Återkoppling till metodkritik

För att återkoppla till metodkritiken som berörs inledningsvis i denna fallstudie så är detta en empirisk fallstudie vars syfte är att undersöka en metods tillämplighet inom ett specifikt sakområde. Metoden har för första gången testats på ett ärende inom viltförvaltning på nationell nivå vilket gör studien unik i sitt slag. Det innebär att resultaten inte är direkt jämförbara med andra studier eftersom det inte går att dra övergripande generella slutsatser utifrån en kvalitativ undersökning av det här slaget. Dock kan resultaten likväl ses som generaliserbara i enlighet med Denscombes (2010) definiering eftersom ärendet kan ses som ett exempel som plockades ut från ett bredare spektrum av likartade ärenden. Det går exempelvis att finna en tydlig koppling mellan den nationella förvaltningsplanen för vildsvin och en framtida nationell förvaltningsplan för klövvilt, vilket står på agendan för genomförandet av Strategi för Svensk Viltförvaltning. Resultatet av denna fallstudie kan därmed ses som generaliserbart ur den aspekten att 5-stegsmetoden bör kunna appliceras på liknande ärenden, exempelvis vid framtagandet av en nationell förvaltningsplan för klövvilt.

26 Det arbetssätt som användes i form av en workshop öppnade upp för växelverkan, både mellan författaren till denna rapport och myndigheten, men även internt på myndigheten mellan enheter som normalt inte arbetar tillsammans i samma utsträckning vilket uttrycktes som mycket positivt bland deltagarna. I enlighet med Holme & Solvang Krohn (1996) är denna växelverkan ett sätt att säkra fallstudiens pålitlighet. De olika enheterna som medverkade under workshopen bidrog dessutom till att ge en mer nyanserade bild och en djupare förståelse av ett komplext ämne.

I denna fallstudie undersöks en metod, där störst fokus läggs på en workshop som utgör en stor del av den metod som undersöks. Analysen av denna fallstudie fokuserar på vad man kom fram till under workshopen, varpå det är viktigt att ta i beaktande att utfallet alltid kommer att variera beroende på vilket ärende som metoden appliceras på, samt vilka personer med tillhörande erfarenheter och expertis som medverkar i arbetet. I det här fallet kan deltagarna i workshopen definieras som en homogen fokusgrupp där den gemensamma nämnaren är att alla arbetar på samma arbetsplats där samtliga har starka kopplingar till den här typen av ärenden. Att den så kallade fokusgruppen i det här fallet bestod av enbart interna medarbetare på Naturvårdsverket var således en nödvändighet eftersom syftet var att testa 5-stegsmetoden på Naturvårdsverkets egna typer av ärenden. Resultatet bör därför ses som unikt för just denna fokusgrupp och det bör lyftas fram att en annan fokusgrupp skulle generera ett annat unikt, men troligtvis snarlikt resultat. Därmed ger resultatet en värdefull indikation på 5-stegsmetodens användbarhet. Vidare handlar denna fallstudie om att finna vägar för att identifiera och integrera ekosystemtjänster, ett arbete som i sig alltid kommer ge varierande resultat oavsett metodval beroende på vilket område eller, i det här fallet, vilken art man väjer att applicera vald metod på. Likväl har de faktorer som påverkar det specifika område eller arten som undersöks betydelse för utfallet. Det ligger därför i sakens natur att resultatet aldrig kommer bli direkt återreproducerbart utan unikt från fall till fall. Att resultatet inte är direkt mätbart alternativt jämförbart i större skala betyder därför inte att resultatet inte är pålitligt.

6. Slutsats

Resultatet som presenteras i denna rapport visar på ett brett spektrum av ekosystemtjänster som kan kopplas till vildsvin, listade med utgångspunkt från den Excel-mall som ingår i Naturvårdsverkets vägledning för att integrera ekosystemtjänster i myndigheter verksamhet (2016).

Vägledningens 5-stegsmetod visade sig vara ett bra verktyg för att identifiera och belysa olika aspekter inom ämnet och vägledningens Excel-mall erbjöd ett strukturerat arbetssätt för att systematiskt identifiera kopplingar mellan vildsvin och ekosystemtjänster, både i form av direkta ekosystemtjänster som vildsvinen tillhandahåller, men även i form av de miljöeffekter som vildsvinen har på ekosystemtjänster av både positiv och negativ karaktär.

De identifierade ekosystemtjänsternas relevans diskuterades under en workshop som resulterade i flera nya aspekter kring redan identifierade kopplingar, dessutom har tio nya kopplingar identifierats vilket har bidragit till ett bredare och mer nyanserat perspektiv på vildsvinens ekosystemtjänster. Genom att alternera vägledningens Excel-mall för att bli mer anpassad till just vildsvin var det även möjligt att inkludera vilken påverkan som kan vara bra att belysa eller tydliggöra, alternativt främja eller begränsa. Att plocka in denna information i tillämpliga delar av den nationella förvaltningsplanen för vildsvin kan vara ett sätt att identifiera och tydliggöra berörda ekosystemtjänster i vildsvinsförvaltningen.

Utifrån workshopens utfall samt den generella uppfattningen bland deltagarna gällande vägledningens användbarhet dras slutsatsen att 5-stegsmetoden är väl fungerande i sin nuvarande grundform för Naturvårdsverkets viltförvaltningsärenden. Förvisso har en del ändringar gjorts i

27 vägledningens Excel-mall för att anpassas till det specifika ärende som den här fallstudien omfattar, men det betyder nödvändigtvis inte att det finns behov av att ta fram en mer anpassad metod ämnad specifikt för viltförvaltning. Excel-mallen kommer däremot behöva anpassas mer eller mindre oavsett ärende eftersom inget ärende är identiskt med något annat, vilket också påpekas i vägledningen som uppmanar att anpassa Excel-mallen utefter den aktuella myndighetens behov. Vidare görs bedömningen att de nya kopplingarna som identifierats mellan vildsvin och ekosystemtjänster har ett värde inom de centrala delarna av viltförvaltningsarbetet, både i enlighet med den nationella förvaltningsplanen för vildsvin som är ämnad att revideras i takt med att kunskapen och erfarenheterna förnyas, och i enlighet med Strategi för Svensk Viltförvaltning som förespråkar att viltförvaltningen ska vara adaptiv och hela tiden utvecklas genom ny kunskap. Dessutom bidrar det till att uppnå ett av etappmålen inom de svenska miljömålen som, kort sammanfattat, säger att ekosystemtjänster bör integreras i beslut och ställningstaganden där så är relevant och skäligt. Utifrån detta görs bedömningen att 5-stegsmetoden är applicerbar inom de centrala delarna av förvaltningen på de ärendetyper som Naturvårdsverket arbetar med.

Förhoppningen är att workshopens resultat kan komma att bli användbara i en framtida revision av den nationell förvaltningsplan för vildsvin vilket skulle bidra till en tydligare förankring och konkretisering av begreppet ekosystemtjänster. Förhoppningen är också att fallstudien med tillhörande exempel kan inspirera till ökad integrering av ekosystemtjänster i det framtida viltförvaltningsarbetet.

28

7. Tillkännagivande

Jag vill uttrycka min uppskattning och tacksamhet till alla er som har gjort detta arbete möjligt. Mitt varmaste tack till;

Maria Hörnell-Willebrand som gav mig möjligheten att skriva denna uppsats hos Naturvårdsverket och som hjälpte mig att komma igång,

Mina handledare Anders Lundvall på Naturvårdsverket och Paul van den Brink på Mittuniversitetet för all den fina vägledning och hjälp som jag har fått under arbetets gång,

Mirja Lindberget, Karin Skantze och Göran Blom som har hjälpt mig med arbetet kring workshopen samt delat med sig av sina erfarenheter och kloka synpunkter,

Linda Ersson och Frida Magnusson som också har bidragit med många värdefulla och kloka inspel, och samtliga deltagare på workshopen som visade stort engagemang och bidrog både med sin expertis samt härlig inspiration. Ni har alla varit till mycket stor hjälp, utan er hade inte rapporten blivit av.

29

8. Referenser

Aplet, G.H., Anderson, S.J. & Stone, C.P(1991). Association between feral pig disturbance and the composition of some alien plant assemblages in Hawaii Volcanoes National Park. Vegetatio 95: ss. 55-62.

Baron, J (1982). Effects of feral hogs (Sus scrofa) on the vegetation of Horn Island, Mississippi.

The American Midland Naturalist.107, ss. 202-205

Barrios-Garcia, Noelia M., Ballari, Sebastian A. (2012). Impact of wild boar (Sus scrofa) in its introduced and native range: A review. Biological Invasion, Vol. 14 ss. 2283-2300.

Ballari, Sebastian. A., Barrios-García, Noelia M., (2014), A review of wild boar Sus scrofa diet and factors affecting food selection in native and introduced ranges. Mammal Review, Vol. 44 ss. 124–134.

Baskin, Leonid., Danell, Kjell (2003) Ecology of Ungulates: A Handbook of Species in

Eastern Europe and Northern and Central Asia. Springer – Verlag, Berlin, Heidelberg Cuevas, M. Fernanda., Ojeda, M. Ricardo., Jaksic, Fabian M. (2016). Ecological strategies and

impact of wild boar in phytogeographic provinces of Argentina with emphasis on aridlands.

Mastozoología Neotropical, 23(2) ss. 239-254, Mendoza

Daily, C., Söderqvist, T., Aniyar, S., Arrow, K., Dasgupta, P., Ehrlich, P.R., Folke, C.,

Jansson, A-M., Jansson, B-O., Kautsky, N., Levin, S., Lubchenco, J., Mäler, K-G., Simpson, D., Starrett., Tilman, D., Walker, B (2000). The Value of Nature and the Nature of Value.

Science. Vol.289, No. 5478, ss. 395-396

Denscombe, Martyn (2010). The Good Research Guide: For small-scale social research

projects. ss 50-63. Fourth edition. Open University Press, Berkshire, England

Heinken, Thilo., Raudnitschka, Dorit (2002). Do Wild Ungulates Contribute to the Dispersal of Vascular Plants in Central European Forests by Epizoochory? A Case Study in NE Germany.

Forstwissenschaftliches Centralblatt.Volume 121, Issue 4, ss. 179–194

Holme, Idar Magne & Solvang Krohn, Bernt (1996). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och

kvantitativa metoder. ss 94-95. Tredje upplagan. TANO A.S. Oslo.

Hylander, Ingrid (2001). Fokusgrupper som kvalitativ datainsamlingsmetod. FOG-rapport nummer 42. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Forum för organisations och gruppforskning

Häggmark Svensson, Tobias., Elofsson, Katarina., Engelmann, Marc., Gren, Ing-Marie (2015). A

review of the literature on benefits, costs, and policies for wildlife management. Uppsala.

30 Jonsson, Leif (1986). From Wild Boar to Domestic Pig – a Reassessment of Neolithic Swine

of northwestern Europe. Nordic Late Quaternary Biology and Ecology, Striae, Vol. 24, ss. 125-129. Uppsala. ISBN 91-7388-051-5

Kotanen, Peter M. (1995). Responses of Vegetation to a Changing Regime of Disturbance: Effects of Feral Pigs in a Californian Coastal Prairie. Ecography. Vol. 18, No. 2, ss. 190-199

Länsstyrelserna (2016). Att uppmärksamma värdet av ekosystemtjänster i beslut och

ställningstaganden: handläggarverkstad med exempel från 12 ärenden bland olika verksamhetsområden inom länsstyrelserna. Tillgänglig:

http://www.naturvardsverket.se/Documents/ekosystemtjanster-i-arendehandlaggningen-pilotprojekt-skane-vasterbotten-ostergotland-2016.pdf [2017-04-25]

Long, J.L (2003). Introduced Mammals of the World: their History, Distribution and

Abundance. CSIRO Publishing. Collingwood, Victoria, Australia, and CABI Publishing,

Wallingford, United Kingdom.

Massei, Giovanna., Genov. Peter V (2004). The Environmental Impact of Wild Boar. Galemys, 16, ss. 135-145

Millennium Ecosystem Assessment (2005). Ecosystems and Human Well-being: Synthesis. Island Press, Washington, DC. Tillgänglig:

http://www.millenniumassessment.org/documents/document.356.aspx.pdf [2017-04-22] Miljömål.se (2014). Etappmålen: Biologisk mångfald. Tillgänglig:

http://www.miljomal.se/etappmalen/Biologisk-mangfald/ [2017-04-24]

Naturvårdsverket (2010). Nationell förvaltningsplan för vildsvin (Sus Scrofa). Vägledning för

lokala och regionala förvaltningsplaner. Stockholm: Naturvårdsverket. Tillgänglig:

https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/vilt/planera-viltforvaltning/forvaltningsplan-vildsvin-2013.pdf [2017-04-20] Naturvårdsverket (2015). Strategi för svensk viltförvaltning. Stockholm: Naturvårdsverket

Stockholm: Naturvårdsverket. [Broschyr] Tillgänglig:

https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2015/viltstrategi/strategi-viltforvaltning-mal-nv-2015-06-30.pdf [2017-04-25]

Naturvårdsverket (2016a). Integrera ekosystemtjänster i myndigheters verksamheter: en

vägledning. Stockholm: Naturvårdsverket. (Rapport 6733 november 2016). Tillgänglig:

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6733-5.pdf [2017-04-25]

31 Naturvårdsverket (2016b). Förvaltningsplaner. Tillgänglig:

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Viltforvaltning/Planera-viltforvaltning/ [2017-04-25]

Parissi, Zoi M., Papaioannou, Athanassios., Abraham, Eleni M., Kyriazopoulos, Apostolos P., Sklavou, Paraskevi., Tsiouvaras, Constantinos N. (2014). Influence of combined grazing by wild boar and small ruminant on soil and plant nutrient contents in a coppice oak forest.

Journal of Plant Nutrition and Soil Science. Vol. 177, issue 5, ss. 783-791

Regeringen (2014). Uppdrag om kommunikationssatsning om ekosystemtjänster. Tillgänglig:

http://www.regeringen.se/49bba3/contentassets/bab7a8b2373f4efebe4042ac291fa0d1/upp drag-om-kommunikationssatsning-om-ekosystemtjanster-m20141903nm [2017-04-24] Risch, Anita C., Wirthner, Sven., Busse, Matt D., Page-Dumroese, Deborah S., Schütz, Martin.

(2009). Grubbing by wild boars (Sus scrofa L.) and its impact on hardwood forest soil carbon dioxide emissions in Switzerland. Oecologia. Vol.164, issue 3, ss. 773-784

Schmidt, Marcus., Sommer, Kerstin., Kriebizsch, Wolf-Ulrich (2004). Dispersal of vascular plants by game in northern Germany. Part I: Roe deer (Capreolus capreolus) and wild boar (Sus scrofa). European Journal of Forest Research. Vol. 123, Issue 2, ss. 167-176

Sims, Natasha K.E. (2005). The ecological impacts of wild boar rooting in East Sussex. A thesis

submitted for the degree of Doctor of Philosophy (D. Phil.). School of Biological Sciences

University of Sussex

Singer, Francis J., Swank, Wayne T., Clebsch, E.C. (1984). Effects of Wild Pig Rooting in a Deciduous Forest. The Journal of Wildlife Management. Vol. 48, No. 2, ss.464-473

Welander, Jonas (2000). Spatial and temporal dynamics of a disturbance regime. Wild boar Sus

scrofa rooting and its effects on plant species diversity. Silvestria 127. Dissertation. Swedish