Gymnastikredskap till idrottshallar
FILIPPA SÖDERBERG
Gymnastikredskap till idrottshallar
av
Filippa Söderberg
Examensarbete TRITA-ITM-EX 2020:181 KTH Industriell teknik och management
Examensarbete TRITA-ITM-EX 2020:181
Gymnastikredskap till idrottshallar
Filippa Söderberg Godkänt Examinator Stefan Ståhlgren Handledare Stefan Ståhlgren Conrad Luttropp Uppdragsgivare
Gymnastik- och Idrottshögskolan
Kontaktperson Tage Sterner Rudi Zangerl
Sammanfattning
Kandidatexamensarbetet har gjorts under våren 2020 inom Teknisk Design på Kungliga Tekniska Högskolan. Arbetet har gjorts i samarbete med Tage Sterner och Rudi Zangerl som arbetar och undervisar på GIH, Gymnastik- och Idrottshögskolan. Projektet omfattar en
produktutvecklingsprocess där en idé utvecklades och bearbetades till en slutgiltig lösning som sedan förverkligades till en prototyp. Den här rapporten kommer omfatta idéns
produktutvecklingsprocess från förstudie till slutgiltigt koncept.
Tage och Rudi har under sina år som lärare och instruktörer upptäckt vissa svårigheter när de ska bygga hinderbanor i gymnastiksalar. De har bland annat upptäckt att gymnastikbänken inte erbjuder stabila, säkra och tidseffektiva bygganordningar. Målet med projektet var att utveckla en produkt som gör det säkrare och lättare att bygga hinderbanor i gymnastiksalar. Projektets syfte var att effektivisera och förbättra monteringen av gymnastikbänkar ihop med andra
redskap. Gymnastikbänkarnas konstruktion undersöktes för att ta fram en bättre lösning som kan användas för att bygga mer avancerade och roligare hinderbanor.
En förstudie i form av studiebesök, marknadsanalys och litteraturstudie gjordes i början av projektet. Observationerna från studiebesöken samt informationen från litteraturstudierna gav en god grund för projektets produktutvecklingsprocess. Med hjälp av förstudien kunde en
Idégenereringsprocessen resulterade i att tre stycken koncept utvecklades och bearbetades. Dessa koncept utvärderades mot kravspecifikationen och de jämfördes med varandra. Ett av koncepten valdes för vidareutveckling där fokus låg på dimensionering av konceptets olika komponenter samt material- och färgval.
Bachelor´s Degree Project Thesis TRITA-ITM-EX 2020:181
Equipment for sports gymnasiums
Filippa Söderberg Approved Examiner Stefan Ståhlgren Supervisor Stefan Ståhlgren Conrad Luttropp Commissioner
The Swedish School of Sport and Health Sciences
Contact person Tage Sterner Rudi Zangerl
Abstract
This bachelor thesis in Integrated Product Design was performed during the spring of 2020 at the Royal Institute of Technology in Stockholm. The project has been made in collaboration with Tage Sterner and Rudi Zangerl who work at The Swedish School of Sport and Health Sciences. The project contains a product development process where an idea was developed into a final solution which was then realized into a prototype. This report will cover the idea of the product development process from pre-study to final concept.
During the years of working as physical education teachers, Tage and Rudi have discovered some difficulties while building obstacle tracks in the sports gymnasiums. They have learnt that gymnastic benches does not provide safe, stable and time-efficient obstacles. The goal with this project was to develop a product that makes it safer and easier to build obstacle tracks in the gymnasium with the gymnastic bench. The purpose of this project was to improve the installation of the gymnastic bench together with other gymnastic tools.
The idea development process resulted in three different solutions. These solutions were then evaluated with the specification of requirements and also compared to each other. One of the solutions was chosen for further development.
Förord
Den här rapporten behandlar en produktutvecklingsprocess genomfört som ett
kandidatexamensarbete inom Teknisk Design på Kungliga Tekniska Högskolan. Syftet med projektet var att ta fram en säkrare och smidigare montering av gymnastikbänkar när hinderbanor byggs upp i idrottshallar.
Jag vill börja med att tacka projektets samarbetspartners Tage Sterner och Rudi Zangerl som under projektets gång visat stort engagemang och intresse. Jag vill också rikta ett stort tack till mina handledare Stefan Ståhlgren och Conrad Luttropp för den fina handledningen och goda hjälpen under projektet. Avslutningsvis vill jag tacka alla de som deltog i observationerna och intervjuerna för bra information till projektets grund.
Innehållsförteckning
Sammanfattning Abstract Förord 1. Bakgrund 1 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsningar 2 1.3 Metod 2 2. Förstudie3 2.1 Studiebesök på GIH 3 2.2 Viktiga begrepp 6 2.3 Övriga studiebesök 8 2.4 Målgrupp 10 2.5 Marknadsanalys 10
2.6 Skador inom idrott 12
2.7 Kravspecifikation 13
2.8 Behovsanalys 14
3 Idégenereringsprocess 14
3.1 Återbesök på GIH 14
3.2 Metoder under idégenereringen 17
4 Konceptutveckling 18
4.1 Skenan 18
4.2 Bomsadeln 22
4.3 Kroken 24
4.4 Val av koncept 26
5 Bearbetning av valt koncept 28
5.1 Dimensionering av skenor och tänder 28
5.2 Skenornas mekanism 33
5.3 Remmarnas låsfunktion 36
5.4 Krok som erbjuder upphängning 37
5.5 Material- och färgval 39
6 Slutgiltig lösning 44
1
1 Bakgrund
Gymnastik- och Idrottshögskolan, GIH grundades år 1813 och är en av världens äldsta idrottshögskolor. På skolan utbildas lärare i idrott och hälsa, tränare, sport managers, idrottsvetare och hälsopedagoger. Högskolan driver också avancerad forskning inom idrott och ofta i samverkan med idrottsrörelse, samhället samt andra internationella universitet och högskolor [1]. De arbetar ständigt med att förbättra och utveckla kunskapen inom idrott.
Tage Sterner och Rudi Zangerl är uppdragsgivare i projektet och har arbetat över 20 år som högskoleadjunkter på GIH. De undervisar bland annat inom gymnastik, motorik och
säkerhetstänk. Tage och Rudi har också många års erfarenhet inom äventyrspedagogik applicerat på redskapsgymnastik och parkour. De har under sina år som lärare upptäckt vissa svårigheter och problem vid byggandet av hinderbanor i gymnastiksalar. Bland annat att de gymnastikbänkar som finns idag inte erbjuder säkra, stabila och tidseffektiva
bygganordningar. Tage och Rudi känner sig också begränsade i sitt hinderbanebyggande på grund av redskapets bristande kapacitet. Vidare upplever de också att gymnastikbänkens konstruktion sliter onödigt mycket på andra gymnastikredskap. Se Figur 1 för illustration av
gymnastikbänk.
2
1.1 Syfte
Syftet med det här projektet var att ta fram en lösning som förbättrar monteringen av
gymnastikbänkar tillsammans med andra gymnastikredskap. Lösningen skulle erbjuda en mer stabil, säker och användarvänlig montering av gymnastikbänken tillsammans med andra redskap. Vidare skulle lösningen uppfylla de viktigaste kraven erhållna ur projektets kravspecifikation, se avsnitt 2.7 för kravspecifikation.
1.2 Avgränsningar
En avgränsning som gjordes i arbetet var att endast gymnastikbänkens låskonstruktion på undersidan undersöktes. Inga förändringar på gymnastikbänkens övriga form har undersökts eller bearbetats.
Ytterligare en avgränsning som gjorts i projektet är hållfasthetsanalysen för lösningen. Hållfasthetsberäkningarna gjordes framförallt på det mest kritiska delsystemet i lösningen. För att erhålla en helhetsbild av lösningens hållbarhet och säkerhet behövs därför vidare beräkningar göras.
1.3 Metod
3
2 Förstudie
En förstudie i form av studiebesök, intervjuer och observationer samt marknadsanalys och litteraturstudier gjordes för att få en god förståelse, insikt och grund till projektets
produktutvecklingsprocess.
2.1 Studiebesök på GIH
Tage Sterner och Rudi Zangerl är uppdragsgivare i projektet och för att få reda på vad arbetet skulle handla om gjordes ett första studiebesök på Gymnastik- och Idrottshögskolan. Under studiebesöket presenterade de sig och beskrev sina identifierade problem.
Tage Sterner
Tage Sterner har arbetat som idrottslärare för årskurs 1-9 i 13 år och som högskoleadjunkt på Gymnastik- och Idrottshögskolan i 26 år. Han har under sina år undervisat inom gymnastik, motorik, allsidig rörelsekompetens och säkerhetstänk. Tage har en aktiv idrottsbakgrund där han tävlat på elitnivå inom artistisk gymnastik samt truppgymnastik. Han har tillsammans med sin kollega Rudi Zangerl medverkat i projektering av två aktivitetsparker i Tensta och Stureby.
4 Rudi Zangerl
Rudi Zangerl är utbildad lärare inom idrott och filosofi vid Innsbrucks universitet 1987. Rudi har en aktiv bakgrund där han har tävlat i freestyle-skiing på elitnivå. Han har arbetat som idrottslärare i Sverige i 14 år samt som högskoleadjunkt vid GIH i 20 år. På GIH undervisar han i gymnastik, simning och livräddning samt specialpedagogik.
Figur 3, bild på Rudi Zangerl.
Identifierade problem
5
Figur 4, visar gymnastikbänkens upphängning på bomräcke.
När gymnastikbänken hängs upp på följande sätt har de identifierat dessa problem:
1. Bänken är ostabil och glider enkelt i sidled när kraft eller tyngd läggs på.
2. Bänken flexar enkelt upp och ned om tyngd läggs på i någon av ändarna på bänken. 3. När två bänkar hängs upp från vardera sidan av bomräcket går det inte att hänga dessa
i linje med varandra, istället hamnar de förskjutet i förhållande till varandra, se Figur 4
för illustration.
6
Figur 5, visar hur de undviker problem 1 och 2.
Tage och Rudi upplever också att på grund av de beskrivna problemen är de begränsade till vilka typer av hinder som kan byggas. Även fast de har kommit på många egna lösningar så önskar de en lösning som åtgärdar dessa problem. De vill ha en lösning som är mer
tidseffektiv, användarvänlig och säker.
2.2 Viktiga begrepp
Under det första mötet med Tage och Rudi på GIH diskuterades gymnastikredskapens olika användningsområden. De berättade bland annat att gymnastikredskapen används mycket inom redskapsgymnastik och parkour. Inom dessa idrotter läggs stort fokus på att bygga roliga, svåra och avancerade hinderbanor.
Redskapsgymnastik
7
Ett moment med gymnastikredskapen kan vara att springa hinderbanor. Att springa hinderbanor utvecklar elevernas koordinationsförmåga, balansförmåga, kondition och samarbetsförmåga. Hinderbanor är också något som uppskattas av många [5]. En idrottslektion med hinderbanor kan se ut enligt Figur 6.
Figur 6, bild på idrottslektion med hinderbana.
Parkour
Parkour är en fysisk aktivitet som började utövas under 1990-talet i Frankrike av David Belle [6]. Under 2000-talet har sporten spridits till flera länder och allt fler har börjat utöva parkour både inomhus och utomhus. Parkour innebär att utövarna specialiserar sig på att, med kroppen som redskap, ta sig fram snabbt, effektivt och säkert över olika hinder. Till exempel kan utövarna springa olika avancerade hinderbanor inomhus eller också hitta nya intressanta och utmanande vägar utomhus. Det kan till exempel vara att utövaren klättrar upp för en husfasad, hoppar mellan byggnader eller olika hinder. Endast fantasin sätter gränser för vilka hinder och banor som kan skapas [7].
Parkour utmanar utövarna både fysiskt och mentalt. De får träna mycket på koordination, balans, bedömning och styrka då aktiviteten omfattar många rörelser såsom att springa, hoppa, klättra och volta. Parkour har växt från att vara en hobby till att allt fler personer tränar och utövar sporten [8] och i Sverige finns det ett hundratals klubbar som erbjuder
8
I en artikel från SVT Nyheter står det att gymnastik är den sport som vuxit snabbast under åren 2010-2016. Gymnastik har ökat med 55 procent och anledning är att parkour är inräknat i sporten [10].
2.3 Övriga studiebesök
För att undersöka ifall andra idrottslärare och tränare upplevt liknande problem som Tage och Rudi gjordes studiebesök på Blackebergs gymnasium och Stockholm Sport Academy.
Observationerna under studiebesöken gav en inblick i hur gymnastikredskapen används och hanteras.
Blackebergs gymnasium
Ett studiebesök på Blackebergs gymnasium gjordes där en första årsgymnasieklass på 29 elever hade idrottslektion. Idrottslektionen bestod av redskapsgymnastik där eleverna skulle genomföra olika övningar. Desto fler övningar som gjordes och genomfördes på korrekt sätt ju högre betyg kunde eleverna erhålla under gymnastikmomentet. Studiebesöket bestod mest av observationer under tiden eleverna använde redskapen men även några frågor ställdes till idrottsläraren Anders Smeds gällande gymnastikredskapen och utrustningen. Då eleverna var under 18 år kunde inga foton tas under studiebesöket.
Under studiebesöket erhölls ett flertal insikter. Anders Smeds har arbetat som idrottslärare i drygt 30 år och berättade att han aldrig upplevt något problem med gymnastikbänken men att han förmodligen skulle använda en lösning om den fanns. En viktig egenskap var dock att lösningen måste vara enkel och smidig att använda då tidsbrist är en stor faktor.
9 Stockholm Sport Academy
Stockholm Sport Academy är en akademi stationerad i Stockholm som erbjuder träning inom olika sporter. De erbjuder bland annat lektioner inom tennis, akrobatik och parkour [11].
Tre studiebesök på akademin gjordes där barn mellan åldrarna 6-10 år hade parkourlektion. Studiebesöken bestod mestadels av observationer men även några frågor ställdes till tränarna. Under lektionerna fick barnen träna på att ta sig fram mellan olika hinder på ett effektivt och säkert sätt. Övningarna bestod bland annat av teknikträning av volter, hopp mellan plintar och hopp över bomräcken.
Från observationerna under lektionerna upptäcktes liknande problem som på Blackebergs gymnasium, redskapen stannade sällan kvar på sin plats och tränarna gick ofta och rättade till dem. Ytterligare en observation under lektionerna var att de yngre barnen var betydligt mer ivriga än de äldre eleverna på Blackebergs gymnasium. Barnen hade bråttom med att göra övningarna och genomförde dem hellre fort och fel än inte alls. Till skillnad från eleverna på Blackeberg som hellre lät bli när de kände sig obekväma eller rädda för hindren. Tre barn gjorde sig också illa under parkourlektionerna på grund av att de var för ivriga och inte bedömde situationen.
Tränarna på Stockholm Sport Academy berättade också att de inte tyckte att
gymnastikredskapen hade några brister. De tyckte att utrustningen fungerade bra och såg inget behov av några förändringar.
Studiebesöken på Blackebergs gymnasium och Stockholm Sport Academy gav goda insikter om hur produkten bör utformas. Även om de intervjuade inte upplevde ett problem med utrustningen upptäcktes det under observationerna att lärarna och tränarna gjorde många åtgärder för att se till så att redskapen var på plats.
10
En angelägen insikt som uppdagades under studiebesöket på Blackebergs gymnasium var att lösningen måste utformas så att den både är säker och hållbar men också ser säker och hållbar ut för de praktiserande eleverna. Om lösningen ser säker och stabil ut ökar det förtroendet för redskapet vilket gör att eleverna, lärarna och tränarna vågar använda det.
2.4 Målgrupp
Studiebesöken gav en god uppfattning om projektets målgrupp. De personer som framförallt använder redskapen i gymnastiksalar är lärare, tränare och elever. Lärarna och tränarna är främst de som bygger upp hinderbanorna medan eleverna är de som genomför banorna. Projektets lösning måste därför anpassas så att den blir enkel och användarvänlig för tränare och lärare. Lösningens semiotik och semantik ska vara tydlig och den ska ge en uppfattning om trygghet, säkerhet och hållbarhet.
Vidare ska lösningen också utformas på ett sådant sätt att den har hög igenkännbarhet.
Lösningen ska ha en hög associationseffekt som medför positiv inverkan på eleverna, tränarna och lärarna i form av kreativitet, nyfikenhet och trygghet.
2.5 Marknadsanalys
Efter de genomförda studiebesöken gjordes en marknadsanalys för att undersöka vilka redskap och lösningar som finns på dagens marknad. Under marknadsanalysen letades det efter produkter eller lösningar som kunde appliceras på Tage och Rudis huvudproblem, gymnastikbänkens upphängning på bomräckena. Olika redskapskonstruktioner undersöktes för att ha som underlag till idégenereringsprocessen.
11
Figur 7, visar olika gymnastikbänkars konstruktion.
12
Figur 9, visar ett redskap som fäst på bomräcken.
2.6 Skador inom idrott
I en artikel från Centrum för Idrottsforskning beskrivs det att barn löper större risk att få idrottsskador på grund av deras sämre utvecklade koordination, längre reaktionstid, lägre grad av mognad i riskbedömning och mindre noggrannhet. Även tonåringar som befinner sig i puberteten löper stor risk för idrottsskador på grund av förlorad styrka, koordination och smidighet under tillväxtspurten [12].
I en uppsats om skadeförebyggande arbete gjord av två elever på GIH beskrivs det också att redskapsgymnastik anses vara ett mer skadedrabbat moment i idrotten på grund av att mycket material står framdukat. Redskapsgymnastik och hinderbanor är något som är mycket
uppskattat av barnen och konsekvensen blir att eleverna är för ivriga när de genomför hindren och har därmed lättare för att skada sig [13].
13
För att förebygga skador under idrottslektioner finns det flera metoder. I uppsatsen skriven av de två eleverna på GIH berättar de bland annat om att idrottslärare kan utrusta för att klara risken, eliminera risken, övervaka risken eller varna för risken. Att idrottsläraren utrustar för att klara risken menas med att läraren kontrollerar att materialet är säkerhetsgranskat och informerar eleverna om de olika skaderiskerna under idrottslektionen. Vidare förklaras att lärarna kan eliminera risken för skador genom att helt enkelt ta bort vissa moment under idrottslektionen. Att idrottsläraren övervakar risken betyder att läraren undersöker så att eleverna genomför övningarna på rätt sätt och ger dem direkt feedback ifall de gör någonting bra eller dåligt. Sist kan också idrottsläraren varna eleverna för vilka moment som är mer skadedrabbade än andra under redskapsgymnastikundervisningen för att på så sätt förebygga skador [13].
2.7 Kravspecifikation
Efter genomförd förstudie kunde en kravspecifikation formuleras. Kravspecifikationen utformades tillsammans med Tage och Rudi där de viktigaste kraven och önskemålen stolpades upp. Lösningens huvudfunktion var att förbättra upphängningen av
gymnastikbänken på bomräckena. Vidare formulerades också andra funktioner såsom att lösningen ska erbjuda upphängning av karbinkrok, rep eller dylikt då detta är användbart när olika typer av hinder byggs. Tage och Rudi vill ta fram en standardiserad lösning som når ut till så många användare som möjligt. Deras krav och önskemål är uppdelade i tekniska funktioner, användarfunktioner och tillverkningsaspekter.
14
2.8 Behovsanalys
I samband med att kravspecifikationen utformades gjordes också en behovsanalys.
Behovsanalysen återkopplade till de eventuella kognitiva, emotionella och fysiska behoven målgruppen kunde ställa på lösningen. Till exempel att lösningen både skulle vara säker och hållbar men också se säker och hållbar ut. Under projektet fokuserades det framförallt på lösningens kognitiva och fysiska behov men de emotionella behoven var också av betydelse.
Se Bilaga B för detaljerad behovsanalys.
3 Idégenereringsprocess
Under följande avsnitt beskrivs projektets idégenereringsprocess. Förstudien gav en god grund och förståelse för projektformuleringen och under idégenereringsprocessen påbörjades en ny iterativ fas. Under följande fas togs ett steg tillbaka och det formulerade
grundproblemet undersöktes återigen. Nya insikter och möjligheter öppnade upp idégenereringsprocessen och blev essentiella för hela projektarbetet. Dessa insikter presenteras inledningsvis och vidare redogörs idégenereringsprocessens arbetsgång.
3.1 Återbesök på GIH
För att få en bättre förståelse för vad Tage och Rudi upplever som problematiskt när de använder gymnastikbänken och ska bygga olika hinderbanor gjordes ett återbesök på GIH. Under mötet byggde Tage och Rudi upp flera typer av hinder i gymnastiksalen. Under mötet diskuterades också vilka typer av hinder de önskar att de kan bygga men som är svåra och tidskrävande att genomföra.
Ganska snabbt under mötets gång upptäcktes flera nya problem som Tage och Rudi har med gymnastikbänken. Bortsett från grundproblemet, då bänken hängs upp på bomräcket, har de också problem när de ska montera bänken tillsammans med andra redskap.
15
Figur 10, visar hur fötterna på bänken tar i ribbstolen innan tänderna hinner haka fast.
Vidare upptäcktes också ett problem när de monterade bänken upp och ned i ribbstolarna. Tänderna på bänken är flacka och om kraft läggs på bänken så att den skjuts fram ramlar tänderna ner och hela konstruktionen rasar, se Figur 11. På grund av följande problem måste de ibland spänna åt bänken för att förhindra att det sker eller informera eleverna om att vara försiktiga vid följande moment.
16
Fortsättningsvis visade Tage också upp hindret ”Dinosaurien”. Det är ett hinder som tar lång tid att bygga och som kräver många säkerhetsåtgärder, se Figur 12. Tage och Rudi önskar att de kunde bygga hindret på högre höjd samt att monteringen effektiviserades.
Figur 12, till vänster illustreras hindret ”Dinosaurien” och till höger monterar Tage upp hindret.
Det sista problemet som upptäcktes under mötet var när Rudi byggde upp en hängbro tillsammans med en bänk, trapets och två ringar, se Figur 13. Det tog lång tid att bygga hindret men också att sätta fast hela anordningen. Till exempel använde Rudi en gummimatta för att skydda trapetsen för att slitas mot bänkens bultar. Vidare var han också tvungen att surra fast bänken med trapetsen så att bänken inte gled av.
17
3.2 Metoder under idégenereringen
Med hjälp av de nya insikterna erhållna från återbesöket på GIH påbörjades idégenereringsprocessen. Dessa insikter formulerades inte till krav och önskemål i
kravspecifikationen, på grund av risken att göra projektets omfattning för stor, men de gav en ny grund för den kommande konceptutvecklingen.
Idégenereringsprocessen bestod av olika metoder bland annat brainstorming, struktur-och formvariation samt tester och prototypbygge. En viktig del i början av processen var att inga idéer förkastades utan alla var välkomnade oavsett om de var rimliga eller orimliga. I den senare delen av idégenereringsprocessen lades fokus istället på vad som var tekniskt genomförbart. Enkla modeller byggdes i trä för att undersöka vilka idéer som var
18
4 Konceptutveckling
Idégenereringsprocessen resulterade i att tre stycken koncept utvecklades. Dessa tre koncept och deras form- och strukturvariationer samt tester presenteras under följande avsnitt.
4.1 Skenan
Konceptet Skenan är en rekonstruktion av GIHs gymnastikbänk. Tänderna på undersidan av bänken kan dras ut och in vilket förhindrar bänkens ben att ta i andra redskap när den
monteras. Vidare är tänderna också placerade med en förskjutning i förhållande till varandra för att möjliggöra upphängning av två bänkar i linje med varandra. Remmarna används för att dras runt det redskap som bänken ska monteras på. Dessa förhindrar att bänken rör sig i vertikalt och horisontellt led då bänken utsätts för olika krafter. Se Figur 14 och 15 för
konceptet Skenan.
Figur 14, illustrerar Skenans konstruktion och utdragbara skenor.
19 Form- och strukturvariation
En form- och strukturvariation gjordes på konceptet Skenan för att undersöka olika
genomförbara konstruktioner. Bland annat ändrades konceptets tänder för att uppfylla kravet om att erbjuda upphängning av krok eller liknande och skenornas placering under bänken för att uppfylla kravet om att hänga upp två bänkar i linje med varandra.
I Figur 16 görs en form- och strukturvariation på konceptets tänder där olika typer av upphängningar av krok gjordes. I Figur 17 görs en variation av skenornas relativa placering och dimension.
20
Figur 17, illustrerar en form- och strukturvariation på tändernas relativa placering och dimension.
Tester
För att undersöka vilken placering och dimension på tänderna som var bäst gjordes några enkla tester och förstastadiet prototyper, se Figur 18. En insikt under testerna var att skenornas konstruktion var optimalast då bänken endast hade två skenor som stack ut från bänken. Den lösning som var mest stabil var den lösning som illustreras till höger i Figur 18. Dem lösningen visade sig också vara mest praktisk då båda sidorna utformades likadant, se
Figur 19. När de båda sidorna är likadana går det fortare och lättare att matcha ihop två
21
Figur 18, illustrerar två olika placeringar av skenorna.
22
4.2 Bomsadeln
Bomsadeln hämtar inspiration från en liknande lösning som redan finns på marknaden men som används i ett helt annat syfte, se Figur 9. Idén utvecklades för att förbättra monteringen av gymnastikbänken tillsammans med bomräckena.
Bomsadeln är ett externt redskap som monteras ovanpå bomräckena, se Figur 20-22. När Bomsadeln är monterad på bomräcket fästs sedan bänken i det utstickande handtaget, se Figur
23. Handtaget är dimensionerat efter bänkens bredd och djup för att förhindra rörelse av
bänken. Handtaget möjliggör också upphängning av två bänkar i linje med varandra då det är två handtag på vardera sidan av Bomsadeln. Öglorna längst ner på Bomsadeln är till för att möjliggöra upphängning av rep, krokar eller dylikt som var ett krav i kravspecifikationen.
Figur 20, illustrerar när Bomsadeln monterats på bomräcket.
23
Figur 22, visar Bomsadelns montering på bomräcket ovanifrån.
Figur 23, visar bänkens montering på Bomsadeln.
Form-och strukturvariation
En form- och strukturvariation gjordes också på Bomsadeln. Utformningen av konceptets handtag varierades, öglornas relativa placering och dimension varierades samt tre olika varianter av låsmekanismer utformades. Se Figur 24 och 25 för formvariationer.
24
Figur 25, visar tre olika typer av låsmekanismer för Bomsadeln.
4.3 Kroken
Följande koncept är också en rekonstruktion av GIHs gymnastikbänk, se Figur 26. Tanken med konceptet är att kroken på undersidan av bänken ska kunna fällas ut och in. Vidare är krokens utformning också anpassad efter bomräckets form och dimension för att optimera hopsättningen av redskapen. När Kroken monteras på bomräcket används piggarna ovanpå kroken för att kunna fästa ytterligare en bänk från andra hållet. Tanken är att piggarnas
infästning ska fungera som LEGO och på så sätt möjliggöra upphängning av två bänkar i linje med varandra, se Figur 27-29.
25
Figur 27, visar Krokens upphängning på bomräcket.
Figur 28, visar hur två bänkar monteras i linje med varandra.
Figur 29, visar en närbild på hur krokarna fästs i varandra.
Tester
26
Figur 30, visar spåret piggarna kunde löpa i.
Figur 31, visar spåret som piggarna kunde löpa i.
4.4 Val av koncept
När de tre koncepten hade bearbetats och undersökts skulle ett av koncepten väljas för vidareutveckling. Valet av koncept gjordes med hjälp av kriterieviktsmetoden och diskussion tillsammans med Tage och Rudi samt Stefan och Conrad.
Kriterieviktsmetoden användes för att jämföra hur bra koncepten uppfyllde de olika kraven erhållna ur kravspecifikationen. Varje identifierat krav viktas med en siffra 1-3, där 1 inte är ett särskilt viktigt krav medan 3 är ett mycket viktigt krav. Sedan används en
27
Efter genomförd kriterieviktsmatris blev resultatet att konceptet Skenan är det koncept som uppfyller kraven bäst. På andra plats kom konceptet Bomsadeln och sist Kroken. Se Bilaga C
för kriterieviktsmatris.
De olika koncepten diskuterades under flera handledningar tillsammans med Stefan och Conrad. Koncepten jämfördes med varandra och nya utvecklingsmöjligheter för respektive koncept diskuterades. Efter diskussionerna beslutades att konceptet Skenan var det koncept som skulle vidareutvecklas. Konceptet uppfyllde kravspecifikationen väl och hade stor utvecklingspotential. Ytterligare en motivering som talade för konceptet Skenan var att
lösningen kunde användas för att förbättra monteringen av gymnastikbänken tillsammans med ribbstolar och romerska ringar.
28
5 Bearbetning av valt koncept
När konceptet Skenan hade valts för vidareutveckling var det några områden som behövde undersökas mer djupgående. Dessa områden var de som krävde bearbetning och fokuserades därför på under vidareutvecklingen av konceptet. Följande områden som skulle undersökas var:
1. Dimensionering av skenor och tänder
2. Mekanismen som möjliggör ut- och inskjutning av skenorna 3. Låsfunktionen på remmarna
4. Utformning av krok som tillåter upphängning av karbinkrok, rep med mera 5. Material- och färgval av koncept
5.1 Dimensionering av skenor och tänder
Det svåraste att få till i konceptet var skenornas dimension och placering. Samtidigt som konceptet skulle uppfylla kravet att två bänkar kan hänga i linje med varandra så behövde bänken fortfarande erbjuda en stabil upphängning.
Skenor
I testerna där skenornas och tändernas relativa placering i förhållande till bänken undersöktes, upptäcktes det att en omlott placering var den bästa, se Figur 19. För att sedan få den mest stabila placeringen behövde tänderna placeras så långt ut som möjligt på bänkens sidor. För att erhålla följande behövde därför skenorna dimensioneras så att de blev så små som möjligt.
För att dimensionera skenorna ställdes ett hållfasthetsproblem upp. Skenorna fick några grundläggande kriterier som bestämdes tillsammans med Tage och Rudi. Skenornas kriterier var följande:
Skenorna ska tåla en last upp till 150 kg
29
(1) För att bestämma skenornas dimension betraktades de som en fast inspänd balk med en fri ände med pålagd kraft [16], se Figur 32.
Figur 32, visar lastfallet för skenorna.
Där F = 1500 N (~150 kg) L = 120 mm δ = 1 mm β = 1 α = 0
För att beräkna tvärsnittet på skenorna användes sedan följande ekvation:
30
(2)
(3)
(4) En förutsättning för att kunna minimera skenornas tvärsnitt var att materialet valdes till stål. Därmed bestämdes skenornas E-modul till:
𝐸 = 206 ∙ 109 𝐺𝑃𝑎
Skenornas yttröghetsmoment kunde sedan ersättas med följande formel för rektangulära tvärsnitt:
𝐼 =𝑏 ∙ ℎ 3 12
Där b och h är skenornas bas och höjd och det som söks.
Ekvation (1) och (2) kunde sedan skrivas om till ekvation (3) enligt följande:
𝑏 ∙ ℎ = (12 ( 𝐹 2 ∙ 𝐿3 3𝐸𝛿𝑚𝑎𝑥) 𝛽 3) 1 3 ⁄
Där kraften F divideras med två för att det är två skenor som delar på lasten.
Olika förhållanden mellan b och h testades och den optimalaste relationen mellan basen och höjden valdes till:
𝑏 = 2ℎ
Med insatta värden i ekvation 3 och 4 erhölls följande värden på basen och höjden:
31
Skenornas mått beräknades till 22 och 11 mm. För att ha en liten säkerhetsmarginal valdes måtten till 25 och 13 mm istället, vilket gav en ökning av tvärsnittsarean på cirka 30 %.
Se Figur 33 för skenornas tvärsnitt.
Figur 33, visar skenornas rektangulära tvärsnitt.
Tänder
32
Figur 34, visar måtten på tänderna som GIHs gymnastikbänk hade.
Tändernas storlek kunde sedan bestämmas och resultatet presenteras i Figur 35.
33
För att tänderna skulle kunna rotera monterades de sedan ihop med skenorna med hjälp av en M4-sprint. Monteringen tillåter tänderna att fällas ut när de ska användas och sedan in när de inte används, se Figur 36 för tänder och skenor. Tandbredden anpassades efter skenornas bredd och blev således 19 mm.
Figur 36, visar tanden ihopsatt med skenan samt mått.
5.2 Skenornas mekanism
Efter att skenornas och tändernas mått var bestämda kunde mekanismen som möjliggör ut- och indragning av skenorna undersökas. Under ett möte med Tage och Rudi diskuterades skenornas mekanism och det bestämdes att en utdragning av skenorna på 120 mm med ett stegbart intervall på 20 mm var nödvändigt. En symmetrisk rörelse av skenorna och tänderna där de dras ut tillsammans var också ett krav då det underlättar monteringen av
gymnastikbänken vid hinderbanebyggande.
34
Figur 37, visar en resväska och dess handtag.
Resultatet av vald mekanism blev två hylsor som monteras på undersidan av bänken som skenorna sedan löper i, se Figur 38. Kopplingen mellan de två skenorna möjliggör en symmetrisk ut- och indragning av skenorna och knappen tillåter olika lägen för skenorna, se
Figur 38 och 39. Längden på kopplingen mellan skenorna samt längden på hylsorna
35
Figur 38, visar konceptets olika delsystem.
Figur 39, visar skenornas mått.
Hylsorna är utformade med hjälp av principen DFA, Design for Assembly. Deras
36
Figur 40, visar hylsan och dess mått.
5.3 Remmarnas låsfunktion
När skenorna, tänderna och hylsorna hade dimensionerats kunde remmarnas utformning och låsfunktion bestämmas. Inspiration hämtades från olika remmar och låsfunktioner och bland annat spännband, gummispännband och bälten betraktades, se Figur 41.
Figur 41, visar exempel på olika remmar och deras låsfunktion.
37
Till exempel att remmarna blir så stumma att det inte går att dra åt dem mer eller att remmarna hakar fast i något när de sitter åt.
Efter diskussion med Tage och Rudi bestämdes det att remmarna ska fästas mot tänderna och sedan spännas fast med hjälp av en dubbelbygel som sitter på undersidan av hylsorna, se
Figur 42. Remmarna dras igenom ena bygeln och sedan tillbaka genom den andra bygeln.
Sprinten som sitter mellan byglarna är rörlig och gör det lättare att stoppa in remmarna i byglarna samt att dra åt dem. Remmarnas längd bestämdes efter att ha mätt runt bomräcken och andra redskap och längden sattes till 400 mm.
Figur 42, visar remmarnas låsfunktion.
5.4 Krok som erbjuder upphängning
Ett av kraven i kravspecifikationen var att lösningen skulle erbjuda någon typ av krok eller dylikt för att kunna hänga upp karbinkrokar, rep eller liknande i. Under
38
Figur 43, visar kroken som fäst på undersidan av bänken.
39
5.5 Material- och färgval
När alla delsystem hade undersökts och dimensionerats skulle material- och färgval bestämmas. Alla ingående komponenter i konceptet presenteras i Figur 45.
Figur 45, visar konceptets alla ingående komponenter.
För att få en uppfattning om vilken stil konceptet skulle ha gjordes en moodboard. Starka och lekfulla färger med hög igenkännbarhet var målet med konceptets utseende. Moodboarden hämtade inspiration från gymnastiksalars olika redskap och utrustning, se Figur 46 för
40
Figur 46, visar stil moodboard.
Materialval
För att konceptet skulle vara hållfast och hållbart var en av förutsättningarna att skenorna gjordes i stål. Därmed bestämdes att alla ingående komponenter skulle göras i stål förutom remmarna som gjordes i gummi och tyg.
Hylsa
För att få till hylsornas ”U-form” samt hål och spår valdes de att göras i 2 mm tjock kallvalsad plåt. Kallvalsat stål har hög hållfasthet och är enkelt att bocka. Materialet har också hög svetsbarhet vilket är viktigt då dubbelbyglarna ska svetsas på hylsorna [17].
Skena, Krok och Tand
41 Remmar
För att optimera remmarnas funktion med att hålla bänken på plats valdes materialet på remmarna till tyg och gummi. Remmarna klär in hela tanden och fortsätter sedan där tänderna tar slut. Gummimaterialet är placerat på insidan av tänderna och remmarna för att öka
friktionen då remmarna sätts mot andra redskap. Gummit minskar bänkens rörlighet samtidigt som det skyddar andra redskap mot förslitningsskador.
Varför remmarna är gjorda i tyg på enda sidan och gummi på den andra är för att det ska vara enkelt att dra åt remmarna när Skenan monteras. Hade remmarna endast varit gjorda i gummi hade det inte blivit ett tydligt stopp när de dragits åt eftersom gummi tenderar att flexa mycket.
Färgval
Moodboarden, som gjordes för att få en uppfattning om vilken stil konceptet skulle förmedla, gav en god inblick i vilka färger konceptet skulle göras i. Konceptets färgval hämtar
inspiration från de färger som finns i gymnastiksalar. Oftast är gymnastiksalarna fyllda med många olika färger blandade med varandra som skapar uppmärksamhet, nyfikenhet och hög associationseffekt.
42
43
Figur 48, visar det slutgiltiga färgvalet på Skenan.
44
6 Slutgiltig lösning
Den slutgiltiga lösningen är en insats som enkelt kan skruvas fast på befintliga
gymnastikbänkar, se Figur 48 och 49. Produktens mått och dimension är konstruerad så att den ska passa de flesta gymnastikbänkarna på marknaden.
Figur 49, visar en rendering av konceptet Skenan monterad på en gymnastikbänk
De utdragbara skenorna underlättar monteringen av bänken och möjliggör att bänken kan hängas på olika höjder. Skenornas förskjutning i förhållande till varandra möjliggör också att två bänkar kan hängas i linje, se Figur 50 och 51. Remmarna ser till så att bänken sitter kvar på plats när den är monterad. I konceptet medföljer också en krok som monteras på
45
Figur 50, visar en rendering av två bänkar upphängda på bomräcke.
46
6.1 Prototyp av slutgiltig lösning
En prototyp i skala 1:1 gjordes för att få en uppfattning om konceptets storlek och dimension. Alla ingående komponenter skars ut i plexiglas med hjälp av en laserskärare och limmades sedan ihop. Sist sprayades alla delar och remmarna sattes fast på tänderna. Tage och Rudi skänkte en gammal gymnastikbänk som användes för att montera konceptet på. Konceptet Skenan sattes fast med hjälp av M4-skruvar. Den slutgiltiga prototypen illustreras i Figur 52.
47
7 Diskussion
De studiebesök och litteraturstudier som gjordes i början av projektet gav en god grund och inblick för hur konceptet skulle utformas. Litteraturstudierna visade att yngre barn har större risk att göra sig illa på grund av sämre koordination, längre reaktionstid och lägre grad av mognad i riskbedömning. Skaderisken ökade också i samband med redskapsgymnastik då barnen tenderar att bli mycket engagerade när mycket material står framdukat. Detta
upptäcktes också under studiebesöken på Stockholm Sport Academy där tre barn råkade göra sig illa under lektionerna för att de var för ivriga.
I en av artiklarna i litteraturstudien beskrivs olika metoder lärare kan använda för att förebygga skador under idrottslektionerna. En av metoderna var att eliminera risken för skador genom att helt enkelt ta bort vissa moment från idrottslektionen. Konceptet Skenan har utvecklats för att bredda gymnastikbänkens område och istället för att minimera dess
användning har gymnastikbänken utformats för att maximera dess användning. Syftet med konceptet är att lärare och tränare inte ska behöva ta bort vissa moment under idrottslektionen utan istället kunna genomföra fler och olika moment.
En annan metod lärare kan använda sig av för att förebygga skador är att övervaka risken för skador under vissa moment. Syftet med konceptet är att dess montering ska vara stabil och orubblig under tiden den används för att minimera lärarens övervakning under vissa moment. Till exempel märktes det under studiebesöken att lärarna och tränarna la mycket tid på att rätta till redskapen och övervaka eleverna när de genomförde vissa övningar. Konceptet Skenan är utformat så att den erbjuder en stabil montering så att lärare istället kan lägga fokus på hur eleverna genomför övningarna istället för hur bra redskapen sitter fast under de olika övningarna.
Ingen form- och struktur variation gjordes på konceptet Kroken då det ganska snabbt under konceptutvecklingen visade sig att konceptet inte uppfyllde de viktigaste kraven i
48
Vidare gjordes inga tester på konceptet Bomsadeln för att konceptet ursprungligen var en väl genomarbetad idé från Tage och Rudi. Konceptets utformning och funktion var så pass genomtänkt att konceptet kändes genomförbart och därmed gjordes inga närmare tester.
Hållfasthetsanalysen fokuserade på det mest kritiska i konceptets konstruktion, det vill säga skenorna. För att få en helhetsbild av konceptets hållfasthet och hållbarhet borde därför en hållfasthetsanalys på alla olika komponenter göras.
Vidare borde djupare hållfasthetsanalyser göras på skenorna. Beräkningarna som gjordes på skenornas dimension är förenklade och fokuserade endast på det mest kritiska fallet för skenorna, det vill säga när de är helt horisontellt. För att få en större inblick i hur de bör dimensioneras borde därför beräkningar göras på skenorna för olika vinklar på bänken.
Fortsättningsvis hade ett annat tvärsnitt på skenorna kunnat väljas. Förhållandet mellan basen och höjden sattes till b = 2h men andra varianter var också möjliga. Det förhållandet valdes för att skenorna fortfarande skulle uppfattas som starka och tåliga då tvärsnittet minimerades signifikant jämfört med gymnastikbänkens mått på GIH. Ett rektangulärt tvärsnitt var också mer praktiskt än ett kvadratiskt tvärsnitt då tänderna kunde ligga tightare mot bomräcket.
Skenorna överdimensionerades också för att ha en säkerhetsmarginal. Säkerhetsmarginalen på tvärsnittet ökade med cirka 30 % och fler beräkningar borde göras för att undersöka hur mycket säkerhetsmarginal som egentligen behövs.
Remmarnas låsfunktion borde också undersökas närmare. Dubbelbygeln valdes för att den var enkel och smidig då ett av kraven var att det skulle gå snabbt att montera gymnastikbänken. Dock har remmarnas låsfunktion inte testats och därför borde flera tester med olika krafter på bänken göras för att undersöka hur bra låsfunktionen är.
49
En vidareutveckling av remmarna kan även vara att undersöka hur de ska sättas fast mot tänderna så att de är utbytbara. Tanken med konceptet är att det ska gå att byta ut de delar som slits efter flera års användning. Remmarnas fastsättning mot tänderna måste därför undersökas närmare så att det är enkelt och smidigt att byta ut dem.
När konceptet var färdigt och dimensionerat gjordes en prototyp med hjälp av ritningarna för varje komponent. En insikt under prototypbygget var knappens placering. Tidigare hade knappen placerats på baksidan av skenorna mot bänken, detta åskådliggörs också i Figur 48. Men under prototypbygget ändrades knappens placering så att den hamnade på framsidan av skenorna istället, se Figur 49. Uppfattningen om hur konceptet fungerar blev bättre när knappen förflyttades så att den blev synlig. När knappen låg på baksidan av skenorna var den gömd och svår att se. Därmed valdes knappens placering att ändras så att konceptet blev mer användarvänligt och lättförstått.
En vidareutveckling av konceptet Skenan är att göra mer djupgående hållfasthetsanalyser för komponenterna. För att få en större helhetsbild av konceptets hållbarhet och hållfasthet borde hållfasthetsberäkningar göras på de olika komponenterna och deras infästningar. En
hållfasthetsanalys skulle också kunna ge en inblick i konceptets livslängd.
50
8 Slutsats
Projektet resulterade i en slutgiltig lösning som erbjuder en stabilare, säkrare och smidigare montering av gymnastikbänken tillsammans med andra redskap. Lösningen erbjuder också upphängning av två bänkar i linje med varandra samt upphängning av karbinkrok, rep eller dylikt. Konceptets gummiklädda remmar förebygger också förslitningsskador på andra redskap orsakade av gymnastikbänken.
Det slutgiltiga konceptet uppfyller kravspecifikationens samtliga krav och önskemål. Vidare uppfyller den också de flesta behoven erhållna ur behovsanalysen. Med små ändringar har gymnastikbänkens användningsområde breddats betydligt.
I dag förnyas, förändras och utvecklas nya grenar inom idrott och hobbys ständigt. Det är därför viktigt att tillse skolor och idrottsanläggningar får de resurser och möjligheter som krävs för säker, smidig och innovativ användning av gymnastikredskapen. Det är även angeläget att gymnastik och idrottsutövningar, idag och i framtiden kan hänga med i
51
9 Referenser
[1] Gymnastik- och Idrottshögskolan. 2020. Om GIH. https://www.gih.se/OM-GIH/ (Hämtad 2020-02-20).
[2] Skolverket. 2020. Timplan för grundskolan.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/timplan-for-grundskolan (Hämtad 2020-05-10).
[3] Skolverket. Ämne – Idrott och Hälsa.
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsu bject.htm%3FsubjectCode%3DIDR%26courseCode%3DIDRIDR02%26tos%3Dgy&sv.url=1 2.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_IDRIDR02 (Hämtad 2020-05-10).
[4] Skolverket. Idrott och Hälsa.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-
grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode% 3DGRGRIDR01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f (Hämtad 2020-05-10).
[5] Svensk Friidrott. Svensk Friidrotts ledarpärm för barn och ungdomstränare.
http://www.lidingofri.se/docs/790/18988/Koordinationsbanor%20och%20exempel%20p%C3 %A5%20tr%C3%A4ningspass.pdf (Hämtad 2020-05-10).
[6] Petré, H. Ovendal, A. Westblad, N. Mattson, M. 2018. Skador inom parkour och
preventiva åtgärder. ResearchGate.
https://www.researchgate.net/publication/330881248_Skador_inom_parkour_och_preventiva _atgarder (Hämtad 2020-05-10).
[7] Svensk Gymnastik. Parkour och Tricking.
52
[8] Svensk Gymnastik. 2017. Parkouren växer och kommittén formar sig.
https://www.gymnastik.se/Nyheter/Nyheter/2017/parkourenvaxerochkommittenformerarsig (Hämtad 2020-05-10).
[9] Pktr. Hitta träning.
https://www.pktr.se/hitta-traning/ (Hämtad 2020-05-10).
[10] SVT Nyheter. 2018. Gymnastik snabbast växande sporten – parkour är förklaringen. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/gymnastik-snabbast-vaxande-sporten-parkour-ar-forklaringen (Hämtad 2020-05-20).
[11] Stockholm Sport Academy. Bakgrund Stockholm Sport Academy.
https://stockholmsportacademy.se/stockholm-sport-academy-bakgrund/ (Hämtad 2020-05-10).
[12] Sundblad, G. Saartok, T. Renström, P. 2002. Inga barn på bänken! Medicinska aspekter
på fysisk aktivitet under skolåren. Svensk Idrottsforskning.
https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Medicinska-aspekter-fysisk-aktivitet.pdf (Hämtad 2020-05-10).
[13] Bernström, M. Durchman, C. 2016. Akta dig för skador! En kvalitativ studie om
idrottslärares skadeförebyggande arbete med elever i årskurs 7-9. Gymnastik- och
Idrottshögskolan.
[14] Schyllander, J. Linell, A. Fysisk aktivitet och skador. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Statens folkhälsoinstitut
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/25550.pdf (Hämtad 2020-05-10).
[15] A. André.2014. Utvärderingsmetod.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:226308/ATTACHMENT02.pdf (Hämtad: 2020-05-20).
53 [17] BE Group. Plåt.
1
B
ilaga A – Kravspecifikation
Följande bilaga innehåller den fullständiga kravspecifikationen. K betyder krav och Ö betyder önskemål.
Grundläggande funktion Krav/Önskemål Kommentar Hänga bänk på bomräcke K
Delfunktioner
Ej tillåta rörelse i horisontellt led K Ej tillåta rörelse i vertikalt led K Erbjuda upphängning av krok K Tillåta upphängning av två bänkar i K linje med varandra
Grundläggande brukarfunktioner
Tillåta flera höjder på gymnastikbänken K Bänken ska kunna hänga mellan vinklarna 0-90º Lösningen ska ta liten plats vid förvaring Ö Max 500x500x500 mm3 Snabb montering som kräver få moment Ö
Ergonomi och Säkerhet
Lösningens vikt ska minimeras Ö Maximal vikt 2 kg
Lösningen ska tåla hög belastning K Upp till 150 kg Lösning ska vara lättförstådd Ö
2 Kvalitet
Lång livslängd Ö Minst 10 år
Tåla lång användning K 4 timmar kontinuerlig
användning
Slittåligt material K
Minimera förslitningsskador på andra K redskap
Produktion
Minimera tillverkningskostnad Ö Minimera materialåtgång Ö
Marknad och Målgrupp
Lösningen ska tilltala målgruppen Ö
Lösningen ska ge förtroende Ö Målgruppen ska våga
använda den
Lösningen ska ha hög Ö
igenkänningsbarhet
Snabb inlärningsperiod Ö
1
Bilaga B – Behovsanalys
Följande bilaga innehåller de fysiska, kognitiva och emotionella behoven målgruppen kunde tänkas ställa på lösningen.
Fysiska behov
Montera gymnastikbänk på bomräcke Monteringen är stabil
Monteringen rör inte på sig
Lösningen tål en vikt upp till 150 kg
Bänken ska kunna hängas upp mellan vinklarna 0-90 grader på bomräcket Två bänkar kan hängas i linje med varandra
Livslängd upp till 10 år
Går att byta ut slitna komponenter Ska passa de flesta gymnastikbänkarna Billig att tillverka
Kognitiva behov Tydlig montering Enkel montering
Lösningen ska bekräfta att monteringen sitter fastspänd Lösningen har hög igenkännbarhet
Emotionella behov Vill använda lösningen
Lösningen ska kännas säker och hållbar Lösningen ser spännande och intressant ut Lösningen är billig att införskaffa
1
Bilaga C – Kriterieviktsmatris
Följande bilaga innehåller kriterieviktsmatrisen som användes vid kriterieviktsmetoden.
Viktfaktor Ideal Bomsadel Skenan Kroken
Kriterier K Vikt Resultat Vikt Resultat Vikt Resultat Vikt Resultat
Ingen rörelse i sidled 3 5 15 5 15 5 15 3 9
Ingen rörelse i vertikalt led 3 5 15 3 9 5 15 3 9
Upphängning av två bänkar i linje med varandra
3 5 15 5 15 5 15 5 9
Upphängning av karbinkrok eller dylikt
3 5 15 5 15 5 15 5 15
Stabil upphängning 3 5 15 3 9 5 15 5 15
Bänken kan hängas upp inom vinklarna 0-90º
3 5 15 5 15 5 15 1 3
Lösningen kan användas med flera redskap
1 5 5 1 1 5 5 1 1
Monteringen av bänken går fort
2 5 10 3 6 3 6 3 6
Lösningen är lättanvänd 2 5 10 4 8 4 8 4 8
Lösningen tar liten förvaringsplats
2 5 10 2 4 4 8 4 8
Lösningen har låg vikt 2 5 10 2 4 4 8 4 8
Lösningen differentierar mot kunder
1 5 5 3 3 4 4 4 4
