faktum att länderna under flera år framöver måste se över och anpassa budgetarna, och detta arbete försvåras genom att BNP försvagas undan för undan. Vi räknar med att BNP faller med 0,4 procent i år och med ytterligare 0,3 procent 2013. En viss tillväxt på knappt 1 procent är trolig under 2014.
Arbetsmarknaden har försvagats successivt och arbetslösheten har stigit till en mycket hög nivå. I slutet av oktober uppgick den till 11,7 procent, vilket skall jämföras med 10 procent sommaren 2011 och med 7,3 procent i början av 2008. Det är då värt att påpeka att arbetslös- heten i Tyskland fortsatt att ligga på en låg nivå och uppgick till 5,4 procent i slutet av okto- ber. Tyskland motverkar därigenom en ännu starkare ökning av arbetslösheten i euroområ- det. Exkluderas Tyskland är arbetslösheten nästan 14 procent som genomsnitt för övriga euroländer. Det finns inte heller något som talar för att ökningen skall upphöra, och arbets- lösheten bedöms öka till närmare 13 procent 2013. Det finns också mycket som talar för att den tyska arbetslösheten ökar 2013 och även en bit in på 2014. Högst arbetslöshet i euroom- rådet har Spanien och Grekland med omkring 26 procent. Den höga arbetslösheten bedöms lägga sig som en våt filt över den ekonomiska aktiviteten och de långsiktiga skadeverkningar- na väntas bli stora. Redan i utgångsläget är den strukturella arbetslösheten mycket hög i
euroområdet, cirka 9 procent 2011 enligt OECD. Mycket talar för att den ökar ytterligare un- der åren 2012 till 2014.
Procent
199519961997 19981999
20002001 20022003
20042005 20062007
20082009 20102011
2012 0
2 4 6 8 10 12
Eurozonen USA
Säsongrensad Källa: Macrobond januari 1993 - oktober 2012
Arbetslösheten inom Eurozonen och USA
Heldragna linjer = historiska genomsnitt
Nolltillväxt i Storbritannien
Den brittiska ekonomin fick en temporär tillväxtimpuls av de olympiska spelen, men mycket talar för att den ekonomiska aktiviteten faller tillbaka under fjärde kvartalet. BNP bedöms komma att uppvisa i det närmaste nolltillväxt mellan 2011 och 2012. Under 2013 beräknas en viss förbättring då BNP bedöms öka med 1,2 procent. Den brittiska exporten kommer dock att drabbas av den svaga utvecklingen i euroområdet. Å andra sidan bedöms de brittiska lönerna komma att öka snabbare än inflationen och trots fortsatta besparingsprogram blir hushållens disponibelinkomster hyggliga. Fallet i huspriser har upphört och en viss uppgång är trolig 2013, vilket påverkar hushållens förmögenhet positivt. Det talar för att den privata konsumt- ionen kan komma att öka i ganska god takt både 2013 och 2014. Arbetslösheten har trots allt hittills minskat och sysselsättningen har ökat något. Med tanke på den svaga produktivitets- tillväxten bedöms arbetslösheten komma att öka från cirka 8 procent 2012 till 8,3 procent 2013.
Stigande arbetslöshet i Danmark
Den danska ekonomin går trögt och BNP-tillväxten bedöms stanna vid cirka 0,5 procent 2012. Hushållens köplust har påverkats av kollapsen på bostadsmarknaden, vilket också lett till att de undan för undan anpassat sin höga skuldsättning till nuvarande prisnivå på hus genom att amortera. Vidare har den senaste löneförhandlingen befäst den negativa reallöne- utvecklingen.9 De stramare kreditvillkoren leder också till en ytterligare prispress på bostä- der. Detta leder i sin tur till att den privata konsumtionen riskerar att utvecklas svagt under det kommande året. Den svaga konjunkturen i euroområdet medför att företagsinvestering- arna förblir dämpade. Däremot har den offentliga konsumtionen utvecklats starkt och finans- politiken förblir expansiv under det kommande året. Även den danska exporten har utveck-
9 SEB, Nordic Outlook, november 2012.
lats förvånansvärt bra och trots en svag omvärldsbild kan exporten fortsätta att gå bra och ge ett värdefullt bidrag till BNP-tillväxten, vilket bland annat kan härledas till försvagningen av den danska kronan.10 Den svaga konjunkturen har lett till att arbetslösheten ökat och den uppgick i oktober till 7,7 procent. Detta kan jämföras med 3,5 procent i oktober 2008. Ung- domsarbetslösheten (15-24 år) uppgick i oktober till 13,7 procent, vilket kan jämföras med 14,5 procent för ett år sedan. Bakom ökningen av arbetslösheten ligger en försvagad syssel- sättning. Det mesta talar för en fortsatt trög period för den danska ekonomin och BNP- tillväxten kan skattas till cirka 1 procent 2013 och lite mer 2014.
Procent
1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 0
5 10 15 20
Sverige Norge*
Finland Danmark
*September 2012 Källa: Macrobond, säsongrensad
Arbetslösheten i de nordiska länderna
januari 1983 - oktober 2012
Fortsatt stark ekonomisk utveckling i Norge
Den norska ekonomin har växlat ned under hösten efter en strålande inledning under första halvåret. Utvinningen av gas och olja samt el har fallit brant under hösten, vilket sannolikt kan kopplas till fallande priser, men framför allt till tillfälliga faktorer såsom strejken vid halvårsskiftet och stopp orsakat av underhållsarbete.11 Vidare har sysselsättningstillväxten planat ut och arbetslösheten har legat stilla på låga 3 procent sommaren 2012. Till detta kan läggas att konsumtionen av varor stagnerat. Den samlade bedömningen är att detta är över- gående och det finns en rad faktorer som talar för att den privata konsumtionen återigen ac- celererar. Det finns också mycket som talar för att produktionen av gas och olja samt el återi- gen tar fart och till detta kan läggas en fortsatt stark byggkonjunktur. Tillverkningsindustrin exklusive gas och olja har gått bra men aktiviten bedöms växla ned på grund av den svaga eurokonjunkturen. Trots avmattningen under tredje kvartalet beräknas BNP komma att växa med starka 3,3 procent 2012, vilket gäller såväl för hela ekonomin som för fastlandsekono- min. En viss nedväxling är trolig under 2013 då tillväxten kan skattas till 2,7 procent för hela ekonomin.
10 Detta sammanhänger med försvagningen av Euron.
11 SEB, Nordic Outlook, november 2012.
Finland gynnas av Östeuropa
Den finska ekonomin har känt av dämpningen av den globala ekonomin, och den utveckling- en fortsätter under det kommande året. Det finns också en del som talar för att försvagningen av exporten tilltar eftersom Finlands viktigaste exportmarknader, det vill säga Sverige och Tyskland, får en försvagad konjunktur. Den tredje största exportmottagaren, nämligen Ryss- land, bedöms gå bra vilket därmed motverkar försvagningen i exporten. Däremot påverkas den finska exporten negativt av en strukturell försvagning inom IKT-sektorn. Detta har också lett till att bytesbalansen försvagats. Den privata konsumtionen bedöms utvecklas svagt det kommande året, bland till följd av försvagad arbetsmarknad. Vidare är det inte mycket som talar för att investeringskonjunkturen tar fart. BNP bedöms öka med svaga 0,2 procent 2012 och för 2013 skattas ökningen till 0,7 procent. Det finns sedan förutsättningar att tillväxten accelererar 2014. Arbetsmarknaden har försvagats och arbetslösheten uppgick till 7,7 procent i oktober 2012, vilket kan jämföras med 7,6 procent för ett år sedan. Sysselsättningen har ännu inte försvagats12 och det betyder att försämringen på arbetsmarknaden går långsamt.
Sysselsättningen bedöms dock komma att försvagas under de kommande åren, vilket betyder att arbetslösheten stiger undan för undan under 2013.
12 Det senaste värdet avser tredje kvartalet 2012.
Finansiella marknader
Centralbankerna fortsätter stötta återhämtningen
När kraften i den mer traditionella penningpolitiken är i det närmaste uttömd återstår bara för världens centralbanker att öppna sin verktygslåda med okonventionella åtgärder ytterli- gare. Under hösten har därför allt flera program för alternativa insatser sjösatts. Samtidigt som det finns skillnader mellan de olika former av stöd som initierats medför detta ändå att balansräkningarna för flera centralbanker i vår omvärld kommer att nå närmast astrono- miska mått under nästa år. Parallellt är också behovet av reformer och regelförändringar stort, inte minst för att skapa långsiktig stabilitet i de finansiella systemen. Detta är frågor som finns högt upp på agendan inom euroområdet.
Den tidigare oron för prisstabiliteten är således ersatt av ett ökat fokus på tillväxt och finansi- ell stabilitet. Inte heller under prognoshorisonten ser inflationen ut att begränsa centralban- kernas möjligheter för fortsatt omfattande stöd. Vi räknar därför med att världens central- banker fortsätter att stötta utvecklingen genom fortsatta aktiva insatser under vår prognosho- risont.
Procent
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
0 1 2 3 4 5 6 7
USA Euroområdet
Sverige
Källa: Macrobond
Styrräntor i USA, Euroområdet och Sverige
januari 2005 - november 2012
Federal Reserve fortsätter stimulera den amerikanska ekonomin
Under hösten har den amerikanska centralbanken Federal Reserve (FED) fortsatt att stimu- lera den inhemska ekonomin och påskynda en återhämtning. I samband med sitt senaste räntebesked angav banken att man kommer att fortsätta bedriva en mycket expansiv pen- ningpolitik under lång tid framöver, och ett led i detta är ytterligare obligationsköp för att påverka också de längre marknadsräntorna. Banken annonserade bland annat fortsatta köp av bostadsobligationer för 40 miljarder dollar per månad. Till detta kommer en förväntad förlängning också av programmet för köp av statsobligationer vilket i dagsläget omfattar cirka
45 miljarder dollar per månad. FED angav också att styrräntan kommer att vara fortsatt mycket låg åtminstone till mitten av 2015.13
Samtidigt beskriver FED att man ser allt fler tecken på en utveckling mot en mer normal akti- vitet i ekonomin. Även om takten alltjämt är svag och utvecklingen bräcklig rör sig arbets- marknaden åt rätt håll. FED markerar dock att arbetsmarknaden är i behov av fortsatt stött- ning och att detta har blivit ett allt viktigare argument för bankens fortsatt mycket expansiva insatser. Samtidigt har både bostadsmarknaden och den privata konsumtionen utvecklats betydligt starkare än väntat vilket visar att förtroendet ökat hos hushållen. Även om inflation- en stigit något under hösten, driven av stigande energipriser, utgör den inget hinder för en fortsatt mycket expansiv penningpolitik – inte minst då prisstabiliteten under de närmare åren bedöms rymmas inom FED:s målsättning om 2 procents inflationstakt.
Mot bakgrund av att återhämtningen i den amerikanska ekonomin är så pass skör och att arbetslösheten kommer att utgöra ett påtagligt bekymmer under lång tid framöver räknar vi med att Federal Reserve både kommer att bibehålla den nuvarande räntenivån och fortsätter att stötta utvecklingen av den ekonomiska aktiviteten genom fortsatta kompletterande insat- ser under vår prognoshorisont.
ECB är beredd att vidta ytterligare åtgärder
Situationen i euroområdet är fortsatt mycket allvarlig och i juli sänkte den europeiska centralbanken (ECB) styrräntan till den nuvarande rekordlåga nivån på 0,75 procent, vilket var den andra sänkningen under innevarande år. Under hösten har ECB konstaterat att den ekonomiska aktiviteten alltjämt är mycket svag och att allt tyder på tillväxten kommer att förbli dämpad under lång tid framöver. Efter att svaga tillväxtsiffror för årets tredje kvartal har publicerats står det dessutom klart att regionen nu befinner sig i recession.
Samtidigt brottas ECB med en inflationsutveckling som fortfarande klart överskrider central- bankens mål. Detta är dock en utveckling som förklaras av stigande energipriser och av höjda skatter i vissa av medlemsländerna. ECB räknar med att inflationen kommer att fortsätta överstiga målet under återstoden av 2012 men att den kommer att sjunka gradvis under nästa år. Inte heller under de närmaste åren utgör inflationsförväntningarna något bekymmer. Så sent som under fjolåret genomförde emellertid ECB två höjningar av sin styrränta motiverade med just ökade hot mot prisstabiliteten. Sammantaget tycks det alltså som om ECB nu intagit en mjukare hållning till inflationsutvecklingen än tidigare.
Mot bakgrund av den dystra bilden av tillväxten i euroområdet har ECB deklarerat att man är beredd att vidta mycket kraftfulla åtgärder för att stötta återhämtningen. Banken har därför skapat ett ramverk för ytterligare stödköp av obligationer kallat OMT. Programmet tillkänna- gavs i september och är ännu inte i drift, men de finansiella marknaderna har reagerat posi- tivt och oron på dessa marknader har därför dämpats. Även om den ekonomiska aktiviteten nu bromsar in i samtliga medlemsländer är skillnaderna i förutsättningar mellan länderna alltjämt stora. De nu aktuella stödprogrammen är därför främst utformade för samarbetets sydliga medlemsländer. Samtidigt betonar ECB behoven av ett fortsatt brett reformarbete och
13 FED anger intervallet 0-0,25 procent som sin nuvarande styrränta, en nivå som varit oförändrad sedan slutet på 2008.
av skuldsanering bland samarbetets medlemmar, parallellt med krav på förändringar och ökad stabilitet också i områdets banksystem.
Sammantaget anser vi att behovet av fortsatta stimulanser i euroområdet är stort. Även om medlemsstaterna också framöver kommer att uppvisa skillnader i såväl statsfinansiella för- hållanden som arbetslöshet och tillväxttakt är detta i första hand något som skall hanteras av de enskilda medlemmarna. Vi räknar därför med att ECB fortsätter stötta aktiviteten i region- en genom att bibehålla sin nuvarande styrränta samt att man fortsätter med de komplette- rande stödprogram man initierat under vår prognoshorisont.
Riksbanken fortsätter sänka
Sedan sommaren har Riksbanken fortsatt på den väg man inledde i slutet på förra året. I de- cember i fjol bröt nämligen Riksbanken den utveckling av successiva räntehöjningar som man inledde under sommaren 2010. I år har banken sänkt räntan med vardera 0,25 procentenhet- er vid två tillfällen. Den senaste sänkningen tillkännagavs i september och detta var således den tredje sänkningen i rad. Den nu aktuella nivån för Riksbankens styrränta är därmed 1,25 procent.
Riksbanken har även successivt ändrat sina prognoser för kommande räntenivåer – de så kallade räntebanorna. Den nu aktuella prognosen indikerar ytterligare en sänkning i vinter, men med start redan under tredje kvartalet nästa år anges att räntan åter skall börja höjas gradvis för att nå en nivå på två procent vid slutet av vår prognoshorisont. Samtidigt indikerar prissättningen på de finansiella marknaderna en annan utveckling, där räntan sänks ytterli- gare och bottnar först senare under 2013 för att sedan stiga endast obetydligt under loppet av 2014.
Under hösten har dock Riksbanken vid flera tillfällen på nytt uppmärksammat riskerna för- knippade med hushållens skuldsättning – något som också angavs som ett viktigt skäl bakom bankens besked att lämna räntan oförändrad i samband med räntebeslutet i oktober. Enligt banken måste en sänkt ränta vägas mot de risker för ökad skuldsättning detta medför. Riks- banken uttrycker detta som att en hög skuldsättning gör ekonomin skör. Samtidigt har emel- lertid tillväxttakten i hushållens lån fortsatt att reduceras, en utveckling som pågått ända se- dan början av 2010. Inte heller bostadsmarknaden präglas längre av påtagliga prisökningar.
Även om banken också anger att arbetsmarknaden fortsatt att visa oväntad styrka uppmärk- sammar man nu dess funktionssätt på ett annat sätt än tidigare. Man konstaterar att mycket talar för att matchningen på arbetsmarknaden har försämrats och att detta sakförhållande även vägdes in i det senaste beslutet att justera ner räntebanan, men man markerar samtidigt att arbetsmarknadens funktionssätt rör politikområden utanför Riksbankens uppdrag.
Mot bakgrund av vår syn på kommande utveckling av tillväxten räknar vi med att Riksbanken kommer att revidera sin räntebana ytterligare. Inte heller vare sig inflationen, resursutnytt- jandet eller den väntade utvecklingen på arbetsmarknaden utgör några hinder för Riksbanken att sänka styrräntan ytterligare. Också ränteläget i vår omvärld måste vägas in i Riksbankens bedömningar. En för stor avvikelse mellan främst ECB:s och Riksbankens styrräntor leder till en förstärkning av kronan vilket i sin tur hämmar möjligheterna för de svenska exportföreta-
gen. Vi bedömer därför att Riksbanken redan innan årsskiftet sänker styrräntan med 0,25 procentenheter men att man även genomför ytterligare en sänkning i början av nästa år.
Fortsatt mycket låga marknadsräntor
Efter att ha sjunkit kraftigt ända sedan inledningen av 2011 har de svenska statsobligations- räntorna rört sig i ett relativt snävt intervall under hösten. Även om nivåerna stigit något se- dan de absoluta bottennivåerna i början på sommaren noteras 10-åriga svenska statsobligat- ioner fortfarande på mycket låga nivåer och under hösten har även skillnaden mot de tyska långräntorna åter krympt något. Under hösten har också de långa obligationsräntorna fortsatt att falla i euroområdets sydliga medlemsländer – inte minst i Grekland. Detta är föranlett bland annat av tillkännagivandet av ECB:s nya program för obligationsköp. Trots detta note- ras fortfarande långa obligationsräntor i dessa länder som är påtagligt högre än motsvarande räntor i Sverige eller Tyskland.
Sedan i våras har även bolåneinstitutens officiella räntenivåer fortsatt att falla. Utvecklingen är snarlik för låneräntor med olika löptider och skillnaderna i räntenivåer är för tillfället mycket små. Om Riksbanken sänker sin styrränta ytterligare finns visst utrymme för något lägre korta marknadsräntor, medan de längre obligationsräntorna befinner sig relativt nära botten och under nästa år sannolikt kommer att vandra uppåt i takt med att konjunkturbilden ljusnar under senare delen av vår prognosperiod.
Kronan stärks åter mot euron
Efter att kronan försvagades något under våren noterades en mycket snabb förstärkning un- der sommaren. Detta medförde att kronan nådde sin starkaste nivå på mer än 10 år.14 Däref- ter har dock kronan åter drabbats av en viss försvagning, en utveckling som sammanfaller dels med tillkännagivandet av ECB:s ramverk för stödköp av obligationer, dels med fler indi- kationer på en svagare utveckling för den ekonomiska aktiviteten i landet. Också Riksbankens sänkning av styrräntan i september kan ha medverkat till den senaste tidens utveckling.
14 Jämfört med Konjunkturinstitutets handelsvägda växelkursindex KIX.
Index (1992-11-18=100)
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
80 90 100 110 120 130 140
Källa: Macrobond januari 2005 - november 2012
Konjunkturinstitutets handelsvägda växelkursindex (KIX)
Bakom den senaste tidens utveckling ligger främst kortsiktiga förändringar av kronan jämfört med euron. Jämfört med den amerikanska dollarn och det brittiska pundet noteras endast mycket små förändringar. Med utgångspunkt från de även fortsatt mycket starka svenska offentliga finanserna och den även fortsättningsvis mycket dämpade utvecklingen i euroom- rådet är vår bedömning att kronan på längre sikt kommer att återfå viss styrka gentemot euron, även om Riksbankens kommande räntesänkningar bör verka i motsatt riktning. Däre- mot bedömer vi att kronan kommer att försvagas något mot den amerikanska dollarn. Detta föranleds av de allt fler tecknen på begynnande återhämtning i den amerikanska ekonomin.
Det bör dock poängteras att kronkursen kortsiktigt kan komma avvika från dessa antaganden.
Vi bedömer således att kronan fått karaktären av en mer stabil valuta än vad som ansetts tidi- gare.
SEK
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
0 2 4 6 8 10 12 14 16
Euro Pund
Dollar
Källa: Macrobond januari 2005 - november 2012
Kronans växelkurser
nationell valuta/kronor
Svensk ekonomi
Bedömningarna för svensk ekonomi och arbetsmarknad 2013 och 2014 bygger på följande antaganden:
1. Att den globala ekonomin växer med 3,5 procent 2013 och närmare 4 procent 2014.
2. Att finanspolitiska beslut förändras i Förenta staterna.
3. Att inte krisen i euroområdet förvärras.
4. Att kronan apprecieras något mot euron.
5. Att Riksbanken sänker räntan med 50 punkter.
6. Att löneökningarna uppgår till högst 3 procent 2013 och 2014.
7. Att prisförändringarna på hus och lägenheter blir små.
Den svenska ekonomin tappar fart
Tillväxten i den svenska ekonomin har med tanke på den svaga omvärldsbilden varit överras- kande stark under årets tre första kvartal. Ökningen under tredje kvartalet uppgick till 0,3 procent, kalenderkorrigerat 0,7 procent. Mellan andra och tredje kvartalet ökade tillväxten med 0,5 procent i säsongrensade tal. En del av ökningen beror emellertid på en lagerupp- byggnad, vilket talar för en lageravveckling under de därefter följande kvartalen. De framåt- blickande indikatorerna pekar också på en tydlig avmattning under de kommande kvartalen.
Konjunkturinstitutets barometerindikator föll kraftigt i november och nivån signalerar en tillväxt som är betydligt svagare än normalt. Nedgången drabbade samtliga sektorer inom det privata näringslivet. Dessutom ökade hushållens pessimism. Arbetsförmedlingens intervju- undersökning av nästan 12 000 arbetsställen ger resultatet att aktiviteten i ekonomin blir svag under det närmaste året. Arbetsgivarna räknar med en svag efterfrågan på varor och tjänster och deras rekryteringsplaner är försiktiga.
Index
199619971998 19992000
20012002 20032004
20052006 20072008
20092010 20112012 60
70 80 90 100 110 120
Hög tillväxt Normal tillväxt
Låg tillväxt
Säsongrensad Källa: Konjunkturinstitutet
Barometerindikatorn för Sverige
juli 1996 - november 2012
Det finns fortarande en risk att ekonomin går in i en recession, men mycket talar för att så inte blir fallet. Visserligen bedöms tillväxten komma att bli mycket svag under det närmaste året, men under 2014 väntas aktiviteten komma att öka undan för undan. Allt talar för att exporten kommer att plågas av den svaga europakonjunkturen under 2013, och den förbätt- ring som väntas 2014 bedöms bli ganska måttlig. Framför allt under 2014 men också under andra halvåret 2013 finns en del som talar för att hushållen tar över stafettpinnen för tillväxt, vilket håller den ekonomiska aktiviteten över vattenytan 2013. Hushållen har varit spar- samma under flera år och väntas få en fortsatt god inkomstutveckling under prognospe- rioden. Till detta kan läggas starka offentliga finanser i utgångsläget. Dessa kommer dock att försvagas påtagligt under 2013 och 2014, men jämfört med många andra länder blir de dock fortsatt relativt starka. Det finns därmed ett visst utrymme för en expansivare finanspolitik.
Däremot blir investeringskonjunkturen svag under 2013, men den bedöms förstärkas 2014 genom en förbättrad omvärldsbild och en viss återhämtning av bostadsinvesteringarna.
Den svaga aktiviteten i ekonomin leder till att arbetsmarknaden försvagas 2013, och åter- hämtningen under loppet av 2014 blir inte tillräckligt stor för att undvika att arbetsmark- naden försvagas mellan 2013 och 2014. Nedåtriskerna är fortsatt stora genom den mycket osäkra utvecklingen inom euroområdet, men i vilket fall som helst kommer Sverige att klara sig betydligt bättre än många andra europeiska länder. En djupare nedgång i eurozonen än vad vi bedömt kommer dock att påverka den svenska ekonomin negativt. I ett sådant läge får man räkna med att hushållens konsumtionslust inte återkommer under de närmaste åren, vilket trycker ned den ekonomiska aktiviteten, och försvagningen av arbetsmarknaden blir då större än vad föreliggande prognos slår fast.
BNP ökar med 1 procent 2013
BNP ökade med i genomsnitt 1 procent15 under de tre första kvartalen jämfört med motsva- rande period 2011, vilket illusterar en förhållandevis svag tillväxt fyra kvartal i följd. De fram- åtblickande indikatorerna slår fast att tillväxten dämpas under fjärde kvartalet och mycket talar för fortsatt mycket svag BNP-tillväxt under första halvåret 2013. En viss förbättring be- döms under andra halvåret 2013, men fortfarande blir ökningstakten måttlig. Detta är en avspegling av att den svenska ekonomin alltmer påverkas av den djupa lågkonjunkturen i många euroländer. BNP beräknas öka med svaga 0,8 procent 2012 och med 1 procent 2013.
Den förbättring som väntas under andra halvåret 2013 förstärks sedan undan för undan år 2014 och BNP bedöms då öka med 2,1 procent.
15 BNP-ökningen är inte kalenderkorrigerad.
