Nämnden antar årsredovisningen för 2017 och lämnar den till kommunfullmäktige.
Ärendet
Årsredovisning för barn- och utbildningsnämnden (BUN) har upprättats per den 31 december 2017 och nämndens resultat för 2017 visar en positiv budgetavvikelse på ca 4,2 Mkr.
Nämndens verksamhetsidé
”Alla ska lyckas”
Vi erbjuder en kreativ och utmanande förskola och skola där barn och elever ges möjlighet att vara entreprenörer i sitt eget liv och därmed välja sin egen framtid. I våra förskolor och skolor garanterar vi inflytande, utveckling och lärande där våra förskolor och skolor presterar på en jämn hög nivå. Alla utmanas att prestera efter sin bästa förmåga.
Beslutsunderlag
Årsredovisning daterad 2017-12-31.
Uppföljning av syftet med verksamheten
Barn och utbildningsnämnden uppfyller syftet med verksamheten i varierad utsträckning.
Utifrån betygsresultat kan vi se att det råder skillnader mellan och inom skolor. Utvecklingen under de senaste 4 åren visar dock att verksamheten presterar på en jämn nivå där skolan kompenserar för elevernas olika förutsättningar. Den elevgrupp som verksamheten har arbetat mest intensivt med, men inte riktigt lyckats kompensera för, är de nyanlända eleverna. Av de elever i årskurs 9 som inte är behöriga till gymnasiet är drygt 75 % nyanlända.
När det gäller barn och elevers inflytande kan vi utifrån elevintervjuer se en generellt hög nivå inom kommunens verksamheter, där eleverna kan påverka undervisningen och skolans miljö utifrån ”viktiga modellen”, som bland annat inkluderar ett välfungerande elevråd. Bland annat har några av våra elevråd fått utbildning av Demokratiakademien. Det arbetet kommer att fortsätta under nästa år.
Efter kommunfullmäktiges beslut att ta bort 15-timmarsregeln i förskolan, tar verksamheten ett ansvar utifrån det kompensatoriska uppdraget med fokus på barns utveckling. Något som gör Söderhamns kommun unik i förhållande till andra kommuner och detta hyllas av
organisationen Rädda barnen.
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 29 Viktiga händelser och framåtblick
Lokalöversyn och investeringar
Utmaningen fortsätter med att organisera skolor och lokaler utifrån det osäkra läget gällande nyanlända. Befolkningsprognoser visar ett ökande barn och elevunderlag som ytterligare gör läget osäkert, vilket ställer krav på en offensiv lokal- och organisationsplanering och med det en stor risk för ökade kostnader. Ett flexibelt lokalutnyttjande av de kommunala lokalerna är en viktig förutsättning. Lokalförsörjningsgruppen behöver fortsätta detta arbete med
långsiktighet och helhet för Söderhamn som fokus.
Beslutade investeringar gällande Stentägtskolan, Stentägtens förskola, Bergviksskolan och en ny förskola i centrala Söderhamn har fortsatt under året. Ersättningslokaler för Stentägtskolan har slutförts och dessutom pågår byggnationen av Stentägtens förskola. Övriga
investeringsobjekt ska påbörjas under 2018 och 2019. Nämnden har under året också beslutat om mindre ombyggnationer för investeringspengarna gällande Vågbroskolan, Norrtullskolans skolgård och Rosenvalls förskola och skola.
Organisationsförändringar
För att skapa en mer sammanhållen administration inom förvaltningen samlas
utredningssekreterare, kvalitetscontroller, internservice och skoladministratörer under en verksamhetschef. Syftet är att få en mer effektiv administration som ger verksamheten det stöd som efterfrågas.
Utifrån bland annat arbetsmiljö har även förstärkningar genomförts på skolledarsidan för att underlätta för rektorer och förskolechefer att vara pedagogiska ledare. Inför skolstarten i augusti hade 50 % biträdande rektor, 50 % förskolechef och en skolövergripande
ledningsresurs förstärkts i verksamheten.
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Flera skolor har på rektors uppdrag arbetat med ett kollegialt lärande i språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt där syftet varit att skapa en koppling mellan teori och praktik.
Arbetet har följt en struktur där man genom ett systematiskt lärande utvecklat ny kunskap i sin undervisning och tillsammans med kollegor skapat en större förståelse för uppdraget. Det kollegiala lärandet har skett utifrån den egna enhetens identifierade utvecklingsbehov och arbetet har letts av kommunens förvaltningsövergripande förstelärare.
Pilot Vågbro och Trönö
Utifrån att vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna ges möjlighet att påverka utvecklingen av sin verksamhet, genomfördes under vårterminen 2017 ett pilotprojekt som involverade all personal på Trönö skola och Vågbroskolan. Projektet syftade till att stärka grupperna genom förväntansdokument, spelregler och framtagandet av en gemensam målplan för höstterminen 2017. Centralt i projektet var att alla medarbetare skulle delta, då detta berör alla på skolan. Genom detta arbete har medarbetarna fått en bättre styrning av verksamheten och alla känner till vad som prioriteras, hur man ska förhålla sig till varandra och vilka förväntningar som finns ställda på medarbetare och rektor. Piloten har gett effekter i
verksamheten där medarbetarna ser sin skola som en helhet oavsett vilka stadier eller klasser
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 30 man arbetar med. På detta sätt känns skolan som en helhet vilket skapar trygghet och ett bättre arbetsklimat.
Kompetensförsörjning
Kompetensförsörjning är en stor utmaning inom förskola och skola i Söderhamn, såväl som för hela riket. I nuläget är det svårt att få behöriga, legitimerade sökande med rätt kompetens inom i stort sett alla förvaltningens funktioner.
Fem språkassistenter slutförde våren 2017 en utbildning på CFL liknande en
barnskötarutbildning. Utbildningen bekostades av berörda förskolechefer. Alla fem är nu tillsvidareanställda i kommunen efter genomförd utbildning. Tre arbetar på Lillbergets förskola och två på Ljusne förskola.
Digitalisering
Tydligare skrivningar i läroplaner och kursplaner om digitalisering kommer att påverka kommunen på olika sätt. De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om att stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg.
För att tillmötesgå detta är våra lokaler i behov av förstärkt infrastruktur,
kompetensutvecklingsinsatser för vår personal behöver genomföras, samt ett ökat antal digitala verktyg för både elever och personal behöver införskaffas. Dessa insatser, som är nödvändiga för att möta samhällets förväntningar och de kommande kursplanerna (hösten 2018), kommer att påverka verksamheternas arbetssätt och ekonomi. Våra förskolechefer och rektorer jobbar aktivt för att förverkliga digitaliseringen ute i våra verksamheter.
Skolverkets riktade insatser för utbildning av nyanlända elever
Under hösten 2017 har ett arbete inletts tillsammans med Skolverket, där en analys
genomförts för att synliggöra behov våra nyanlända elever har för att kunna gå ut grundskolan med behörighet till nationellt program på gymnasieskolan. En handlingsplan med ett antal aktiviteter har skrivits och vi har beviljats medel från Skolverket för att jobba med att utveckla undervisningen i kommunens skolor för nyanlända elever. Vi kommer bland annat att satsa på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och utbilda all personal inom skola och förskola. Vi ser att det arbetssättet kommer att vara till nytta för alla våra elever. Vi kommer dessutom att satsa på utbildning av våra modersmålslärare och studiehandledare och vi kommer göra en översyn av organisation av denna verksamhet. Detta arbete pågår under 1,5 år och vi har under den här tiden anställt en samordnare på 50 % som ska organisera
genomförandet av projektet.
Riksdagens beslut om ändringar från och med höstterminen 2018 Obligatorisk förskoleklass
Från och med det år ett barn fyller sex år ska barnet erbjudas plats i förskoleklass. Från och med höstterminen 2018 blir förskoleklassen obligatorisk. Förskoleklassen är avgiftsfri och omfattar minst 525 timmar under ett läsår.
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 31 Stadieindelad läroplan
Idag skiljer det sig mellan skolor hur mycket undervisningstid eleverna får under olika årskurser. Dessutom kan skolorna välja i vilken årskurs exempelvis språkval ska starta, vilket kan leda till problem om en elev ska byta skola. Att timplanerna blir stadieindelade innebär också att grundskolans kursplaner och kunskapskrav i moderna språk förändras. För
grundsärskolan innebär det större förändringar i och med att det centrala innehållet i kursplanerna ska delas upp mellan låg-, mellan- och högstadiet både i ämnen och ämnesområden samt att det ska tas fram kunskapskrav för årskurs 3 i några ämnen.
Arbetet med ekonomin under året, anpassning av verksamhet för att nå i ram
Förvaltningens chefer har under året arbetat med att anpassa verksamheten till kommande års ramsänkningar samtidigt som elevunderlaget ökar. Arbetet har kommit en bit på väg, vilket kan ses genom att nämnden gör ett positivt resultat. Dock kommer arbetet med
anpassningarna behöva fortsätta under 2018 för att nå ram.
Övrigt Förskola
Under det gångna halvåret har en fristående förskola öppnat i kommunen. Bilaal ekonomisk förening har startat och har kapacitet att ta emot 38 barn. Verksamheten är förlagd i centrala Söderhamn.
Ur ett kvalitetsperspektiv har förskolornas verksamhet förbättrats via införandet av
måndagsplaneringar på samtliga förskolor. Något som inneburit en kontinuitet och trygghet för medarbetarna där kommande arbete planeras och diskuteras.
Barn/elev fokus
Något som bör lyftas är hur barn- och utbildningsnämndens verksamhet arbetar med att sätta de som vi är till för främst när beslut ska fattas. Detta uppmärksammade Rädda Barnen utifrån att Söderhamns kommun har avskaffat den s.k. 15 timmars för barn i förskolan. Ett beslut som innebär att Söderhamns barn kan ta del av den pedagogiska verksamheten oavsett om
vårdnadshavare är arbetande, arbetslös eller studerande. Ett agerande som ligger i linje med kommunens styr- och ledningsfilosofi.
Nämndens arbete kopplat till de av fullmäktige beslutade fokusområden
Fokusområde: Jämlikhet
- för att kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell identitet, ålder och klass inte ska vara hinder utan möjligheter
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 32 Nämnden har fokusområden utifrån likvärdighet, barn- och elevinflytande samt
likabehandling inom fokusområdet jämlikhet. I förskola och skola finns olika nationaliteter, åldrar, trosuppfattning, funktionsvariationer med mera och förståelse och acceptans för olikheter grundas i den dagliga verksamheten. Några tydliga effekter av pågående arbete går inte se i de mätningar som gjorts. Generellt så upplever medarbetarna att arbetet kommit längre mot målet än vad eleverna gör.
Jämlikhet
Effekten att arbeta för är ” Förskolan och skolan i Söderhamn är likvärdig ur alla perspektiv, vilket leder till jämlika förutsättningar i samhället.”
Inom förskola och skola finns uttalade mål om när det gäller alla människors lika värde.
Det mätningar som gjorts visar på att verksamheterna befinner sig på ungefär samma nivå som tidigare.
För att mäta detta genomförs en självvärdering av verksamheten. Rektor eller förskolechef gör en självskattning och medarbetarna gör en var för sig. Självvärderingen blir underlag för diskussion för att nå ett gemensamt synsätt. Snittet i självvärderingarna har stigit
kontinuerligt från första mätningen.
Självvärdering rektorsområde (fråga 5) 2017 maj snitt 8,6
2016 oktober snitt 8,3 2016 maj snitt 6,9 2015 snitt 8,1
För att få elevernas perspektiv genomförs elevintervjuer med samma frågor. Elevernas skattning är lägre än vid föregående tillfälle (oktober 2016 var första gången elevintervjuer genomfördes).
2017 maj snitt 8,0 2016 oktober snitt 9,3
När det gäller åtagandet att ha höga förväntningar och tilltro till elevernas förmåga att lära har värdet i självvärderingen förbättrats gentemot de föregående mätningarna.
Självvärdering (fråga 7) 2017 maj snitt 7,4 2016 oktober snitt 7,0 2016 maj snitt 5,5 2015 snitt 7,6
För att få elevernas perspektiv genomförs elevintervjuer med samma frågor. Elevernas skattning är lägre än vid föregående skattning (oktober 2016 var första gången elevintervjuer genomfördes).
Elevskattning (fråga 7)
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 33 Elevernas svar på trivsel- och kränkningsenkätens fråga ”min lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen” visar att eleverna upplever att lärarna har höga förväntningar på deras förmåga att lära.
2017 oktober 97 % 2017 mars 97 % 2016 mars 95 %
Barn- och elevinflytande
Effekten att arbeta för är ”Barn och elever lever och praktiserar demokrati och utvecklas till huvudpersonen i sina egna liv.”
Inom både förskola och skola genomförs barnråd respektive elevråd som skapar förståelse för värden som demokrati och allas lika värde. Där stor vikt har lagts vid att alla ska vara delaktiga i arbetet och ta ansvar över förskola och skola. ”Ett samhälle i miniatyr” säger de själva.
Det mätningar som gjorts visar på att verksamheterna även inom området barn- och elevinflytande befinner sig på ungefär samma nivå som tidigare.
Utifrån självvärderingarna, genomförda av rektor respektive förskolechef och medarbetarna, och trivselenkäten, genomförd av eleverna, ses en utveckling som förbättrats gentemot föregående år avseende barn och elevers verkliga inflytande i verksamheten.
Självvärdering rektorsområde (fråga 4, 6, 7) 2017 maj snitt 7,4
2016 oktober snitt 7,2 2016 maj snitt 5,9 2015 snitt 7,5
Trivselenkät:
För att få elevernas perspektiv genomförs även elevintervjuer med samma frågor. Elevernas skattning är lägre än vid föregående skattning (oktober 2016 var första gången elevintervjuer genomfördes)
2017 maj snitt 7,0 2016 oktober snitt 7,3
Elevernas svar på trivsel- och kränkningsenkätens fråga ”lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter” visar en positiv utveckling i frågan.
2017 ht 94 % 2017 vt 92 % 2016 vt 91 %
Rektor och medarbetare skattar elevernas delaktighet aningen högre än vid de föregående mätningarna.
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 34 2017 maj snitt 7,7
2016 oktober snitt 7,2 2016 maj snitt 5,6 2015 snitt 7,9
För att få elevernas perspektiv genomförs elevintervjuer med samma frågor. Elevernas skattning är lägre än vid föregående skattning (oktober 2016 var första gången elevintervjuer genomfördes)
2017 maj snitt 7,0 2016 oktober snitt 7,6 Likabehandling
Effekten att arbeta för är ”Alla barn och elever upplever att förskolan och skolan är trygga miljöer där goda relationer utvecklas”
Inom både förskola och skola finns uttalade mål om trygghet och studiero samt normer och värden.
Det mätningar som gjorts visar på att verksamheterna även inom likabehandling befinner sig på ungefär samma nivå som tidigare.
Självskattningarna, genomförda av medarbetare och förskolechefer/rektorer, visar på förbättrade värden jämfört med tidigare mätningar.
Självvärdering rektorsområde (fråga 1, 2, 5) 2017 maj snitt 8,6
2016 okt snitt 8,1 2016 maj snitt 7,7 2015 snitt 8,1
För att få elevernas perspektiv genomförs elevintervjuer med samma frågor. Elevernas skattning är lägre än vid föregående skattning (oktober 2016 var första gången elevintervjuer genomfördes)
2017 maj snitt 7,4 2016 okt snitt 8,4
Elevernas svar på trivsel- och kränkningsenkätens fråga ”Jag känner mig trygg i skolan”
visar att en hög andel elever känner sig trygga 2017 ht 96 %
2017 vt 96 % 2016 vt 96 %
Det pågår ständigt ett arbete för att förbättra likabehandlingsarbetet där elevernas involvering är en del som förbättrats under året. Genom att diskutera och synliggöra olikheter skapas även en bättre förståelse för att vi alla är olika.
I genomförda skattningar förbättring jämfört med föregående mätning.
Självvärdering rektorsområde fråga (1, 2) 2017 maj snitt 8,6
2016 okt snitt 8,0 2016 maj snitt 8,1
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 35 För att få elevernas perspektiv genomförs elevintervjuer med samma frågor. Elevernas
skattning är lägre än vid föregående skattning (oktober 2016 var första gången elevintervjuer genomfördes)
2017 maj snitt 7,2 2016 okt snitt 7,8
Elevernas svar på trivsel- och kränkningsenkätens fråga ”jag trivs i skolan ”visar att en hög andel elever trivs.
2017 ht 96 % 2017 vt 95 % 2016 vt 95 %
Fokusområde: Infrastruktur
- för att kunna leva, bo, pendla samt arbeta i hela kommunen behövs mer bredband, en ny ostkustbana med dubbelspår och fyrfältsväg till Gävle
Barn- och utbildningsnämnden har inget åtagande inom området infrastruktur.
Fokusområde: Attraktiva bostäder
- för att få ny- och ombyggnation av hyresrätter, trygghetsbostäder, borätter och småhus Barn- och utbildningsnämnden har inget åtagande inom området attraktiva bostäder.
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 36 Fokusområde: Attraktiv arbetsgivare
- för att ge mer egenmakt som anställd, satsa på friskfaktorer och rekrytera nya medarbetare Utifrån de mätmetoder förvaltningen använder tyder det på att barn- och
utbildningsförvaltningen i hög grad är en attraktiv arbetsgivare. Men indikatorerna visar på att attraktiviteten är på väg att minska.
Effekten att arbeta för är att medarbetare har ett större fokus på de vi är till för och utformar verksamheten i större utsträckning efter det. Medborgarnas behov tillgodoses i högre utsträckning. Högre upplevd kvalitet i kommunkoncernens tjänster.
Medarbetare har en ökad kompetens och trygghet för att kunna ta ett ökat ansvar för arbete.
Det mätningar som gjorts visar på att verksamheterna inom området har försämrat sig något mot tidigare.
Min närmaste chef ger mig förutsättningar för att ta ansvar i mitt arbete 2017 93 %
2015 97 %
Min närmaste chef ger mig handlingsutrymme 2017 95 %
2017 95 %
Hållbar utveckling inom alla delar av kommunen
Medarbetare har ett större fokus på de vi är till för och utformar verksamheten i större utsträckning efter det.
Medarbetare upplever att man har ett bättre stöd i vardagen
Det mätningar som gjorts visar på att verksamheterna inom området har förbättrat sig något mot tidigare.
Jag har förståelse för syftet med mitt arbete och hur det bidrar till organisationens övergripande målsättningar
2017 100 % 2015 100 %
Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt 2017 94 %
2015 93 %
Jag är insatt i min arbetsplats mål 2017 100 %
2015 100 %
Söderhamn kommuns värdegrund – Medborgarfokus, Engagemang, Tillit – påverkar mitt arbetssätt i det dagliga arbetet
2017 93 %
2015 Frågan saknades i enkäten
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 37 2017 6.7 % (preliminär)
2016 6.2 % 2015 5.4 %
Andel behöriga lärare 2017 höstterminen 55 % 2016 höstterminen 52 % 2015 höstterminen 61 %
Fokusområde: Näringsliv
- för att befintliga företag ska växa, nya starta, ge bättre service och förbättra företagsklimatet
Barn- och utbildningsnämnden har inget åtagande inom området näringsliv.
Nämndens eventuella övriga mål Nämndsmål:
Effekten att arbeta mot är att ” alla elever ska uppnå behörighet till gymnasiestudier”. Den förväntade effekten är inte uppnådd.
Andel elever som blev behöriga till gymnasiet låg för vårterminen 2017 på 82 %, vilket är samma nivå som det senaste 4 åren.
Andel elever som har terminsbetyg hösten 2017 i årskurs 9 som motsvarar behörighet till gymnasiet är 79 % vilket är något högre än hösten 2016 (77 %).
Nämndsmål:
Effekten att arbeta mot är att ”barns och elevers lärande i förskolan och i de tidiga skolåren anpassas med hjälp av skolverket bedömningsstöd för årskurs 1 där behov av stöd och vidare stimulans åskådliggörs”.
En tydligare förståelse för elevernas enskilda utveckling och lärande uppnås genom ett likvärdigt och systematiskt arbetssätt. Någon samlad bild finns inte över skolorna. Dock syns effekt på enskilda skolor genom att förskoleklass arbetar bättre mot dessa mål och att det redan nu, 1 år efter införandet (bedömningsstödet har använts från höstterminen 2016), går att se bra resultat i årskurs 1 och 2.
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 38 Nämndsmål:
Effekten att arbeta mot är att ”barns och elevers lärande i förskolan och i de tidiga skolåren leder till att alla elever klarar de nationella proven i matematik och svenska i årskurs 3”. Den förväntade effekten är inte uppnådd.
Andel elever i årskurs 3 som klarade alla delprov i svenska var 74 % (69 % våren 2016) och matematik 64 % våren 2017 (65 % våren 2016).
Nämndsmål:
Effekten att arbeta mot är att ”elevers lärande i de tidiga skolåren leder till att alla elever blir godkända i alla ämnen i årskurs 6”. Den förväntade effekten är inte uppnådd.
Andelen elever med godkända betyg i alla ämnen i årskurs 6 vårterminen 2017 ligger på 80 % (81 % år 2016). Andelen elever med godkända betyg i alla ämnen i årskurs 6 höstterminen 2017 ligger på 67 % (78 % 2016).
Ekonomisk översikt
Belopp i mkr med en decimal. Total-budget
Intäkter 66,0 83,0 17,0 90,2
Kostnader -499,5 -512,3 -12,8 -492,0
Nettokostnader -433,5 -429,3 4,2 -401,8
Belopp i mkr med en decimal. Total-budget
45 Gymnasiesärskola -0,6 -0,6 0,0 -0,7
47 Kulturskola -9,1 -8,6 0,4 -8,6
60 Administration -18,6 -17,2 1,3 -18,7
62 Förskola -140,4 -141,0 -0,6 -124,5
63 Grundsärskola -14,9 -13,6 1,2 -12,9
64 Grundskola -205,5 -206,6 -1,1 -193,9
65 Gymnasieskola -3,3 -3,5 -0,2 -3,8
68 Fritidshem -30,3 -28,6 1,8 -29,0
69 Förskoleklass -10,8 -9,5 1,3 -9,8
Nettokostnader -433,5 -429,3 4,2 -401,8
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 39 Barn- och utbildningsnämnden har en positiv avvikelse med 4,2 miljoner för 2017.
Årets positiva avvikelse förklaras till största delen av att kostnaderna för pedagogisk personal inom verksamheterna grundsärskola, fritidshem och förskoleklass varit lägre än budgeterat samt att intäkterna från Migrationsverket, Skolverket och Arbetsförmedlingen varit högre än budgeterat. Poster som uppvisar de största negativa avvikelserna är kostnader för måltider, pedagogisk personal, personliga assistenter samt övriga kostnader i förskola och grundskola.
Nämnden prognostiserade ett underskott under stora delar av året. Med anledning av detta och för att påbörja arbetet med att anpassa verksamheten till kommande års minskade ramar har ett arbete gjorts under året för att se över bemanningen och anpassa den till nämndens ramar.
Verksamheten gymnasiesärskola, som avser skolskjutsar, har ingen avvikelse.
Verksamheten kulturskola har en positiv avvikelse med 0,4 miljoner, främst beroende på att intäkter från försäljning av verksamhet till andra huvudmän och bidrag från Statens kulturråd varit högre än budgeterat.
Verksamheten administration har en positiv avvikelse med 1,3 miljoner, främst beroende på
Verksamheten administration har en positiv avvikelse med 1,3 miljoner, främst beroende på