5.1 Slutsats
Åskogssjön, åtgärdsområde 149
Kalkningsåtgärderna inom åtgärdsområdet har lett till att följande delmål har uppnåtts:
☺ Värden avseende pH och alkalinitet i Gransjön och Åskogssjön
☺ Fiskfaunan i Gransjön verkar opåverkad av försurning Följande delmål har inte uppnåtts:
-
Ovisst om delmålen har uppnåtts:
-
Förslag till förändringar/åtgärder:
⇒ Halverad kalkdos i Gransjön; 5 ton vartannat år.
5.2 Målsättning
Målsättning med kalkningen inom Åskogssjöns åtgärdsområde (4) är att:
• pH ska vara ≥6 och alkaliniteten bör ej vara >0,10 mekv/l vid högflöde i Gransjön och Åskogssjön.
• Fiskfaunan i Gransjön ska vara opåverkad av försurning.
5.3 Områdesbeskrivning
Åskogssjöns åtgärdsområde omfattar 5 km2 och ingår i Mörrumsåns vattensystem, delområde Ramkvillaån. De båda sjöarna Åskogssjön och Gransjön ligger cirka 9 km västsydväst Korsberga. Gransjön, som är belägen högst upp i vattensystemet, är en oligotrof skogssjö med en areal på 0,32 km2 och 15,4 m som största djup. Strän-derna är grusiga och steniga med sparsam vegetation av bladvass, starr, näckrosor, flotagräs och notblomster. Den omges av barrskog och mindre inslag av myrmark.
Vattendragssträckan mellan de båda sjöarna är 300 m och går stundtals under mark-ytan. Åskogssjön är en långsmal och oligotrof klarvattensjö som ligger 250 m över havet, har en areal på 0,35 km2 och största djupet är 15,4 m. Växtligheten i sjön är sparsam och stränderna steniga. Sjön, som har flera öar, omges av tallskog och i sö-der finns inslag av åkermark. Båda sjöarna hyser häckande storlom och fiskgjuse.
U%
%U
U
' W
T
79381
Gransjön
Åskogssjön 086072
358
149 - ÅSKOGSSJÖN
0 1 2 kilometer
N Åtgärdsområde
Kalkade våtmarker Vattendrag Sjöar
%
U
&V VattenkemiBottenfauna
'
W Nätprovfiske
#
Y elfiske
$
T Kräftprovfiske
Ê
Ú Flodpärlmussla
Effektuppföljning Målområden
Provpunkts ID
111
111 Kalkade sjöar Kalkade objekt Mål-punkt
Ú$T YW
V
U
Styr-punkt
Figur 5-1. Karta över åtgärdsområde 149, Åskogssjön.
ÅSKOGSSJÖN, ÅTGÄRDSOMRÅDE 149 31
Åskogssjön och Gransjön har naturvärdesklass III i vattenvårdsprogrammet och enligt System Aqua har naturvärdet bedömts vara måttligt. Signalkräfta har på-träffats i båda sjöarna. Innan kalkningen startade 1986 noterades pH-värde 5,5 i Gransjön och 6,0 i Åskogssjön. Tabell 5-1 visar att målsättningen för kalkningsverk-samheten är att pH-värdet skall vara minst 6,0 vid högflöde i de båda sjöarna. Sam-tidigt bör riktvärdet för alkalinitet (0,10 mekv/l) inte överskridas. För Gransjön finns även ett biologiskt mål avseende fiskfaunan.
Tabell 5-1. Mål och målområden för åtgärdsområde 149 Åskogssjön
Målområde Motiv
Skydds-status
Försurnings-känsliga arter
Kemiskt mål (pH)
Biologiskt mål Åskogssjön Storlom, fiskgjuse, höga
kvicksilverhalter i fisk, upplåtet fritidsfiske
Mört 6,0 -
Gransjön Storlom, fiskgjuse,
upp-låtet fritidsfiske Mört 6,0 Fisk
5.4 Kalkningsåtgärder
Kalkningsåtgärder i området består av sjökalkning. Kalkmängder, kalkmedel, meto-der och datum för tidigare spridning redovisas i Bilaga 2. Tabell 5-2 visar vilken ge-nomsnittlig kalkdos som är planerad att spridas kommande år. Planerade kalkningar framgår av Bilaga 3.
Området började kalkas 1986. Dessförinnan noterades låga pH-värden, 5,5.
Under senare år har pH och alkalinitet visat höga värden, varför kalkningen i Ås-kogssjön skjutits upp på obestämd tid. Det är viktigt att följa vattenkemin i sjön för att notera eventuella tecken på återförsurning. För att få en jämnare vattenkvalitet kalkas Gransjön numera vartannat år jämfört med vart tredje år tidigare.
Tabell 5-2. Kalkdoser per målområde. Volymdos är beräknad efter en avrinning på 9 l/s * km2.
Målområde Areal (ha)
Längd (km)
ARO (ha)
Arealdos (kg per ha och år) Volym-dos
5.5 Biologisk återställning
Inga åtgärder har utförts under aktuell period.
Översyn av åtgärdsbehov kommer att ske i samband med framtagande av ny plan för biologisk återställning 2006-2010.
5.6 Vattenkemiska resultat
Effektuppföljningens omfattning och frekvens framgår av Bilaga 4. Tabell 5-1 visar vilken målsättning som gäller för respektive målområde. Vattenkemisk målsättning för varje lokal framgår också av respektive stödlinjer i nedanstående figurer.
Målsättningen för vattenkemin i de båda sjöarna är att pH-värdet skall vara t6 och riktvärdet för alkalinitet, 0,10 mekv/l bör ej överskridas i samband med höga flöden. Provtagning görs två gånger per år. Den vattenkemiska målsättningen för kalkningen inom området har varit uppfylld. Figur 5-2 visar förhållandevis stabila pH-värden i Gransjön (strax under 7) under de senaste 15 åren. De höga alkalini-tetsvärden som noterades under 1990-talet har sjunkit successivt, vilket förklaras av minskad kalkdos. Sedan år 2000 är kalkningen i Åskogssjön uppskjuten på obe-stämd tid. Figur 5-3 visar, genom relativt stabila värden för alkalinitet och pH, att detta var rätt beslut. För kommande år föreslås ytterligare sänkning, till 5 ton i Gransjön vartannat år, men det är viktigt att följa den vattenkemiska utvecklingen.
2
1972 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005
pH
Figur 5-2 Uppmätta värden av pH och alkalinitet i Gransjön (ID 79). Kalkning startade 1986.
1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006
pH
Figur 5-3 Uppmätta värden av pH och alkalinitet i Åskogssjön (ID 358). Kalkning startade 1986.
ÅSKOGSSJÖN, ÅTGÄRDSOMRÅDE 149 33
Åtgärdsområdets målsättning med avseende på pH och alkalinitet i Gransjön och Åskogssjön har varit uppfylld.
5.7 Biologiska resultat
Enligt målsättning skall fiskfaunan i Gransjön vara opåverkad av försurning. Av Bi-laga 4 framgår att nätprovfiske skall göras vart tionde år.
5.7.1 Fiskfauna i Gransjön
Gransjön har provfiskats vid fyra tillfällen, senast 2005. Vid samtliga provfisken har abborre och mört fångats. Vid samtliga utan vid det senaste, 2005, har även gädda fångats. Fångsten per ansträngning har minskat sedan 1995 (Figur 5-4).
Nätp ro vf is ke Gran s jö n fångst per nät (gr am)
0 500 1000 1500 2000 2500
890809 950726 000716 050810
MÖRT GÄ DDA ABBOR
Figur 5-4 Fångsten per ansträngning vid nätprovfisken i Gransjön.
Vid senaste nätprovfisket 2005 uppvisade fiskfaunan inga tecken på försurnings-störningar, d v s försurningsklass 1. Det fångades relativt rikligt med mindre mört (Figur 5-5).
Nätprovfiske Gransjön 2005
0 5 10 15 20 25 30 35 40
30 50 70 90 110 130 150 170 190 210 230 250 270 290 310 330 350 370 390
Längd (mm)
Antal
Längdfördelning mört
Figur 5-5 Längdfördelning av mört vid senaste nätprovfisket i Gransjön.
Åtgärdsområdets målsättning med avseende på fiskfaunan i Gransjön är uppfylld.
5.8 Övrigt
Tidigare undersökningar, provtagning 1994, har visat måttligt höga halter av kvick-silver (0,6 mg/kg TS) i fisk från Åskogssjön (9).
MOSJÖN, ÅTGÄRDSOMRÅDE 150 35