Redovisning av CSR

Mediernas ökade inflytande ställer allt högre krav på företagen och deras ansvar i samhället. Om ett företag utövar aktiviteter som kan uppfattas som icke ansvarsfulla sprider sig denna information över hela världen på ett ögonblick. För att motverka detta väljer ett flertal företag som arbetar med CSR att publicera detta offentligt i någon form av hållbarhetsredovisning (Löhman & Steinholtz, 2003). Hållbarhetsredovisningarna tog i Sverige fart under 1990-talet då tillståndspliktiga⁴ företag tvingades att redovisa miljöinformation i förvaltningsberättelsen enligt årsredovisningslagen (Artsberg, 2005).

Även om lagstiftningen har haft en påverkan på utvecklingen av hållbarhetsredovisning, finns det ett flertal andra faktorer som påverkar varför företag väljer att redovisa sitt CSR-arbete. I diagram 1 visas de elva vanligaste anledningarna sett ur ett globalt perspektiv.

4 Tillståndsplikt för ett företag innebär: ”[…] att yrkesmässigt göra utfästelser om att mot vederlag ge

Diagram 1) Varför företag redovisar sitt hållbarhetsarbete. (KPMG International, 2008)

Även om hållbarhetsredovisningen i Sverige tog fart under 1990-talet, var det på den tiden ingen nyhet för många företag. Sedan den första separata miljöredovisningen släpptes i slutet på 1980-talet har det skett en signifikant ökning av antal företag som redovisar sitt hållbarhetsarbete (Kolk, 2004). Även i Sverige har det skett en markant ökning av hållbarhetsredovisning, både vad gäller antal företag som väljer att presentera hållbarhetsinformation men även mängden redovisad information från företagen (PwC, 2010). Ur ett globalt perspektiv är svenska företag relativt bra på att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Det finns dock vissa länder, framförallt Japan och England, där betydligt högre andel av företagen redovisar sitt hållbarhetsarbete (KPMG International, 2008).

Diagram 2 indikerar trenden vi kan se de senaste åren inom hållbarhetsredovisning.

Diagrammet visar hur stor andel av respektive företagsgrupp som upprättar en hållbarhetsredovisning som omfattar mer än tio sidor.

17%

21%

22%

29%

32%

35%

52%

55%

55%

68%

69%

Kostnadsbeparingar Förbättra relationen till stat eller regering Förbättra marknadspositionen Förbättra kapitalanskaffning Stärka leverantörsförhållanden Riskhantering/riskreducering Motivera anställda Stärka varumärket/förbättra sitt rykte Innovation och lärande Ekonomiska skäl Etiska skäl

Diagram 2) Trend inom svensk CSR-redovisning (PwC, 2010)

Även andelen av företagens totala redovisning som utgörs av hållbarhetsinformation har ökat under de senaste åren. En förklaring till detta är att statligt ägda bolag numera skall rapportera i enlighet med GRI:s riktlinjer och deras hållbarhetsredovisning skall dessutom bestyrkas av en oberoende organisation. Det är dock inte enbart bland de statligt ägda bolagen som användandet av GRI:s riktlinjer ökar utan även bland de börsnoterade bolagen. År 2009 tillämpade 44 procent av företagen på Stockholmsbörsens Large Cap lista hållbarhetsinformation enligt dessa riktlinjer. (PwC, 2010)

3.3.1 Global Reporting Initiative - GRI

GRI har sitt ursprung i den Bostonbaserade ideella organisationen CERES, som i början av 1990-talet skapade ett redovisningsramverk för att öka enhetligheten av företagens miljöredovisning. År 2000 släppte CERES sina första GRI-riktlinjer för hållbarhetsredovisning som, förutom miljöfrågor, omfattade bland annat sociala och ekonomiska aspekter (Global Reporting Initiative, 2007). Målet med GRI:s ramverk är att: ”tillhandahålla ett accepterat och trovärdigt ramverk för hållbarhetsredovisning, som kan tillämpas av alla organisationer, oberoende av storlek, bransch och geografisk hemvist” (Global Reporting Initiative, 2006, s. 2).

Den senaste generationens riktlinjer, G3-riktlinjerna, släpptes år 2006 (Global Reporting Initiative, 2011:2). Dessa riktlinjer är uppdelade i två delar. Den första delen ger vägledning om hur företagen skall definiera organisationen i form av vilka enheter som

0%

Large-Cap Mid-Cap Statligt ägda bolag Alla bolag 33%

skall ingå i redovisningen samt om vilka redovisningsprinciper som skall tas i beaktande vad gäller väsentlighet, fullständighet, hållbarhetssammanhang och kommunikation med intressenterna. Den andra delen av riktlinjerna tar upp de standardupplysningar som skall ingå i hållbarhetsredovisningen. I standardupplysningarna skall det ingå information om företagens strategi och profil, deras hållbarhetsstyrning samt vissa resultatindikatorer (Global Reporting Initiative, 2006).

Sedan GRI bildades har användningen av ramverket vuxit enormt. Under året 2010 var det 1 823 företag från 63 länder som rapporterade in GRI rapporter. Av de svenska företagen är det 83 stycken som redovisar enligt GRI:s riktlinjer (Global Reporting Initiative, 2011:3). Enligt revisionsfirman PwC har GRI:s riktlinjer blivit etablerade som standard i Sverige (PwC, 2010).

3.3.2 Strategier för CSR-kommunikation

Det finns enligt Morsing och Schultz (2006) tre olika strategier som företagen kan använda sig av för att kommunicera sitt CSR-arbete. Den ena strategin, vilken benämns som the stakeholder information strategy, syftar till den envägskommunikation som är vanligt förekommande då företag redogör för sitt CSR-arbete till olika intressenter.

Denna strategi kännetecknas av att den är helt styrd av företagsledningen, vilka försöker informera intressenter om gynnsamma CSR-beslut och CSR-initiativ företaget har vidtagit. Den andra strategin, the stakeholder response strategy, är istället en tvåvägskommunikation där företaget samlar in information (feedback) från samhället angående vad samhället förväntar sig av företagets CSR-arbete. Företaget försöker sedan anpassa sitt CSR-arbete för att möta dessa förväntningar men även påverka intressenterna för att göra det nuvarande CSR-arbetet legitimt. Den tredje strategin, the stakeholder involvement strategy, är även den en tvåvägskommunikation mellan företaget och samhället. Denna strategi är, till skillnad från den föregående, fokuserad på ett iterativt informationsutbyte mellan företaget och intressenterna. Företag som tillämpar denna strategi är regelbundet i kontakt med olika intressenter, vilka ofta är medverkande i företagets CSR-initiativ och ger förslag på lämpliga åtgärder företaget kan vidta för att stärka relationen dem sinsemellan.

”[…] any group or individual who can affect or is affected by the achievement of the organization’s objectives”

Enligt Morsing och Schultz (2006) har det skapats ett behov för mer utvecklade tvåvägskommunikationsstrategier för företagens CSR-arbete. Vidare menar författarna att envägskommunikationen är fortfarande nödvändig, men inte tillräcklig för att skapa och bibehålla företagens legitimitet.

Oavsett vilken CSR-kommunikation företag väljer är kommunikationen med intressenterna viktig för företagets konkurrenskraft (Morsing & Schultz, 2006). Frågan är vilka intressenter som vill erhålla information om företagens CSR-arbete.