SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SÖDERHAMNS KOMMUN. Barn- och utbildningsnämnden. Kommunfullmäktiges sessionssal, 9:00-11:45 Öppet sammanträde för allmänheten

(1)

Nämnd

Sammanträdesdatum

Plats och tid

Barn- och utbildningsnämnden 2018-01-31

Kommunfullmäktiges sessionssal, 9:00 - 11:45 Öppet sammanträde för allmänheten

Utses att justera Johannes Tyve Justeringens

plats och tid Förvaltningshuset, 2018-02-06, kl 10:00 Paragrafer 1-14

Underskrifter _____________________

Alexandra Gard, ordförande

_____________________

Ing Marie Sundling, sekreterare

________________________

Johannes Tyve, justerare

--- ANSLAG/BEVIS

Paragrafnummer

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag 1-14

Nämnd/Styrelse Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2018-01-31

Tid för anslag 2018-02-08 - - 2018-03-02 Förvaringsplats

för protokollet

Barn- och utbildningsnämndens förvaltningskontor Förvaltningshuset, Söderhamn

Underskrift ______________________

(2)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2

Närvaroförteckning

Beslutande

Närvaro § § §

Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ Alexandra Gard (S), ordförande x

Gun Källgren (S) x

Johannes Tyve (S) x

Erik Sköld (S) x

Jan-Eric Berger (C) x

Eva-Mai Mineur Tynong (SD) x

Jonas Lindberg (M) x

Teresa Vanova Benke (L)

Benny Gustafsson (V) x

Claes B Jacobson (MP) x Christer Ödmann (SD)

Ersättare

Närvaro § § §

Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ Susanne Larsson (S)

Hannes Vainionpää (S) Patrik Tinglöf S)

Henrik Viberg (S) x

Martina Eriksson (C) Tony Svensson (SD)

Ersättare för Christer Ödmann (SD)

x Maria Leander (M)

Maria Hansson (KD)

Ersättare för Teresa Vanova Benke (L)

x

Eva Anita Königsson (V) x

Elin Vestling (MP) Liselott Larsson (SD) Övriga närvarande

Åsa Unger, förvaltningschef

Ing Marie Sundling, utredningssekreterare, sekreterare Birgitta Ekström, rektor, § 1

Erik Klang Westin, § 4

Pernilla Lund, verksamhetschef §§ 5-6

Therese Andersson, ansvarig för intern service, § 6 Helena Nyström, verksamhetsekonom, § 7-8 Maria Eriksson, kvalitetscontroller, § 9

(3)

Närvaroförteckning ... 2

Innehållsförteckning ... 3

§ 1 Presentation av ny rektor på Mo skola, Rosenvallskolan och Stråtjära skola ... 4

§ 2 Personuppgiftsombud för barn- och utbildningsnämnden ... 5

§ 3 Nämndens februarisammanträde 2018 ... 7

§ 4 Information om den nya översiktsplanen ... 8

§ 5 Yttrande över ny översiktsplan för Söderhamns kommun ... 10

§ 6 Personaltäthet per 2017-10-15 ... 12

§ 7 Årsredovisning 2017 ... 28

§ 8 Mål- och resursplan 2018 ... 41

§ 9 Betygsstatistik höstterminen 2017 ... 49

§ 10 Stängning av Familjecentral i Ljusne ... 57

§ 11 Information om nya dataskyddsförordningen (GDPR) ... 61

§ 12 Anmälan av delegationsbeslut ... 63

§ 13 Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m ... 65

§ 14 Muntliga rapporter ... 69

(4)

Presentation av ny rektor på Mo skola, Rosenvallskolan och Stråtjära skola

Beslut

Barn- och utbildningsnämnden tar emot informationen och lägger den till handlingarna.

Ärendet

Birgitta Ekström, ny rektor för Mo skola, Rosenvallskolan och Stråtjära skola presenterar sig för nämnden.

Birgitta kommer från Gävle kommun där hon bl a har arbetat som förskollärare, lärare och specialpedagog under många år.

Nämnden hälsar Birgitta välkommen till den nya befattningen i barn- och utbildnings- förvaltningen.

(5)

Personuppgiftsombud för barn- och utbildningsnämnden Beslut

Barn- och utbildningsnämnden utser Erik Björk som personuppgiftsombud för barn- och utbildningsnämnden fram till dess att den nya dataskyddsförordningen träder i kraft den 25 maj 2018.

Ärendet

Enligt personuppgiftslagens regler ska kommunens nämnder utse personuppgifts-ombud för kontroll att personuppgifter behandlas korrekt inom verksamheten.

Kommunfullmäktige har uppmanat kommunstyrelsen och samtliga nämnder att utse personuppgiftsombud. Kommunstyrelsen har utsett kommunsekreterare Hellena Bäck som personuppgiftsombud för kommunstyrelsen samt ansvaret för att bilda ett nätverk för ombuden från kommunens samtliga nämnder.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande daterat 2018-01-17.

Tidigare beslut

Kommunfullmäktiges beslut 2016-09-26 § 220 Kommunstyrelsens beslut 2017-02-07 § 27 Kommunstyrelsens beslut 2017-08-08 § 201

Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande

Personuppgiftslagen trädde i kraft 1998 och har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. Personuppgiftslagen bygger på gemensamma regler som har beslutats inom EU, det så kallade dataskyddsdirektivet. Under 2016 har EU antagit en förordning (dataskyddsförordning) som 2018 kommer att ersätta personuppgiftslagen. De nya reglerna innebär ett utökat skydd för enskilda och deras personuppgifter och större krav på dem som behandlar personuppgifter.

Bland annat kommer dataskyddsförordningen att ställa större krav på att kontroller sker att personuppgiftsbehandlingen uppfyller de krav som ställs i förordningen.

I personuppgiftslagen (och i dataskyddsförordningen) finns regler för hur personuppgifter får behandlas. Lagen bygger i hög grad på samtycke och information till de registrerade. Det finns också regler om säkerhet och rättelse av felaktiga uppgifter. Ett centralt begrepp när det gäller personuppgifter är personuppgiftsansvar.

Personuppgiftsansvarig är den som behandlar personuppgifter i sin verksamhet, det vill säga ofta ett företag eller myndighet. För kommuner innebär det att nämnderna är

personuppgiftsansvariga. Nämnderna ska utse personuppgiftsombud som kontrollerar att personuppgifter behandlas korrekt inom verksamheten.

(6)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6 Personuppgiftsombuden kommer när dataskyddsförordningen träder i kraft att ersättas med dataskyddsombud. Dataskyddsförordningens regler innebär att i nämnderna ska

dataskyddsombud utses. Ombudet kommer att bära huvudansvaret för att datahanteringen efterföljs korrekt och rapportera till ledningen.

Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2017 att Söderhamns kommun tillsammans med övriga kommuner i södra Hälsingland ska finansiera en anställning som dataskyddsombud med placering i Kommunalförbundet södra Hälsingland (KFSH).

Beslutsalternativ 1

Barn- och utbildningsnämnden utser Erik Björk som personuppgiftsombud för barn- och utbildningsnämnden fram till dess att den nya dataskyddsförordningen träder i kraft den 25 maj 2018.

Konsekvenser för hållbar utveckling Bedömningsmatris

Sätt ett kryss i lämplig ruta

Positiv direkt effekt

Positiv indirekt effekt

Ingen påverkan

Negativ effekt

Vet ej

Ekologisk hållbarhet x

Social hållbarhet x

Ekonomisk hållbarhet x

Barn- och utbildningsnämndens fokusområden Bedömningsmatris

Ingen påverkan

Negativ effekt

Vet ej

Jämlikhet x

Attraktiv arbetsgivare x

Beslutsgång

Ordförande föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt beslutsalternativ 1.

Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen

(7)

Nämndens februarisammanträde 2018 Beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ställa in sammanträdet den 28 februari 2018.

Ärendet

På grund av att ordförande och vice ordförande inte kan närvara på nämndens februarisammanträde föreslås att sammanträdet ställs in.

Beslutsunderlag

Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ställa in sammanträdet den 28 februari 2018.

Beslutsgång

Ordförande föreslår att nämnden beslutar enligt framlagt förslag.

(8)

Information om den nya översiktsplanen Beslut

Barn- och utbildningsnämnden tar emot informationen och lägger den till handlingarna.

Ärendet

Erik Klang Westin informerar nämnden om processen med att ta fram en ny översiktsplan för Söderhamns kommun.

Översiktsplanens nytta

Översiktsplan är kommunens mest långsiktiga verktyg för hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas på lång sikt. I plan- och bygglagen står det att alla

kommuner ska ha en övergripande översiktsplan. Beslut om hur kommunen använder mark och var man väljer att bygga berör många människor och får ofta långsiktiga konsekvenser.

Sådana beslut måste sättas in i ett större sammanhang, så att pengar och att andra resurser förvaltas på bästa sätt. Det är i översiktsplanen som kommunen på ett långsiktigt och övergripande plan gör sådana helhetsbedömningar.

Vad innehåller en översiktsplan?

Översiktsplanen handlar bland annat om frågor som var man ska bygga, var nya vägar ska dras fram, var och hur man ska skydda och utveckla intressanta områden, var man behöver reservområden för framtiden och hur stads- och landsbygden på lång sikt ska utvecklas.

Exempel på frågor och utmaningar:

 En socialt sammanhållen kommun

 Attraktiva bostäder genom hela livet

 Snabbare resor

 Förutsättningar för lokalt näringsliv att utvecklas

 Minskad klimatpåverkan

 En involverande och lyhörd planering Så används översiktsplanen

Översiktsplanen är vägledande för mer detaljerad planering som områdesvisa program, detaljplaner och bygglov.

Kommunens mål och visioner

Det är viktigt att planen genomsyras av den politiska viljan, av de mål och visioner som de förtroendevalda har satt upp för kommunens utveckling. Det handlar om att stärka Söderhamn som en öppen och attraktiv kommun, där människor vill leva och verka. I det arbetet kan alla bidra, invånare, företag, organisationer och kommunorganisation.

(9)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9 Kommunens fokusområden för åren 2016 - 2019 syftar till att stärka Söderhamn som en attraktiv plats, genom att arbeta med jämlikhet, attraktiva bostäder, infrastruktur, näringsliv och internt med kommunen som attraktiv arbetsgivare.

Aktiviteter för att ta fram översiktsplan

Våren och sommaren 2016 genomfördes olika former av tidig dialog. Runtom i kommunen genomfördes 12 ortsdialoger samt en sommarturné som riktades mot vissa målgrupper och gav möjlighet att lämna idéer och förslag via webben.

Kommunen ville att dialogen skulle nå ut till alla kommundelar och alla människor i olika skeden av livet, för att fånga upp kommuninvånarnas olika erfarenheter - äldre och yngre, invånare med lång och kort erfarenhet av att bo i kommunen. Dialogen hade fokus på ortens och platsens kvaliteter och brister idag, och hur kommunen och kommundelarna kan

utvecklas hållbart. Den tidiga dialogen är ett av flera viktiga underlag för översiktsplan.

Förslag till ny översiktsplan med hållbarhetsbedömning

Kommunen tar fram ett förslag på ny översiktsplan, parallellt med en hållbarhetsbedömning där förslaget analyseras utifrån sociala, ekologiska och ekonomiska konsekvenser utifrån FN:s globala mål.

Samråd

Under perioden 15 november 2017 - 14 mars 2018 sker samråd och då kan alla tycka till om förslaget till ny översiktsplan.

Vidare arbete

Efter samrådet sammanställs alla synpunkter och översiktsplanen kan justeras till ett förbättrat förslag.

Beslut om ny översiktsplan

Planen är att beslut om översiktsplan ska fattas under vintern 2018.

(10)

Yttrande över ny översiktsplan för Söderhamns kommun Beslut

Barn- och utbildningsnämnden antar barn- och utbildningsförvaltningens yttrande som sitt yttrande över samråd gällande översiktsplan för Söderhamns kommun.

Ärendet

Yttrande över samrådsförslag gällande ny översiktsplan för Söderhamns kommun.

Beslutsunderlag

Tidigare beslut

Kommunstyrelsen 2017-10-24 § 274, Beslut om samråd för kommuntäckande översiktsplan Söderhamns kommun.

Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande

”Ett samlat förslag till kommuntäckande översiktsplan med en föreslagen målbild och utvecklingsstrategi för kommunens utveckling till år 2040 har arbetats fram. Målbild 2040 – Söderhamn, en modig och inkluderande kommun” beskriver en tänkbar framtid av ett Söderhamn där det är fler som vistas i kommunen och där det är möjligt att leva ett gott vardagsliv både på landsbygden och i tätorten Söderhamn. Målbilden bygger också på de politiskt antagna fokusområdena för 2016-2019.

Barn- och utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till den målbild som arbetats fram men saknar skrivningar om utbildning i översiktsplanen. Vilken hänsyn som ska tas till

kommunens utbildningsintuitioner (förskolor och skolor) torde även det vara ett allmänt intresse för att kommunen ska bli en modig och inkluderande kommun.

I förslaget till översiktsplan så nämns förskola och skola som service till kommunens medborgare samt att det ska vara säkra gång- och cykelvägar. För att bli en inkluderande kommun och nå ett jämlikt Söderhamn behöver barn och elever behandlas rättssäkert och undervisningen måste bedrivas med god kvalitet av behöriga pedagoger. Det är då av största vikt att det behöver vara mer fokus på förskolor och skolors innehåll och att placeringen av förskolor och skolor ska avgöras ur ett utbildningsperspektiv och inte ses som en

samhällsservice i kommunens olika delar.

Beslutsalternativ 1

Barn- och utbildningsnämnden antar barn- och utbildningsförvaltningens yttrande som sitt yttrande över samråd gällande översiktsplan för Söderhamns kommun.

(11)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 11 Konsekvens för de vi är till för (medborgare, kund, brukare, etc.)

Beslutet säkerställer att alla barn och elever i Söderhamns kommun behandlas likvärdigt.

Koppling till övergripande styrdokument

 Barn- och utbildningsnämndens mål- och resursplan för 2018

 Skollagen 2010

 Läroplan för förskolan Lpfö 1998

 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

 Läroplan för grundsärskolan 2011

Beslutet ger större förutsättningar för att bedriva en likvärdig förskola och skola i Söderhamns kommun.

Konsekvenser för hållbar utveckling Bedömningsmatris

Ingen påverkan

Negativ effekt

Vet ej

Ekologisk hållbarhet x

Social hållbarhet x

Ekonomisk hållbarhet x

Motivering för hållbar utveckling

Beslutet främjar ett jämlikt samhälle och ger grunden för att barnen och eleverna som vuxna ska bidra till samhällets utveckling.

Risker förknippade med beslutet

Beslutet förebygger riskerna med ett utanförskap i samhället, vilket kan bli konsekvensen om elever inte når kunskapskraven i skolan.

Ekonomiska konsekvenser

Beslutet i sig innebär inga ekonomiska konsekvenser i nuläget, dock kan det få ekonomiska konsekvenser beroende på hur framtida beslut tas inom ramen för översiktsplanen. Placering av förskolor och skolor, enheternas storlek och kvalité etc. påverkar kostnaderna för förskole- och skolverksamheten.

Beslutsgång

Ordförande föreslår att nämnden beslutar enligt beslutsalternativ 1.

Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen

(12)

Personaltäthet per 2017-10-15 Beslut

Barn- och utbildningsnämnden tar emot rapporten och lägger den till handlingarna.

Ärendet

Redovisning av personaltäthet inom förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola samt uppföljning av resursfördelningsmodell för undervisningsresurser till grundskolan. Dessutom sker en redovisning av antal barn och elever och medarbetare per enhet samt chefstäthet.

Beslutsunderlag

Rapport daterad 2017-11-27.

Tidigare beslut

Beslut om resursfördelningsmodell för undervisningsresurser i grundskolan, barn- och utbildningsnämnden 2014-08-20 § 85.

Bakgrund och syfte

I rapporten redovisas personaltäthet för kommunen och per enhet i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.

Ett syfte med redovisningen är att få en tidigare bild av personaltätheten inom verksamheterna än när den presenteras av Skolverket under kommande vår. Det andra syftet är att följa upp den resursfördelningsmodell som används för undervisningsresurser i grundskolan.

Noteras att när jämförelser görs mot riksgenomsnittet så görs det alltid mot det så kallade Kommunbladet som Skolverket tar fram varje år. Noteras att i Kommunbladet ingår både kommunala och fristående enheter i statistiken för kommunen.

Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande

Förskola

Uppgifterna som redovisas för pedagogisk personal och barn är framtagna på samma grunder som uppgifterna till Statistiska centralbyrån (SCB) och vidare till Skolverket per 15 oktober.

Jämförelser görs per enhet för perioden 2015-2017 och på kommunnivå för perioden 2013- 2017. Noteras att under hösten 2013 påbörjades genomförandet av det kommunala

Förskolelyftet som slutfördes under våren 2014. I förra årets redovisning syns också den tillfälliga förstärkning som gjorts inom förskolan. Förstärkningen gjordes under perioden oktober 2016 till mars 2017.

(13)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 13 För förskolan redovisas antalet barn per pedagog omräknat i årsarbetare. I förskolans statistik ingår även resurs- och stödpersonal som arbetar med barn eller i barngrupp exempel på detta kan vara språkassistenter och pedagogresurser. Kommungenomsnittet för förskolan är 5.4 barn per pedagog. Detta ska jämföras mot 2016 då motsvarande siffra för kommunen i den egna mätningen var 5.2 och för riksgenomsnittet i Skolverkets mätning var 5.1 barn per pedagog. Den förstärkning som gjordes tillfälligt i förskolan och nu inte längre finns, är förklaringen till den nu försämrade personaltätheten.

Den satsning som gjorts på förskolan under 2013, det så kallade Förskolelyftet, beräknades ge en genomsnittlig grundbemanning på 5.7 barn per pedagog. Den tillfälliga satsningen under 1 oktober 2016 till 31 mars 2017 beräknades förändra detta till 5.2 barn per pedagog.

Hälften av förskolorna har försämrat personaltätheten 2017 i förhållande till 2016. Detta beror till största del på att den tillfälliga personalförstärkning som gjorts i förskolan inte längre finns. Det finns ingen förskola som riktigt sticker ut med en högre eller lägre personaltäthet utan de är alla rätt så nära varandra i sitt mått. Stentägtens försämrade personaltäthet kan förklaras med att barnantalet har ökat med större andel än vad personalen har ökat. Vågbro förskola har förbättrat sin personaltäthet på grund av att barnantalet har minskat rätt mycket och personalen har ökat markant.

6,0 5,7 5,8 6,6 4,8 5,0 4,8 6,1 5,6 6,0 4,6 4,7 5,5 4,5 6,7 5,55,8 4,7 4,9 6,3 4,6 4,8 5,2 5,6 5,4 5,1 5,3 5,3 6,0 4,8 6,5 5,25,3 5,3 5,6 6,0 5,2 5,5 5,4 5,5 5,1 5,8 6,3 5,3 5,8 5,1 4,9 5,4

0 1 2 3 4 5 6 7 8

Antal barn per pedagog i förskola 2015-2017

2015 2016 2017

(14)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 14 Många faktorer spelar roll i skillnaderna mellan förskolorna och mellan år. Det kan till

exempel bero på barngruppernas ålderssammansättning då barn 1-3 år genererar mer pengar än barn 4-5 år utifrån den resursfördelningsmodell som tillämpas på förskolan. En annan orsak kan vara att extra resurser och stödpersonal är olika mellan förskolorna eller olika år.

Ytterligare en orsak kan vara hur förskolechef valt att fördela pengarna mellan vår och höst.

Då våren ofta har högre beläggning än vad hösten har, görs ibland valet att lägga mer resurser på våren än på hösten.

Förskoleklass

Uppgifterna som redovisas för pedagogisk personal och elever är framtagna på samma grunder som uppgifterna till SCB och vidare till Skolverket per 15 oktober. I de fall

finansiering har skett av statsbidrag för asyl så har elever som genererar statsbidrag för asyl samt den personal som finansieras av detta räknats bort.

När det gäller de yngre eleverna så bör personaltätheten ses över verksamheterna förskoleklass, fritidshem och grundskolans årskurs 1-3. Detta på grund av att delar av

personalen är densamma och arbetar i en eller flera av verksamheterna. Avvikelse på enskild verksamhet kan bero på hur personalen redovisats mellan verksamheterna i statistiken respektive år.

Kommungenomsnittet för förskoleklassen är 20,7 elever per pedagog att jämföra mot 24,1 för 2016 för kommunen i den egna mätningen och för riksgenomsnittet 16.5 för 2016.

Personaltätheten på de olika skolorna varierar. Då förskoleklassen bara är en årskull ger små variationer, av antal personal och eller antal elever, stora utfall mellan år. Främst märks det på enheter med få barn i förskoleklassen som t ex Mo och Stråtjära skolor.

(15)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 15 Nedan kommenteras de skolor där personaltätheten är låg eller hög i förhållande till det

nyckeltal som används vid fördelning av budgeten och de som har förändrats nämnvärt sedan föregående år. Orsak till högre personaltäthet kan vara extra resurser då de ligger utanför grundbudgetens nyckeltal.

Bergviksskolans fortsatta låga personaltäthet beror på att elevantalet är fortsatt högt men personalbemanningen är densamma.

Mo skolas höga personaltäthet beror på att personalbemanningen endast minskat med 0,2 tjänst sedan 2016 medan barnantalet minskat med 5 stycken, vilket gör att personaltätheten är fortsatt hög.

Sandarne skolas ökade personaltäthet beror på att antal elever har minskat med 9 stycken men antal tjänster är konstant.

Stentägtskolans ökade personaltäthet beror på minskat elevantal men personalbemanningen är i stort sett densamma (minskad med 0,2). Av den befintliga personalen så är 0,83 finansierat av lågstadiesatsningen.

Stråtjära skolas höga personaltäthet beror på att det är få elever i förskoleklassen, endast 6 stycken. Det krävs en viss grundbemanning för att få ut förskoleklasstiden oavsett hur många elever den har.

Stugsunds ökade personaltäthet beror på att elevantalet har minskat med 5 stycken samtidigt som personalbemanningen är konstant.

Vågbroskolans ökade personaltäthet beror på att bemanningen är densamma trots att antalet asylsökande elever har minskat.

(16)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 16 Fritidshem

Uppgifterna som redovisas för pedagogisk personal och elever är framtagna på samma

grunder som uppgifterna i SCB och vidare till Skolverket per 15 oktober. Jämförelser görs per skola för perioden 2015-2017 och på kommunnivå för perioden 2012-2017.

För fritidshemmet gäller samma sak som för förskoleklassen och grundskolans lägre

årskurser, att delar av personalen är densamma och arbetar i en eller flera av verksamheterna.

Avvikelser mellan år på enskild verksamhet kan bero på hur personalen redovisats i

statistiken mellan verksamheter respektive år.Kommungenomsnittet för fritidshemmet är 25,5 elever per pedagog exkl. elever och personal på särskolan. Det är en liten försämring jämfört med 2016. Riksgenomsnittet var 2016 21.7 elever per pedagog i riket.

Personaltätheten per skola varierar. Några av enheterna har avvikelser att notera, trots att kommunsnittet är nära 2016.

28,8

25,5

28,5

24,0 25,1 25,5

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Antalet barn per pedagog i fritidshem 2012-2017

(17)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 17 Sandarne skolas fritidshem har fått lov att stärka upp personalstyrkan på fritids på grund av att det är flera barn med särskilda behov. Det totala barnantalet på fritids har samtidigt sjunkit vilket gör att personaltätheten höjs av den anledningen med. Det är även 0,3 tjänst som finansieras av den statliga fritidssatsningen.

Stenbergaskolans fortsatt låga personaltäthet beror på att det fortfarande är många

asylsökande elever på skolan, 70 stycken i oktober, vilket även påverkar fritidshemmet, men där ingen ekonomisk kompensation ges för utökad bemanning. Det totala elevantalet har dessutom ökat sedan 2016 medan antalet anställda är konstant.

Stråtjära skola har hög personalbemanning. Detta beror på att det är ett litet fritidshem med få barn inskrivna i förhållande till många av kommunens övriga fritidshem. Oavsett hur många barn som är inskrivna på fritids så behövs en viss grundbemanning för att kunna hålla öppet de tider som riktlinjerna anger.

Skolverket redovisar också antalet inskrivna elever per anställd, vilket för riket var 12.6 under 2016. Motsvarande siffra för Söderhamns kommun är 13 under 2017. Skillnaden mellan antalet medarbetare och antalet årsarbetare beror på att de som arbetar i fritidshem även arbetar i förskoleklass eller skola under delar av dagen.

Grundskola

Grundskolan redovisas på två sätt. Ett sätt är att följa upp resursfördelningsmodellen och ett sätt för att ge en totalbild av personaltätheten.

Uppföljning av resursfördelningsmodell

För att följa upp resursfördelningsmodellen har de personalgrupper och de elever som finansieras av resursfördelningsmodellen räknats in.

Elever som söker asyl finansieras av statsbidrag för asyl. Dessa elever har räknats bort samt de personalresurser som finansieras av statsbidraget. Dessutom har den förstärkning som gjorts av lågstadiesatsningen räknats bort. Utöver detta så är uppgifterna om pedagogisk personal framtagna på samma grunder som uppgifterna till SCB och vidare till Skolverket per 15 oktober. Dock har uppgifterna vidareförädlats genom att dela på skolåren i grundskolan samt att träningsskolan särredovisas. Noteras också att Skolverket i det så kallade

Kommunbladet redovisar lärare per elev, här redovisas pedagoger per elev.

Kommungenomsnittet för grundskolans årskurs 1-9 är 10.0 elever per pedagog 2017.

Motsvarande siffra för 2016 var 10.4 elev per pedagog. I årets statisk har personaltätheten ökat på låg- och mellanstadiet medan den har minskat på högstadiet, vilket är enligt

modellens intentioner där satsningar ska göras på de tidiga åren. Norrtullskolan A och B är de skolor som även i år har fått tagit emot mest med pengar. Det går att se ganska tydligt i statistiken detta år jämfört 2016 att de har högre personaltäthet än andra skolor.

De skolor som tilldelats mer pengar i resursfördelningsmodellen bör ha en bättre

personaltäthet än de skolor som fått lämna ifrån sig pengar. Sedan finns det andra faktorer som påverkar detta också som t ex antalet paralleller som är möjliga på en skola.

Norrtullskolan A och B och C, är de skolor som fått mer pengar under 2017.

(18)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 18 Ökningen för Norrtullskolan C är 1 % än skolornas totalbudget så där är det svårt att göra några större åtgärder som ger effekter. De rektorer som fått eller fått lämna ifrån sig mer än 2

% av totalbudgeten har blivit tillfrågade om vilka effekter det ger för verksamheten på

respektive skola. Några effekter är svåra att se på så kort sikt. Däremot har rektorerna talat om vilka åtgärder de gjort.

Norrtullskolan A och B är den skola som har fått till sig 2 % mer pengar ur resursfördelningssystemet än sin totalbudget.

På Norrtullskolan A och B finns många elever med specifika behov. Genom att få mer pengar så är möjligheten till utveckling bättre. Det har möjliggjort att ha små klasser i de lägre åldrarna samt har extra resurser anställts för att jobba med mindre grupper och med enstaka elever.

Östra skolan, Stråtjära skola, Mo skola, Rosenvallskolan, Stugsunds skola, Trönö skola och Vågbroskolan är de skolor som fått lämna ifrån sig 2 % eller mer av sin totalbudget. Skolorna påverkas på olika sätt av detta. Rektorerna upplever följande:

Östra skolan fick lämna ifrån sig 70 tkr i den socioekonomiska omfördelningen budgetåret 2017. För att hantera detta har rektor anpassat organisationen genom att 20 % musiklärare togs bort från och med höstterminen 2017. Musikundervisningen genomförs istället av klasslärarna.

Mo och Stråtjära skolor är små skolor där varenda krona är betydelsefull. Dock är det inte det största problemet i dagsläget då det stora problemet är att rekrytera behörig personal.

Rosenvallskolan är en väl fungerande skola på många plan och inte lika sårbar. I det läget påverkas den inte av att lämna ifrån sig den lilla del det ändå är på totalbudgeten.

På Stugsunds skola finns det inte några tydliga effekter av att de har fått lämna ifrån sig 2 % av sin totalbudget.

Trönö skola är en liten skola där den största problematiken är kring rekrytering av behörig personal. Minskade medel innebär mindre flexibilitet i organisationen som märks mer i en mindre skola och leder till större belastning på befintliga tjänster.

Vågbroskolan har med nuvarande modell inga problem med att få ihop organisationen, men skulle omfördelningen öka kan det blir problematiskt.

Personaltätheten inom resursfördelningsmodellen på de olika skolorna beskrivs stadievis i nedanstående diagram.

(19)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 19 Personaltätheten har ökat med 0,5 i årskurs 1-3 under 2017 i förhållande till 2016. Sex av elva skolor har förbättrat personaltätheten inom ramarna för resurstilldelningsmodellen. De skolor som har nämnvärda förändringar är Sandarne skola, Stenbergaskolan och Stugsunds skola. De två förstnämnda har dock försämrat sin personaltäthet.

Sandarne skola har försämrat sin lärartäthet på lågstadiet. Antalet personal har minskat med 2,2 och antal elever har även de minskat men endast med 3 stycken. En av förklaringarna är att det är 1,5 tjänst som är finansierat av lågstadiesatsningen och därför borträknad i den här statistiken enl. resursfördelningssystemet.

Stenbergaskolan har försämrat sin lärartäthet på lågstadiet. Antalet personal har minskat med 0,3 samtidigt som eleverna har ökat med 8 stycken. En av förklaringarna är även här att det är 1,5 tjänst som är finansierat av lågstadiesatsningen och därför borträknad i den här statistiken enl. resursfördelningssystemet.

Stugsunds skola har förbättrat sin lärartäthet på lågstadiet med. Antalet personal har ökat med 2,9 och antalet elever har ökat med endast 7 stycken. Anledningen till den ökade

personalstyrkan är att det är stora klasser som gör att de har behov av att dela upp sig gruppvis under dagen vilket leder till att det krävs mer pedagogiska resurser.

(20)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 20 Personaltätheten i årskurs 4-6 har ökat ytterligare på kommungenomsnittet under 2017. Åtta av kommunens elva skolor har ökat sin personaltäthet jämför med 2016. Den skolan som har nämnvärd avvikelse är Norrtullskolan, där personaltätheten har ökat med 5,6 antal elever per anställd. Antalet tjänster har ökat med 6,8 medan antalet elever har minskat med 22 stycken.

Det finns flera anledningar till den höga personaltätheten, dels att det finns en

förberedelsegrupp som kräver resurser dels att det har under året funnits flera elever som krävt enskilt stöd i form av egenfinansierade assistenter. Det är även en hög andel outbildad personal vilket leder till att det krävs mer resurser än om de var utbildad. Det är även relativt små parallellklasser i alla tre årskurserna, fyrorna är till och med tre stycken klasser.

(21)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 21 Personaltätheten i årskurs 7-9 har blivit något lägre igen 2017 jämfört med 2016, det är

tillbaka på den nivå som den var på 2015. Samtliga högstadieskolor, förutom Norrtullskolan som i stort sett är konstant, har lägre personaltäthet. I årskurs 7-9 påverkas personaltätheten i högre grad än övriga stadier av hur många elever som går på skolan eftersom att eleverna delas upp i parallella klasser. Utifrån hur många parallella klasser rektor väljer att fördela eleverna i så slår det på personaltätheten. Vågbroskolan och Norrtullskolan har även 2017 i genomsnitt några fler elever per klass än övriga skolor. För de andra skolorna är det i de flesta fall inte varit möjligt att göra färre parallella klasser om man inte vill ha klasser med över 30 elever. Att antalet parallella klasser påverkar personaltätheten gör att det är svårt att se hur de socioekonomiska effekterna i resursfördelningsmodellen slår. Den försämrade lärartätheten på högstadiet på Vågbroskolan beror bland annat på att flera av lärarna undervisar både på

mellan- och högstadiet 2017.

Faktisk personaltäthet

För att få en bild av den faktiska personaltätheten så har även den tagits fram uppdelat på årskurser. I den statistiken har inget räknats bort, utan alla som arbetar i klassrummen finns inräknade. Den faktiska personaltätheten är 9.1 elever per pedagog under 2017 motsvarande för 2016 var 9,3, så den har inte förändrats nämnvärt på totalen. Generellt för de tre stadierna så är den faktiska personaltätheten i många fall högre än personaltätheten mätt ur

resursfördelningsmodellens undervisningsresurser. Detta beror på hur många asylsökande elever som finns på skolan och hur resurser satts in för dessa barn i förhållande till hur många elever som har räknats bort. Den faktiska personaltätheten har förbättrats i låg- och

mellanstadiet och försämrats i högstadiet. Detta påverkas av statsbidrag som riktats under året där en del består av lågstadiesatsningen. En anledning till att personaltätheten har minskat på högstadiet kan vara att antal asylsökande har minskat kraftigt på alla skolorna, vilket leder till minskade asylintäkter och därmed minskad peng att använda till undervisning. Att antalet asylsökande har minskat betyder inte i många fall att antalet elever har minskat, utan de eleverna är kvar men har fått uppehållstillstånd.

(22)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 22 Den faktiska personaltätheten för åk 1-3 har totalt i kommunen ökat med 0,5. Detta beror främst på den statliga lågstadiesatsningen, vilket möjliggjort att anställa fler pedagoger.

Lågstadiesatsningen har också möjliggjort att anställa annan personal som kan avlasta pedagogerna som t ex administrativa arbetsuppgifter. Sådan personal finns bara med i denna redovisning om de är med elev eller klass. Administrativ personal redovisas inte i denna redovisning. Två av skolorna har avvikelser jämfört med 2016 värda att nämna, det är Stenbergaskolan och Stugsunds skola.

Stenbergaskolan har ökat sin personaltäthet 2017. En anledning till det är att det finns elever som kräver extra resurser. Stugsunds skola har ökat sin personaltäthet 2017. Anledningen är den samma som ökningen enl. resursfördelningsmodellen; det är stora klasser som gör att de har behov av att dela upp sig gruppvis under dagen vilket leder till att det krävs mer

pedagogiska resurser.

(23)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 23 Den faktiska personaltätheten har totalt ökat med 0,4 jämfört med 2016, men det finns ett par skolor som har minskat något. De skolor som har en avvikelse att kommentera är

Rosenvallskolan, Stenbergaskolan och Vågbroskolan.

Rosenvallskolan har försämrat sin personaltäthet. Anledningen till det är att antalet elever har ökat med elva stycken medan personalstyrkan är den samma.

Stenbergaskolan har förbättrat sin personaltäthet. Anledningen till ökningen är att antalet elever har minskat med 22 stycken samtidigt som antalet tjänster har ökat med 0,6.

Vågbroskolan har förbättrat sin personaltäthet pga. att det är en till klass 2017 jämfört med 2016.

(24)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 24 Den faktiska personaltätheten har försämrats sedan 2016, den har gått tillbaka till nivån som var 2015. Detta beror främst på att ersättningen för asylsökande elever har minskat samt att antal asylsökande och elever som genererar schablonersättning dessutom har minskat på alla skolor. I och med att antalet nyanlända minskar så finns det inte samma behov av

förberedelseklasser, vilket leder till minskade behov av personal.

Grundsärskola

Uppgifterna som redovisas för pedagogisk personal och elever är framtagna på samma grunder som uppgifterna till SCB och vidare till Skolverket per 15 oktober. I detta material har en vidareförädling gjorts genom att urskilja de elever och de medarbetare som arbetar i träningsskolan.

Kommungenomsnittet för grundsärskolan exklusive de elever som går i träningsskolan är 1.4 elev per pedagog vilket är en liten ökning jämfört med tidigare år. En anledning till

förbättringen kan vara att grundsärskolan har fått budget för fler elever i år jämfört med tidigare år. Personaltätheten på grundskolans träningsskola är 1.3 elev per pedagog vilket är en liten försämring i förhållande till tidigare år. Några rikssiffror att jämföra mot finns inte då denna statistik omfattar alla elever i grundsärskolan och visar enbart antalet lärare som arbetar med dessa elever.

(25)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 25 Antal elever och antal medarbetare per enhet

För andra året, på önskemål från ordförande, redovisas antal elever och antal medarbetare per enhet i denna rapport.

Antal anställda 1 november 2013-2017

Statistik per 1 november över antalet anställda har tagits fram i förvaltningen sedan 2013 och ser ut enligt följande:

År Antal tills- Antal visstids- Totalt

vidareanställda anställda antal

medarbetare medarbetare anställda

2013* 505 69 574

2014* 511 87 597

2015 530 131 661

2016 550 174 724

2017 543 183 726

*Anställda på gymnasieskolan har räknats bort ur statistiken.

Antal anställda 2017

Nedanstående tabell visar antalet barn och elever per enhet per 15 oktober. Antalet anställda medarbetare redovisas per 1 november och är fördelade på visstidsanställda och

tillsvidareanställda medarbetare. Antalet medarbetare som är anställda vid mätpunkten är fortsatt hög jämfört med tidigare år. Visstidsanställningarna har ökat med 9 anställda och tillsvidare har minskat med 7 anställda jämfört med 2016.

Av de 183 visstidsanställningarna så har 63 medarbetare anställningsformen ”visstid enl.

skollagen” vilket innebär att de arbetar som lärare men saknar legitimation. 104 medarbetare, främst pedagogiska resurser och barnskötare, har anställningsformen ”allmän

visstidsanställning”. 3 medarbetare har ”provanställning”, 10 medarbetare har vikariatsanställning och 2 medarbetare ”äldre än 67 år”.

(26)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 26 Antal elever och antal medarbetare per enhet

Enhet Antal Antal tills- Antal visstids- Totalt

Antal

elever Totalt

elever vidareanställda anställda antal antal

verklig medarbetare medarbetare anställda 2016

Anställda 2016

Skolor

Bergviksskolan 313 34 9 43 336 43

Mo skola 57 8 3 11 79 14

Norrtullskolan A 162 33 18 51 159 46

Norrtullskolan B 127 7 10 17 152 20

Norrtullskolan C 338 34 9 43 341 39

Rosenvallskolan 142 12 9 21 161 19

Sandarne skola 138 27 12 39 161 21

Stenbergskolan 276 32 14 46 228 72

Stentägtskolan 235 31 6 37 148 27

Stråtjära skola 47 3 5 8 56 6

Stugsunds skola 150 15 12 27 162 24

Trönö skola 76 14 2 16 113 19

Vågbroskolan A 93 14 8 21 121 22

Vågbroskolan B 251 22 7 29 255 32

Östra skolan 0 0 0 0 119 9

Enhet Antal Antal tills- Antal visstids- Totalt Antal Totalt

barn vidareanställda anställda antal elever antal

medarbetare medarbetare anställda 2016

Anställda 2016 Förskolor

Bergviks förskola 54 9 3 12 ? ?

Kilsmyra förskola 34 6 1 7 35 10

Klossdammens förskola 94 13 4 17 88 19

Kungsgårdens förskola 34 4 2 6 38 7

Lillbergets förskola 149 25 3 28 141 37

Ljusne förskola 113 22 5 27 119 28

Mo förskola 45 7 2 9 43 8

Nymåla förskola 92 16 3 19 92 18

Rosenvalls förskola 74 11 5 16 71 16

Sandarne förskola 71 12 2 14 72 17

Stentägtens förskola 50 6 4 10 35 7

Stråtjära förskola 31 6 0 6 28 6

Trönö förskola 19 4 0 4 17 4

Utterns förskola 73 13 6 19 58 12

Vågbro förskola 48 11 2 13 56 11

Dagbarnvårdare 4 1 0 1 6 2

Öppna förskolan - 1 1 2 - 1

(27)

Övergripande resurser

Skoladm/verksamhetstek på skolor - 17 0 17 15

Centrala elevhälsan - 13

Förvaltningschef - 6 6

Verksamhetschef admin - 7 7

Kulturskolan - 17 2 19 23

Verksamhetschef Syv/Spikt - 7 0 7 7

Verksamhetschef förskola - 6 0 6 7

Verksamhetschef skola - 11 1 12 15

Barn- och utbildningsförvaltningen 3390 524 170 693 3490 724

Ledartäthet

Nedanstående tabeller visar hur många medarbetare respektive rektor och förskolechef har per 1 november 2017.

Rektorer

Sett till tillsvidareanställningar så har rektorerna mellan 11 och 35 medarbetare. Läggs visstidsanställningar till som är rimligt som fallet är nu, då det är ytterst få vikariat av de visstidsanställningar som finns, så har varje rektor mellan 19 och 53 medarbetare.

Rektor Tillsvidare Visstidsanställda Alla Anmärkning

Camilla Törnlund Nygren 22 22 44 2 enheter, ledningsresurs 25 %

Carin Engblom 32 14 46 1 enhet, ledningsresurs 40 %

Dan Jonsson 11 8 19 3 enheter

Esbjörn Lindgren 12 9 21 1 enhet

Eva-Britt Hartikainen 31 6 37 2 enheter, ledningsresurs 25 %

Gunilla Nauwerck 33 18 51 1 enhet, ledningsresurs 25 %

Ingegerd Hansson 23 7 30 1 enhet

Rose-Marie Larsson 34 9 43

1 enhet, ledningsresurs 25 %, bitr rektor 50 %

Sofie Linde 28 10 38 2 enheter

Susanna Juntto Edling 35 18 53 2 enheter

Åsa Äng Eriksson 35 9 44 1 enhet, ledningsresurs 20%

Totalsumma 296 130 426

Förskolechefer

Sett till tillsvidareanställningar så har förskolecheferna mellan 20 och 34 medarbetare i förhållande till heltidstjänster. Läggs visstidsanställningarna till så har förskolecheferna mellan 24 och 48 medarbetare i förhållande till heltidstjänster.

Förskolechef Tillsvidare Visstidsanställda Alla Anmärkning

Anneli Dahlberg 33 15 48 3 enheter

Karin Jonsson 34 7 41 2 enheter

Karin Öst 26 8 34 4 enheter

Lotta Frelin 31 4 35 2 enheter

Lotta Lemberg 20 4 24 3 enheter

Pia Birgersson 24 6 30 1 enhet

Totalsumma 168 44 212

(28)

Årsredovisning 2017 Beslut

Nämnden antar årsredovisningen för 2017 och lämnar den till kommunfullmäktige.

Ärendet

Årsredovisning för barn- och utbildningsnämnden (BUN) har upprättats per den 31 december 2017 och nämndens resultat för 2017 visar en positiv budgetavvikelse på ca 4,2 Mkr.

Nämndens verksamhetsidé

”Alla ska lyckas”

Vi erbjuder en kreativ och utmanande förskola och skola där barn och elever ges möjlighet att vara entreprenörer i sitt eget liv och därmed välja sin egen framtid. I våra förskolor och skolor garanterar vi inflytande, utveckling och lärande där våra förskolor och skolor presterar på en jämn hög nivå. Alla utmanas att prestera efter sin bästa förmåga.

Beslutsunderlag

Årsredovisning daterad 2017-12-31.

Uppföljning av syftet med verksamheten

Barn och utbildningsnämnden uppfyller syftet med verksamheten i varierad utsträckning.

Utifrån betygsresultat kan vi se att det råder skillnader mellan och inom skolor. Utvecklingen under de senaste 4 åren visar dock att verksamheten presterar på en jämn nivå där skolan kompenserar för elevernas olika förutsättningar. Den elevgrupp som verksamheten har arbetat mest intensivt med, men inte riktigt lyckats kompensera för, är de nyanlända eleverna. Av de elever i årskurs 9 som inte är behöriga till gymnasiet är drygt 75 % nyanlända.

När det gäller barn och elevers inflytande kan vi utifrån elevintervjuer se en generellt hög nivå inom kommunens verksamheter, där eleverna kan påverka undervisningen och skolans miljö utifrån ”viktiga modellen”, som bland annat inkluderar ett välfungerande elevråd. Bland annat har några av våra elevråd fått utbildning av Demokratiakademien. Det arbetet kommer att fortsätta under nästa år.

Efter kommunfullmäktiges beslut att ta bort 15-timmarsregeln i förskolan, tar verksamheten ett ansvar utifrån det kompensatoriska uppdraget med fokus på barns utveckling. Något som gör Söderhamns kommun unik i förhållande till andra kommuner och detta hyllas av

organisationen Rädda barnen.

(29)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 29 Viktiga händelser och framåtblick

Lokalöversyn och investeringar

Utmaningen fortsätter med att organisera skolor och lokaler utifrån det osäkra läget gällande nyanlända. Befolkningsprognoser visar ett ökande barn och elevunderlag som ytterligare gör läget osäkert, vilket ställer krav på en offensiv lokal- och organisationsplanering och med det en stor risk för ökade kostnader. Ett flexibelt lokalutnyttjande av de kommunala lokalerna är en viktig förutsättning. Lokalförsörjningsgruppen behöver fortsätta detta arbete med

långsiktighet och helhet för Söderhamn som fokus.

Beslutade investeringar gällande Stentägtskolan, Stentägtens förskola, Bergviksskolan och en ny förskola i centrala Söderhamn har fortsatt under året. Ersättningslokaler för Stentägtskolan har slutförts och dessutom pågår byggnationen av Stentägtens förskola. Övriga

investeringsobjekt ska påbörjas under 2018 och 2019. Nämnden har under året också beslutat om mindre ombyggnationer för investeringspengarna gällande Vågbroskolan, Norrtullskolans skolgård och Rosenvalls förskola och skola.

Organisationsförändringar

För att skapa en mer sammanhållen administration inom förvaltningen samlas

utredningssekreterare, kvalitetscontroller, internservice och skoladministratörer under en verksamhetschef. Syftet är att få en mer effektiv administration som ger verksamheten det stöd som efterfrågas.

Utifrån bland annat arbetsmiljö har även förstärkningar genomförts på skolledarsidan för att underlätta för rektorer och förskolechefer att vara pedagogiska ledare. Inför skolstarten i augusti hade 50 % biträdande rektor, 50 % förskolechef och en skolövergripande

ledningsresurs förstärkts i verksamheten.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Flera skolor har på rektors uppdrag arbetat med ett kollegialt lärande i språk- och

kunskapsutvecklande arbetssätt där syftet varit att skapa en koppling mellan teori och praktik.

Arbetet har följt en struktur där man genom ett systematiskt lärande utvecklat ny kunskap i sin undervisning och tillsammans med kollegor skapat en större förståelse för uppdraget. Det kollegiala lärandet har skett utifrån den egna enhetens identifierade utvecklingsbehov och arbetet har letts av kommunens förvaltningsövergripande förstelärare.

Pilot Vågbro och Trönö

Utifrån att vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna ges möjlighet att påverka utvecklingen av sin verksamhet, genomfördes under vårterminen 2017 ett pilotprojekt som involverade all personal på Trönö skola och Vågbroskolan. Projektet syftade till att stärka grupperna genom förväntansdokument, spelregler och framtagandet av en gemensam målplan för höstterminen 2017. Centralt i projektet var att alla medarbetare skulle delta, då detta berör alla på skolan. Genom detta arbete har medarbetarna fått en bättre styrning av verksamheten och alla känner till vad som prioriteras, hur man ska förhålla sig till varandra och vilka förväntningar som finns ställda på medarbetare och rektor. Piloten har gett effekter i

verksamheten där medarbetarna ser sin skola som en helhet oavsett vilka stadier eller klasser

(30)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 30 man arbetar med. På detta sätt känns skolan som en helhet vilket skapar trygghet och ett bättre arbetsklimat.

Kompetensförsörjning

Kompetensförsörjning är en stor utmaning inom förskola och skola i Söderhamn, såväl som för hela riket. I nuläget är det svårt att få behöriga, legitimerade sökande med rätt kompetens inom i stort sett alla förvaltningens funktioner.

Fem språkassistenter slutförde våren 2017 en utbildning på CFL liknande en

barnskötarutbildning. Utbildningen bekostades av berörda förskolechefer. Alla fem är nu tillsvidareanställda i kommunen efter genomförd utbildning. Tre arbetar på Lillbergets förskola och två på Ljusne förskola.

Digitalisering

Tydligare skrivningar i läroplaner och kursplaner om digitalisering kommer att påverka kommunen på olika sätt. De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om att stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg.

För att tillmötesgå detta är våra lokaler i behov av förstärkt infrastruktur,

kompetensutvecklingsinsatser för vår personal behöver genomföras, samt ett ökat antal digitala verktyg för både elever och personal behöver införskaffas. Dessa insatser, som är nödvändiga för att möta samhällets förväntningar och de kommande kursplanerna (hösten 2018), kommer att påverka verksamheternas arbetssätt och ekonomi. Våra förskolechefer och rektorer jobbar aktivt för att förverkliga digitaliseringen ute i våra verksamheter.

Skolverkets riktade insatser för utbildning av nyanlända elever

Under hösten 2017 har ett arbete inletts tillsammans med Skolverket, där en analys

genomförts för att synliggöra behov våra nyanlända elever har för att kunna gå ut grundskolan med behörighet till nationellt program på gymnasieskolan. En handlingsplan med ett antal aktiviteter har skrivits och vi har beviljats medel från Skolverket för att jobba med att utveckla undervisningen i kommunens skolor för nyanlända elever. Vi kommer bland annat att satsa på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och utbilda all personal inom skola och förskola. Vi ser att det arbetssättet kommer att vara till nytta för alla våra elever. Vi kommer dessutom att satsa på utbildning av våra modersmålslärare och studiehandledare och vi kommer göra en översyn av organisation av denna verksamhet. Detta arbete pågår under 1,5 år och vi har under den här tiden anställt en samordnare på 50 % som ska organisera

genomförandet av projektet.

Riksdagens beslut om ändringar från och med höstterminen 2018 Obligatorisk förskoleklass

Från och med det år ett barn fyller sex år ska barnet erbjudas plats i förskoleklass. Från och med höstterminen 2018 blir förskoleklassen obligatorisk. Förskoleklassen är avgiftsfri och omfattar minst 525 timmar under ett läsår.

(31)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 31 Stadieindelad läroplan

Idag skiljer det sig mellan skolor hur mycket undervisningstid eleverna får under olika årskurser. Dessutom kan skolorna välja i vilken årskurs exempelvis språkval ska starta, vilket kan leda till problem om en elev ska byta skola. Att timplanerna blir stadieindelade innebär också att grundskolans kursplaner och kunskapskrav i moderna språk förändras. För

grundsärskolan innebär det större förändringar i och med att det centrala innehållet i kursplanerna ska delas upp mellan låg-, mellan- och högstadiet både i ämnen och ämnesområden samt att det ska tas fram kunskapskrav för årskurs 3 i några ämnen.

Arbetet med ekonomin under året, anpassning av verksamhet för att nå i ram

Förvaltningens chefer har under året arbetat med att anpassa verksamheten till kommande års ramsänkningar samtidigt som elevunderlaget ökar. Arbetet har kommit en bit på väg, vilket kan ses genom att nämnden gör ett positivt resultat. Dock kommer arbetet med

anpassningarna behöva fortsätta under 2018 för att nå ram.

Övrigt Förskola

Under det gångna halvåret har en fristående förskola öppnat i kommunen. Bilaal ekonomisk förening har startat och har kapacitet att ta emot 38 barn. Verksamheten är förlagd i centrala Söderhamn.

Ur ett kvalitetsperspektiv har förskolornas verksamhet förbättrats via införandet av

måndagsplaneringar på samtliga förskolor. Något som inneburit en kontinuitet och trygghet för medarbetarna där kommande arbete planeras och diskuteras.

Barn/elev fokus

Något som bör lyftas är hur barn- och utbildningsnämndens verksamhet arbetar med att sätta de som vi är till för främst när beslut ska fattas. Detta uppmärksammade Rädda Barnen utifrån att Söderhamns kommun har avskaffat den s.k. 15 timmars för barn i förskolan. Ett beslut som innebär att Söderhamns barn kan ta del av den pedagogiska verksamheten oavsett om

vårdnadshavare är arbetande, arbetslös eller studerande. Ett agerande som ligger i linje med kommunens styr- och ledningsfilosofi.

Nämndens arbete kopplat till de av fullmäktige beslutade fokusområden

Fokusområde: Jämlikhet

- för att kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell identitet, ålder och klass inte ska vara hinder utan möjligheter

(32)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 32 Nämnden har fokusområden utifrån likvärdighet, barn- och elevinflytande samt

likabehandling inom fokusområdet jämlikhet. I förskola och skola finns olika nationaliteter, åldrar, trosuppfattning, funktionsvariationer med mera och förståelse och acceptans för olikheter grundas i den dagliga verksamheten. Några tydliga effekter av pågående arbete går inte se i de mätningar som gjorts. Generellt så upplever medarbetarna att arbetet kommit längre mot målet än vad eleverna gör.

Jämlikhet

Effekten att arbeta för är ” Förskolan och skolan i Söderhamn är likvärdig ur alla perspektiv, vilket leder till jämlika förutsättningar i samhället.”

Inom förskola och skola finns uttalade mål om när det gäller alla människors lika värde.

Det mätningar som gjorts visar på att verksamheterna befinner sig på ungefär samma nivå som tidigare.

För att mäta detta genomförs en självvärdering av verksamheten. Rektor eller förskolechef gör en självskattning och medarbetarna gör en var för sig. Självvärderingen blir underlag för diskussion för att nå ett gemensamt synsätt. Snittet i självvärderingarna har stigit

kontinuerligt från första mätningen.

Självvärdering rektorsområde (fråga 5) 2017 maj snitt 8,6

2016 oktober snitt 8,3 2016 maj snitt 6,9 2015 snitt 8,1

För att få elevernas perspektiv genomförs elevintervjuer med samma frågor. Elevernas skattning är lägre än vid föregående tillfälle (oktober 2016 var första gången elevintervjuer genomfördes).

2017 maj snitt 8,0 2016 oktober snitt 9,3

När det gäller åtagandet att ha höga förväntningar och tilltro till elevernas förmåga att lära har värdet i självvärderingen förbättrats gentemot de föregående mätningarna.

Självvärdering (fråga 7) 2017 maj snitt 7,4 2016 oktober snitt 7,0 2016 maj snitt 5,5 2015 snitt 7,6

För att få elevernas perspektiv genomförs elevintervjuer med samma frågor. Elevernas skattning är lägre än vid föregående skattning (oktober 2016 var första gången elevintervjuer genomfördes).

Elevskattning (fråga 7)

(33)

Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 33 Elevernas svar på trivsel- och kränkningsenkätens fråga ”min lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen” visar att eleverna upplever att lärarna har höga förväntningar på deras förmåga att lära.

2017 oktober 97 % 2017 mars 97 % 2016 mars 95 %

Barn- och elevinflytande

Effekten att arbeta för är ”Barn och elever lever och praktiserar demokrati och utvecklas till huvudpersonen i sina egna liv.”

Inom både förskola och skola genomförs barnråd respektive elevråd som skapar förståelse för värden som demokrati och allas lika värde. Där stor vikt har lagts vid att alla ska vara delaktiga i arbetet och ta ansvar över förskola och skola. ”Ett samhälle i miniatyr” säger de själva.

Det mätningar som gjorts visar på att verksamheterna även inom området barn- och elevinflytande befinner sig på ungefär samma nivå som tidigare.

Utifrån självvärderingarna, genomförda av rektor respektive förskolechef och medarbetarna, och trivselenkäten, genomförd av eleverna, ses en utveckling som förbättrats gentemot föregående år avseende barn och elevers verkliga inflytande i verksamheten.

Självvärdering rektorsområde (fråga 4, 6, 7) 2017 maj snitt 7,4

2016 oktober snitt 7,2 2016 maj snitt 5,9 2015 snitt 7,5

Trivselenkät:

För att få elevernas perspektiv genomförs även elevintervjuer med samma frågor. Elevernas skattning är lägre än vid föregående skattning (oktober 2016 var första gången elevintervjuer genomfördes)

2017 maj snitt 7,0 2016 oktober snitt 7,3

Elevernas svar på trivsel- och kränkningsenkätens fråga ”lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter” visar en positiv utveckling i frågan.

2017 ht 94 % 2017 vt 92 % 2016 vt 91 %

Rektor och medarbetare skattar elevernas delaktighet aningen högre än vid de föregående mätningarna.