7.1 Slutsats
Teresjön, åtgärdsområde 153
Kalkningsåtgärderna inom åtgärdsområdet har lett till att följande delmål har uppnåtts:
☺ Värden avseende pH och alkalinitet i Teresjön.
☺ Målsättningen avseende fiskfaunan i Teresjön är uppfylld.
Följande delmål har inte uppnåtts:
Ovisst om delmålen har uppnåtts:
Försurningspåverkan avseende fiskfaunan i bäck från Teresjön går ej att bedöma.
Förslag till förändringar/åtgärder:
⇒ Minskad kalkdos till 25 ton per år
⇒ Lokal för elfiske i bäck från Teresjön bör flyttas till den västra förgrening-en. Exakt lokalisering kan utses med hjälp av befintlig biotopkartering.
7.2 Målsättning
Målsättning med kalkningen inom Teresjöns åtgärdsområde (4) är att:
• pH-värdet ska vara ≥6 och alkaliniteten bör ej vara >0,10 mekv/l vid högflöde i Tere-sjön.
• Fiskfaunan i Teresjön och dess utlopp ska vara opåverkad av försurning.
7.3 Områdesbeskrivning
Åtgärdsområde Teresjön är ett 10 km2 stort område som domineras av blockig barr-skogsterräng. Sjön är en djup och oligotrof klarvattensjö på gränsen till Kronobergs län och ingår i Mörrumsåns avrinningsområde. Teresjön har naturvärdesklass III i vattenvårdsprogrammet och har ett raritetsvärde som oligotrof sjö med maxdjup på 34 m. Enligt System Aqua är naturvärdet måttligt (11). I bäcken från Teresjön har tidigare förekommit öring, men den har försvunnit. Signalkräfta har påträffats i Te-resjön. I bäcken nedströms sjön har öring förekommit tidigare, men har inte fångats vid elfiske sedan 1993.
TERESJÖN, ÅTGÄRDSOMRÅDE 153 41
U% U
' W
# Y
086035 687
315494 Teresjön
Åtgärdsområde
Kalkade våtmarker Vattendrag Sjöar
%
U
Vattenkemi&
V Bottenfauna
'
W Nätprovfiske
#
Y elfiske
$
T Kräftprovfiske
Ê
Ú Flodpärlmussla
Effektuppföljning Målområden
Provpunkts ID
111
111 Kalkade sjöar Kalkade objekt Mål-punkt
Ú$T Y W
V
U
Styr-punkt
153 - TERESJÖN
0 1 2 kilometer
N
Figur 7-1. Karta över åtgärdsområde 153, Teresjön.
Tabell 7-1 visar att målsättningen för kalkningsverksamheten i Teresjön är att i samband med högflöden i Teresjön och bäcken nedströms skall pH-värdet vara minst 6. Målet innefattar även 0,1 mekv/l som riktvärde för alkalinitet. Dessutom finns ett biologiskt mål som innebär att fiskfaunan inte skall påverkas av försurning.
Tabell 7-1. Mål och målområden för åtgärdsområde 153, Teresjön Målområde Motiv
Skydds-status
Försurnings-känsliga arter
Kemiskt
7.4 Kalkningsåtgärder
Kalkningsåtgärder i området består av sjökalkning med båt. Kalkmängder, kalkme-del, metoder och datum för tidigare spridning redovisas i Bilaga 2. Tabell 7-2 visar planerad genomsnittlig kalkdos kommande år. Planerade kalkningar framgår av Bila-ga 3, vilket för Teresjön innebär 35 ton per år.
Kalkningen startade 1986 och kalkningsstrategin har varierat. Från och med 1991 kalkas sjön varje år med syfte att få en jämnare vattenkvalitet och mindre för-surningsrelaterade skador på det biologiska livet i sjön. Kalkmängden har varierat mellan 35 och 70 ton per år. Planerad kalkmängd kommande år är 35 ton per år.
Tabell 7-2. Kalkdos per målområde. Volymdos är beräknad efter avrinning 9 l/s * km2. Målområde Areal
(ha)
Längd (km)
ARO (ha)
Arealdos (kg per ha och år) Volym-dos
7.5 Biologisk återställning
Inga åtgärder har utförts under aktuell period.
En fiskevårdsplan för Örken-Klockesjön bör tas fram där särskilt situationen för den sjölevande öringen i Örken belyses och nödvändiga åtgärder föreslås.
7.6 Vattenkemiska resultat
Effektuppföljningens omfattning och frekvens framgår av Bilaga 4. Tabell 5-1 visar vilken målsättning som gäller för respektive målområde. Den vattenkemiska mål-sättningen för respektive provtagningslokal framgår också av respektive stödlinjer i nedanstående figur.
TERESJÖN, ÅTGÄRDSOMRÅDE 153 43
Målsättningen för vattenkemin i Teresjön är att pH-värdet skall vara t6 och riktvärdet för alkalinitet, 0,10 mekv/l bör ej överskridas vid högflöden. Provtagning görs sex gånger per år. Figur 7-2 visar stor variation avseende pH- och alkalinitets-värden vid olika provtagningstillfällen i Teresjöns utlopp. För att få en jämnare vat-tenkvalitet görs kalkningen årligen sedan 1991. År 2003 halverades kalkdosen. Där-efter verkar buffertkapaciteten i vattnet ha minskat, även om variationerna fortfa-rande varit stora. Generellt minskad buffertförmåga, och att provtagning sedan 2004 företrädesvis utförs i samband med högflöden, kan vara en bidragande orsak till stor variation avseende pH och alkalinitet mellan olika provtagningstillfällen under de senaste åren. Kalkdosen föreslås fortsätta minska ytterligare till 25 ton per år.
2 3 4 5 6 7 8
1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006
pH
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1
Alk (mekv/l)
Figur 7-2 Uppmätta värden av pH och alkalinitet i Teresjöns utlopp (ID 315). Kalkning startade 1986.
Åtgärdsområdets målsättning med avseende på pH och alkalinitet i Teresjön har varit uppfylld. Dock har variationen mellan olika provtagningstillfällen varit stor under se-nare år.
7.7 Biologiska resultat
Enligt målsättning skall fiskfaunan i Teresjön och bäcken från sjön ej påverkas av försurning. Elfiske i bäcken ska göras årligen och nätprovfiske i Teresjön vart femte år, se Bilaga 4.
7.7.1 Elfiske i Bäck från Teresjön
Lokalen bäck från Teresjö (provpunkts-ID 687 på åtgärdsområdeskartan) fiskas varje år sedan 2001 (20). Dessförinnan har den fiskats 1993 och 1998. Elfisket genomförs nedströms nedre vandringshindret strax innan utloppet i Klockesjön. Den, för ör-ing, tillgängliga sträckan mellan Klockesjön och detta första definitiva vandringshin-der är cirka 100 m. Biotopen är i stor utsträckning olämplig för öring med botten-substrat till stor andel bestående av sand och finsedimentärt material. Endast i övre delen av lokalen finns lämpliga biotoper för öring. Den lilla areal som lämpar sig för
öring är sannolikt inte tillräcklig för att upprätthålla ett öringbestånd nedströms vandringshindret. De enstaka fiskar som påträffats vid tidigare elfisken har troligen kommit från uppströms liggande delar av bäcken. Tidigare säsonger har andra för-surningskänsliga arter påträffats i ån, elritsa och signalkräfta, senast säsongen 2002.
Sommaren 2003 fångades ingen fisk och 2004 endast en abborre.
Vid bedömningen av kalkning tas hänsyn till lokalens olämpliga läge, såväl av-seende dess karaktär som vandringshindrets läge. Förutsättningar saknas för att ge en bedömning av kalkningsverksamheten. Fiskbeståndet anses i första hand påver-kat, inte av försurning, utan av annan negativ påverkan på miljön.
Bedömning av kalkning Går ej att bedöma
Allmän bedömning -
Åtgärdsområdets målsättning med avseende på fiskfaunan i bäcken från Teresjön går ej att bedöma.
7.7.2 Fiskfauna i Teresjön
Teresjön har provfiskats vid 3 tillfällen mellan 1992 och 2002. Sjön har en relativt artrik fiskfauna med abborre, gädda, mört, siklöja, lake, och bergsimpa. Lake och bergsimpa är relativt ovanliga fångster vid nätprovfiske. Vid samtliga provfisken har fiskfaunan dominerats av abborre (Figur 7-3). Fisktillgången är relativt låg.
Nätp ro vf is ke T ere s jö n fångst per nät ( gr am)
0 200 400 600 800 1000 1200
920813 970730 020728
SUTAR SIKLÖ MÖRT LAKE GÄ DDA BESIM ABBOR
Figur 7-3 Fångsten per ansträngning vid nätprovfisken i Teresjön
Vid nätprovfisket 2002 fångades rikligt med mindre mörtar (Figur 7-4) varför fisk-faunan bedömdes som opåverkad av försurning, dvs försurningsklass 1. Även vid de tidigare provfiskena har fiskfafaunan bedömts som opåverkad av försurning.
TERESJÖN, ÅTGÄRDSOMRÅDE 153 45
Nätprovfiske Teresjön 2002
0 24 68 1012 1416 18
30 50 70 90 110 130 150 170 190 210 230 250 270 290 310 330 350 370 390
Längd (mm)
Antal
Längdfördelning mört
Figur 7-4 Längdfördelning av mört vid senaste nätprovfisket i Teresjön.
Åtgärdsområdets målsättning med avseende på fiskfaunan i Teresjön är uppfylld.
7.8 Övrigt
Området torde vara lämpligt för spridning av aska/kalk i tillrinningsområdet.