BODENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2019

1

ÅRSREDOVISNING 2019

2

BODENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2019

Produktion: Bodens kommun och Yours kommunikationsbyrå

Foto: Mats Engfors/Fotographic, Kjell Engfors och Bodens kommun. Tryck: Lule Grafiska, Svanenmärkt trycksak.

3

I detta avsnitt ger kommunstyrelsens ordförande sin bild av året som gått och de utmaningar som Bodens kommun står inför.

Här beskrivs det ekonomiska utfallet 2019 för Bodens kommun.

Det innefattar alla verksamheter som bedrivs både i förvalt- nings- och bolagsform. Kommunens och hela kommunkon- cernens finan siella ställning vid årets slut redovisas. Avsnittet avslutas med drift- och investeringsredovisningen som nu är egna ekonomiska rapporter.

I avsnittet presenteras revisionsberättelsen för 2019.

Årsredovisningen avslutas med en ordlista som förklarar före- kommande ord och begrepp.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Här kan du läsa om Boden i ett vidare perspektiv.

En schematisk bild över Bodens kommunala koncerns

organisation följs av en beskrivning av kommunen i ett femårs- perspektiv utifrån ett antal olika nyckeltal.

Väsentliga risker ur ett omvärlds-, verksamhets- och finansiellt perspektiv samt kommunens hantering av riskerna beskrivs.

Därefter berättas om större händelser under året som passerat och vilken effekt de haft på resultat och ekonomisk ställning.

Redovisning kring frågor som rör medarbetare följs av ett avsnitt om kommunens styrning.

Det största avsnittet innehåller uppföljning av god ekonomisk hushållning i det verksamhetsmässiga och det finansiella per- spektivet. Målen i det verksamhetsmässiga perspektivet består av målen i de fyra olika fokusområdena i strategisk plan 2019 – 2021. Analys av måluppfyllelse gällande verksamhet och finanser ger en bild av hur vi klarat av året och hur väl rustade vi står inför framtiden.

Förvaltningsberättelsen avslutas med ett avsnitt om kommu- nens framtidsutsikter.

Kommunstyrelsens ordförande

har ordet 4

Förvaltningsberättelse Den kommunala

koncernens organisation 6 Utvecklingen av verksamheten 12 Viktiga förhållanden för

resultat och ekonomisk ställning 14

Omvärldsrisker 14

Verksamhetsrisker 17

Finansiella risker 18

Händelser av väsentlig betydelse 22 Väsentliga personalförhållanden 24 Styrning och uppföljning av

den kommunala verksamheten 26 God ekonomisk hushållning

och ekonomisk ställning 30 God ekonomisk hushållning i

verksamhetsmässigt perspektiv 30 God ekonomisk hushållning i

finansiellt perspektiv 46 Utvärdering av god

ekonomisk hushållning 51

Ekonomisk ställning 53

Balanskravsresultat 56

Förväntad utveckling 58 Ekonomiska sammanställningar

Resultaträkning 60

Kassaflödesrapport 61

Balansräkning 62

Noter 65

Koncerninterna engagemang 80 Drift- och investeringsredovisning 81 Revisionsberättelse 84

Ord och begrepp 86

4

TACK FÖR 100-ÅRSJUBILEET

– NU BYGGER VI FRAMTIDENS BODEN!

I januari 1919 fick Boden sina stadsrättigheter efter ett beslut från kung Gustav V. Därför har vi Bodensare under hela 2019 firat Bodens 100-årsjubileum och nu har det snart gått 101 år för vårt Boden. För mig per- sonligen har det varit både hedrande och mycket spän- nande att få göra mitt första år som kommunstyrelsens ordförande under vårt jubileumsår. Det har varit ett år fyllt av intryck och jag gläder mig åt den värme och det engagemang som våra medborgare visar när de talar om allas vårt Boden.

I

många avseenden går det bra för hela Bodens kommun. Vi är i skrivande stund en av få kommuner i länet som ökar vår folkmängd. Vi välkomnar allt fler nya spännande företag och vi ser våra etablerade företag utvecklas vidare. Det byggs både bostäder och lokaler. Mycket ser ljust ut.

Trots det saknar inte framtiden utmaningar. Demografin och ekonomin är två av dessa utmaningar. Vår befolkning blir äldre. Det innebär att alla som lämnar arbetslivet ska kunna ha en god tid som pensionärer.

Och vi måste samtidigt fylla på med folk på de jobb som blir lediga. Våra egna ungdomar är oerhört värde- fulla, men tyvärr alldeles för få. Vi måste därför skapa en inflyttning både av nya bodensare samt hemflytt- ning av de som tidigare flyttat härifrån. Det är en av våra viktigaste uppgifter för de kommande åren. Och då måste vår kommun vara attraktiv, både för oss som bor här och för dem som vi vill få att flytta hit.

Vi måste alltså erbjuda ett komplett paket. Hela vårt fantastiska Boden ska leva och utvecklas och kunna erbjuda något för alla invånare både i stadskärnan och på landsbygden. Därför har vi stora uppgifter framför oss i att utveckla vårt Närhetsliv genom att skapa framtidens arbetsplatser, framtidens upplevelser och framtidens boende, kombinerat med lärande, omsorg och hållbar utveckling.

Vi har goda förutsättningar. Här finns en väl fungerande infrastruktur. Vi har ett program för förnyelse av förskola och skola. Vi har startat utbildningar med inriktning mot framtidens jobb. Vi inviger under våren det första biståndsbedömda trygghetsboendet i Boden. Men framtiden bär med sig ytterligare behov av omfattande investeringar och satsningar. Det innebär samtidigt, i en verklighet där våra resurser inte är outtömliga, att vi måste prioritera vissa saker och välja bort andra. Det är mot den bakgrunden som kommunen under året har inlett en organisationsöversyn, främst med fokus på administrativ och politisk överbyggnad. Resultatet av översynen kommer att leda fram till ett beslut under våren 2020.

Allt det här ska vi göra och samtidigt njuta av att få vara delaktiga i att skapa framtidens Boden. De första 100 åren var inte enbart en dans på rosor. Det kommer inte heller nästa 100 år att vara, men vi bodensare låter aldrig utmaningar eller motgångar stoppa oss. Då kämpar vi ännu hårdare och varje steg vi tar för oss framåt. Det vi gör tillsammans i dag är vad som formar Bodens framtida historia. Det lägger den grund som våra efterföljande generationer Bodensare får bygga vidare på, precis som vi som lever nu har byggt på det som tidigare generationer har skapat.

Tack för förtroendet att få leda Boden. Och tack för allt du gör som gör Bodens kommun bättre!

CLAES NORDMARK

kommunstyrelsensordförande

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - XXX 5 5

TACK FÖR 100-ÅRSJUBILEET

– NU BYGGER VI FRAMTIDENS BODEN!

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - DEN KOMMUNALA KONCERNENS ORGANISATION 6

1 Bodens Kommunfastigheter AB har under året ombildats till Boden Business Park AB. De två dotterbolagen, Boden Science Park Fastighets AB och Boden Business Park Fastighets AB som tidi- gare tillhörde underkoncernen Bodens Utveckling AB finns nu i underkoncer- nen Boden Business Park AB.

I övriga bolag är ägarandelen avrundad, andelen i Kommuninvest är 0,41 %.

KONCERNEN BODENS KOMMUN

¹

DEN KOMMUNALA

KONCERNENS ORGANISATION

STIFTELSEN BODENBO BODENS KOMMUN-

FÖRETAG AB 100%

BODENS SCIENCE PARK FASTIGHETS AB

100%

BODEN BUSINESS PARK FASTIGHETS AB

100%

BODENS KOMMUN

BODENS UTVECKLING AB

100%

BODEN BUSINESS PARK AB

100%

CENTRUMFASTIGHETER I BODEN AB 100%

BODENS ARENA FASTIGHETS AB 100%

BODEN EVENT AB 100%

BODENS ENERGI AB 100%

BODENS NÄRINGS- FASTIGHETER AB

100%

BODENS ENERGI

NÄT AB 100% ENERGIPRODUKTION I NORR AB 100%

RESTPRODUKT- BEARBETNING I BODEN AB 40%

ÖVRIGA MINDRE BOLAG PRIVATA UTFÖRARE

WINTERNET 33%

FUTURECO AB 14%

BD POP AB 5%

FILMPOOL NORD AB 9%

BOTHNIAN ARC

EKONOMISK FÖRENING 4%

IT NORRBOTTEN AB 4%

NORRBOTNIABANAN AB 4%

NORRBOTTENS

ENERGIKONTOR AB 4%

KOLLEKTIVTRAFIK-

MYNDIGHETEN 4%

INVEST IN NORRBOTTEN 3%

KOMMUNINVEST AB 1%

INRE KRAFT AB,

HEMTJÄNST 13,6%

NORRSKENET FRISKOLA 10,9%

FRIA EMILIA SKOLA 9,8%

CENTRALA BUSS,

LOKALTRAFIK 61,8%

BODEN TAXI AB,

SKOLSKJUTS 81,4%

BARNCOMPANIETS

FÖRSKOLA 7,0%

RAGN-SELLS AB, AVFALL 36%

WINTERNET 33%

FUTURECO AB 14%

BD POP AB 5%

FILMPOOL NORD AB 9%

BOTHNIAN ARC

EKONOMISK FÖRENING 4%

IT NORRBOTTEN AB 4%

NORRBOTNIABANAN AB 4%

NORRBOTTENS

ENERGIKONTOR AB 4%

KOLLEKTIVTRAFIK-

MYNDIGHETEN 4%

INVEST IN NORRBOTTEN 3%

KOMMUNINVEST AB 1%

INRE KRAFT AB,

HEMTJÄNST 13,6%

NORRSKENET FRISKOLA 10,9%

FRIA EMILIA SKOLA 9,8%

CENTRALA BUSS,

LOKALTRAFIK 61,8%

BODEN TAXI AB,

SKOLSKJUTS 81,4%

BARNCOMPANIETS

FÖRSKOLA 7,0%

RAGN-SELLS AB, AVFALL 36%

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - DEN KOMMUNALA KONCERNENS ORGANISATION 7

DEN KOMMUNALA

KONCERNENS ORGANISATION

ORGANISATION

KOMMUNSTYRELSE KOMMUNALRÅD

KOMMUNFULLMÄKTIGE VALBEREDNING REVISION

Tekniskt utskott

Kommun- lednings- förvaltning

Teknisk förvaltning Arbets-

utskott Arbetsmark- nadsutskott

Arbets- marknads- förvaltning

Rädd- nings- och säkerhets- förvaltning

Social- förvaltning Valnämnd

Miljö- och bygg-

nämnd

Social- nämnd

Social- utskott

Utbilnings- förvaltning Utbild-

nings- nämnd

Kultur-, fritids- och

ungdoms- förvaltning Kultur-,

fritids- och ungdoms-

nämnd

Fastighets- förvaltning Fastighets-

nämnd Över- förmyndar-

nämnd

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - DEN KOMMUNALA KONCERNENS ORGANISATION 8

MANDATFÖRDELNING

ÅR JANUARI – SEPTEMBER 2011

ÅR OKTOBER 2014 – 2018

ÅR OKTOBER 2011 – 2014

ÅR 2018 – 2019

MAJORITET

MAJORITET OPPOSITION

OPPOSITION OPPOSITION

21

19 17

49

49 49

16

13 8

2

6 6

1

4 5

1

1

1 1

TOTALT

TOTALT TOTALT

5

2 2 1 1 4 ³

3 ²

Moderata samlingspartietModerata samlingspartiet Moderata samlingspartiet

Social- demokraternaSocial- demokraterna Social- demokraterna

Norrbottens Sjukvårdsparti Sverige- demokraterna Aktiv samling - Bodenalternativet

VänsterpartietNorrbottens- sjukvårdsparti Kristdemo- kraterna Norrbottens- sjukvårdsparti

Centerpartiet

Vänsterpartiet Sverige- demokraterna

1

Miljöpartiet de gr

önaM

iljöpartiet de gr

öna

Folkpartiet Liber

alerna

1

Miljöpartiet de gr

öna

Centerpartiet

Folkpartiet

Centerpartiet Vänsterpartiet

Kristdemo- kraterna Liberalerna

Sverige- demokraterna

MAJORITET

MAJORITET OPPOSITION

21

49

16 ^{2 1 1 1 1 1}

TOTALT

5

Moderata samlingspartietSocial- demokraterna Norrbottens SjukvårdspartiVänsterpartiet Centerpartiet Folkpartiet Kristdemo- kraterna Sverige- demokraterna

Miljöpartiet de gr

öna

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - DEN KOMMUNALA KONCERNENS ORGANISATION 9

EGET KAPITAL

KOMMUNEN. Mkr

EGET KAPITAL PER

KOMMUNINVÅNARE, Kr

-29,4

0 500 1000 1500

2018 2017 2016 2015

2014 ⁴⁰⁰⁰⁰

42000 44000 46000 48000

2018 2017 2016 2015

2014 0

1200 2400 3600 4800 6000

2018 2017 2016 2015 2014

SKATTESATS, %

KOMMUNENS RESULTAT, Mkr

34,19

2015

27 913 28 042 ²⁰¹⁶ 28 181 ²⁰¹⁷ 28 064 ²⁰¹⁸ 28 081 ²⁰¹⁹

ANTAL KOMMUNINVÅNARE

VART GÅR PENGARNA, %

Försäljningsintäkter 2% Avskrivningar 3,5%

Ink- och kostnads- utjämning 0,6%

Finansiella kostnader 2,3%

Tjänster 17,9%

Interna tjänster 0%

Realisationsförluster 0,2%

Bidrag mm 8%

Skatteintäkter 58%

Försäljnings-

medel 2% Hyror och arrenden 2%

Inköp, lämnade bidrag 17,7%

Finansiering 69,8%

Gemensamma verksamheter 5,7%

Finansiella intäkter 2%

Utjämning 19%

Taxor och avgifter 7%

Realisationsvinster 0%

Personal 57%

LÅNESKULD PER

KOMMUNINVÅNARE, Kr ANVÄNDS

TILL

INVESTERING

Pedagogisk verksamhet 10,8%

Särskilda insatser 1,7%

Vård och omsorg 4%

Politisk verksamhet 0%

Affärsverksamhet 4,5%

Infrastruktur, skydd mm 2,7%

Fritid och kultur 0,8%

KOMMER FRÅN

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10

ANTAL ÅRSARBETARE

Inklusive visstids- och timanställda

Annat län

2015

2 540 2 543 ²⁰¹⁶ 2 563 ²⁰¹⁷ 2 580 ²⁰¹⁸ 2 572 ²⁰¹⁹

Kommunala skolor 1 985 1 984 1 969 1 974 1 947

Fristående skolor 555 559 594 606 625

ANTAL ELEVER I GRUNDSKOLAN Inom länet

19 -215 236

Annat land

ANTAL IN- OCH UTFLYTTNING

0 500 1000 1500 2000

2016 2015 2014 2013 0 2012 500 1000 1500 2000

2016 2015 2014 2013 2012

2015

2 319 2 442 ²⁰¹⁶ 2 502 ²⁰¹⁷ 2 533 ²⁰¹⁸ 2 339 ²⁰¹⁹

Annat län

0 500 1000 1500 2000

2016 2015 2014 2013 2012

LÅNESKULD PER

KOMMUNINVÅNARE, Kr

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - UTVECKLINGEN AV VERKSAMHETEN 12

År 2015 2016 2017 2018 2019

Antal kommuninvånare 27 922 28 042 28 181 28 064 28 080

KOMMUNEN

Skatteintäkter och utjämningsbidrag, mkr 1 630 1 701 1 787 1 813 1 852

Årets resultat, mkr 39,2 63,5 43,6 -14,9 -29,4

Resultat i % av skatter och utjämning 2,4 3,7 2,4 -0,8 -1,6

Eget kapital, mkr 1 243 1 307 1 350 1 336 1 297

Eget kapital, kr/kommunivånare 44 534 46 637 47 912 47 616 46 203 Låneskuld, kr/kommuninvånare 2 973 2 963 3 123 12 400 14 245

Soliditet, % 63 63 61 53 52

Antal elever i grundskola 2 540 2 543 2 563 2 580 2 572

Kommunala skolor 1 985 1 984 1 969 1 974 1 947

Fristående skolor 555 559 594 606 625

Kostnad/grundskoleelev egen regi, kr 100 299 99 509 103 904 95 732 96 852 Kostnad/grundskoleelev fristående, kr 77 538 80 810 84 204 83 391 81 423

Gymnasieskola, antal elever 826 818 776 754 788

Kostnad/gymnasieelev, kr 152 022 152 367 174 910 172 919 176 160 Hemtjänst, brukare under året, genomströmning 1 141 1 115 1 047 1 084 1 116

Brukare som valt kommunen 514 461 444 454 427

Timmar hemtjänst egen regi 168 772 148 820 162 159 162 512 176 152

Kostnad/timme egenregi, kr 428 408 539 567 466

Brukare som valt extern utförare 180 87 75 101 112

Timmar externa utförare 117 911 64 874 35 598 39 590 51 230

Kostnad/timme privata utförare, kr 345 385 390 411 422

Äldreboende, antal boende 31/12 332 344 341 345 344

Andel äboplatser per 100 inv 80 år och äldre i % 20 20 20 20 20 Nettokostnad per äboplats, kr 530 405 541 867 571 837 586 860 645 840

Korttidsboende, antal platser 36 38 38 56 50

Nettokostnad per korttidspl exkl betalningsansvar, kr 312 884 408 368 483 474 492 152 345 720

Antal tillsvidareanställda 2 056 2 139 2 145 2 170 2 110

Antal årsarbetare inkl visstids- och timanställda* 2 319 2 309 2 502 2 533 2 339

Löner och ersättningar, mkr 835 861 927 982 989

KOMMUNKONCERNEN

Årets resultat, mkr 81 107 92 25 13

Eget kapital, mkr 1 617 1 724 1 798 1 821 1 835

Soliditet, % 46 47 43 36 35

Antal tillsvidareanställda 2 153 2 240 2 251 2 283 2 236

UTVECKLINGEN AV VERKSAMHETEN

FEM ÅR I SAMMANDRAG

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - UTVECKLINGEN AV VERKSAMHETEN 13

SKATTESATS

2015 2016 2017 2018 2019

Bodens kommun 22:60 22:60 22:60 22:60 22:60

Norrbottens läns landsting 10:18 11:34 11:34 11:34 11:34

Begravningsavgift 0:22 0:22 0:25 0:24 0:25

Totalt* 33:00 34:16 34:19 34:18 34:19

* För medlemmar i svenska kyrkan tillkommer en medlemsavgift som uppgår till 0,95 % 2019.

Årets resultat för både Bodens kommun och kom­

munala koncern är kraftigt försämrat jämfört med föregående år. Läs mer om orsakerna till detta i avsnittet God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning. Låneskulder i kr/invånare har ökat, vilket beror på stora investeringsvolymer som delvis finan­

sierats med lån.

Antalet grundskoleelever i den kommunala skolan har minskat med en förskjutning till fristående skola.

På kort sikt har inte anpassning av verksamheten till färre elever hunnit ske, vilket medför en högre kostnad per elev jämfört med föregående år. För gymnasieskolans del påverkar ökade kostnader för praktiska program, till följd av fler elever, kostnaden per elev. Dessutom kvarstår ett relativt stort under­

skott för personalkostnader.

Antalet brukare som valt kommunal hemtjänst har minskat, medan antalet beviljade hemtjänsttimmar har ökat kraftigt. Det är en följd av en förskjutning av vård från korttidsboende till hemtjänst och ett utökat behov hos befintliga brukare. Kostnaden per korttidsplats har däremot sjunkit kraftigt jämfört med föregående år bland annat tack vare de för­

ändringar som genomförts under de två senaste åren med nya korttidsboenden och platser samt den översyn av hela äldreomsorgen som gjorts. Orsaken till den ökade kostnaden per äldreboendeplats är övergången till det nya äldreboendet i extern drift och utökade kostnader i samband med denna verk­

samhetsövergång.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - VIKTIGA FÖRHÅLLANDEN FÖR RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING 14

OMVÄRLDSRISKER

KONJUNKTURNEDGÅNG

Under 2019 stagnerade konjunkturen och ökningen av arbetade timmar upphörde vilket hade en inbromsande effekt på skatteunderlaget. Sveriges kommuner och regioners prognos för skatteunderlagstillväxten under 2020 och 2021 visar en fortsatt minskning och det reala skatteunderlagets tillväxt väntas bli det lägsta på 10 år.

Orsaken är främst att lönesumman utvecklas svagt till följd av att timlönehöjningarna väntas bli lägre än föregående år och en svag sysselsättning, dvs att antalet arbetade timmar minskar. Dessutom fortsätter skatte­

underlaget att hållas tillbaka av att personer som fyllt 65 år får ytterligare en höjning av grundavdragen, ut över den som genomfördes under 2019. Lägre skatte­

underlag innebär lägre skatteintäkter till kommunerna.

Det är något som även påverkar Bodens kommun och som tas hänsyn till i budgetarbetet för kommande år.

Riksbanken höjde reporäntan till 0 % i december efter att den har varit negativ sedan 2015. Deras prog­

nos är att nästa höjning blir först i slutet av 2022. Det innebär troligen en låg risk för ökade lånekostnader den närmaste tiden.

AVTAGANDE BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH EN ÅLDRANDE BEFOLKNING

År 2010 hade Boden en folkmängd på 27 471 personer och sedan dess har folkmängden ökat med drygt 500.

Under samma period har centralortens invånarantal ökat med 3,2% motsvarande 713 personer och lands­

bygdens har minskat med 2,2%, det vill säga 118 personer. Centralorten hade 22 678 invånare 2018 och landsbygden 5 370.

Antalet invånare har under 2019 ökat med 16, från 28 064 till 28 080. Det beror huvudsakligen på invand­

ring, trots att den minskat radikalt sen toppåren 2013 ­ 2017 och ett litet positivt flyttningsnetto mot

VIKTIGA FÖRHÅLLANDEN FÖR

RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING

andra kommuner i länet. 285 personer invandrade un­

der 2019. Det är 138 färre än under 2018 och 417 färre än 2017.

Under 2019 blev totalt flyttningsnetto mot utlandet 236 personer. Mot egna länet blev flyttnettot 19 och mot övriga Sverige ­215. Totalt blev det ett flyttnings­

överskott på 40 personer. Det föddes 283 barn och 312 dog, födelsenettot (födda­döda) blev ­29. Det är normalt med tanke på befolkningsstrukturen med åldrande befolkning. Födelsenettot de fem senaste åren har i genomsnitt varit ­25 och de tio senaste åren ­33.

Kommunen har stora negativa flyttnetton mot andra län. Under åren 2015 ­ 2019 har kommunen i medel­

tal förlorat 424 invånare per år mot andra län. Det är främst personer i åldern 19 ­ 26 år som flyttar till stor­

stadsregioner och högskole­ och universitetsorter.

I den gruppen ingår också ett stort antal invandrare som väljer att flytta till annan kommun, efter att de fått uppe hållstillstånd och folkbokfört sig i Bodens kommun.

Över tid väljer 75 ­ 80% av invandrarna att flytta vidare till annan kommun, främst till andra län än Norrbotten. Under 2015 ­ 2019 bestod 34% av den totala utflyttningen inom Sverige av dem som invandrat under åren 2004 ­ 2019 och 42% av alla som flyttat till

BEFOLKNINGSUTVECKLING 2010–2019

25000 26000 27000 28000 29000 30000

2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 Antal invånare

6 579

1 887

2015 2016 2017 2018 2019

0 5000 10000 15000 20000 25000 30000

0-6 år 7-19 år 20-64 år 66–w år 15 674

3 773

6 705

1 948 15 563

3 826

6 808

1 949 15 553

3 871

6 930

1 967 15 313

3 854

6 999

1 975 15 284

3 822

27 913 28 042 28 181 28 064 28 080

BEFOLKNINGSFÖRDELNING Antal och andel på åldersgrupper 2014–2018

ANALYS AV FLYTTNETTO

2019 Medel 2015–2019

Flyttnetto inom länet 19 -23

Flyttnetto annat län -215 -424

Flyttnetto annat land 236 500

Flyttnetto totalt 40 53

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - VIKTIGA FÖRHÅLLANDEN FÖR RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING 15

andra län än Norrbotten. Under 2019 minskade dock andelen till 21% respektive 29%.

Boden har haft ett stort positivt flyttnetto mot utlan­

det, i medeltal 569 per år under perioden 2015­2019.

Av alla invandrade sedan år 2004 bodde 1689 personer kvar i Boden vid utgången av 2019. Totalt har befolk­

ningen ökat med 193 personer under åren 2015 ­ 2019.

Utan invandringen som skapat positiva flyttningsöver­

skott hade inte befolkningen ökat. Under samma period har den naturliga befolkningsminskningen varit ­124 personer (födda­döda).

Av alla drygt 19 000 unika personer som flyttat från Boden under åren 2004 ­ 2019 har 2 251 eller 11,7%

återflyttat och var folkbokförda i Boden vid slutet av 2019. Totalt är det 1 157 män och 1 094 kvinnor. Den största gruppen har idag en ålder mellan 31 ­ 40 år och utgör 742 personer.

Befolkningsförändringar samt förändrad ålders­

sammansättning ställer stora krav på omfattande omfördelning av resurser mellan olika verksamheter och en utveckling av nya arbetssätt för att kunna möta

förändrade behov på ett resurssnålt sätt. Av nedanståen­

de diagram framgår fördelningen på olika åldersgrupper under den senaste femårsperioden.

Antalet i åldern 0 ­ 6 år har ökat med 88 barn sedan år 2015. Inom åldersgruppen 7 ­ 19 år är ökningen 49. Antalet personer i åldern 20 ­ 64 år har minskat med 390. För åldern 65 år och äldre är ökningen 420 personer. I åldersgruppen 80 år och äldre har antalet invånare ökat med 133 personer sedan 2015. År 2019 fanns det 1 801 personer som var 80 år och äldre.

Av befolkningspyramiden för år 2019 framgår att an­

delen invånare i åldern 0­14 år och 20­44 år ligger klart under befolkningsfördelningen för hela riket, förutom män 20­29 år. I åldersklasserna 15­19 och 45­59 ligger Boden i nivå med riket. För åldrar 60 ­ 89 år ligger Boden däremot över riket, framförallt i åldrarna 60 ­ 74 år. Åldersgruppen 80 år och äldre kommer därmed under de närmaste åren att öka markant, vilket innebär både kostnadsökningar och behov av mer resur­

ser till verksamheterna.

BEFOLKNING ÅR 2019 JÄMFÖRT MED RIKET ÅR 2019

100- 95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0

4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0

RIKET ÅR KVINNOR BODEN MÄN BODEN

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - VIKTIGA FÖRHÅLLANDEN FÖR RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING 16

MINDRE INTÄKTER FRÅN

KOSTNADSUTJÄMNINGSSYSTEMET

I november 2019 beslutade riksdagen att införa föränd­

ringar i kostnadsutjämningssystemet redan från år 2020.

Förändringarna innebär att Boden förlorar drygt tusen kronor per invånare eller totalt ca 30 mkr när föränd­

ringarna är fullt införda år 2023. För att förändringarna inte skulle bli allt för kännbara för de kommuner som förlorar ges ett införandebidrag som succesivt trappas ner under de tre första åren. Förlusten för år 2020 blir därför knappt 13 mkr. Den största anledningen till att Boden förlorar är att ett tidigare administrationstillägg utgår samt att beräkningen av delmodellen kollektiv­

trafik förändrats. Dessa förändringar kommer att på­

verka kommunens ekonomi kraftigt under kommande år.

NEGATIV UTVECKLING PÅ ARBETSMARKNADEN

Arbetsförmedlingens prognos för 2020 och 2021 visar på en fortsatt stark arbetsmarknad. Samtidigt blir avmattningen i ekonomin allt mer tydlig. Sammanlagt ökar antalet sysselsatta med 45 000 personer, vilket är en dämpning jämfört med tidigare år. Enligt prognosen, som bygger på intervjuer med över 9 000 privata arbets­

givare i hela landet, avtar efterfrågan men ligger på en fortsatt hög nivå. Arbetskraften fortsätter att växa men i långsammare takt än tidigare.

Fler personer står långt ifrån arbetsmarknaden, vilket bidrar till en stigande arbetslöshet. Samtidigt ökar antalet jobb inte i samma takt som tidigare. Under 2020 bedömer Arbetsförmedlingen att arbetslösheten stiger från 6,8 procent 2019 till 7,2 procent. Under 2021 bedöms arbetslösheten nå 7,4 procent. Den största utmaningen under de kommande åren är den stigande långtidsarbetslösheten. Antalet arbetslösa som har varit utan arbete mer än tolv månader ökar. Förutom en svagare efterfrågan på arbetskraft bidrar även bristen på efterfrågad kompetens bland inskrivna arbetslösa.

I Norrbotten bedöms utvecklingen på arbetsmarkna­

den fortsatt positiv under 2020. Antalet sysselsatta be­

döms förvisso att minska något, men förväntningsläget för många branscher är positivt och under såväl 2020 som 2021 är bedömningarna att arbetslösheten i Norr­

botten kommer att ligga ca 1,0 procentenheter under riket. Bristen på arbetskraft och kompetens bedöms vara den största utmaningen hos såväl privata som offentliga arbetsgivare enligt Arbetsförmedlingen.

NEDLÄGGNING AV ARBETSFÖRMEDLINGENS BODENKONTOR

Två tredjedelar av kommunerna hade ökade kostnader

för ekonomiskt bistånd under 2019. Bristande stöd från Arbetsförmedlingen är en av huvudorsakerna enligt en rapport från SKR, Sveriges kommuner och regioner.

Många kommuner uttryckte en oro för att Arbetsför­

medlingens reformering, med stängda kontor samtidigt som ekonomin blev svagare, skulle öka kostnaderna för ekonomiskt bistånd. SKR:s enkät, som besvarats av 93 procent av kommunerna, visar att den oron till stor del var befogad och två tredjedelar av kommunerna har angett ökade kostnader.

Arbetsförmedlingens avveckling i Boden innebar snabbt påverkan för enskilda personer och i de sam­

verkansgrupper som tidigare etablerats. Många har vänt sig till kommunens JobbCenter för att få stöd i frågor som egentligen ska hanteras av arbetsförmedling och andra myndigheter. Stora krav ställs på digital kompe­

tens för att kunna ta del av Arbetsförmedlingens tjänster och detta verkar bidra till att stänga ute grupper med begränsad kunskap. En stor andel av denna grupp är utlandsfödda.

SAMHÄLLSBYGGANDE OCH BRIST PÅ BOSTÄDER

Bostadsmarknaden är i dagsläget inte i balans. Vakans­

graden, det vill säga andelen lediga lägenheter, har minskat under flera år. Konsekvenserna av detta är att bostadsmarknaden inte fungerar. En viss vakansgrad krävs för att få en effektivitet och flexibilitet på bostads­

marknaden. Hyresrätten är en mycket viktig del i detta sammanhang, eftersom den ger möjlighet för människor att snabbt och utan kapitalinsats komma in på bostads­

marknaden. En allmän bedömning är att en vakansgrad på en till två procent av det totala bostadsbeståndet i kommunen är nödvändig för att skapa en viss flexibilitet på bostadsmarknaden. En alltför låg vakansgrad häm­

mar effektivitet och rörlighet på bostadsmarknaden.

Mellan åren 2015­2019 har det byggts 230 bostads­

lägenheter i småhus och flerbostadshus där det vid utgången av 2019 bodde 543 personer. Antalet småhus är 102 med 329 boende, varav på Brännanområdet på Sävastön 32 villor med 104 inflyttade personer. Antalet lägenheter i flerbostadshus är 128 med 214 boende. De nya hyreslägenheterna har tillkommit genom ny­ om­

och tillbyggnationer, bland annat har BodenBo byggt 32 lägenheter på Brogatan. De har för avsikt att bygga ytterligare flerbostadshus, något som är viktigt eftersom kommunen har brist på mindre lägenheter, framförallt i centrala lägen.

Kommunens framtida befolkningsutveckling är bero­

ende av ett fungerande bostadsbyggande samtidigt som bostadsbyggandet också är beroende av förändringar i hushållsbildningen samt efterfrågan på lägenheter och

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - XXX 17

tomter. Mot bakgrund av förväntad befolkningsutveck­

ling och invandring är det troligt att bristen på mindre lägenheter i centrala lägen kvarstår, om inte nyproduk­

tion kommer igång. Under året har kommunen sålt en tomt nedanför Centralskolan till Lindbäcks Boende AB.

Deras avsikt för tomten är att uppföra ett flerbostadshus med hyresrätter. Dialog pågår med intressent för bygg­

nation av bostäder på kvarteret Enen.

Kommunen arbetar kontinuerligt med att tillskapa och upprätthålla en god mark­ och planberedskap i bland annat de stora, kommande verksamhetsområde­

na i Svartbyn men också för Boden Cleantech Center där detaljplaner snart kommer att presenteras. Ett nytt privat vård­ och omsorgsboende, Björknäsgården, med 126 platser togs i bruk i november 2019.

Totalt finns 15 småhus­ och kombinationstomter lediga till försäljning inom centralorten och i övriga kommunen finns 22 småhus­ och fritidshustomter. Total för kommunen har under 2019 bygglov beviljats för 25 enbostadshus och 2 fritidshus. I början av 2020 bokades de sista 8 tomterna på Brännan, etapp 3. Planering pågår för 29 nya småhustomter på Sävastön i området Västra Lunda. De senaste årens byggnation av villor på Sävastön och i Sävast har ökat elevunderlaget till för­

och grundskola. Detta har resulterat i att kommunen har påbörjat byggnation av en ny förskola på Sävastön i området Lunda.

Arbete pågår inom kommunledningsförvaltningen

med framtagande av en fördjupning av översiktsplanen för Boden och Sävast samt med trafik­ och parkerings­

strategin. Samrådet har skett genom en bred medbor­

gardialog där remissinstanser och allmänheten har haft möjlighet att lämna synpunkter. Grunden i samrådet har varit öppet hus på flertalet platser inom området för den fördjupade översiktsplanen. Totalt har cirka 200 personer deltagit i samrådet. Utställning av planförsla­

gen planeras att ske i mars och april 2020 för att sedan antas i juni 2020.

VERKSAMHETSRISKER

SVÅRIGHETER MED

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Befolkningen växer och blir äldre och behoven av välfärd ökar. Samtidigt uppnår många medarbetare pensionsålder de närmaste åren. Antalet elever blir allt fler och alla skolformer kommer att växa de kommande åren. Det innebär att välfärdssektorn behöver rekrytera över en halv miljon personer fram till 2026 enligt Sveri­

ges kommuner och landsting. Det är främst inom vård och omsorg, skola och förskola samt samhällsbyggnads­

området som utmaningen finns inom kompetensförsörj­

ningen.

För att klara utmaningen behövs en medveten strategi med insatser både på kort och lång sikt.

Områden som behöver uppmärksammas och arbetas

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - VIKTIGA FÖRHÅLLANDEN FÖR RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING 18

med är exempelvis samverkan med lärosäten, öka genomströmning i utbildningar, kompetensutveckla, minska sjukfrånvaron, förlänga arbetslivet samt fånga upp personer med utländsk utbildning. Vi måste även utveckla organisation och arbetssätt. Det kan handla om ökad samverkan, arbetsspecialisering, variation av arbets sätt, teknisk utveckling och nya metoder. Vi behö­

ver fortsätta arbeta med att stärka arbetsgivarvarumär­

ket och visa att våra jobb är intressanta och menings­

fulla. Framtidens jobb finns i välfärden.

FINANSIELLA RISKER OCH RISKHANTERING

Den kommunala koncernens låneskulder uppgick till 2 288 mkr, medan de räntebärande finansiella tillgång­

arna uppgick till 175 mkr. Den räntebärande netto­

skulden uppgick därmed till 2 113 mkr på balansdagen.

Nettoskulden har ökat jämfört med föregående år till följd av investeringar i bland annat infrastrukturprojekt, byggnationer av förskola och gruppbostad samt mark­

inköp för exploateringar.

De flesta lån i den kommunala koncernen är tecknade hos Kommuninvest, men det finns även något banklån.

Enligt riktlinjer för finansverksamheten ska förfallo­

dagarna för låneportföljen vara väl spridda över tid för att minska finansieringsrisken att inte kunna återlåna när lånet förfaller. Ungefär hälften av koncernens lån förfaller under nästa år och den andra hälften är spridda

UPPLÅNING

2015 2016 2017 2018 2019

Koncernen

Lån med

- fast ränta, % 74 79 78 66 66

- rörlig ränta, % 26 21 22 34 34 Räntebindningstid

i snitt, år 1,95 1,69 1,83 1,26 1,51 Kapitalbindningstid

i snitt, år 2,12 2,12 2,24 1,69 1,71

Kommunen

Lån med

- fast ränta, % 100 100 100 71 100 - rörlig ränta, % 0 0 0 29 0 Räntebindningstid

i snitt, år 2,43 1,46 1,30 0,82 2,69 Kapitalbindningstid

i snitt, år 2,43 1,46 1,30 0,82 2,69

med årligt förfall fram till och med 2025. Räntebind­

ningstiden ska enligt riktlinjerna matcha lånens löptid för att begränsa ränterisken vid ränteförändringar.

Inom koncernen har vissa av bolagens lån rörlig ränta vilket medför att ränte­ och kapitalbindningstiden inte matchar varandra och en risk finns för ökade kostnader.

Lånen är tecknade i svensk valuta.

Kommunen har åtta lån på totalt 400 mkr varav alla är tecknade hos Kommuninvest. Lånen förfaller med ett eller två per år till och med maj 2025. Kommunens räntebindningstid matchar lånens löptid eftersom alla lån är bundna till en fast ränta och har en låg ränterisk.

Lånen är amorteringsfria och tecknade i svensk valuta.

PLACERINGAR

Kommunen och de kommunala bolag som ingår i kon­

cernvalutakontot har placerat överlikviditet i räntefon­

der utgivna av svenska banker samt på bankkonton i enlighet med riktlinjer för finansverksamheten. Ränte­

fonderna kan genom försäljning omvandlas till likviditet inom två bankdagar, vilket är inom riktlinjer för finan­

sverksamhetens gräns på tre bankdagar. Ränte fonderna har en duration, dvs genomsnittlig löptid för de värde­

papper som de äger, på maximalt ett år. Fonderna är rateade inom kreditvärderingsinstitutens högre skala av kreditvärdighet. All placering sker i svensk valuta.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - VIKTIGA FÖRHÅLLANDEN FÖR RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING 19

SAMMANSTÄLLNING AV RISKER

IDENTIFIERAD RISK BESKRIVNING ORGANISATORISK

ENHET HANTERING AV RISK

OMVÄRLDSRISK Befolkningsutvecklingen följer inte budgeterad volym

Budgeterade intäkter för kommande år baseras på en befolkningsökning enligt visionen om 30 000 invånare år 2025

Främst kommunen, men även den kommunala koncernen

Kommunen gör en organisationsöversyn av administration och ledningsorganisation.

Verksamhetsutveckling med hjälp av med effektivi- seringar och nya

arbetssätt.

Arbete med näringslivs- utveckling, etableringar av nya företag samt främjan- de av bostadsbyggande (samverkan med de kommunala bolagen).

Förändringar i kostnadsutjämnings- systemet

Riksdagen har beslutat om ändringar i kostnads- utjämningssystemet som innebär en intäktsminsk- ning på ca 30 mkr

Kommunen Kommunen gör en organi-

sationsöversyn av adminis- tration och ledningsorga- nisation.

Verksamhetsutveckling med hjälp av effektivise- ringar och nya arbetssätt.

VERKSAMHETSRISK

Personal Svårigheter att upprätt-

hålla planerad bemanning.

Negativa effekter på personal och kvalitet

Kommunen Utveckla organisation och

arbetssätt. Stärka arbetsgi- varvarumärket och visa att välfärdsjobben är intres- santa och meningsfulla.

FINANSIELL RISK

Ränterisk Ökande skuldsättning till följd av höga investerings- behov

Rörlig ränta inom bolagen

Kommunala koncernen Tak för skuldsättning per invånare

Policy för räntebindning Ser över och omprövar investeringsnivåer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - VIKTIGA FÖRHÅLLANDEN FÖR RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING 20

SKULD FÖR PENSIONER

Boden har en högre skuld för pensioner, i kronor per invånare, än vad liknande kommuner har. Förklaring till det är, mest troligt, att Boden inte har försäkrat bort någon del av skulden. Skulden minskar däremot succes­

sivt tack vare att utbetalningarna av pensioner är större än årets nyintjänande. Det är ansvarsförbindelsen för tidigare intjänade pensioner som minskar medan avsätt­

ningen ökar. Mellan 2018 och 2019 minskade pen­

sionskostnaderna med 3,9 % till 114,2 mkr. Det beror till stor del på att årets nyintjänade pensioner minskat kraftigt till följd av att gränsen för nyintjänande höjdes 2019 och färre då har rätt till förmånsbestämd pension.

I och med att fler anställda går i pension och in­

tjänandekostnaderna för de anställda samtidigt ökar kommer kostnaderna för pensioner att stiga. Kostna­

den för förmånsbestämd pension ökar stort framöver och där är lönesatsningar en viktig orsak. Inför 2020 beräknas däremot pensionskostnaderna bli lägre tack vare en lägre inflationsuppräkning och en större ökning av inkomstbasbeloppet. Dessa båda faktorer innebär att uppräkningen av pensionsskulden minskar och att intjänade pensionsförmåner minskar.

Sveriges Kommuner och Regioner beslutade i juni 2019 om justerade riktlinjer för fastställande av RIPS räntan och en bibehållen diskonteringsränta för 2020 på 1 %. Riktlinjerna justerades så att befintlig indika­

tormodell togs bort. Syftet är att pensionsskulden ska bygga på en långsiktig ränta som inte ska påverkas av kortsiktiga svängningar. Sänks RIPS­räntan från 1 % till 0 % ökar pensionsskulden med 18 %, 28,5 mkr.

Sveriges Kommuner och Regioner arbetar nu med en översyn av modellen för livslängd. En rapport förväntas vara klar under våren 2020. Det är idag oklart hur stora effekter en eventuell förändring kan få på pensionsskul­

den.

Den totala skulden för pensioner på 890 mkr har helt och hållet återlånats till verksamheten. Den pensions­

reserv som tidigare år byggts upp för att möta komman­

de kostnadsökningar minskar under 2019 då del av den nyttjats till att återställa del av det negativa balanskravs­

resultatet. Reserven uppgår nu till 24,1 mkr.

RISK- OCH KÄNSLIGHETSANALYS

Känslighetsanalysen visar hur mycket ekonomin påver­

kas om olika händelser inträffar. Eftersom kommunen har en personalintensiv verksamhet motsvarar varje procentenhets förändring av personalkostnaderna en kostnadsökning med nästan 14 mkr. Känsligheten för ränteförändringar är fortfarande relativt låg men ränte­

nivåerna börjar sakta att öka samtidigt som låneskulden ökar till följd av stora investeringsvolymer.

Den största risken bedöms på sikt vara en förändring av diskonteringsräntan som påverkar avsättningen för pensioner relativt kraftigt. Om en fullfonderingsmo­

dell införs skulle effekten vara ännu större. Regeringen kommer att utreda frågan om en fullfonderingsmodell ytterligare.

PENSIONSFÖRPLIKTELSER

2018 2019 Pensionsförpliktelser

i balansräkning 150 159

Pensionsförpliktelser som

ansvarsförbindelse 764 732

Summa pensionsförpliktelser 913 890 Finansiella pensionstillgångar 0 0 Återlånade medel 913 890

Pensionsreserv 45 24

RISK- OCH KÄNSLIGHETSANALYS Årseffekt i mkr

Personalkostnadsförändring, 1 % 13,8

Inflationsförändring, 1 % 7,9

Förändrad utdebitering, 1 kr 65,7 Befolkningsförändring, 100 invånare 6,1

Ränteförändring, 1 % 4,0

Förändrad upplåning, 10 mkr 0,1

Borgensåtagande bostadsrättsföreningar,

genomsnitt per förening 12,2

Förändrad diskonteringsränta, 1 % 28,5 SKULD FÖR PENSIONER

20 25 30 35

2019 2018

2017 2016

2015

Bodens kommun Liknande kommuner

Tkr/invånare

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - HÄNDELSER AV VÄSENTLIG BETYDELSE 22

HÄNDELSER AV

VÄSENTLIG BETYDELSE

Under 2019 har investeringar i biogasanläggningen och nya upphandlingar skapat mycket goda förutsättningar för ökad produktion av fordonsgas och under året har Bodens kommun skrivit avtal gällande omhändertagan­

de av matavfall med Luleå, Kiruna och Stena Recycling.

Den ökade mängden gör att kapaciteten för att tillverka och sälja biogas ökar kraftigt. Det finns även förfråg­

ningar från flertalet andra kommuner om att lämna sitt avfall till Boden, vilket ytterligare skulle öka produktio­

nen och den möjliga försäljningsvolymen.

Nya krav på dagvattenhantering, en uppdaterad VA­plan och tidigare beslut kring två nya verksamhets­

områden har lett till ett stort behov av investeringar.

Under 2019 har Norra Älvstråkets etapp ett slutförts i projekt Kusån/Kusön och i Storklinten är förprojek­

tering klar och en kostnadskalkyl framtagen. Investe­

ringarna i dessa två nya verksamhetsområden omfattar totalt ca 130 mkr.

Boendeutredningen avseende framtida behov av platser inom äldreomsorgen, som antogs av kommun­

fullmäktige under våren 2019, innehåller en strategisk inriktning att i framtiden kunna tillgodose en större andel av vård och omsorg i det egna hemmet.

Ett nytt verksamhetsområde har tillskapats som benämns ”vård och omsorg i egna hemmet”. Där samlas hemtjänst, hemsjukvård, personlig assistans, bistånds­

bedömt trygghetsboende, dagverksamhet för äldre samt korttidsvård. Hemtjänsten har utökats med en hem­

tjänstgrupp. En större andel vård och omsorg i det egna hemmet har inneburit att volymen hemtjänst har ökat med drygt 25 tusen timmar under 2019. Ovanstående åtgärder har vidare lett till att antalet personer som väntar på äldreboende har minskat från nästan 100 per­

soner i början på året till ca 30 vid årets slut. Även antal korttidsplatser har kunnat reducerats med 13 platser och betalningsansvaret till regionen har nästan uteblivit.

Volymökningen har påverkat kostnadssidan kraftigt och därmed försämrat kommunens resultat med 12 mkr.

Första november öppnade det nya äldreboendet Björknäsgården med 126 platser. Inflyttning skedde successivt under november och december. I samband

med öppnandet så har två äldreboenden med totalt 112 platser avvecklats. Kostnadsökningen för övergången till äldreboende i privat regi inklusive garantiersättning för tomma platser och egen personal i samband med övergången är 9,5 mkr.

Inom individ­ och familjeomsorgen har det skett en ökning av försörjningsstödet. Ökningen av försörjnings­

stödet är något som sker nationellt i Sverige. Försörj­

ningsstöd redovisar återkommande stora underskott och har utökade kostnader med 4 mkr jämfört med föregående år. Skälet är dels att vissa grupper har svårt att hitta egen försörjning och dels kostnader för det kraftiga inflödet av flyktingar under senare delen av 2015 som nu lämnat statens etableringsansvarsperiod på två år, samt nedrustningen av arbetsförmedlingen.

Två tredjedelar av kommunerna hade ökade kostnader för ekonomiskt bistånd under 2019. Bristande stöd från Arbetsförmedlingen är en av huvudorsakerna enligt en rapport från Sveriges Kommuner och Regioner. Det går således att se en koppling mellan detta och stängningen av Arbetsförmedlingens kontor i Boden under slutet av 2019. Stängningen har även inneburit en ökad belast­

ning på kommunens Jobbcenter.

I oktober beslutade kommunfullmäktige att ge kom­

munstyrelsen i uppdrag att snarast påbörja en genom­

gripande översyn av kommunens förvaltningsorganisa­

tion i syfte att sänka kostnaderna för den administrativa överbyggnaden och ledningsorganisation. Ambitionsni­

vån på kostnadssänkningen är angiven till 15 ­ 30 mkr.

I november presenterades ett första förslag på en ny för­

valtningsorganisation, där nuvarande åtta förvaltningar föreslås reduceras till fyra. Projektet fortgår under första halvåret av 2020, för att sedan implementeras i sin helhet under senare delen av 2020.

Arbetet med Borgmästaravtalet fortgår. Det övergri­

pande målet är att utsläppen av co2 ska minska med 45% till år 2030 och 65% till år 2045 för hela kom­

munens geografiska område. Där inbegrips bland annat verksamheten vid värmeverket. Den praktiska innebörd­

en är att hela kommunen exklusive värmeverket ska ha ett nollutsläpp är 2045.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - HÄNDELSER AV VÄSENTLIG BETYDELSE 23

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN 24

VÄSENTLIGA

PERSONALFÖRHÅLLANDEN

REKRYTERADE TILLSVIDARETJÄNSTER

2019 2018 2017 2016 Arbetsmarknadsförvaltningen 10 4 5 9 Fastighetsförvaltningen 4 4 2 7 Kommunledningsförvaltningen 11 9 17 12 Kultur-, fritid- och

ungdomsförvaltningen 4 1 3 2

Tekniska förvaltningen 12 11 12 6 Socialförvaltningen 48 79 61 109 Utbildningsförvaltningen 79 89 156 134 Räddnings- och säkerhets-

förvaltningen 0 1 3 0

Bodens kommun totalt 168 198 259 279 PERSONALOMSÄTTNING

2019 2018 2017

Avgångar 275 223 264

Egen begäran 162 133 163

Pension 80 70 80

- varav avtalspension 77 69 78

- varav sjukersättning 3 1 2

Annan orsak 8 3 16

Nyanställda 164 294 283 Inkl pension/-

sjukersättning 12,75% 10,32% 12,35%

Exkl pension/-

sjukersättning 7,88% 6,30% 8,37%

Egen begäran 7,51% 6,16% 7,63%

Snittanställda ack 2 156,7 2 160,0 2 137,7

ANTAL ANSTÄLLDA

2019 2018 2017

Alla Kvinnor Män Alla Kvinnor Män Alla Kvinnor Män

Tillsvidare 2 110 1 592 518 2 170 1 645 525 2 145 1 654 491

Visstid 239 168 71 298 219 79 298 196 102

Timavlönade 1 197 718 479 1 466 940 526 1 895 1 263 632

Andel tillsvidare, heltider 79,7 78,1 84,6 76,5 74,2 84,0 75,5 72,9 84,3

ANTAL ANSTÄLLDA OCH PERSONALOMSÄTTNING

Antalet anställda, oavsett anställningsform, har minskat de tre sista åren medan andelen tillsvidareanställda med heltid har ökat från 75,5% år 2017 till 79,7% i

december 2019. Socialförvaltningen har sedan 2017 ökat andelen tillsvidareanställda med heltid från 54,3%

till 61,1%. Under början av 2019 påbörjades införan­

det av rätten till heltid i en pilotverksamhet inom Social­

förvaltningen, vilket bidragit till ökningen av antalet heltidsanställda.

2019 var det fler medarbetare som slutade sin an­

ställning än som nyanställdes, jämfört med 2017 och 2018 då kommunen anställde fler medarbetare än de som avslutade sin anställning. Personalomsättningen är högst inom vård­ och omsorgsarbete, avgång på egen begäran är 12% inom den gruppen. Statistik från vårt rekryteringssystem Visma Recruit visar att antalet utannonserade tillsvidareanställningar har minskat från 279 rekryteringar 2016 till 169 år 2019. Det är på

socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen som minskningen är störst. Det beror till största delen på att alla vakanta tjänster inte har tillsatts på grund av bespa­

ringskrav.

SJUKFRÅNVARO

Sjukfrånvaron har en fortsatt positiv trend och minskar både för kvinnor och män och inom ålderskategorierna.

Korttidssjukfrånvaron ligger på en i princip oförändrad nivå de senaste tre åren, 2,6%. Sjukfrånvaro mer än 59 dagar fortsätter att minska från 2,4% år 2017 till 1,6% året 2019.

Det pågår ett förebyggande och främjande arbetsmil­

jöarbete i samarbete med företagshälsovården. Det sker också mer samordnade insatser och stöd för cheferna i arbetsmiljö­ och rehabiliteringsarbetet. Detta bidrar till kommunens positiva trend med låga sjuktal.

2018 års sjukstatistik från Sveriges kommuner och re­

gioner visar att genomsnittet för kommunernas sjukfrån­

varo var 6,6%. Kvinnornas sjukfrånvaro var 7,3% och männens 4,2%. Bodens kommun hade en lägre sjukfrån­

varo än genomsnittet av kommunerna 2018.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN 25

SJUKFRÅNVARO ÅLDERSINTERVALL 2019

Korttidssjukfrv Långtidssjukfrv Korttidssjukfrv Långtidssjukfrv Sjukfrånv >59 Sjukfrv %, vald (1-14 dgr) %, vald (=>15 dgr) %, Sjukfrv %, ack %, ack valt %, ack valt dagar % , ack månad månad vald månad valt kalenderår kalenderår kalenderår valt kalenderår KOMMUNEN

Alla 4,36% 2,05% 2,28% 5,08% 2,64% 2,46% 1,59%

<=29 2,90% 2,12% 0,78% 3,14% 2,59% 0,53% 0,18%

30 - 49 3,60% 1,95% 1,58% 4,24% 2,42% 1,81% 1,04%

50 - 5,61% 2,14% 3,46% 6,53% 2,86% 3,70% 2,58%

BOLAGEN

Alla - - - 2,43% 1,47% 0,36% 0,59%

<=29 - - - 0,96% 1,13% 0,00% 0,00%

30 - 49 - - - 1,94% 1,81% 0,42% 0,00%

50- - - - 3,68% 1,43% 0,43% 1,74%

SJUKFRÅNVARO

2019 2018 2017

Alla Kvinnor Män Alla Kvinnor Män Alla Kvinnor Män

KOMMUNEN

Sjukfrånvaro, % 5,1 5,7 3,5 5,4 6,2 3,5 6,1 7,0 3,7

Sjukfrånvaro, andel

korttidssjukfrånvaro 2,6 2,8 2,1 2,6 2,9 2,1 2,7 3,0 1,9

Sjukfrånvaro, andel

långtidsjukfrånvaro > 59 dgr 1,6 1,9 0,7 1,9 2,4 0,8 2,4 2,8 1,3 BOLAGEN

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro, % 2,4 3,7 2,0 2,7 1, 31,6 - - -

Sjukfrånvaro,

andel korttidssjukfrånvaro 1,5 2,9 1,0 2,2 1,0 1,3 - - -

Sjukfrånvaro, andel

långtidsjukfrånvaro > 59 dgr 0,4 0,8 0,2 0,5 0,3 0,3 - - -

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

För att säkra kompetensförsörjningen de kommande åren har förvaltningarna och personalkontoret genom­

fört olika insatser. En insats under året har varit arbetet med hälsofrämjande arbetsplatser där ett nära samarbe­

te med företagshälsovården har skapat ökad tillgång på aktiviteter och insatser på individ­ och gruppnivå. Det interna arbetsmiljönätverket arbetar med utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket bland annat skapar förutsättningar för chefer att forma hållbara och hälsofrämjande arbetsplatser.

Inom de verksamheter där det finns bristyrken, främst vård­ och omsorgsyrken samt pedagogyrken, pågår definition av kompetenskrav och hur den kompetens som finns i verksamheterna kan nyttjas på ett optimalt sätt. Socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt med att ta emot praktikanter från de yrkesspecifika utbildningarna. Praktiken leder många gånger till anställning när utbildningen är klar.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - STYRNING OCH UPPFÖLJNING AV DEN KOMMUNALA VERKSAMHETEN 26

STYRNING OCH UPPFÖLJNING

AV DEN KOMMUNALA VERKSAMHETEN

STYRNING OCH STYRMODELL

Med utgångspunkt från visionen och styrmodellen fast­

ställer kommunfullmäktige varje år en strategisk plan.

Den innehåller planeringsförutsättningar, vision, värde­

grund, fokusområden med tillhörande mål och uppdrag, ekonomiska ramar till nämnderna samt ägardirektiv till bolagen och inriktningar till stiftelsen. Beslut om den strategiska planen och dess innehåll föregås av en dialog mellan budgetberedningen och nämnderna.

Sedan 2018 har en ny styrmodell använts, vilket i sin tur har resulterat i en ny strategisk plan för perioden 2019­2022. Den nya styrmodellen har bland annat inne­

burit att de tidigare tolv utvecklingsområdena är ersatta av fyra fokusområden. De 4 fokusområdena är:

• Social hållbarhet

• Samhällsbyggande

• Kompetensförsörjning, sysselsättning och näringslivsutveckling

• Klimat, miljö och energi

Bodens kommun tillämpar mål­ och resultatstyrning i kombination med tillitsbaserad styrning. Syftet med styr­

modellen är att styra kommunens resurser så effektivt som möjligt för att ge mesta möjliga nytta för medborg­

arna. Tillitsbaserad styrning ger utrymme för nämnderna att utifrån det som är reglerat i lagar och föreskrifter, samt med utgångspunkt i kommunfullmäktiges mål, anpassa hur man arbetar med att nå målen inom sitt specifika verksamhetsområde. Den tillitsbaserade styr­

ningen ger även större handlingsutrymme för de olika förvaltningarna och verksamheterna kring hur man ska arbeta med att uppnå de politiskt uppsatta målen.

Inför ny mandatperiod görs en omvärldsanalys som ska visa de långsiktiga trender och utmaningar som kommunen står inför. Trenderna ska ligga till grund för fokusområden som är särskilt viktiga för kommunens utveckling kommande år och för att nå den långsiktiga visionen. Fokusområdena utgör basen i den strategiska planen och avsikten är att de ska gälla under hela man­

datperioden.

Inom varje fokusområde finns kommunfullmäktiges prioriterade mål. Målen är i de flesta fall så kallade utvecklingsmål, som beskriver en framtidsbild och ett önskvärt slutläge. Uppföljningen av målen sker i sam­

band med delårsuppföljningen i augusti samt vid årets slut till årsredovisningen. Även om målen och graden av måluppfyllelse följs upp årligen är det viktigt att påpeka att målen är tänkta att uppnås till 2022, det vill säga vid utgången av planperioden. Som komplement till målen fastställer kommunfullmäktige även uppdrag till nämn­

derna under respektive fokusområde.

Nämnderna har att ta fram och fastställa olika framgångsfaktorer i sin verksamhetsplan. Framgångs­

faktorerna ska beskriva hur man avser arbeta för att uppnå de olika målen inom fokusområdena. Det innebär att varje framgångsfaktor är kopplad till ett mål inom ett fokusområde. När respektive nämnd fastställt framgångsfaktorer i verksamhetsplanen tar respektive förvaltning fram aktiviteter, som i sin tur ska genom­

föras inom varje framgångsfaktor. I verksamhetsplanen anges även ett mått (nyckeltal) och/eller en metod för uppföljning (till exempel workshop, enkät, intervju) som kopplas till respektive framgångsfaktor och som utgör grunden för uppföljningen av verksamhetsplanen och därtill kopplade framgångsfaktorer. Aktivitetsnivån följs upp och utvärderas av respektive förvaltning.

UPPFÖLJNING

Uppföljningen till kommunfullmäktige och kommun­

styrelsen består av årsredovisning, delårsrapporter och månadsrapporter. Uppföljning av strategisk plan sker i delårsrapporten efter augusti samt i årsredovisningen.

Nämndernas verksamhetsplaner följs upp i verksamhets­

berättelser i samband med delårsrapport och årsredo­

visning. I den förenklade delårsrapporten efter april sker endast uppföljning av ekonomin. Övriga uppdrag än de som framgår i strategiska planen rapporteras till fullmäktige separat en gång per år.

De mål som finns inom respektive fokusområde krä­

ver en mer omfattande uppföljning med mer analyser, då de flesta av målen beskriver ett framtida tillstånd utifrån ett kvalitativt perspektiv. Det innebär att uppföljningen av strategisk plan baseras på en kombination av kvanti­

tativa och kvalitativa data och information, genom bland annat olika indikatorer och nyckeltal kopplade till respektive fokusområde. Detta kombineras även med andra metoder och inte minst med en värdering och analys av respektive nämnds uppföljning av sin verk­

samhetsplan, sina framgångsfaktorer och aktiviteter. På nämndsnivå kommer främst arbetet med framgångsfak­

torerna att följas upp, för att sedan ligga till grund för den samlade analysen kring bidrag till måluppfyllelse och progression inom respektive fokusområde. Precis som tidigare används systemet för verksamhetsstyrning och uppföljning, Rodret, i uppföljningen.

STYRDOKUMENT FÖR STYRNING OCH UPPFÖLJNING

Det övergripande styrdokumentet avseende styrning och uppföljning är de av kommunfullmäktige beslu­

tade riktlinjerna för styrning och uppföljning inom Bodens kommun. Riktlinjerna beskriver bland annat

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - STYRNING OCH UPPFÖLJNING AV DEN KOMMUNALA VERKSAMHETEN 27

hur kommunfullmäktige, med utgångspunkt i strategisk plan, styr nämnderna genom mål, budget och uppdrag.

Riktlinjerna definierar vidare de olika styrnivåerna – kommunfullmäktige, nämnd/styrelse, förvaltning, samt kopplat till detta vilka olika styrdokument som hör till respektive styrnivå. Riktlinjerna definierar också de olika typer av styrdokument som förekommer inom kommunen.

Som komplement till kommunens strategiska plan, samt respektive nämnds verksamhetsplan, finns vidare ett antal andra kommunövergripande styrdokument som kopplar till styrning och uppföljning. Dessa är Bodens kommuns tillväxtprogram, den fördjupade översiktsplanen, de lokala miljömålen och Borgmäs­

taravtalet. Samtliga av dessa innehåller verksamhets­

mässiga mål som på olika sätt styr olika verksamheter och de är alla föremål för någon form av uppföljning, inte nödvändigtvis årlig.

För den verksamhet som drivs i företagsform sker fullmäktiges styrning i huvudsak genom kommunens företagspolicy, bolagsordningar och ägardirektiv där utgångspunkten är en långsiktigt god ekonomisk hushållning. Strategisk plan innehåller ägardirektiven där det redogörs för vilken inriktning fullmäktige vill ha på bolagens verksamhet under planperioden. Hur styrelserna avser att nå inriktningarna ska redovisas till fullmäktige i verksamhetsplanerna med uppföljning i verksamhetsberättelserna.

PROCESS OCH METOD FÖR VERKSAMHETSUPPFÖLJNING 2019

Nedan beskrivs kortfattat vilken metod som använts vid verksamhetsuppföljningen för året 2019.

Uppföljningen av verksamhetsdelen bygger till stor del på uppföljningen av respektive nämnds verksam­

hetsplan. I systemet för verksamhetsuppföljning, Rodret, finns en nyutvecklad metodik och modell för detta.

Respektive förvaltning har inledningsvis gjort en uppföljning av samtliga aktiviteter som är kopplade till nämndens utvalda framgångsfaktor. Respektive aktivitet har kortfattat kommenterats och i de flesta fall analyserats utifrån vilka resultat och effekter man kan se samt hur den kopplar till genomförandet av en framgångsfaktor. Vidare har nämnden följt upp samt­

liga framgångsfaktorer utifrån de mått eller metoder för uppföljning som valts, kommenterat och analyserat detta, och slutligen gjort en värdering på en tregradig skala av hur framgångsfaktorn bedöms bidra till det mål som framgångsfaktorn är kopplat till (Inte alls – Till viss del – Till stor del). I ett senare skede har en kommun­

övergripande analys och bedömning genomförts, med utgångspunkt i nämndernas uppföljning och rappor­

tering. I den kommunövergripande analysen har det även nyttjats ett antal olika indikatorer och nyckeltal, som kopplar an till de mål som finns inom respektive fokusområde. Analysworkshops på kommunövergripan­

de nivå är genomförda för samtliga fyra fokusområden.

I dessa workshops har personal från samtliga förvalt­

ningar deltagit. Sammantaget har således analysen och bedömningen av graden av måluppfyllelse baserats på en samlad värdering av en mängd indikatorer och nyckeltal, uppföljning och analys av respektive nämnds verksamhetsplan, samt en del annan tillgänglig och relevant information och data.

INTERN KONTROLL

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att upprätthålla en god intern kontroll och nämnderna ansvarar för den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden. Förslag till kommungemensamma kontrollområden för intern kontroll tas årligen fram utifrån riskbedömningar gjorda av analysnätverket och kommunledningsgruppen. I den strategiska planen fast­

ställs vilka obligatoriska kontrollområden som gäller för det kommande året. Nämnderna kan vid behov lägga till ytterligare kontrollområden.

Nämnderna tar fram och beslutar om en intern kontrollplan som innehåller kontrollmoment, kontrol­

lansvar, metod och tidplan för rapportering. Nämnder­

nas planer för det kommande året delges kommunfull­

mäktige tillsammans med verksamhetsplanerna.

En sammanfattning av nämndernas uppföljning av de interna kontrollplanerna redovisas till kommunstyrelsen i samband med delårsrapporten per augusti och i sam­

band med årsredovisningen vid årets slut. Respektive förvaltningschef är skyldig att återrapportera direkt till nämnden om brister identifieras i den interna kontrollen mellan rapporteringstillfällena. Kommunstyrelsen utvär­

derar kommunens samlade system för intern kontroll med utgångspunkt från nämndernas uppföljning och be­

slutar om förbättringar i de fall sådana är nödvändiga.