2. Byggprocessen
10.2 Samgranskningsmöten – disposition och struktur
Vid projekterandet av Halmstad Arena hålls samgranskningsmötet som regel varannan vecka och ligger i anslutning till projekteringsmötet. Medverkande är entreprenören Anjobygg, alla teknikkonsulters respektive behörige person (allt som oftast den CAD-ansvarige), beställaren och brukaren Halmstad kommun samt samordningsansvarige Tocoman.
Samgranskningsmötet är mycket viktigt. Det är utifrån mötet som handläggarna och CAD-ansvariga ska förvalta den information som utbyts till modeller på arbetsplatsen108 vilket resulterar i att en god samgranskning är essentiell för vidareutvecklingen av projekteringen. Till skillnad från projekteringsmötet, där projektets struktur läggs upp och tekniska lösningar väljs är utmaningarna vid samgranskningsmötet annorlunda. ”Utmaningen är att få lösningarna från de olika teknikdisciplinerna att fungera som en integrerad lösning”109. Som exempel på utmaningar, nämner
106 Telefonintervju med Rikard Ahlgren 080513
107 Intervju med David Persson Anjobygg 080305
108 Intervju med Lars Strand, Tengbom 080310
109 Jongeling, R, ”BIM istället för 2D-CAD i byggprojekt – En jämförelse mellan dagens byggprocesser baserade på 2D-CAD och tillämpningar av BIM”, 2008, s. 16
Diagram 10.1
H a r k r a v o c h e f t e r fr å g a n p å v i s u a l i s e r i n g ö k a t d e s e n a s t e å r e n ?
0 1 2 3 4 5 6 7 8
F ö r s t a g å n g e n s o m d e t p r o j e k t e r a s
I n t e f ö r v å r d e l J a N e j
Jongeling, utmaningen att anpassa den bärande stommen till arkitektens utformning eller samgranskningen mellan installatörerna.
Den största fördelen med samgranskningsmötena vid BIM-projektering blir processen mer integrerad110. Brukare och beställare kan vara med på ett helt annat sätt. Samtidigt tvingar samgranskningen projektörerna att samarbeta på ett annat sätt än vid 2D-projektering111. Även om mycket har blivit enklare med BIM-projektering ställer det nya krav på både ritare och handläggare.
”Det är en viss skillnad i 3D-projektering. Gällande rittekniken att hantera 3D, krävs det en annan CAD-kompetens. Även granskningsbiten för dem som inte kan CAD. Handläggare och uppdragsgivare måste vara väldigt kunniga” – Lars Strand, Tengbom (handläggande ark)
10.2.1 Mötet (kollisioner och tid)
Tocoman har efter sin kollisionskontroll (se kapitel 9.1.1 ”Sammanställning av modellfilerna”) sammanställt de väsentliga kollisionerna i en lista med så kallade vypunkter. Listan är indelad i undergrupper. Varje undergrupp är döpt efter i vilket hus kollisionen har skett (i projekt Halmstad Arena är byggnaderna kallade Hus A, B, C etcetera). I undergruppen kan man därefter se mellan vilka parter kollisionen har skett (exempel: arkitekt mot konstruktion). Vypunkterna är länkar till kollisionerna där det i filnamnet står en platsangivelse, i vilken det framgår (1) i vilken byggnad, (2) vid vilken stomlinje som kollisionen har skett samt (3) vad för typ av kollision som har ägt rum.
Under mötet går Tenggren igenom den sammanställda listan av kollisioner. Parterna har här möjlighet att diskutera vad som har skett, hur det har skett och vem som ska göra en ändring i sin modell. Tiden för samgranskningsmötena brukar ligga mellan två till tre timmar. En tid som blir kortare och kortare allteftersom projektgruppens rutiner och arbetsmetoder förbättras.
”Det är ju nytt för alla och det märks att det går snabbare och snabbare. Men sen gäller det att man har någon (Peter Tenggren, Tocoman) som verkligen behärskar programmet som leder mötena. Det märktes skillnad mellan den gången med Peter jämfört med när David lede det. Det är en process för alla att lära sig” – Sven-Ingvar Petersson, Fastighetskontoret
10.2.2 Projektörernas åsikt om samgranskningsmötet Av intervjuerna framgick det att:
Samordnarna är mycket nöjda med själva samgranskningsmötet. Anjobygg ser en markant tidsvinst (ner till ¼ av vanlig 2D-projektering) vilket i sin tur resulterar i mindre konsultkostnader112. Tocoman tycker att mötet flyter bra, men att det stora problemet är uppföljningen av kollisioner. Bravida tror att man hittar upp till 60 % fler fel vid BIM-samgranskning.
Teknikkonsulterna är mycket nöjda med samgranskningsmötena. Alla har uppfattningen att samgranskningsmötena är tydligare och bättre än 2D-projekteringen. Lars Strand på Tengbom är
110 Intervju med Sven-Ingvar Petersson, Fastighetskontoret 080328
111 Intervju med Sven-Ingvar Petersson, Fastighetskontoret 080328
112 Telefonintervju med David Persson, Anjobygg 080507
positiv till samgranskningsmötena. ”Man hittar betydligt mer fel på ett tidigt stadium med BIM”113. Teknikkonsulterna ansåg att mötena går mycket snabbare, ända ner till ⅓ av traditionell tid.
Brukarna och beställarna är rörande överens om att det krävs en kunnig person som håller i samgranskningsmötet. Tekniken och kunskapen går än så länge inte hand i hand vilket medför att man är tvungen att köpa in den specialkompetens som krävs för att hantera BIM-modellen till fullo.
Enligt dem är tiden vid mötena oförändrad eller snabbare än traditionell granskning.
Ingen av de tillfrågade tror att BIM-projektering leder till noll fel ute på arbetsplatsen.
”Jag skulle bli förvånad om det var noll kollisioner när det ska byggas” – Jan Lindström, Grontmij Revideringstiden uppfattades som oförändrad enligt diagram 10.2. De som markant särskilde sig från övriga intervjuer var arkitekten och konstruktören. Arkitekten har en bestämd uppfattning att revideringstiden är mycket längre. Lars Strand menar att arkitekterna aldrig har lagt ner så mycket tid på varje revidering som de gör nu114. Konstruktion däremot anser att tid för revidering går mycket fortare. Sven Andersson drar ett exempel från projekteringen av Halmstad Arena: Bertil (handläggare, WSP) hade varit på ett projektmöte där det framkom att håltagningar hade missats.
Han ringer från bilen och innan han hade kommit tillbaka (till Malmö) från Halmstad hade jag redan hunnit ladda hem filerna från PDSen, gjort håltagningarna och laddat upp den nya filen115.
I kapitel 4.2.3 ”Samordning” nämns nyttan att använda BIM-projektering vid samgranskningen. Men finns det något positivt med den gamla tekniken? Resultatet var blandat. På frågan ”Vad finns det för positiva saker med den traditionella 2D-samgranskningen” svarade de flesta att man såg
113 Intervju med Lars Strand, Tengbom 080310
114 Telefonintervju med Lars Strand, Tengbom 080507
115 Telefonintervju med Sven Andersson, WSP 080506 Diagram 10.2
Hur upplevs revideringstiden?
0 1 2 3 4 5 6 7
Ingen uppfattning Längre tid Oförändrat Snabbare
samgranskningen som överlägsen 2D-samgranskningen, men att de ändå såg vissa saker som lättare eller mer överskådliga med det traditionella sättet att granska. Från intervjuerna framkom följande positiva egenskaper med 2D-granskningen:
• Det genomförs en mer ingående analys av varje enskilt rum.
• Enkelheten och ekonomin är bättre (papper är lättillgängligt och billigt).
• I och med att man studerar varandras systemlösningar får man med sig mer på traditionellt vis.
• Man får ett bättre helhetsintryck vid granskningen.
• Placering av installationer vid exempelvis undertak underlättas.
• Projektörerna är vana att arbeta på det traditionella sättet.
10.2.3 Faror med samgranskningsmötet
Det finns trots allt fällor vid samgranskningsmötet med BIM-projektering. BIM-projektering kräver en större noggrannhet av alla parter från första början, oavsett entreprenadform. Noggrannheten kan bli av betydligt sämre kvalitet vid pressade situationer, vilket i sin tur resulterar i sämre kvalitet av modellerna. Utifrån intervjuerna framkom två stora fällor med samgranskningsmötet:
Fälla 1: Tilltron till tekniken
Förklaring: Trots att det är för de flesta inblandade parter är första gången man använder sig av BIM-projektering är tilltron till BIM-programmens kapacitet möjligen för hög.
Konsekvens: Tilltron medför att egenkontrollen minskar vilket kan leda till informationsförluster.
Fälla 2: Uteblivande av information i modellen
Förklaring: Modellen som konsulten levererar måste ha korrekt information bunden till sig.
Konsekvens: Allt ifrån samgranskningsmötet, då eventuella kollisioner kan förbises till kalkyleringen, vars resultat kommer att bli felaktig.
”Det farliga med 3D samgranskningen är att man ’inte ser det man inte ser’. Har någon konsult glömt att rita in en vägg kommer det inte att bli rätt. Det här är inte specifikt för BIM, då det i så fall även skulle ha skett vid 2D-projektering” – David Persson, Anjobygg