1919 Kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting.
1921 Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen.
1921 Första kvinnan i riksdagen, Kerstin Hesselgren.
1943 Första kvinnliga ledamöterna i Norrbottens läns landsting, Frida Jansson, Töre och Anna Kopperi, Malmberget.
1945 Första kvinnliga riksdagsledamoten från Norrbottens län, Märta Boman, Råneå.
1947 Första kvinnan i regeringen, Karin Kock.
1971 Första kvinnliga ledamoten i Norrbottens länsstyrelses styrelse, Beda Nilsson, Arvidsjaur.
Foto: Michael Lander/Norrlandia
LEDARE
Chefer och ledare efter arbetsmaknadssektor 2007
Sektor Antal Könsfördelning (%) Norrbottens län Norrbottens län Riket
Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Landsting 46 25 65 35 54 46 16-29 30-39 40-49 50-59 60-64 Totalt Högre ämbetsmän och politiker 0 0 0 2 2 4 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 4 0 1 2 2 9 Verkställande direktörer, verkschefer m.ß . 0 5 20 12 3 40 Drift- och verksamhetschefer 19 76 182 219 72 568 Chefer för särskilda funktioner 7 55 107 109 19 297 Chefer för mindre företag och
enheter (färre än 10 anst.) 40 151 260 192 50 693 Totalt 70 287 570 536 148 1 611 Chefer och ledare efter ålder 2007
Män åldersgrupp 16-29 30-39 40-49 50-59 60-64 Totalt Högre ämbetsmän och politiker 0 1 1 3 6 11 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 1 1 4 5 2 13 Verkställande direktörer, verkschefer m.ß . 5 42 138 153 61 399 Drift- och verksamhetschefer 19 172 370 387 142 1 090 Chefer för särskilda funktioner 14 112 225 267 87 705 Chefer för mindre företag och
enheter (färre än 10 anst.) 38 239 492 446 170 1 385 Totalt 77 567 1 230 1 261 468 3 603
25 LEDARE
Chefer och ledare år 2007
Typ av ledningsarbete Antal Könsfördelning (%) Norrbottens län Norrbottens län Riket
Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Högre ämbetsmän och politiker 4 11 27 73 38 62
Chefstjänstemän i
intresseorganisationer 9 13 41 59 40 60 Verkställande direktörer,
verkschefer m.ß . 40 399 9 91 10 90 Drift- och verksamhetschefer 568 1 090 34 66 34 66 Chefer för särskilda funktioner 297 705 30 70 29 71 Chefer för mindre företag
och enheter (färre än 10 anst.) 693 1 385 33 67 31 69 Totalt 1 611 3 603 31 69 29 71 Högre ämbetsmän och politiker
Organiserar, leder och svarar för verkställighet av politiska beslut; planerar, leder och samordnar myndigheters, kommuners och landstings verksamhet.
Chefstjänstemän i intresseorganisationer
Planerar, leder och samordnar verksamheten i intresseorganisationer; svarar för för-handlingar, intressebevakning och information. Som intresseorganisation räknas t.ex.
politiskt parti, arbetsgivar-, bransch- och arbetstagarorganisation, humanitär organisa-tion och idrottsförbund.
Verkställande direktörer, verkschefer m.ß .
Planerar, leder och samordnar verksamheten i stora och medelstora företag, affärsverk, sjukhus, universitet m.m. efter riktlinjer fastställda av en styrelse; formulerar och be-slutar om mål och policy; fattar beslut om arbetsorganisation och större investeringar;
representerar företaget i dess förehavanden; redovisar resultat och rapporter för styrelsen.
Drift- och verksamhetschefer
Planerar, leder och samordnar varu- och tjänsteproduktion i stora och medelstora företag m.m. underställda en verkställande direktör eller motsvarande.
Chefer för särskilda funktioner
Planerar, leder och samordnar arbetet inom en stabs- eller specialistfunktion i stora och medelstora företag m.m. underställda en verkställande direktör eller motsvarande.
Chefer för mindre företag och enheter
Planerar, leder och samordnar verksamheten i mindre företag, myndigheter, institutioner m.m.; fattar beslut, ansvarar, redovisar resultat och rapporterar till ev ägare, planlägger och leder den dagliga verksamheten.
POLITIK
Parti Antal Procent kvinnor
Kvinnor Män Länet Riket
Moderata samlingspartiet 4 4 50,0 44,9
Centerpartiet 1 3 25,0 44,2
Folkpartiet 1 3 25,0 48,1
Kristdemokraterna 2 1 66,7 48,3
Socialdemokraterna 16 15 51,6 50,6
Vänsterpartiet 3 3 50,0 50,5
Miljöpartiet 1 1 50,0 50,0
Övriga* 2 11 15,4 35,6
Samtliga 30 41 42,3 47,6
*) Norrbottens sjukvårdsparti
Kvinnor och politik
Regeringen består av tio kvinnor och tolv män. Av riksdagens ledamöter är 47 procent kvinnor. I Norrbottens läns landstingsfullmäktige fi nns 42 procent kvinnor. I kommunfullmäktige bland länets kommuner fi nns i genomsnitt 45 procent kvinnor.
Landstingsfullmäktige efter 2006 års val Andel kvinnor i landstingsfullmäktige
1982 1988 1994 2002 2006
0 10 20 30 40 50
Genomsnitt samtliga landsting Norrbottens läns landsting
27 POLITIK
Fördelning kvinnor och män i kommunfullmäktige efter valet 2006
Genomsnitt länet
I två av Norrbottens läns 14 kommuner är andelen kvinnor i kom-mun fullmäktige lägre än 40 procent efter valet år 2006. Jämn ast är fördelningen i kommunerna Gällivare (20 kv 21 m), Jokkmokk (16 kv 15 m) Pajala (17 kv 16 m) och Överkalix (15 kv 16 m).
Största ökningen av antalet kvinnliga ledamöter jämfört med före-gående val hade Haparanda, från 12 till 16 kvinnor, och Pajala, från 13 till 17 kvinnor.
Största minskningen av antalet kvinnor i fullmäktige sedan föregående val redovisas för Arvidsjaur -10, Älvsbyn -9 och Övertorneå -9. Jokk-mokks och Älvsbyns kommuner har minskat totala antalet ledamöter i fullmäktige sedan förra valet med 4 respektive 8.
0 20 40 60 80 100
Jokkmokk Pajala Gällivare Överkalix Piteå Kalix Luleå Haparanda Arjeplog Älvsbyn Kiruna Övertorneå Boden Arvidsjaur
Kvinnor Män
POLITIK
Jämställdhet i kommunfullmäktige
Jämställdhet anses råda när andelen kvinnor respektive män är 40% - 60% i en grupp.
Mer än 60 % män
Minst 40 % kvinnor respektive män Mer än 60 % kvinnor
Valår
1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 Arjeplog
Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå
29 POLITIK
Fördelning kvinnor och män i kommunala styrelser efter valet 2006
Fördelning kvinnor och män i kommunala nämnder, utskott, beredningar efter valet 2006
0 20 40 60 80 100
POLITIK
Fördelning kvinnor och män i kommunala bolag och stiftelser 2009
Fördelning kvinnor och män i kommunala ordförandeposter 2009
31 POLITIK
Fördelning kvinnor och män bland kommunchefer och förvaltningschefer 2009
Fördelning kvinnor och män i Landstingets fullmäktige, styrelse, nämnder, utskott och beredningar 2009
0 20 40 60 80 100
Pajala Arvidsjaur Gällivare Övertorneå Boden Kalix Kiruna Överkalix Haparanda Piteå Arjeplog Luleå Jokkmokk Älvsbyn
Kvinnor Män Genomsnitt länet
0 20 40 60 80 100
Landstingsfullmäktige
Landstingsstyrelse
Nämnder, utskott, beredningar
Ordförandeposter
Vice ordförandeposter Kvinnor
Män
POLITIK
Åldersfördelning i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder och utskott i kommun och landsting (ordinarie ledamöter) 2009
Åldersfördelning i kommunala bolag och stiftelser, (ordinarie ledamöter) 2009
0 20 40 60 80 100
20-29 30-39 40-49 50-59 60-64
65- Kvinnor
Män
Åldersfördelning för kommun- och förvaltningschefer 2009
0 20 40 60 80 100
20-29 30-39 40-49 50-59 60-64
65- Kvinnor
Män
0 20 40 60 80 100
20-29 30-39 40-49 50-59 60-64
65- Kvinnor
Män
Utbildning
Årtal att uppmärksamma
1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster.
1870 Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister.
1873 Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur lic och teologi).
1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster.
1927 Statliga läroverk öppnas för ß ickor.
1969 Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet.
1970 Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet.
1980 Äktamakeprövning av studiemedel avskaffas.
Grundskolan får ny läroplan. Skolan skall verka för jämställdhet.
2002 Lag om likabehandling av studenter i högskolan införs. Den slår fast att könsdiskriminering i högskolan är förbjudet och att högskolorna måste arbeta målinriktat.
Foto: Mikael Lundgren /Norrlandia
UTBILDNING
Meritvärde, grundskolans årskurs 9, läsåret 2007/2008
Genomsnittligt meritvärde:
Eleven får tillgodoräknas poäng för maximalt 16 ämnen enligt följande:
Mycket väl godkänd MVG 20 p Väl godkänd VG 15 p
Godkänd G 10 p Icke godkänd IG 0 p
Maximalt antal poäng en elev kan erhålla är 320
Av de elever som avslutade grundskolans årskurs 9 våren 2008 var fl ickornas genomsnittliga meritvärde 14 procent hög re än pojkarnas.
I Norrbottens län fi nns den största skillnaden mellan fl ickornas och pojkarnas meritvärden i Jokkmokks kommun, 27 procent. Minsta skillnaden, 6 procent, fi nns i Haparanda och Överkalix kommuner.
Kommun Genomsnittligt meritvärde Skillnad ß ickor Flickor Pojkar Samtliga och pojkar i % Arjeplog 192,5 218,3 207,6 -12 Arvidsjaur 206,1 192,5 199,1 7 Boden 218,5 188,3 203,2 16 Gällivare 235,2 216,9 224,6 8 Haparanda 230,3 216,9 224,4 6 Jokkmokk 235,5 185,4 210,8 27 Kalix 215,5 173,2 193,6 24 Kiruna 222,6 189,6 205,4 17 Luleå 224,1 195,6 209,2 15 Pajala 234,3 203,6 221,3 15 Piteå 220,6 197,9 208,9 11 Älvsbyn 227,0 189,1 207,7 20 Överkalix 211,4 199,7 207,0 6 Övertorneå 227,4 206,3 217,4 10 Länet 222,8 195,8 208,9 14 Riket 218,8 196,8 207,5 11
35 UTBILDNING
Program/inriktning Antal Fördelning, %
Kvinnor Män Totalt Kv M Livsmedelsprogrammet 7 4 11 63,6 36,4 Medieprogrammet 53 15 68 77,9 22,1 Naturbruksprogrammet 63 40 103 61,2 38,8 Naturvetenskapsprogrammet 149 104 253 58,9 41,1 därav inriktning
matematik - datavetenskap 7 15 22 31,8 68,2
miljövetenskap 25 7 32 78,1 21,9 naturvetenskap 117 82 199 58,8 41,2 Omvårdnadsprogrammet 111 6 117 94,9 5,1
Samhällsvetenskapsprogrammet 267 112 379 70,4 29,6 därav inriktning
ekonomi 66 57 123 53,7 46,3 kultur 30 7 37 81,1 18,9 samhällsvetenskap 141 36 177 79,7 20,3
språk 20 12 32 62,5 37,5 Teknikprogrammet 19 171 190 10,0 90,0
Specialutformat program 271 261 532 50,9 49,1 Individuellt program. 7 6 13 53,8 46,2 Fristående skolor 32 74 106 30,2 69,8 IB - International Baccalaureate 11 1 12 91,7 8,3 Totalt 1 439 1 353 2 792 51,5 48,5 Examinerade från gymnasieskolan läsåret 2007/2008. Norrbottens län
UTBILDNING
Det är genomgående fl er kvinnor än män som fortsätter med högre stu-dier inom tre år efter gymnasieexamen. Andelen kvinnor i Norrbottens län som påbörjar högre studier ligger i nivå med rikets. Andel av männen i länet som påbörjar högskoleutbildning är lägre än riksgenomsnittet.
Av fl ickorna som examinerades från gymnasiet i Norrbottens län läsåret 2004/05 studerade 48 procent på högskola inom tre år, av poj-karna 28 procent. Genomsnittet för riket är 46 procent av fl ickorna och 35 procent av pojkarna.
Påbörjat högskola/universitet inom 3 år efter gymnasieexamen (%)
1995/96 1997/98 1999/00 2001/02 2003/04 2004/05
0 10 20 30 40 50 60
Kvinnor (BD) Män (BD)
Kvinnor (S) Män (S)
Examensår
37 UTBILDNING
Befolkningens utbildning
Befolkningens utbildningsnivå stiger kontinuerligt. Gymnasieutbild-ning är inte längre ett privilegium för en minoritet utan snarare det normala, i synnerhet bland de yngre. Även eftergymnasial utbildning har successivt blivit allt vanligare.
Kvinnorna har högre utbildningsnivå än männen. I åldersgruppen 25-64 år har 41 procent av kvinnorna respektive 33 procent av män-nen någon form av eftergymnasial utbildning. I Norrbottens län har 37 procent av kvinnorna och 27 procent av männen en eftergymnasial utbild ning. Männen behåller dock ett stort försprång när det gäller forskarutbildning.
Utbildningens inriktning - en könsfråga
Om utbildningsnivån i första hand är en generationsfråga kan ut-bildningens inriktning i hög grad sägas vara en könsfråga. Kvinnor och män är utbildade för skilda områden inom arbetsmarknaden.
De yngre väljer fortfarande könsbundet trots politiska strävanden mot en jämnare könsfördelning på de utbildningar där något av könen varit starkt underrepre sen terat. Bland kvinnorna har det blivit något vanligare med teknisk/naturvetenskaplig utbildning i samband med den stora utbyggnaden av utbildningar inom denna sektor under 1980- och 1990-talet. Bland männen har det blivit ännu vanligare med en teknisk/naturvetenskaplig utbildning och ännu ovanligare med en pedagogisk utbildning eller en vårdutbildning.
För vissa högre utbildningar t ex läkare, tandläkare, ekonomer, juris-ter m fl har könsfördelningen blivit allt jämnare i yngre generationer.
År 2007/2008 examinerades fl er kvinnor än män inom områdena medi-cin/odontologi och juridik/samhällsvetenskap. Bland civilingenjörer märks en ökad andel kvinnor bland de yngre.
UTBILDNING
Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning 2008
Det är vanligare bland kvinnor än bland män med någon form av eftergymnasial utbildning.
Andel av befolkningen med lägst 3 års eftergymnasial utbildning inklusive forskarutbildning 2008
25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 74
0 10 20 30 40 50
Kvinnor (BD) Kvinnor (S)
Män (BD) Män (S)
25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 74
0 10 20 30 40 50
Kvinnor (BD)
Kvinnor (S) Män (BD) Män (S)
år år
39 UTBILDNING
Befolkningen 1990-2008 i åldern 25-64 år med eftergymnasial utbildning
Befolkningens utbildningsnivå stiger kontinuerligt. Andelen av befolk-ningen i åldersgruppen 25-64 år med någon form av eftergymnasial utbildning ökar bland kvinnor och män i både länet och riket.
År 1990 hade 21 procent av kvinnorna och 18 procent av männen i länet av åldersgruppen någon form av eftergymnasial utbildning.
Motsvarande jämförelsetal för hela riket var 24 procent för kvinnorna och 22 procent för männen. År 2008 är 38 procent av kvinnorna och 27 procent av männen i länet efter gym nasialt utbildade. I hela riket är 41 procent av kvinnorna och 33 procent av männen eftergymnasialt utbildade.
1990 1995 2000 2005 2008
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Kvinnor (BD) Kvinnor (S)
Män (BD) Män (S)
UTBILDNING
Andel kvinnor och män 25-64 år med någon form av eftergymnasial utbildning 2008
Fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning i länets samt liga kommuner och i riket.
I Norrbottens län har 38 procent av kvinnorna i åldern 25-64 år eftergymnasial utbildning och 27 procent av männen. Högst andel eftergymnasialt utbildade fi nns i kommunerna Luleå och Boden.
0 10 20 30 40 50
Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länet Riket
Kvinnor Män
41 UTBILDNING
Kvinnor Män
Andel kvinnor och män 20-64 år med eftergymnasial utbildning per bransch 2007. Norrbottens län
Eftergymnasial utbildning bland de anställda förekommer framför allt inom branscher som utbildning och forskning, offentlig förvaltning samt vård och omsorg.
0 20 40 60 80
Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energi, vatten och avfall Byggverksamhet Handel och kommunikationer Finansiellt, företagstjänster Utbildning och forskning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning Ej specificerad verksamhet Förvärvsarbetande, totalt Icke förvärvsarbetande, Totalt
UTBILDNING
Kursdeltagare i kommunal vuxenutbildning efter utbildningsnivå och kurs 2007/2008
Utbildningsnivå Norrbottens län Riket
Kurs Totalt Procent Totalt Procent
antal Kv M antal Kv M
Grundläggande utbildning
Engelska 223 66 34 15 875 71 29 Svenska som andraspråk 193 65 35 24 213 66 34 Matematik 149 64 36 11 835 70 30 Samhällskunskap 118 65 35 4 858 72 28 Svenska 58 67 33 3 762 63 37 Övriga kurser 58 66 34 16 290 69 31 Summa 799 66 34 76 833 68 32
Gymnasial utbildning
Orienteringskurs 588 70 30 24 802 67 33 Matematik A 488 65 35 18 706 68 32 Matematik B 480 65 35 17 941 64 36 Arbetsmiljö och säkerhet 455 69 31 15 104 75 25 Datorkunskap 451 75 25 21 270 72 28 Etik och livsfrågor 428 88 12 12 832 87 13 Svenska B 410 60 40 12 704 61 39 Samhällskunskap B 386 62 38 14 868 65 35 Omvårdnad 384 88 12 13 335 90 10 Engelska A 362 65 35 16 216 66 34 Medicinsk grundkurs 352 88 12 13 299 88 12 Psykologi A 344 78 22 15 447 80 20 Social omsorg 291 92 8 11 240 89 11 Engelska B 284 68 32 12 062 67 33 Religionskunskap A 270 62 38 8 326 63 37 Matematik C 267 66 34 11 276 55 45 Övriga kurser 9 137 63 37 339 834 63 37 Summa 15 377 67 33 579 262 67 33
Arbete
Årtal att uppmärksamma
1846 Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor får tillåtelse att arbeta inom hantverk och viss handel.
1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster.
1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster.
1939 Förvärvsarbetande kvinnor får ej avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål.
1958 Kvinnor får rätt att bli präster.
1976 Förordning om jämställdhet på den statliga sektorn.
1977 Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK.
1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs.
Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting.
1983 Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK.
Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret.
1984 Jämställdhetsavtal inom statliga sektorn.
1985 Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen.
1997 Första kvinnliga biskopen.
2001 Jämställdhetslagen skärps med bl.a krav på lönekartläggningar och handlingsplan för jämställda löner.
Foto: Erland Segerstedt
FÖRVÄRVSARBETE
Andel förvärvsarbetande av befolkningen 2007 (%)
Ökande försörjningsbörda
Lång studietid, hög arbetslöshet samt tidig förtidspensione r ing är saker som påverkar andelen förvärvsarbetande. I Norrbottens län förvärvsar-betade 47 procent av totalbefolkningen år 2007. Genomsnittet för riket är 48 procent.
I Sverige kommer de som är 65 år och äldre att utgöra en fjärdedel av landets befolkning ett par år in på 2030-talet. Det är en kraftig ökning jämfört med dagens 17 procent. Samtidigt blir andelen i de arbetsföra åldrarna något färre och likaså andelen barn. Försörjningsbördan kom-mer därmed att öka.
För länen i Sverige kommer utvecklingen i den riktningen gå olika snabbt beroende på fl yttningsunderskottens storlek, åldrar på de utfl yttade samt arbetsmarknadens utveckling.
45 FÖRVÄRVSARBETE
Förvärvsarbetande per åldersgrupp 2007 (förvärvsfrekvens) Kvinnor
Män
Kommun/ Ålder Totalt
region 20-29 30-39 40-49 50-59 60-64 20-64 Arjeplog 73,8 85,4 87,0 80,0 61,7 78,9 Arvidsjaur 78,4 84,7 84,8 83,3 60,7 79,9 Boden 68,8 80,3 84,4 82,6 59,7 77,3 Gällivare 71,4 84,0 85,6 80,1 58,5 78,2 Haparanda 63,2 74,9 80,8 65,7 46,5 67,6 Jokkmokk 67,9 85,1 86,9 82,4 61,1 78,8 Kalix 70,3 83,8 83,8 78,4 55,0 76,4 Kiruna 74,1 84,7 87,4 83,5 61,1 80,5 Luleå 62,1 80,7 84,9 82,1 58,3 75,6 Pajala 70,1 78,6 87,8 82,3 58,7 77,6 Piteå 67,1 82,2 83,0 78,5 56,3 75,3 Älvsbyn 70,9 80,7 83,7 80,0 54,3 75,8 Överkalix 78,5 80,7 84,2 79,9 53,8 77,3 Övertorneå 59,0 76,5 87,2 80,7 62,3 76,5 Länet 66,8 81,7 84,7 80,4 57,6 76,4 Riket 65,4 80,6 83,3 79,9 61,7 75,8
Kommun/ Ålder Totalt
region 20-29 30-39 40-49 50-59 60-64 20-64 Arjeplog 77,3 95,6 88,2 84,5 59,2 82,0 Arvidsjaur 79,9 87,0 90,2 82,9 56,9 81,2 Boden 72,9 85,2 87,4 81,4 56,4 78,7 Gällivare 80,6 86,7 88,1 83,8 60,5 81,9 Haparanda 61,4 65,3 69,9 60,1 42,5 61,1 Jokkmokk 71,1 88,3 87,8 80,1 68,5 79,9 Kalix 72,7 88,2 87,3 82,1 52,7 78,8 Kiruna 82,3 91,3 91,7 88,0 55,1 84,6 Luleå 60,9 85,8 88,1 83,8 64,6 77,9 Pajala 81,1 91,9 85,7 78,2 53,7 78,4 Piteå 75,0 89,7 88,0 86,4 62,9 82,2 Älvsbyn 77,6 89,7 85,7 83,0 60,9 81,0 Överkalix 77,2 86,3 86,0 79,1 59,5 77,8 Övertorneå 69,9 74,7 81,6 77,0 56,2 73,6 Länet 70,2 86,6 87,4 82,5 59,3 79,2 Riket 70,1 85,9 86,1 82,8 67,8 79,9
FÖRVÄRVSARBETE
Förvärvsarbetande åren 1994-2007
Antalet arbetstillfällen ökade med 16 procent för män i åldern 25-64 år under perioden 1994-2007. För kvinnorna har ökningen varit 13 procent. I Norrbottens län har antalet arbetstillfällen ökat med 1 procent för kvinnorna och 5 procent för männen under samma tidsperiod.
När det gäller ungdomar i åldersgruppen 16-24 år har ökningen på riksnivå varit 21 procent för kvinnorna och 27 procent för männen.
I länet har arbetstillfällena för de unga kvinnorna ökat med 6 procent och med 29 procent för de unga männen.
(se läsanvisningar sid. 81: Index)
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 70
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 70
47 FÖRVÄRVSARBETE
Sysselsatta per branschgrupp år 2007 (%)
Kvinnor Män
Areella Tillverkning Service Ej specificerat
Kvinnor Män 0,9 3,7 7,7 40,5 90,2 54,8 1,3 1,0 De yngsta och de äldsta arbetar deltid
Ungefär en femtedel av alla ungdomar i åldern 16-19 år arbetar. Det är mycket vanligt att dessa ungdomar arbetar deltid och av samtliga ålders-grupper har de den högsta andelen deltidsanställda och det gäller båda könen. Till viss del förklaras det av att cirka hälften av de ungdomar som arbetar samtidigt studerar. En annan förklaring är att de yngsta på ar bets-marknaden ofta har tillfälliga arbeten som inte är heltids arbeten.
Deltidsarbete är också mycket vanligt i åldern 60-65 år. Bland kvinnorna arbetar två tredjedelar och bland männen en tredjedel av de anställda i denna åldersgrupp deltid. En stor grupp av de personer som inte arbetar heltid av denna åldersgrupp är personer som även har någon form av pension på deltid.
FÖRVÄRVSARBETE
Förändring av arbetstillfällen 1994-2007
Kommun/ Kvinnor Minskning Män Minskning region Förvärsarbetande 1994-2007 Förvärsarbetande 1994-2007
1994 2007 % 1994 2007 % Arjeplog 692 686 -0,9 821 832 1,3 Arvidsjaur 1 462 1 481 1,3 1 527 1 547 1,3 Boden 7 030 5 150 -26,7 6 159 5 814 -5,6 Gällivare 4 644 4 050 -12,8 4 847 4 978 2,7 Haparanda 1 671 1 853 10,9 1 613 1 782 10,5 Jokkmokk 1 353 1 193 -11,8 1 340 1 288 -3,9 Kalix 3 664 3 512 -4,1 3 546 3 838 8,2 Kiruna 5 284 5 350 1,2 6 571 6 806 3,6 Luleå 15 516 18 594 19,8 19 579 21 198 8,3 Pajala 1 265 1 163 -8,1 1 287 1 241 -3,6 Piteå 7 814 8 438 8,0 7 657 9 159 19,6 Älvsbyn 1 718 1 694 -1,4 1 633 1 639 0,4 Överkalix 792 725 -8,5 887 851 -4,1 Övertorneå 925 910 -1,6 958 941 -1,8 Länet 53 830 54 799 1,8 58 425 61 914 6,0 Riket 1 828 696 2 102 543 15,0 1 956 956 2 298 583 17,5
Tabellen avser sysselsatt dagbefolk ning, dvs de som har sin arbetsplats i kommunen oavsett bostadskommun. I länet har antalet förvärvsarbe-tande kvinnor ökat med 2 procent och antalet förvärvsarbeförvärvsarbe-tande män med 6 procent. I riket har sysselsättningen ökat bland både kvinnor och män.
Stora skillnader kan ses bland kommunerna i Norrbottens län.
Arbetstillfällena för kvinnor har minskat mest i kommunerna Boden, Jokkmokk och Gällivare. För männen har den största minskningen skett i kommunerna Boden och Överkalix.
49 FÖRVÄRVSARBETE
Arbetspendling över kommungräns 2007
Kommun Inpendlare Utpendlare Nettopendling Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arjeplog 77 185 57 143 20 42 Arvidsjaur 126 265 100 343 26 -78 Boden 615 1 309 1 745 2 205 -1 130 -896 Gällivare 191 446 229 434 -38 12 Haparanda 176 220 213 405 -37 -185 Jokkmokk 96 178 90 226 6 -48 Kalix 265 495 387 755 -122 -260 Kiruna 306 796 221 296 85 500 Luleå 3 181 4 898 1 451 2 249 1 730 2 649 Pajala 76 110 85 354 -9 -244 Piteå 555 953 1 212 2 280 -657 -1 327 Älvsbyn 207 289 246 715 -39 -426 Överkalix 61 118 69 154 -8 -36 Övertorneå 66 100 125 286 -59 -186
Arbetspendling till/från länet mot övriga län i riket 2007
Län Inpendlare Utpendlare Nettopendling Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Västerbotten 464 815 299 773 165 42 Stockholm 213 421 575 887 -362 -466 Västernorrland 83 175 65 135 18 40 Västra Götaland 93 160 117 236 -24 -76 Uppsala 65 104 59 175 6 -71 Skåne 49 96 63 85 -14 11 Jämtland 37 90 22 48 15 42 Östergötland 33 68 17 33 16 35 Övriga län 136 309 173 296 -37 13 Totalt 1 173 2 238 1 390 2 668 -217 -430 (ingår i kommunsiffrorna ovan)
FÖRVÄRVSARBETE
Förvärvsarbetande i offentlig sektor, Norrbottens län
Män
19930 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007
5 000 10 000 15 000 20 000 25 000
I Norrbottens län sysselsätts 64 procent av de förvärvsarbet an de kvin-norna och 33 procent av de förvärvsarbetande männen i offentlig sektor (inkl. offentligt ägda företag och or ga ni sationer). Detta kan jämföras med riksgenomsnittets 51 respektive 20 procent. Mellan åren 1993 och 2007 har antalet sysselsatta inom offentlig sektor i länet minskat med 4 100 kvinnor och 7 400 män.
19930 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 5 000
10 000 15 000 20 000 25 000
Landsting
Primärkommunal förvaltning
Kommunalt ägda företag och organisationer Statlig förvaltning
Statliga affärsverk
Statligt ägda företag och organisationer Övriga offentliga institutioner
Kvinnor
51 FÖRVÄRVSARBETE
Sysselsatta inom kommuner och landsting, deltid respektive heltid, år 2008
Kommun/ Kvinnor Andel Män Andel region Deltid Heltid deltids- Deltid Heltid deltids-
anställda anställda
Kommunalt anställda
Arjeplog 155 149 51,0 34 85 28,6 Arvidsjaur 355 373 48,8 78 112 41,1 Boden 1 182 1 112 51,5 234 497 32,0 Gällivare 595 975 37,9 102 350 22,6 Haparanda 374 432 46,4 66 145 31,3 Jokkmokk 255 252 50,3 31 79 28,2 Kalix 701 693 50,3 106 249 29,9 Kiruna 692 1 206 36,5 74 289 20,4 Luleå 2 727 2 945 48,1 420 1 122 27,2 Pajala 337 366 47,9 63 119 34,6 Piteå 1 937 1 434 57,5 236 631 27,2 Älvsbyn 509 324 61,1 59 84 41,3 Överkalix 227 137 62,4 42 84 33,3 Övertorneå 223 213 51,1 53 100 34,6 Länet 10 269 10 611 49,2 1 598 3 946 28,8 Riket 339 033 279 757 54,8 50 921 116 333 30,4
Landstingsanställda Landstinget
Norrbotten 2 108 3 365 38,5 200 1 128 15,1 Alla landsting 88 859 99 781 47,1 10 537 37 650 21,9
FÖRVÄRVSARBETE
Förvärvsarbetande per sektor 2007
Kvinnor Män
Kvinnor Kvinnor Män Män
(BD) (S) BD) (S)
Landsting
Primärkommunal förvaltning Kommunalt ägda företag Statlig förvaltning Statliga affärsverk Statligt ägda företag Övriga offentliga institutioner Privata aktiebolag Privata övriga företag Övriga organisationer
11,3 9,5 2,3 2,2 40,9 31,2 10,1 7,5 1,0 1,6 2,0 1,9 6,3 5,4 8,7 5,1 0,1 0,1 0,2 0,2 4,0 2,7 10,0 3,3 0,0 0,0 0,0 0,0 25,5 38,3 54,0 66,2 5,2 6,3 8,6 10,4 5,7 4,9 4,1 3,2
Av de förvärvsarbetande i Norrbottens län sysselsätts 36 procent av kvinnorna och 67 procent av männen inom privat sektor. Genomsnittet för riket är 49 respektive 80 procent.
Mer än var femte kvinna och varannan man i länet sysselsätts i privata aktiebolag.
53 FÖRVÄRVSARBETE
Elva procent av samtliga förvärvsarbetande kvinnor i länet och cirka sju procent av samtliga förvärvsarbetande män är sysselsatta i turismbe-roende branscher.
De turismberoende branscherna sysselsätter tillsammans många fl er kvinnor än män. År 2007 är 17 procent av de förvärvsarbetande kvinnorna och 12 procent av förvärvsarbetande männen i Arjeplogs kommun sysselsatta inom turismberoende branscher.
I turismberoende branscher ingår detaljhandel, djurparker och natur-reservat, hotell och restaurang, museum och kulturminnen, nöjesparker, skidanläggningar, etc.
Inom en av de branscher som ingår, skidanläggningar, sysselsätts fl er män än kvinnor.
Andel av samtliga förvärvsarbetande som sysselsätts inom turismberoende branscher 2007
FÖRVÄRVSARBETE
Förvärvsarbetande kvinnor och män 2007 i Norrbottens län
Näringsgren Norrbottens län Länet % Riket %
Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Jordbruk, skogsbruk,
jakt, Þ ske 466 2 317 0,9 3,7 0,7 2,7 Tillverkningsindustri och gruvor 3 248 15 143 5,9 24,5 8,8 23,6 Energi, vatten avfall 245 1 185 0,4 1,9 0,5 1,4 Byggindustri 711 8 739 1,3 14,1 1,0 11,4
Handel; transport,
magasinering;
kommunikation 6 700 11 270 12,2 18,2 14,9 21,7
Kreditinstitut,
fastighetsförvaltn,
företagstjänster 5 377 7 303 9,8 11,8 12,6 16,4 Civila myndigheter, försvar;
internat. organisationer 4 084 4 909 7,5 7,9 6,5 4,8 Forskning o utveckling;
utbildning 10 078 3 527 18,4 5,7 16,7 5,6 Personliga och
kulturella tjänster 4 993 3 433 9,1 5,5 8,6 6,2 Hälso- och sjukvård,
socialtjänst; veterinärer 18 198 3 476 33,2 5,6 28,3 5,2 Näringsgren okänd 699 612 1,3 1,0 1,4 1,0 Samtliga näringsgrenar 54 799 61 914 100 100 100 100
FÖRVÄRVSARBETE
55 FÖRETAGANDE
Vart tredje nytt företag leds av en kvinna
År 1993 startades 1 företag per 1000 kvinnor och 4 företag per 1000 män i åldern 16-64 år i Norrbottens län. År 2008 startades 4,4 nya företag per 1000 kvinnor och 8,6 nya företag per 1000 män i länet.
Andelen av nystartade företag år 2008 som leds av kvinnor är 30 procent vilket placerar länet på sextonde plats i landet. I genomsnitt för hela riket leds verksamheten i de nystartade företagen till 32 procent av kvinnor.
Nya företag per tusen invånare 16-64 år
1993 1995 1997 1999 2001 2003 20050 2008 2
4 6 8 10 12
Kvinnor (BD) Män (BD)
Kvinnor (S) Män (S)
FÖRETAGANDE
Nystartade företag 2008 procentuellt fördelade på kön
Län Antal Ledning (%) Nya företag nya Kvinnor Män per 1000*
företag Kvinnor Män
Stockholm 18 113 32 61 8,9 16,7 Uppsala 2 044 32 62 6,0 11,7 Södermanland 1 459 32 61 5,7 10,5 Östergötland 2 056 28 66 4,3 9,7 Jönköping 1 499 28 65 4,1 9,1 Kronoberg 859 34 59 5,3 8,6 Kalmar 1 110 29 64 4,6 9,6 Gotland 373 35 55 7,4 11,2 Blekinge 710 33 61 5,2 8,8 Skåne 7 920 34 59 7,0 11,9 Halland 1 625 32 60 5,7 10,6 Västra Götaland 9 256 31 62 5,8 11,3 Värmland 1 263 31 65 4,7 9,3 Örebro 1 406 32 61 5,2 9,6 Västmanland 1 216 30 64 4,7 9,6 Dalarna 1 418 32 60 5,5 9,7 Gävleborg 1 301 33 60 5,1 8,8 Västernorrland 1 082 30 63 4,4 8,8 Jämtland 803 30 63 6,2 12,4 Västerbotten 1 174 31 64 4,5 8,8 Norrbotten 1 114 30 63 4,4 8,6 Riket 57 801 32 62 6,3 11,8
* invånare 16-64 år
57 FÖRETAGANDE
Antal konkurser per 1 000 enskilda fi rmor
Kvinnors företag har färre konkurser
Under år 2008 var ägaren en man i 71 procent av konkurserna i enskilda fi rmor i Norrbottens län och 85 procent i hela landet. Jämfört med samtliga enskilda fi rmor i länet så gick 0,8 av 1 000 enskilda fi rmor ägda av såväl kvinnor som män i konkurs under år 2008.
I hela landet så gick 1,8 av 1 000 enskilda fi rmor ägda av män i konkurs under år 2008. Motsvarande antal för kvinnorna var 0,7 av 1 000 enskilda fi rmor.
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 0
1 2 3 4 5
Kvinnor (BD)
Kvinnor (S) Män (BD) Män (S)
FÖRETAGANDE
Starta-eget-bidrag per 1 000 invånare 18-64 år, januari månad åren 1996-2008
I januari månad år 2008 får 88 kvinnor och 89 män i Norr bottens län bidrag för start av näringsverksamhet (starta-eget- bidrag). Det innebär att 1,2 av 1 000 kvinnor i åldern 18-64 år i länet får bidrag för att starta eget företag. Samma förhållande gäller bland männen. Jämförande riksgenomsnitt är 0,5 av 1 000 kvinnor respektive 1 000 män.
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 0
1 2 3 4
Kvinnor (BD) Män (BD)
Kvinnor (S) Män (S)
59 FÖRETAGANDE
Kommun/ Antal Procent Per 1 000 inv.
Region Kvinnor Män Kvinnor Män 18-64 år
Kvinnor Män
Arjeplog 3 3 50,0 50,0 3,5 3,1 Arvidsjaur 1 2 33,3 66,7 0,6 1,0 Boden 9 20 31,0 69,0 1,1 2,4 Gällivare 1 4 20,0 80,0 0,2 0,7 Haparanda 1 1 50,0 50,0 0,4 0,3
Jokkmokk 4 3 57,1 42,9 2,7 1,8 Kalix 5 13 27,8 72,2 1,1 2,5 Kiruna 14 9 60,9 39,1 2,1 1,2 Luleå 22 37 37,3 62,7 1,0 1,5 Pajala 2 2 50,0 50,0 1,3 1,1
Piteå 9 32 22,0 78,0 0,7 2,5 Älvsbyn 1 1 50,0 50,0 0,4 0,4 Överkalix 3 1 75,0 25,0 3,1 0,9 Övertorneå 2 1 66,7 33,3 1,6 0,7
Länet 77 129 37,4 62,6 1,1 1,6 Riket 1 878 1 928 49,3 50,7 0,7 0,7
Kvinnor och män med starta-eget-bidrag 2008
FÖRETAGANDE
Förvärvsarbetande företagare 2007. Största branscher för kvinnor och män i Norrbottens län
Bransch Företagare Eget AB Totalt
Frisörsalonger 395 30 425
Detaljhandel 193 173 366
Bokföring, lokalvård, m.ß . företagstjänster 141 79 220 Hotell- eller restaurangverksamhet 85 61 146
Skogsbruk 135 1 136
Hälso- och sjukvård, veterinärer 72 42 114
Jordbruk 92 15 107
Rekreation, kultur 68 6 74 Transport, magasinering 26 31 57
Byggverksamhet 13 25 38
Utbildning 25 10 35
Partihandel, ej fordon 16 18 34 Textil-, beklädnads- och lädervaruindustri 32 2 34 Övriga branscher 408 142 550
Totalt 1 701 635 2 336
Kvinnor
Bransch Företagare Eget AB Totalt
Byggverksamhet 467 570 1 037
Bokföring, lokalvård, m.ß . företagstjänster 304 358 662
Jordbruk 547 56 603
Transport och magasinering 275 311 586
Skogsbruk 492 93 585
Detaljhandel, reparation av hushållsartiklar 165 269 434 Handel och service av fordon, bensinstationer 158 153 311 Hotell- eller restaurangverksamhet 124 98 222
Metallvaruindustri 71 109 180
Datakonsulter och dataservicebyråer 61 99 160 Partihandel, ej fordon 57 98 155 Rekreation, kultur 106 29 135 Trävaruindustri (ej möbler) 59 67 126 Övriga branscher 634 591 1 225 Totalt 3 520 2 901 6 421 Män
Inkomst
1874 Gift kvinna får bestämma över sin egen inkomst.
1935 Lika folkpension för kvinnor och män.
1947 Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda.
1960 SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna.
1971 Särbeskattning, dvs. individuell beskattning av arbetsinkomst, ersätter sambeskattning.
2001 Jämställdhetslagen skärps med bl.a krav på lönekartläggningar och handlingsplan för jämställda löner.
Årtal att uppmärksamma
Foto: Klas Fritzon /Norrlandia
LÖNER
0 20 40 60 80 100
Kommunal Landsting Statlig
Kvinnors heltidslön i procent av mäns 2008, offentlig sektor
Kvinnans heltidslön 86 procent av mannens
Mest jämställda är lönerna bland kommunalt anställda. I Norrbottens län motsvarar en kommunalt anställd kvinnas heltidslön 94 procent av en kommunalt anställd mans lön år 2008. Motsvarande för riket är 92 procent. För de statligt anställda kvinnorna i länet är heltidslönen 88 procent av genomsnittslönen för män. För landstingsanställda kvinnor i länet är motsvarande 73 procent.
Bland de privat anställda i Övre Norrland motsvarar en kvinnlig arbetares heltidslön 87 procent av en mans heltidslön. Motsvarande för de privatanställda tjänstemännen i Övre Norrland är 82 procent.
Bland de privat anställda i Övre Norrland motsvarar en kvinnlig arbetares heltidslön 87 procent av en mans heltidslön. Motsvarande för de privatanställda tjänstemännen i Övre Norrland är 82 procent.