Åsikter om BIM

”Ingen förlorar på att det blir rätt ifrån början” – Sven-Ingvar Petersson, Fastighetskontoret 7.3.1 Allmänt

Efter lite mindre än ett halvårs projektering ser projektörerna många fördelar med BIM-projektering. Det som först och främst ger utslag bland intervjuerna och som ständigt återkommer är (1) samgranskningen och (2) kopplingen mellan kalkyl och modell. Dessa är markant förbättrade gentemot traditionell process. Övriga fördelar (och nackdelar) som kom fram under intervjuerna framgår av tabell 7.2. Från samma tabell utläses att

borde vara. Det har funnits problem med konsulter som har blivit utkastade från datorprogrammen för att datorkraften inte är tillräcklig.

BIM upplevs som ett verktyg för den yngre datorgenerationen, de som har stor datorvana. ”Det krävs minst ett generationsskifte här i det här huset, de som sitter högst upp nu kan ju knappt stava till

CAD”⁸⁷ meddelar Sven-Ingvar Petersson på Fastighetskontoret. David Persson på Anjobygg instämmer: ”Vissa äldre kan kanske ha problem med denna typ av projektering. De ser helt inte enkelt vitsen med BIM”⁸⁸.

Av alla projektörer var det enbart arkitekten som var mindre positiv till BIM-projektering. Enligt Lars Strand så leder den här typen av projektering till extraarbete i form av dubbelritning. Han utvecklar resonemanget med att dels måste arkitekten leverera modellen av byggnaden i 3D, samt att de måste fortsatt leverera 2D-ritningar till arbetsplatsen⁸⁹. Av alla intervjuer som har genomförts är det inte en enda som tror att BIM kommer att ersätta pappersritningen. ”Papper är smidigt, oömt och billigt”⁹⁰ berättar Magnus Oscarsson, Grontmij. Bland annat David Persson, Anjobygg, har förhoppningar att pappret kommer att försvinna i framtiden, men att den framtiden är långt borta.

Det som skulle ersätta pappersritningen är antingen någon form av digitalt papper eller någon typ av hologram⁹¹.

7.3.2 BIM och ekonomi Storlek

BIM Handbook beskriver kortfattat om att det inte spelar någon roll hur stort projektet är för att BIM ska kunna appliceras, se även kapitel 5.1 ”BIM för ägarna och beställarna”. Bland de frågade aktörerna är det bara entreprenören som ser att BIM-projektering är applicerbart på mindre projekt.

”Det kan både vara stora och små projekt, men jag skulle säga nybyggnadsprojekt, ombyggnad är svårare”⁹² säger David Persson. Sju av tio frågade aktörer tror att det krävs större och mer komplexa projekt för att BIM ska vara lönsamt. Bland övriga aktörer säger en aktör att han inte har någon uppfattning om vilken storlek som krävs på projektet och en aktör nämner att BIM blir lönsamt först när beställaren efterfrågar det. Peter Tenggren, BIM-ansvarig för Halmstad Arena utvidgar resonemanget: ”Vid införandet av nya saker, inte bara i denna bransch, tillkommer upplärningskostnader. Vid små projekt kan man ha svårt att bära kostnaderna gentemot större projekt. Tillvägagångssättet med BIM är däremot lika, vare sig projektet är stort eller litet. Det kommer att komma senare i framtiden. Nu i början är det dock större projekt som gäller”⁹³.

87 Intervju med Sven-Ingvar Petersson, Fastighetskontoret 080328

88 Intervju med David Persson, Anjobygg 080305

89 Intervju med Lars Strand, Tengbom 080310

90 Intervju med Jan Lindström och Magnus Oscarsson, Grontmij 080418

91 Intervju med David Persson, Anjobygg 080305

92 Intervju med David Persson, Anjobygg 080305

93 Intervju med Peter Tenggren, Tocoman 080317

Vem tjänar mer?

Av Diagram 7.2 framgår det tydligt att det är entreprenören och beställaren som tjänar mest på BIM-projektering enligt de tillfrågade aktörerna. Den stora anledningen till resultatet är att entreprenören och beställaren har mest gagn av kopplingen mellan kalkyl och byggnad. Kalkyleringen ses i dagsläget som den faktor som har störst betydelse för eventuella vinster med BIM-projektering. Samordnarna Anjobygg och Bravida är de två som svarade ”Ej mätbart”. Enligt dem är det inte förrän efter färdigställandet som man kan avgöra huruvida projektet har gått med förlust eller vinst, och med det, även se vem eller vilka som har tjänat mer respektive mindre på BIM-projekteringen.

7.3.3 Framtiden

BIMs framtid är ljus. Det är ingen aktör som tror att BIM inte är här för att stanna. Man ser positivt på BIM-projektering. Många är förtjusta till hur väl samgranskningen är vid den här typen av projektering. Likväl som kapitel 8.5 ”Mål och vision med Halmstad Arena” tror man att kunskapsnivån kommer öka markant i framtiden. Appliceras BIM för installatörerna kommer BIM-projekteringen att skjuta i höjden. David Persson är övertygad att BIM-projektering kommer bli något för alla i byggbranschen⁹⁴.

Majoriteten av aktörerna i Halmstad Arena är av den uppfattningen att det är fördel att använda sig av partnering med BIM-projektering i dagsläget (diagram 7.3). Sven-Ingvar Petersson tror att partnering medför en fördel. Petersson förklarar sitt resonemang med att entreprenören måste använda BIM-projektering fullt ut. Att bara använda BIM för att samgranska blir en dyr process och att ”tvinga” konsulterna att använda sig av 3D-modelleringen blir svårt vid exempelvis en generalentreprenad⁹⁵. Arkitekten anser att BIM inte behöver tillämpas med partnering i framtiden.

Inom en fem till tioårsperiod har BIM-projekteringen mognat såpass att det inte spelar någon roll

94 Intervju med David Persson, Anjobygg 080305

95 Intervju med Sven-Ingvar Petersson, Fastighetskontoret 080328 Diagram 7.2

Vem tjänar mer eller mindre på BIM -projektering?

0 1 2 3 4 5

Entreprenör

Beställare

Arkitekt

Konstruktion

Ej mätbart Aktör

Mer Mindre Ej mätbart

vilken upphandlingsform man tillämpar⁹⁶. David Persson erkänner att han själv har ställt frågan. I och med att man lätt får mängdning och en bra kostnadskalkyl med BIM finns möjligheten att generera olika alternativ och på så sätt ta snabba beslut. Därför är det en fördel att använda sig av partnering och BIM samtidigt⁹⁷.

7.3.4 Mål och vision med Halmstad Arena

Bland teknikkonsulterna ser man en tydlig trend. Man vill utvecklas inom BIM-projektering och ser Halmstad Arena som en utmärkt språngbräda. Man ser BIM som framtiden, men för att BIM ska slå igenom trycker installatörerna på att BIM måste appliceras mer mot installationssektorn. Enligt installatörerna är det i dagsläget entreprenör och beställare som har den stora vinningen med BIM.

Brukarna och beställarna har inte satt upp några mål med BIM. Upphandlingsformen är totalentreprenad med partnering och därav har de inte ställt något krav på projektering med BIM.

Målen bland samordnarna är olika beroende på vem man frågar. Tocoman önskar att kunskapsnivån ska öka, främst bland arkitekterna. Bravida ser BIM som ett utmärkt tillfälle att hitta kollisioner och Anjobygg följer de mål som NCC har satt upp. Det vill säga att med BIM-projektering ska entreprenören spara upp till 30 % av kostnaden.

Både beställare och projektör tycker att BIM har givit önskat resultat samt att projekteringsprocessen upplevs som mer integrerad (eller är på väg att bli mer integrerad) med BIM-projektering än vid en traditionell projektering, vilket kan tolkas från diagram 7.4.

96 Intervju med Lars Strand, Tengbom 080310

97 Intervju med David Persson, Anjobygg 080305 Diagram 7.3

Är det en fördel att använda partnering vid BIM-projektering?

0 1 2 3 4 5 6 7

Ingen aning Ja Spelar ingen roll

Diagram 7.4

H ar p ro c e s s e n b livit m er in te g re ra d ?

0 1 2 3 4 5 6

Ja N e j S n a rt V et int e

8 P ROJEKTERING – M ANUALER

Vid projekterandet av Halmstad Arena finns det två stycken styrmanualer. Dessa är (1) en CAD-manual skapad av Fastighetskontoret på Halmstad kommun och (2) en projektspecifik CAD-CAD-manual.

CAD-manualen utarbetad av Fastighetskontoret är en kravspecifikation för hur CAD-samordning samt hantering av ritningar och handlingar för projekt i Halmstad kommuns regi ska gå till. I CAD-manualen står det att syftet med densamma är ”att i första hand styra metoder och strukturen på de CAD-filer som upprättas av respektive projektör”⁹⁸. Manualen gäller i första hand i utförandeentreprenader.

Manualen ska i tillämpliga delar även gälla totalentreprenader.

Den projektspecifika CAD-manualen, utarbetad av projekteringsgruppen, är tänkt att komplettera ovanstående manual då den äldre ej är utarbetad för 3D-modellering. Syftet är enligt manualen att

”erhålla korrekta handlingar samt samordna den digitala projekteringen och bidra till att samgranskning och kontroller genomförs”⁹⁹. I manualen beskrivs bland annat vilka program som ska användas, vilka förhållningssätt konsulterna har gentemot varandra och vilken omfattning man ska modellera samt vilka regler som gäller för arenabygget. De tidigare beskrivna förhållningssätten beskrivs mer ingående i följande kapitel.