finansiella perspektivet mäts bland annat via målindi
katorn resultatet i förhållande till skatter och utjämning ska vara minst 1,0 %. För den kommunala koncernen
-2
Årets resultat kommunen i förhållande till skatter och utjämning, % Årets resultat kommunkoncernen i förhållande till skatter och utjämning, % Årets resultat i förhållande till skatter och utjämning, %, liknande kommuner
ÅRETS RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL SKATT OCH UTJÄMNING
%
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH EKONOMISK STÄLLNING 47
ska resultatet vara minst 2,0 % i förhållande till skatter och utjämning. Ett sådant resultat ska säkerställa att det finns ett utrymme för värdesäkring och underhåll av tillgångarna, investeringar, oförutsedda händelser och risker samt kommande pensionskostnader. Det ska även innebära att kommunens kort och långsiktiga finansiel
la handlingsutrymme bevaras genom en god likviditet och soliditet.
Kommunkoncernens resultat i förhållande till skatter och utjämning är 0,7 % för 2019 vilket innebär en för
sämring med 1,3 procentenheter jämfört med föregåen
de år. Sedan toppnoteringen 2016 är det en försämring med 6,6 procentenheter. Det är framförallt kommunens resultatförsämring som är orsaken till den negativa för
ändringen inom koncernen. Bolagskoncernen uppvisar ett resultat på 30,7 mkr efter skatt. Det är en försämring med 5,0 mkr jämfört med föregående år.
I Bodens Energi AB är resultatet 39,2 mkr vilket är en förbättring med 0,4 mkr jämfört med föregående år, trots ett något större lämnat koncernbidrag än föregå
ende år med 19,9 mkr. Det under året ombildade Boden Business Park AB redovisar vid årets slut ett resultat på 1,2 mkr inklusive ett erhållet koncernbidrag på 0,5 mkr. Kommunens bolag för arrangemang av bland an
nat mässor och utställningar, Boden Event AB, redovisar i princip ett nollresultat efter ett koncernbidrag på 4,4 mkr från moderbolaget Bodens Kommunföretag AB.
Boden Arena Fastighets AB som samordnar drift och skötsel av fastigheten Boden Arena redovisar ett negativt resultat med 0,9 mkr efter ett koncernbidrag med 3,5 mkr. Bolaget har lägre kostnader än föregående år, men också högre finansiella kostnader vilket innebär att resultatet efter finansiella poster hamnar på samma nivå för de två åren.
Stiftelsen BodenBo redovisar ett positivt resultat med 9,1 mkr. Det innebär en förbättring med 7,7 mkr.
Resultatförbättringen beror framförallt på återföring av tidigare nedskrivningar med sammanlagt 5,7 mkr samt generella hyreshöjningar med 2 %.
Under 2019 redovisas för kommunen ett resultat i förhållande till skatter och utjämning med 1,6 %. Det är en försämring jämfört med föregående år med 0,8 procentenheter och en klar försämring sett till den se
naste femårsperioden. Under den senaste treårsperioden har Boden redovisat ett genomsnitt på 0 % vilket inte heller motsvarar målnivån.
Bodens kommuns resultatutveckling i förhållande till skatter och utjämning följer för åren 20152017 i princip samma kurva som liknande kommuner. Där
efter sker en förändring där Bodens resultat försämras kraftigt.
Kommunens resultat uppgår för 2019 till 29,4 mkr.
Resultatet är en försämring med 14,4 mkr jämfört med föregående år. I fjolårets resultat ingick en jämförelsestö
rande intäkt på 8,7 mkr i form av det tillfälliga stödet från staten avseende den uppkomna flyktingsituationen under 2015. I år finns ingen motsvarande intäkt då stödet är till fullo intäktsfört. Det fortsatt försämrade resultatet beror till stor del på ökade volymkostnader inom socialnämndens verksamheter för beviljade insat
ser och placeringar, samt fortsatt höga kostnader för vinterväghållning.
För att fortsättningsvis få en positiv utveckling och behålla en god ekonomi i den kommunala koncernen och kommunen bör inte verksamhetens kostnader öka snabbare än finansieringen via skatteintäkter, utjämning och statsbidrag. På så sätt blir också målsättningen om god ekonomisk hushållning möjlig att nå.
FÖRÄNDRING INTÄKTER & KOSTNADER
% 2015 2016 2017 2018 2019
Intäkter 3,1 7,2 3,5 1,9 0,6
Varav verksamhetens intäkter 5,7 18,1 -1,7 3,3 -4,9
Varav skatt och utjämning 2,4 4,3 5,1 1,5 2,2
Kostnader 1,9 6,2 4,4 4,6 1,2
Varav verksamhetens kostnader 1,7 6,3 5,4 4,5 1,0
Varav avskrivningar 4,5 5,2 -17,1 6,9 5,4
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH EKONOMISK STÄLLNING 48
De totala intäkterna i den kommunala koncernen har ökat med 2,6 % jämfört med föregående år medan kost
naderna har ökat med 3,0 %. Verksamhetens intäkter har ökat med 3,4 % till skillnad från verksamhetens kostnader som ökat med 1,9 %. Det är positivt att verk
samheten i den kommunala koncernen totalt sett har en större intäkts än kostnadsökning jämfört med föregå
ende år. Däremot ökar avskrivningskostnaderna kraftigt med 21,8 % till följd av stora investeringsvolymer under de senaste åren.
Sett över den senaste femårsperioden har kommunens totala intäkter ökat med 2,7 % i snitt medan kostnader
na har ökat med 3,5 %. Ur ett längre perspektiv kan resultatnivån i dagsläget inte riktigt säkerställa förmå
gan att även i framtiden producera service på nuva
rande nivå. Det trendbrott som syntes redan 2017, där kostnadsökningarna överstiger intäktsökningarna har fortsatt. Under 2019 är det verksamhetens intäkter som minskar kraftigt.
På intäktssidan är det framförallt erhållna bidrag från staten som står för den största förändringen med en minskning med 13,2 %. Det är framförallt bidrag från Migrationsverket som minskat kraftigt med 34,5 % till följd av den minskade flyktingströmmen och de sänkta ersättningsnivåerna. Erhållna taxor och avgifter har fortsatt att öka, med 8,8 %, medan realisationsvinster för sålda anläggningstillgångar och exploateringstomter har minskat ytterligare med 41,7 %. När det gäller kostnader är ökningen mycket mindre än föregående år och än snittet för de fem senaste åren. Avskrivningskost
naderna har ökat med 5,4 % på grund av ökade inves
teringar under de senaste åren. Personalkostnaderna har totalt sett endast ökat marginellt med 0,3 %. Här finns det däremot vissa nämnder som har en större ökning el
ler minskning, däribland kommunledningsförvaltningen med 6,6 %, kultur, fritids och ungdomsnämnden med 5,4 %, fastighetsnämnden med 6,2 % och arbetsmark
nadsförvaltningen med 3,3 %. Utbildningsnämnden har den största ökningen i mkr med 13,2 mkr.
Efter en relativt liten ökning av intäkterna för skatt och utjämning under föregående år ökar nu intäkterna igen under 2019 till 2,2 %. Ökningen ligger däremot fortfarande under snittet för den senaste femårsperioden som är 3,9 %. Orsaken är bland annat att nedtrapp
ningen av den del av de så kallade välfärdsmiljarderna som är kopplade till flyktingsituationen fortsatt och kommer att ske successivt fram till och med år 2020.
Därefter kommer hela stödet att fördelas till alla kom
muner i förhållande till invånarantalet.
BUDGETFÖLJSAMHET OCH BUDGETAVVIKELSE Budgetföljsamhet är ett mått på kommunens finansiella kontroll och är en förutsättning för en fungerande
ekonomistyrning och ekonomi i balans. Den bör ligga så nära noll som möjligt.
Kommunens redovisade resultat på 29,4 mkr innebär en negativ budgetavvikelse med 3,6 mkr. Verksamhet
ens nettokostnader uppvisar, trots en under året utökad driftram med sammanlagt 30 mkr, ett underskott jäm
fört med budget med 17,7 mkr. Det beror på de stora underskott socialnämnden har inom sina verksamheter.
Skatteintäkter och utjämningsbidrag är 10,1 mkr högre RESULTATRÄKNING, KOMMUNEN
Budget Redovisat
2019 2019 Avvikelse
Verksamhetens
nettokostnad -1 863,8 -1 881,5 -17,7 Skatteintäkter och
utjämningsbidrag 1 841,9 1 852,0 10,1 Finansiella poster -3,8 0,1 4,1
Årets resultat, mkr -25,8 -29,4 -3,6
KASSAFLÖDESRAPPORT, KOMMUNEN
Budget Redovisat
2019 2019 Avvikelse
Medel från löpande
verksamhet 84,0 120,9 36,9
Förändring rörelsekapital 3,6 -97,6 -101,2 Löpande verksamhet 87,6 23,3 -64,3 Investering i im- och
materiella anlägnings-
tillgångar -283,1 -260,4 22,7
Försäljning av materiella
anläggningstillgångar 15,0 6,2 -8,8 Investering i finansiella
anläggningstillgångar 0,0
Investeringsverksamhet -268,1 -254,3 13,8 Nyupplåning 110,0 300,0 190,0 Amortering långfristiga skulder -248,0
Minskning långfristiga fordringar 110,0 110,0 Finansieringsverksamhet 110,0 162,1 52,1 Förändring av likvida
medel, koncernkontot -70,5 -68,9 1,6
varav bolagen -114,4
varav kommunen 45,5
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH EKONOMISK STÄLLNING 49
än budgeterat främst tack vare regleringsbidraget, en högre skatteunderlagsutveckling för 2019 än beräknat och högre intäkter för LSSutjämningen än budgeterat.
Likvida medel på koncernkontot minskade under året med 68,9 mkr, vilket är 1,6 mkr bättre än budgeterat.
Den löpande verksamhetens underskott beror främst på en minskning av leverantörsskulder och på ett sämre likvidpåverkande resultat än budgeterat. Överskottet i investeringsverksamheten beror på att investeringsnivån blev lägre än planerat, trots att även försäljningsintäk
ter från främst tomter blev lägre. Verksamheterna har finansierats dels genom att Bodens Kommunföretag AB återbetalade lånet på 110 mkr till kommunen och dels genom nyupplåning på 52 mkr. Återbetalningen från bolaget medförde att nyupplåningen blev lägre än planerat. Alla befintliga lån som förfallit under året har lånats om.
Nämnder och styrelsen har totalt sett en negativ bud
getavvikelse på 43,8 mkr. Den enskilt största avvikelsen redovisar socialnämnden med 45 mkr. De flesta av nämndens verksamheter redovisar underskott, men de största återfinns inom hemtjänst med 15,6 mkr, individ och familjeomsorgen med 11,5 mkr, boende och stöd med 9,8 mkr och äldreboenden med 8,0 mkr.
Hemtjänst redovisar det största underskottet jämfört med budget och orsaken till det är en volymökning av beviljade hemtjänstinsatser. Dessa ökade med ca 25,5 tusen timmar under 2019 jämfört med 2018. Kraftigast var ökningen under årets sista månader. Kostnaden för volymökningen är ca 12 mkr. Ökade behov inom barn och ungdomsvården har lett till att kostnaderna
NÄMNDERNAS BUDGETAVVIKELSE
Drift Investering
Mkr % Mkr %
Revision 0,1 2,6 0,0 0,0
Kommunstyrelsen varav kommunledningsförvaltning 0,7 0,6 -29,4 -207,3
varav teknisk förvaltning -2,6 -2,1 40,2 24,5
varav räddnings- och beredskapsförv. 0,1 0,3 0,9 75,6
varav arbetsmarknadsförvaltning 2,5 4,1 0,0 9,1
Fastighetsnämnd 1,3 23,7 29,3 27,2
Utbildningsnämnd 1,0 0,2 3,6 25,6
Socialnämnd -45,0 -5,9 4,6 58,4
Kultur-, fritids- och ungdomsnämnd -2,1 -2,6 1,0 103,7
Miljö- och byggnämnd 0,2 23,3 0,0 0,0
Överförmyndarnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0
Avvikelse för nämnder/styrelser -43,8 -2,4 38,5 12,4
för placering av barn och ungdomar har ökat markant och överskrider budget med 8,1 mkr. En annan orsak till underskottet inom individ och familjeomsorgen är att kostnader för ekonomiskt bistånd ökat kraftigt då vissa grupper har svårt att hitta egen försörjning. En av dessa grupper är många av de flyktingar som kom till Boden under flyktingvågen 2015 och som nu har lämnat statens etableringsansvar som endast sträcker sig över en tvåårsperiod. För boende och stöd beror underskot
tet både på volymökningar av beviljade insatser och på avskrivningar av tidigare fordringar gentemot Försäk
ringskassan.
Den största anledningen till underskottet inom äldreboenden är de kostnader som uppstått i samband med övergången till det nya äldreboendet i extern drift.
Enligt avtalet garanterade kommunen betalning för 95
% av 108 platser från och med 1 november och 95 % av 126 platser från och med 1 december. Det innebär att kommunen för november och december sammanlagt har erlagt 3,1 mkr i garantibelopp för tomma platser.
Kostnader för kvarvarande personal och driftkostnader för Midgårdarna och Åcenter för ovanstående månader uppgår till drygt 6 mkr.
Kommunstyrelsens tekniska förvaltning och kultur, fritids och ungdomsnämnden redovisar också större underskott med 2,6 respektive 2,1 mkr. Inom tekniska förvaltningen finns underskott främst inom vinterväg
hållning där ett nytt avtal för extern utförare av snöröj
ning har gett betydligt högre kostnader i kombination med ett år som krävt större insatser än normalt vad gäller snöröjning och halkbekämpning. Även färdtjänst
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH EKONOMISK STÄLLNING 50
redovisar ett något större underskott. För kultur, fritids och ungdomsnämndens del redovisas det största underskottet för Nordpoolen med 1,2 mkr. Orsaken till underskottet är främst högre personalkostnader än budgeterat då verksamheten har haft hög personalom
sättning under året och även drivit restaurangen i egen regi.
Till följd av ett antal år med underskott har social
nämnden en över och underskottsfond som understiger
4 % av ram enligt strategisk plan 20202022. Enligt regelverket ska nämnden återställa mellanskillnaden, 27,7 mkr, inom tre år. Kultur, fritids och ungdom
snämndens över och underskottsfond understiger även den 4% och underskottet beräknas återställas under en tvåårsperiod.
Nämnder och styrelser har totalt en negativ budgetav
vikelse vilket innebär att delmålet om En hållbar ekono-misk utveckling inte nås för 2019. Budgetavvikelsen för nämnderna ska sammantaget vara bättre än eller lika med 0,0 %. Nämndernas totala budgetavvikelse uppgår till 2,4 % av budget. Det är en försämring jämfört med föregående år med 1,8 procentenheter. Sett över de senaste fem åren har snittet för budgetavvikelsen varit
0,7 % vilket innebär att kommunen inte heller riktigt i ett längre perspektiv kan sägas ha en hållbar ekono
misk utveckling. Ett antal nämnder har däremot lyckats arbeta in hela eller delar av årets sparkrav på 2,0 % och de nämnder som har en handlingsplan för en ekonomi i balans arbetar löpande under året med justeringar och nya åtgärder.
På grund av brister i budgetföljsamheten med ett ne
gativt resultat som följd belastas kommunens likviditet negativt, vilket bidrar till ett ökat behov av upplåning.
För att få en ekonomi i balans utan negativa budgetav
vikelser behöver nämnderna anpassa verksamheterna till befintliga ramar och utifrån kommande sparkrav.
För 2020 är sparkravet 0,7 %. Här behöver nämnderna både vara återhållsamma men även effektivisera sättet att tillhandahålla tjänster på för att fortfarande kunna erbjuda tjänster med hög kvalitet som möter medbor
garnas behov.
Vad gäller investeringsredovisningen redovisar nämn
der och styrelsen totalt sett ett överskott med 38,5 mkr jämfört med budget, vilket är en avvikelse med 12,4
%. Budgetavvikelsen är mycket mindre än ifjol och det beror till stor del på den justering som gjordes av investeringsbudgeten under året med 128,7 mkr. Den enda negativa budgetavvikelsen står kommunlednings
förvaltningen för med 29,4 mkr. Det beror på stora investeringar i mark och exploateringsfastigheter, samt ITutrustning. I övrigt har både tekniska förvaltningen och fastighetsnämnden stora överskott till följd av ännu ej påbörjade eller ej slutförda projekt.
BETALNINGSBEREDSKAP
En bra betalningsberedskap där de likvida medlen an
vänds på bästa sätt är viktigt för att ge verksamheterna så stort utrymme som möjligt. Betalningsberedskapen uppgick till 39 dagar, vilket överstiget målet på 20 dagar. Det mycket höga utfallet 2015 beror främst på att kommunen fick ett stort bidrag för flyktingmottag
andet och en återbetalning av AFA försäkringsmedel.
Under 2017 kunde ett lån på 45 mkr amorteras och likviditeten från 2015 täckte även investeringskostna
derna. Under 2018 upplånades 160 mkr för att klara ökade utgifter för främst investeringar. Under 2019 tog kommunen emot en återbetalning av ett lån på 110 mkr från ett kommunalt bolag och ökade upplåningen med 52 mkr. Det höga utfallet i slutet av året är en beredskap för kommande stora utbetalningar till främst investe
ringar i början av nästa år.
INVESTERINGARNAS ANDEL AV SKATT OCH UTJÄMNING
Ett viktigt nyckeltal för analys av investeringarna är investeringarnas andel av skatt och utjämning. Måttet visar hur stor del av årets skatte och utjämningsintäk
0
Bodens kommun Liknande kommuner
INVESTERINGARNAS ANDEL AV SKATT OCH UTJÄMNING
%
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH EKONOMISK STÄLLNING 51
ter som används till investeringar. Historiskt sett har omkring 10 % använts till investeringar vilket har varit under nivån för liknande kommuner. De senaste åren har andelen ökat och från 2018 överstiger den liknande kommuner. Under 2019 har ca 14 % av skatte och ut
jämningsintäkterna använts till investeringar. Lånen för investeringar uppgår till 14 tkr/invånare. Det betyder att målet om att investeringarna inte ska överstiga 15 % till dess att totala lånetaket på 15 tkr/invånare är uppnått, är uppfyllt.
EFFEKTIVT RESURSNYTTJANDE
Ett effektivt resursnyttjande är en förutsättning för att kunna bedriva verksamheter som möter medborgarnas behov och där ekonomiskt utrymme finns att ständigt utveckla verksamheterna. Här analyseras kommunens förmåga att nyttja resurserna effektivt med hjälp av nyckeltal som beskriver avtalstrohetens inverkan på kommunens finansiella situation och hur en förbättrad inköpskompetens i förvaltningarna ska öka den. I av
snittet analyseras även lokalytan i kvm/invånare och hur stor nettokostnadsavvikelsen är.
En översyn över kommunens inköpsprocess och av
talstrohet har gjorts under året. I den framkom ett antal förbättringsområden som kan ge kommunen minskade kostnader och på sikt medför en relativt stor bespa
ringspotential. Rekommendationen var bland annat att utbilda och informera en utsedd beställargrupp som ska arbeta med avtalstroheten, se över inköpssystem samt tillsätta inköps och avtalscontrollers. Med anledning av detta avsattes resurser inför 2020 till ett nytt verksam
hetssystem och tjänster för att kunna följa avtalstrohe
ten på ett bättre sätt. Arbetet kommer att flyttas fram något i tid med anledning av organisationsöversynen.
Ett visst arbete med att informera och utbilda de större förvaltningarna gällande inköp och avtalstrohet har påbörjats.
Fastighetsnämnden ansvarar för målsättningen att över tid minska lokalytan i kvadratmeter/invånare. I samarbete med övriga nämnder/förvaltningar pågår
ett arbeteen med att öka nyttjandegraden av de ytor som verksamheterna behöver. Det gäller framförallt vid om och nybyggnationer. Där är Lunda förskola ett bra exempel på smart utformade, effektiva fastigheter. En annan åtgärd för att nå målet är att minimera de ytor som inte används genom att hyra ut till externa aktörer eller genom försäljning. Ytterligare ett sätt att öka yteffektiviteten är genom att införa aktivitetsbaserade arbetsplatser. Det här kräver dock ett förändringsarbete gällande arbetssätt inom verksamheterna och innebär en relativt stor kostnad för anpassning av lokaler. Föränd
ringen av befintliga ytor är därför ett långsiktigt arbete som i nuläget är i ett inledande skede.
Nettokostnadsavvikelsen visar hur mycket en kommun avviker från den nettokostnad som beräknas utifrån strukturella förutsättningar, om kommunen bedriver sin verksamhet med genomsnittlig ambitions
nivå och effektivitet. Nettokostnadsavvikelsen minskade från 14,9 % 2017 till 12,9 % 2018. Minskningen har skett inom alla områden förutom äldreomsorgen som ökat. Äldreomsorgen står inför stora utmaningar med en procentuellt sett väldigt stor ökning i åldersgruppen 80 år och äldre och den fortsätter att öka kommande år.
Vid en jämförelse med liknande kommuner har Boden en mycket större nettokostnadsavvikelse är genomsnittet och differensen har ökat successivt under den senaste femårsperioden. Det innebär att det här finns en möjlig besparingspotential utöver beslut om förhöjd ambi
tionsnivå. När en jämförelse görs med genomsnittet hos norrbottenskommunerna står sig Boden väl och ligger på en genomsnittlig avvikelse.