5.1 Topp 10
5.1.2 Återkommande sponsorer
En likhet som speglar båda studierna var återkommande sponsorer, det vill säga sponsorer som uppkom minst två gånger under dessa sex veckor. I den amerikanska studien hade en podcast tre återkommande sponsorer som mest, en annan hade två och flera andra hade en (McGowan, 2010). I denna studie utmärkte Alex och Sigges podcast mest med hela sju sponsorer som var återkommande under dessa sex veckor. Spelsajten Maria Casino var med under alla veckor och sponsrade Alex och Sigges podcast. Andra återkommande sponsorer de hade var Lendo, Hitta.se, Kry, CMore, Moto G och Natural Cycles. Återigen hänvisas detta till att McGowans studie genomfördes år 2010 och att podcasts och reklam har ökat sedan dess. Denna ökningen kan vara förklaringen på varför majoriteten var tre bland återkommande sponsorer i McGowans studie och att majoriteten var sju bland återkommande sponsorer i denna studie.
Det fanns två andra podcasts som också hade återkommande sponsorer under minst två veckor, Alla Våra Ligg och Mordpodden. Dessa sponsorer bestod av Cigoteket, NBI-Bygg och
podcasten Cancersnack. De amerikanska och svenska sponsorerna påminde om varandra till viss del. I McGowans studie framkom det sponsorer som bank- och byggtjänster. Dessa
kategorier bland sponsorerna fanns också med i denna studie. I den amerikanska studie uppkom endast tjänster som återkommande sponsorer medan i den svenska studien var det blandat mellan tjänster och produkter.
5.1.3
Hur framfördes reklamen
I McGowans studie fanns det ett visst mönster över hur reklamen presenterades. Enligt
McGowan (2010) tyder det på att sponsorn betalar för en viss tid, när den presenteras på samma vis varje gång. Detta betyder att sponsringen framfördes på liknande vis oavsett avsnitt,
exempelvis ”Support for this podcast comes from…”, ”Support for This American Life comes from…” och ”Support for Freakonomics Radio comes from…” (McGowan, 2010). Detta uppkom även i denna studien och främst i Alex och Sigges podcast. De hade en tydlig struktur hur de valde att presentera sina sponsorer, som alltid började med ”Vi är denna veckan
Ska vi sponsra en podcast?
sponsrade av…” eller ”Vi är denna veckan också sponsrade av…”. Då McGowan (2010) menar att sponsorerna köper reklamtid i de amerikanska podcasts är det intressant att fundera över hur det är i de svenska podcasts. Med tanke på Alex och Sigges enformiga sätt att presentera reklamen vittnar det om att sponsorerna även här betalar för en viss tid. Endast en gång under vecka sex presenterade de deras nya sponsor Stayhard på ett annorlunda vis, ”Vi har denna veckan en ny kompis som kommer att vara med ett tag…”. Om vi ska tolka detta har kanske sponsorn bett om att få framföras på ett annorlunda vis för att sticka ut bland alla deras andra sponsorer. Flera av de andra undersökta poddarna i den denna studien hade också olika vis att presentera sina sponsorer på. Detta kan bero på att sättet att presentera en sponsor på har förändrats sedan 2010 när McGowan gjorde sin studie.
5.1.4
Självförsörjandereklam
I båda studierna fanns det endast en podcast som hade självförsörjande reklam. I McGowans studie var det podcasten ”WNYC’s Radiolab” som sände tre avsnitt under de sex studerade veckorna. Reklaminslagen uppkom i början, mitten samt i slutet. Ofta utan någon särskild struktur. Varje gång uppmanade podcasten att lyssnarna skulle gå in på deras webbplats för att klicka på en knapp. På detta viset kunde podcasten finansiera sig. (McGowan, 2010) I denna studien var det podcasten Thrillerpodden som hade självförsörjande reklam. Dessa uppkom också under tre avsnitt under dessa sex veckor, även om podcasten sände totalt sex avsnitt under perioden.
Precis som den amerikanska podcasten ”WNYC’s Radiolab” uppmuntras Thrillerpoddens lyssnare till att gå in på en webbplats för att donera. Genom att donera några kronor kunde lyssnaren bli avsnittsdonator. Som avsnittsdonator gav lyssnaren podcasten möjlighet till att bli bättre samt att podcasten gav lyssnaren möjlighet till att lyssna på de kommande avsnitten tidigare. Det som däremot skiljde dem åt var att den amerikanska podcasten uppmuntrade lyssnaren två gånger under avsnittet medan den svenska podcasten endast en gång. Varför den amerikanska podcasten uppmuntrade sina lyssnare till donation två gånger per avsnitt kan ha med kulturella skillnader att göra, då USA är det land med den största reklammarknaden i världen (Statista, u.å.).
Ska vi sponsra en podcast?
5.2
Intervjuer
Här nedanför presenteras en diskussion kring de intervjuer som genomförts.
5.2.1
Traditionell reklam vs. Sponsrat prat
Hwang, Yoon och Park (2011) menar att mottagarens attityd till reklam utgår från hur den utsätts för reklam. Olika kognitiva och känslomässiga komponenter har en stor betydelse hur mottagaren utvärderar reklamen. Det vill säga att det är konsumentens egen uppfattning och känslor som påverkar mottagarens attityd till reklamen. (Hwang et al., 2011)
De flesta av respondenterna var enade om att reklam i podcasts var minst störande när programledaren själv läste upp reklamen, det vill säga sponsrat prat. Detta ansågs minst
störande eftersom respondenterna inte kände sig avbrutna. Billgren (Westin, 2015) menar att det som ger störst genomslagskraft är när själva poddskaparen själv läser in ett budskap. Även Ritter och Cho (2009) samt McClung och Johnson (2010) påpekar att sponsrat prat är mer uppskattat än traditionella reklamavbrott. Då lyssnaren känner sig mindre avbruten och störd av just sponsrat prat än av traditionella reklamavbrott (Ritter & Cho, 2009) (McClung & Johnson, 2010). Detta kan bero på att avsnittet får en jämnare balans och är därmed mer behagligt att lyssna på, än om avsnittet avbryts mitt i ett samtal.
McClung och Johnson (2010) anser att frekventa podcastlyssnare inte har något större emot reklam i podcasts. Trots att det sponsrade materialet bör vara specifikt och nischat för att passa podcastlyssnarna (McClung & Johnson, 2010). Många av respondenterna var enade om att reklamen var irriterande men samtidigt fanns det en insikt om att reklamen behövs om
podcasten ska kunna finansiera sig. Precis som McClung och Johnson (2010) nämner tenderar podcastfans till att ha en förståelse för att podcasts behöver reklam för att fortsätta producera, så att den inte försvinner.
Pinsker (2015) menar att det finns en intimitet med att ha en röst som läser in ett budskap. Några av respondenterna tyckte att det sponsrade pratet kunde anses störande beroende på hur programledarna valde att läsa upp sponsringen. Det sponsrade pratet kunde även upplevas som irriterande när programledarna valde att väva in det i det befintliga samtalet så att det inte skulle framstå som reklam. Hjalmarsson (2007) menar att reklam måste vara störande för att fånga mottagarens uppmärksamhet. Gunnarsson och Lindblom (2014) anser att sponsring som uppfattas som störande fastnar bättre på lyssnarens minne. De menar att om det spenderas
Ska vi sponsra en podcast?
mycket tid till att prata om en sponsor upplevs det som störande, tenderar lyssnaren att minnas den bättre (Gunnarsson & Lindblom, 2014).
Podcasten Thrillerpodden var den enda podcasten som använde sig av donation för att finansiera sin podcast. Respondent A tyckte att det ingav en känsla om att podcasten var seriös, och respondent Y menade att vanlig reklam inte hade fungerat bra eftersom Thrillerpodden är nischad. Y tyckte dessutom att donation blir mer naturligt för exempelvis riktiga fans. Precis som Lewis (2015) påpekar är donation bra då lyssnaren får känna att de är en del av podcasten. Han menar på att det dessutom är viktigt att tacka lyssnarna om podcasten får support (Lewis, 2015). Däremot fann respondent C och Z att det handlade om tiggeri och ett märkligt vis att finansiera sig på. Detta kan bero på att samtliga respondenter inte varit med om donation i podcasts tidigare och därför var uppfattningarna splittrade.
5.2.2
Placering
Reklam i podcasts undviks gärna oavsett deras placering (Ritter & Cho, 2009). Detta var alla respondenter enade om, men däremot fanns det en förståelse för podcastens finansiering. Vid placering av reklam i podcasten fanns det delade meningar mellan respondenterna. Många föredrog att reklamen fanns med i början men de var samtidigt inte negativa till reklam i mitten på podcastavsnittet. McClung och Johnson (2010) påpekar också att reklamen bör placeras i början men att det går bra att ha den i slutet också. Placeras reklamen exempelvis i början är den mindre benägen till att avbryta podcastavsnittet och störa lyssnandet (Ritter & Cho, 2009). De aspekter som gjorde att respondenterna tyckte att reklam i mitten var bra, var om reklamen bestod av sponsrat prat samt möjligheten till att samla ihop sponsorerna på ett ställe istället för att sprida ut dem. De menade att så länge programledarna pratar själva och berättar något intressant kring sponsorn så stör det inte. Det ansågs även positivt att ha flera sponsorer efter varandra istället för att sprida ut dem. Detta gjorde att lyssnaren kunde lyssna på längre sekvenser utan reklam. De som inte tyckte om reklam i mitten ansåg att det störde och att de antagligen hade stängt av podcasten om de lyssnade. De menade på att reklam som finns med i början går att hoppa över enklare än om det är i mitten. Ritter och Chos (2009) studie visar också att effekten av att placera reklamen i början är att lyssnaren kan välja om den vill lyssna eller ej. Placeras den däremot i mitten finns det en viss risk att lyssnaren missar delar av podcastavsnittet när den spolar förbi (Ritter & Cho, 2009).
Ska vi sponsra en podcast?