Åsikter om CSR

Som vi tidigare diskuterat i inledningskapitlet råder det delade meningar angående CSR.

Karnani (2010) beskriver diskussionen om huruvida företagen har ett ansvarstagande mot samhället och bör åsidosätta intäkter till just detta, som ett debatterat ämne. För att redogöra för diskussionen väljer vi nedan att sammanställa några av de vanligast förekommande argumenten för- och emot CSR.

3.2.1 Förespråkare till CSR Rätt i tiden

Den största och främsta anledningen som förespråkare för CSR lyfter fram är att socialt ansvarstagande är rätt i tiden. Många samhälleliga problem har uppstått av företagen själva; föroreningar, miljöutsläpp och fattigdom. Dessa problem bör vara företagens ansvar att åtgärda (W. Lamb, F. Hair, & McDaniel, 2010). Även Carroll och Buchholtz (2008) anser att företagen bör arbeta med CSR, eftersom samhället efterfrågar det. I en undersökning som gjordes av Business Week ansåg 95 procent av den undersökta befolkningen att företagens fokus bör ligga på att maximera värdet för aktieägare men även att företagen har ett ansvar gentemot deras anställda och samhället i sig. Detta i sin tur innebär att företagen måste vara beredda att uppoffra en del av sina intäkter för att ta sitt ansvar gentemot sina anställda och samhället.

Förebyggande åtgärder kontra reaktiva åtgärder

Detta antagande bygger på att det är bättre att ta tag i ett problem innan det händer än att försöka lösa problemet när det väl har skett. Förebyggande åtgärder är dessutom mer

Figur 2) Triple Bottom Line

praktiska och kostar mindre än reaktiva åtgärder. Ett exempel på detta är miljöföroreningar. Företag som orsakat miljöproblem lägger ner stora resurser i efterhand i försök att åtgärda problemet. Om de istället investerat i förebyggande åtgärder hade det inte uppstått några miljöföroreningar från början (Carroll &

Buchholtz, 2008). De förebyggande åtgärder som företagen kan vidta är en del av den riskreducering som CSR kan medföra. Genom att arbeta med CSR kan företagen minska sina operativa risker och därmed erhålla kostnadsbesparingar (Crane, McWilliams, Matten, Moon, & Siegel, 2008).

Företag har resurserna

Eftersom företagen har resurserna som krävs bör de även ha ett ansvar att åtgärda sociala problem i samhället. Företagen kan bland annat erbjuda de anställda en rättvis arbetsmiljö, tillverka säkra produkter samt informera allmänheten om sina initiativ för att främja samhället (W. Lamb, F. Hair, & McDaniel, 2010). Carroll och Buchholtz (2008) hävdar att företag har resurserna för att lösa och åtgärda de problem i samhället som så många andra redan försökt men misslyckats med att göra. Även om staten kan och tar en ansvarstagande roll i det hela, bör även företagen ta sitt ansvar inom detta område. Carroll och Shabana (2010) anser att dagens samhälle begär att företagen är ekonomiskt lönsamma men också att de är ansvariga för sin personal, befolkningen och övriga intressenter, även om det kan innebära att företag måste åsidosätta viss lönsamhet för att uppfylla dessa begär.

Motverkar statliga sanktioner

Om företagen inte tar sitt ansvar i samhället, så kommer staten införa lagar och förordningar som gör det svårare för företagen att undgå sitt ansvar eftersom företagen kan bli ålagda böter som påföljd för sina aktioner. Skulle företagen istället ha det stadgat i den interna policyn att ta ansvar, torde statliga ingripanden kunna undvikas (W. Lamb, F. Hair, & McDaniel, 2010). I dagens samhälle beblandar sig staten i flertalet områden genom att införa restriktioner och toleransnivåer, då företagen har brustit i att ta sitt ansvar (Carroll & Buchholtz, 2008).

Långsiktigt lönsamt

Att ta sociala initiativ kan vara lönsamt på lång sikt. Strategiskt smarta företag använder sig av sociala initiativ för att stärka och utveckla sina relationer med aktieägarna och att lösa problem ute i samhället (W. Lamb, F. Hair, & McDaniel, 2010). Sociala initiativ ökar ett företags globala konkurrenskraft, innovationskapacitet och förser företagen med operativa möjligheter (Porter & Kramer, 2006). Företag kan även utvinna interna fördelar genom att engagera sig i CSR-initiativ, då investeringar i medarbetare kan leda till högre motivation, vilket i sin tur kan gynna företagets produktivitet (Becchetti, Giacomo, & Pinnacchio, 2008).

3.2.2 Kritiker mot CSR Neoklassiska teorin

Störst motstånd mot CSR finns hos de neoklassiska förespråkarna som anser att företagen endast har ett ansvarsområde; att maximera lönsamheten för dess aktieägare.

Milton Friedman, som var förespråkaren för denna teori, ansåg att det sociala ansvarstagandet är ett område för staten och inte för företagen. Även om den neoklassiska teorin förespråkar att maximera lönsamheten bör detta åtagande ta hänsyn till samhällets gällande värderingar, både de som finns stadgade i lagar och de som återfinns i etiska värderingar. Indirekt stödjer således Friedman och de neoklassiska förespråkarna tre av de fyra ansvarstaganden som Carroll tagit upp i sin modell;

ekonomiskt, legalt och etiskt ansvarstagande. (Carroll & Buchholtz, 2008; Friedman, 1970)

Företagen är inte utrustade

Caroll och Buchholtz (2008) hävdar att en nackdel med CSR är att företagen inte har nödvändig expertis för att engagera sig i sociala aktiviteter som främjar samhället.

Företagsledningar är orienterade mot finansiella mål och strategiska beslut, vilket innebär att de inte har färdigheterna som behövs för att engagera sig i beslut rörande sociala aspekter i samhället. Även Harris och Hartman (2002) lyfter fram detta argument om att företagen inte är rätt utrustade att engagera sig i sociala aktiviteter.

Davis (1973) anser även han att företagsledare inte har den nödvändiga expertisen att engagera sin verksamhet för att främja sociala initiativ, då deras kompetensområde fokuserar på ekonomiska och operativa beslut.

Global konkurrenskraft hämmas

Ett annat argument emot CSR är att om företagen ägnar sig åt sociala initiativ kan det hämma den globala konkurrenskraften. Att minska miljöutsläppen, försäkra att produkten är tillverkad på ett etiskt sätt samt donera tid och pengar för sociala initiativ ökar företagens kostnader. De ökade kostnaderna kommer sedan att läggas till på slutproduktens pris och göra företaget samt produkten mindre konkurrenskraftigt ur ett globalt perspektiv. I länder där socialt ansvarstagande inte är prioriterat har företagen lägre kostnader, eftersom det inte läggs fokus på aktiviteter som är länkade till socialt ansvarstagande. (Carroll & Buchholtz, 2008; W. Lamb, F. Hair, & McDaniel, 2010;

Davis, 1973)

De olika argumenten för- och emot CSR indikerar att det finns såväl förtjänster som förluster associerade med CSR-arbete. Det är dock tydligt att CSR har fått ett starkt inflytande i dagens näringsliv och företagens intressenter efterfrågar idag allt mer information angående företagens samhällsansvar. (Grankvist, 2009)