För att få en bättre förståelse för vad Tage och Rudi upplever som problematiskt när de använder gymnastikbänken och ska bygga olika hinderbanor gjordes ett återbesök på GIH. Under mötet byggde Tage och Rudi upp flera typer av hinder i gymnastiksalen. Under mötet diskuterades också vilka typer av hinder de önskar att de kan bygga men som är svåra och tidskrävande att genomföra.
Ganska snabbt under mötets gång upptäcktes flera nya problem som Tage och Rudi har med gymnastikbänken. Bortsett från grundproblemet, då bänken hängs upp på bomräcket, har de också problem när de ska montera bänken tillsammans med andra redskap.
Ett av problemen uppstod när de skulle montera bänken tillsammans med ribbstolar. Om bänken monteras på en viss höjd tenderar fötterna på bänken att ta i ribbstolen innan tänderna hinner haka fast, se Figur 10. Följande problem hindrar dem från att hänga upp bänken på önskad höjd.
15
Figur 10, visar hur fötterna på bänken tar i ribbstolen innan tänderna hinner haka fast.
Vidare upptäcktes också ett problem när de monterade bänken upp och ned i ribbstolarna. Tänderna på bänken är flacka och om kraft läggs på bänken så att den skjuts fram ramlar tänderna ner och hela konstruktionen rasar, se Figur 11. På grund av följande problem måste de ibland spänna åt bänken för att förhindra att det sker eller informera eleverna om att vara försiktiga vid följande moment.
16
Fortsättningsvis visade Tage också upp hindret ”Dinosaurien”. Det är ett hinder som tar lång tid att bygga och som kräver många säkerhetsåtgärder, se Figur 12. Tage och Rudi önskar att de kunde bygga hindret på högre höjd samt att monteringen effektiviserades.
Figur 12, till vänster illustreras hindret ”Dinosaurien” och till höger monterar Tage upp hindret.
Det sista problemet som upptäcktes under mötet var när Rudi byggde upp en hängbro tillsammans med en bänk, trapets och två ringar, se Figur 13. Det tog lång tid att bygga hindret men också att sätta fast hela anordningen. Till exempel använde Rudi en gummimatta för att skydda trapetsen för att slitas mot bänkens bultar. Vidare var han också tvungen att surra fast bänken med trapetsen så att bänken inte gled av.
17
3.2 Metoder under idégenereringen
Med hjälp av de nya insikterna erhållna från återbesöket på GIH påbörjades idégenereringsprocessen. Dessa insikter formulerades inte till krav och önskemål i
kravspecifikationen, på grund av risken att göra projektets omfattning för stor, men de gav en ny grund för den kommande konceptutvecklingen.
Idégenereringsprocessen bestod av olika metoder bland annat brainstorming, struktur-och formvariation samt tester och prototypbygge. En viktig del i början av processen var att inga idéer förkastades utan alla var välkomnade oavsett om de var rimliga eller orimliga. I den senare delen av idégenereringsprocessen lades fokus istället på vad som var tekniskt genomförbart. Enkla modeller byggdes i trä för att undersöka vilka idéer som var
genomförbara och olika idéer kombinerades. Idégenereringsprocessen resulterade i att tre stycken koncept utvecklades. Dessa koncept bearbetades och flera formvariationer gjordes på konceptens låsmekanismer för att generera den bästa lösningen.
18
4 Konceptutveckling
Idégenereringsprocessen resulterade i att tre stycken koncept utvecklades. Dessa tre koncept och deras form- och strukturvariationer samt tester presenteras under följande avsnitt.
4.1 Skenan
Konceptet Skenan är en rekonstruktion av GIHs gymnastikbänk. Tänderna på undersidan av bänken kan dras ut och in vilket förhindrar bänkens ben att ta i andra redskap när den
monteras. Vidare är tänderna också placerade med en förskjutning i förhållande till varandra för att möjliggöra upphängning av två bänkar i linje med varandra. Remmarna används för att dras runt det redskap som bänken ska monteras på. Dessa förhindrar att bänken rör sig i vertikalt och horisontellt led då bänken utsätts för olika krafter. Se Figur 14 och 15 för
konceptet Skenan.
Figur 14, illustrerar Skenans konstruktion och utdragbara skenor.
19 Form- och strukturvariation
En form- och strukturvariation gjordes på konceptet Skenan för att undersöka olika
genomförbara konstruktioner. Bland annat ändrades konceptets tänder för att uppfylla kravet om att erbjuda upphängning av krok eller liknande och skenornas placering under bänken för att uppfylla kravet om att hänga upp två bänkar i linje med varandra.
I Figur 16 görs en form- och strukturvariation på konceptets tänder där olika typer av upphängningar av krok gjordes. I Figur 17 görs en variation av skenornas relativa placering och dimension.
20
Figur 17, illustrerar en form- och strukturvariation på tändernas relativa placering och dimension.
Tester
För att undersöka vilken placering och dimension på tänderna som var bäst gjordes några enkla tester och förstastadiet prototyper, se Figur 18. En insikt under testerna var att skenornas konstruktion var optimalast då bänken endast hade två skenor som stack ut från bänken. Den lösning som var mest stabil var den lösning som illustreras till höger i Figur 18. Dem lösningen visade sig också vara mest praktisk då båda sidorna utformades likadant, se
Figur 19. När de båda sidorna är likadana går det fortare och lättare att matcha ihop två
21
Figur 18, illustrerar två olika placeringar av skenorna.
22
4.2 Bomsadeln
Bomsadeln hämtar inspiration från en liknande lösning som redan finns på marknaden men som används i ett helt annat syfte, se Figur 9. Idén utvecklades för att förbättra monteringen av gymnastikbänken tillsammans med bomräckena.
Bomsadeln är ett externt redskap som monteras ovanpå bomräckena, se Figur 20-22. När Bomsadeln är monterad på bomräcket fästs sedan bänken i det utstickande handtaget, se Figur
23. Handtaget är dimensionerat efter bänkens bredd och djup för att förhindra rörelse av
bänken. Handtaget möjliggör också upphängning av två bänkar i linje med varandra då det är två handtag på vardera sidan av Bomsadeln. Öglorna längst ner på Bomsadeln är till för att möjliggöra upphängning av rep, krokar eller dylikt som var ett krav i kravspecifikationen.
Figur 20, illustrerar när Bomsadeln monterats på bomräcket.
23
Figur 22, visar Bomsadelns montering på bomräcket ovanifrån.
Figur 23, visar bänkens montering på Bomsadeln.
Form-och strukturvariation
En form- och strukturvariation gjordes också på Bomsadeln. Utformningen av konceptets handtag varierades, öglornas relativa placering och dimension varierades samt tre olika varianter av låsmekanismer utformades. Se Figur 24 och 25 för formvariationer.
24
Figur 25, visar tre olika typer av låsmekanismer för Bomsadeln.
4.3 Kroken
Följande koncept är också en rekonstruktion av GIHs gymnastikbänk, se Figur 26. Tanken med konceptet är att kroken på undersidan av bänken ska kunna fällas ut och in. Vidare är krokens utformning också anpassad efter bomräckets form och dimension för att optimera hopsättningen av redskapen. När Kroken monteras på bomräcket används piggarna ovanpå kroken för att kunna fästa ytterligare en bänk från andra hållet. Tanken är att piggarnas
infästning ska fungera som LEGO och på så sätt möjliggöra upphängning av två bänkar i linje med varandra, se Figur 27-29.
25
Figur 27, visar Krokens upphängning på bomräcket.
Figur 28, visar hur två bänkar monteras i linje med varandra.
Figur 29, visar en närbild på hur krokarna fästs i varandra.
Tester
Under genomförda tester och förstastadiets prototyper upptäcktes det att konceptet Kroken inte var genomförbart i verkligheten därför genomfördes inte form- och strukturvariation på konceptet. Konceptet fungerade bara för vissa höjder på bomräcket. Om bomräcket var för högt upp eller för långt ner så kunde krokarna inte fästas på bomräcket eller så skar de in i varandra. En annan variant av Kroken testades också där piggarna fick löpa i ett spår för att möjliggöra en bättre upphängning av bänken, se Figur 30 och 31. Dock visade det sig att den varianten inte heller var genomförbar.
26
Figur 30, visar spåret piggarna kunde löpa i.
Figur 31, visar spåret som piggarna kunde löpa i.